Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd
Vi har valt att särskilt uppmärksamma orden ”trygghet” och ”samspel” och lekens betydelse för
elevernas lärande. Vi har även valt att titta på elevernas konfliktlösning. I våra styrdokument har vi tagit
fasta på följande:
”Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i
samspel med andra,” (Lpo 94)
”Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och
utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken barn får
prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att
kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska
förmågan. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande kan fri lek behöva
vuxnas närvaro.”(Skolverket allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, 2007)
”Tillsammans med andra lär sig barnen hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem
på ett positivt sätt.”(Skolverket allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, 2007)
Resultat
Genom observationer av elevgrupperna och diskussioner mellan pedagogerna har vi undersökt hur pedagogerna
kan se att barnen känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med
andra. Pedagogerna ser att de konstellationer som barnen leker i varierar. Eleverna prövar sig fram i
gemenskapen vilket utvecklar deras samspel med andra. Nya konstellationer uppstår. Det bildas helt
nya grupper i leken. Barn som tidigare inte lekt tillsammans, börjar leka. Nya elever kommer in i
grupperna. Lekgrupperna är oftast öppna. Delvis kan man spåra detta tillbaka till en tydligt uttalad
regel som fritids har: Alla får vara med, men barnen utvecklas också i sitt sociala samspel.
Pedagogerna upplever att i början av höstterminerna behöver de gå in som vuxna och se till att alla
verkligen får vara med. Allt eftersom tiden går minskar detta behov och eleverna lär sig själva att
släppa in kompisar i leken – ett samspel som visar på både hänsyn, respekt och gott kompisskap. Den
fria leken dominerar barnens lek på fritids. Barnen själva uttrycker att de hellre leker fritt än under
handledning. Pedagogerna ser en utveckling hos barnen även i detta fall. I början av ett läsår kan det
behövas stor vuxennärvaro medan det i slutet av läsåret behövs betydligt mindre.
Pedagogerna ser att barnen kontinuerligt blir bättre på att hantera den fria leken. De har fått möjlighet
att pröva och förbättra sin sociala kompetens, sina sociala roller och förmågan att läsa av andra. Då det
blir konflikter prövas barnens trygghet, respekt, hänsyn och samspel mer än annars. Här ser pedagogerna
också att barnen lär sig och utvecklas. Konflikter kräver ofta en vuxens närvaro. På fritids
finns en uttalad regel som säger att om det blir bråk, kan man alltid kalla på en vuxen. Detta skänker
barnen stor trygghet. I och med att de medvetet arbetar på samma sätt med att lösa konflikter har de
skapat en ”konfliktlösningsrutin”. Denna har barnen tagit till sig. Det märker pedagogerna då några
barn själva löst sina konflikter och först i efterhand kommit och berättat om dem. Då har de också
berättat hur de gjort och deras tillvägagångssätt stämmer väl överens med de vuxnas. I andra fall har
det hänt att barn kommit och berättat att de försökt lösa konflikten men nu behöver hjälp. De kan då
oftast berätta var i processen de befinner sig. Pedagogerna ser tydligt att barnen lär sig att hantera konflikter
och intressemotsättningar. De känner både tryggheten i gruppen, tilltro till den egna förmågan
att lösa konflikter och visar att de kan lösa konflikter på ett positivt sätt.
Hur kan barnen själva märka att de känner större trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel
med andra? Barnen märker själva att de blir insläppta i lekar. Deras utveckling i det sociala
samspelet ger utdelning omgående. Så snart de lärt sig hur man gör (frågar) för att få vara med i en
lek, gör de det och blir insläppta i leken. Regeln att alla får vara med hjälper dem att känna en trygghet
att våga fråga. De gånger de inte blir insläppta i leken, kommer barnen oftast till en vuxen och ber om
hjälp. De vet att de har rätt att vara med och försvarar sin rätt att vara med. Eleverna lär sig att lösa
konflikter på ett positivt sätt. Pedagogerna märker hur ett barns konfliktlösningsstrategi ändras. Det
handlar oftast om att gå från ett negativt konfliktlösningsmönster (ex. slåss, skrika) till ett positivt
131