Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd att det inte är några stora skillnader på vilka material avdelningarna har och vad barnen leker. En del har förbättrat tillgängligheten till materialen, genom att ta bort skåpsdörrar eller satt upp foto på materialen på dörrarna. Diskussionerna utifrån genusperspektivet i förhållande till barnens miljö/vardag i verksamheten ledde fram till slutsatsen: Låt intresset styra och inte om man är flicka eller pojke. När ämnet demokratisk miljödiskuterades väcktes det några olika infallsvinklar såsom genusperspektiv, ”vuxenregler/normer” (både tysta och uttalade) och kultur. De flesta barnen tyckte i första läget att pedagogerna bestämde, men efter diskussion kom många barn fram till att det finns många situationer där de får lov att bestämma, som t.ex. vilken frukt de ska äta, hur mycket mat de ska ta upp, med vem, var och vad de ska leka. Den dagen barnen själv fick bestämma, resulterade i de flesta barngrupper i att dagen inte skilde sig något nämnvärt från en dag då pedagogerna planerar verksamheten. De barn som fick följdfrågan: lyssnar alla på dig, svarade i stort sett alla att de vuxna lyssnade, men däremot inte alla barn. Bedömning av måluppfyllelse/Analys Genom att tydliggöra för barnen när de får bestämma har barnen fått en större insikt i deras möjlighet till inflytande. Ett dilemma som dök upp redan under inledningen, var de olika fokus som vi ställdes inför, det vill säga vuxenperspektiv eller barnperspektiv. Barns möjlighet till inflytande påverkas av olika faktorer såsom deras egen förmåga, intresse, olika normer och regler och vuxennärvaro. Genom vår ”kartläggning” av hur vi arbetat har vi tagit del av varandras tips och lösningar. Vårt förhållningssätt till varandra och barnen har synliggjorts. Detta har lett till att en del förändringar genomförts under arbetets gång. Avdelningarna har olika förutsättningar att nå målen (barnantal, personaltäthet, kompetens, intressen, speciella behov, miljö, arbetslagssammansättning). Vårt arbete/diskussioner/reflektioner har väckt nya tankar och en annan medvetenhet hos pedagogerna. Detta har resulterat i en vidareutveckling i verksamheten och förändringar i miljön. Pedagogerna har blivit mer medvetna gällande nyttjande av lokalerna och placering av materialet. Genusperspektivet har genomsyrat alla frågeställningar under arbetets gång, vilket också har påverkat vår uppfattning och tolkning av hur vi arbetar med demokrati i vår verksamhet. Vi ville se om vår hypotes höll gällande hur vi arbetar med genusfrågor utifrån läroplanens riktlinjer. Åtgärder I vårt fortsatta arbete med barns möjlighet till inflytande över sitt lärande, vill vi fokusera på deras möjlighet att påverka: • inne- och utemiljö. • val av tema • planerade aktiviteter För att kunna arbeta på ett tillfredsställande sätt med barns individuella utveckling enligt läroplanen, är personaltätheten en viktig del och även kravet på kvalificerade vikarier. 2.3 Nationella prov och meritvärden Nationella prov skolår 5 Resultatet överensstämmer med föregående år beträffande matematik och svenska, dvs. ca 90% når målen. Däremot är resultatet i engelska väsentligt bättre; här når 97% av eleverna målen. Dock kan vi inte vara riktigt nöjda förrän alla elever når målen. Vi måste analysera resultaten och undersöka vilka 140
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd moment som är svåra för eleverna och vad vi kan göra för att eleverna ska nå fram till en till bättre måluppfyllelse. Nationella prov skolår 9 Fördelning av resultat på de nationella proven i skolår 9 (antal elever) Svenska Engelska Matematik Ej G 4 SvA elever 6 ej deltagit i allt + 1 1 ej deltagit G 23 19 39 VG 30 28 24 MVG 17 20 10 Slutbetyg Svenska Engelska Matematik Ännu ej G 3 2 2 G 29 25 36 VG 20 22 26 MVG 22 25 10 Antal elever som ej nådde godkänt i kärnämnena. Svenska 3 st = 4 % Engelska 2 st = 2,7% Matematik 2 st = 2,7% Betyg och behörighet skolår 9 Meritvärden Meritvärden på elevernas slutbetyg i skolår 9: Meritvärden beräknas genom en summering av elevens betyg. (G=10p, VG=15p, MVG=20p) Medelmeritvärde Svalebo avseende läsår Kvinna Man Totalt 07/08 219,1 227,0 222,8 06/07 238,3 217,1 226,9 05/06 244,2 209,4 225,4 04/05 233,9 222,5 227,7 03/04 233,8 209,4 220,3 02/03 227,4 205,7 216,7 01/02 245,1 208,2 225,3 Alla läsår 234,6 214,1 223,8 Svaleboskolans meritvärden ligger för år 2008 över riksgenomsnittet, men något under genomsnittet för Lunds kommun. Gymnasiebehörighet per läsår Svaleboskolan 141
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 84 and 85:
KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?