Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Bedömning av måluppfyllelse/analys Arbetet är inriktat på att förbättra elevernas skoldag och arbetsbörda och ständigt pågående. Att en del elever svarat i trivselenkäten att de inte anser att lärarna gör något åt mobbning är allvarligt. Kanske har eleverna inte den insyn i lärarnas arbete att de ser vad som egentligen görs. Vissa frågor i trivselenkäten kan vara vilseledande. T ex har flera elever svarat att de vet att någon blir mobbad. Svaren säger inte något om ifall det är samma elev alla känner till eller olika elever. Definitionen av mobbning och kränkning är svår och det är något eleverna måste ha klart för sig för att kunna besvara enkäten. Svaren på trivselenkäten visar att eleverna ofta berättar för sina föräldrar om de känner någon som blir mobbad. Detta borde vi uppmärksamma och använda oss av, på föräldramöten eller under utvecklingssamtal. Vårdnadshavarna kan vara en bra resurs för att motverka och uppmärksamma mobbning. Åtgärder • Att göra eleverna mer socialt uppmärksamma och förtydliga vad detta innebär. KIS (Kamratstödjare i skolan) kan användas mer. Det är också viktigt med kontinuerliga diskussioner i klasserna och med enskilda elever. Mentorerna ansvarar för detta i sin klass. • Att göra en annan typ av organisation för att studiepassen ska fungera bra, • Att fortsätta arbeta mot olika typer av kränkande språkbruk och behandling. • Att levandegöra skolans värdegrundsdokument. • Att ta kontakt direkt med föräldrar då värdegrundsreglerna inte följs. • Att göra noggranna utredningar vid förseelser och visa att handlingar får konsekvenser. • Att alla undervisande lärare lägger in elevernas läxor och uppgifter i deras ”klassrum” på Fronter(digital information), då får alla lärare översikt över elevernas arbetsbelastning. • Att få fler elever och föräldrar att använda Fronter. Här finns alla information så även om eleven är sjuk kan den hitta allt här. • Att uppnå en bättre samsyn vad gäller skolans policydokument och regler. • Att all personal ställer upp och stöttar varandra. • Att diskutera likabehandling med elever och på föräldramöten. 2.2 Uppföljning av tidigare kvalitetsredovisningar Inför årets kvalitetsredovisningsarbete fick teamet välja från de tre senaste årens teman; Hälsa och miljö 2007, Kunskap, lärande och färdigheter 2006 och Inflytande över lärandet 2005. Skolorna tillsammans med fritidshemmen har fördjupat sig i Kunskap, lärande och färdigheter medan förskolorna och familjedaghemmen tittat närmare på Inflytandet över lärandet. Dessa teman ligger nära varandra och texterna som följer skulle ibland passa in under båda rubrikerna. Arbetslagen har med stöd av arbetslagsledare och skolledare planerat, genomfört, dokumenterat och analyserat arbetet. Man har valt att analysera ett urval av pågående arbete kopplat till ovan nämnda rubriker. Här följer arbetslagens arbete. KUNSKAP, LÄRANDE OCH FÄRDIGHETER TEMA KR 2006 Fritidshemmets lärande Mål 130
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Vi har valt att särskilt uppmärksamma orden ”trygghet” och ”samspel” och lekens betydelse för elevernas lärande. Vi har även valt att titta på elevernas konfliktlösning. I våra styrdokument har vi tagit fasta på följande: ”Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra,” (Lpo 94) ”Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken barn får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxnas närvaro.”(Skolverket allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, 2007) ”Tillsammans med andra lär sig barnen hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett positivt sätt.”(Skolverket allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, 2007) Resultat Genom observationer av elevgrupperna och diskussioner mellan pedagogerna har vi undersökt hur pedagogerna kan se att barnen känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Pedagogerna ser att de konstellationer som barnen leker i varierar. Eleverna prövar sig fram i gemenskapen vilket utvecklar deras samspel med andra. Nya konstellationer uppstår. Det bildas helt nya grupper i leken. Barn som tidigare inte lekt tillsammans, börjar leka. Nya elever kommer in i grupperna. Lekgrupperna är oftast öppna. Delvis kan man spåra detta tillbaka till en tydligt uttalad regel som fritids har: Alla får vara med, men barnen utvecklas också i sitt sociala samspel. Pedagogerna upplever att i början av höstterminerna behöver de gå in som vuxna och se till att alla verkligen får vara med. Allt eftersom tiden går minskar detta behov och eleverna lär sig själva att släppa in kompisar i leken – ett samspel som visar på både hänsyn, respekt och gott kompisskap. Den fria leken dominerar barnens lek på fritids. Barnen själva uttrycker att de hellre leker fritt än under handledning. Pedagogerna ser en utveckling hos barnen även i detta fall. I början av ett läsår kan det behövas stor vuxennärvaro medan det i slutet av läsåret behövs betydligt mindre. Pedagogerna ser att barnen kontinuerligt blir bättre på att hantera den fria leken. De har fått möjlighet att pröva och förbättra sin sociala kompetens, sina sociala roller och förmågan att läsa av andra. Då det blir konflikter prövas barnens trygghet, respekt, hänsyn och samspel mer än annars. Här ser pedagogerna också att barnen lär sig och utvecklas. Konflikter kräver ofta en vuxens närvaro. På fritids finns en uttalad regel som säger att om det blir bråk, kan man alltid kalla på en vuxen. Detta skänker barnen stor trygghet. I och med att de medvetet arbetar på samma sätt med att lösa konflikter har de skapat en ”konfliktlösningsrutin”. Denna har barnen tagit till sig. Det märker pedagogerna då några barn själva löst sina konflikter och först i efterhand kommit och berättat om dem. Då har de också berättat hur de gjort och deras tillvägagångssätt stämmer väl överens med de vuxnas. I andra fall har det hänt att barn kommit och berättat att de försökt lösa konflikten men nu behöver hjälp. De kan då oftast berätta var i processen de befinner sig. Pedagogerna ser tydligt att barnen lär sig att hantera konflikter och intressemotsättningar. De känner både tryggheten i gruppen, tilltro till den egna förmågan att lösa konflikter och visar att de kan lösa konflikter på ett positivt sätt. Hur kan barnen själva märka att de känner större trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra? Barnen märker själva att de blir insläppta i lekar. Deras utveckling i det sociala samspelet ger utdelning omgående. Så snart de lärt sig hur man gör (frågar) för att få vara med i en lek, gör de det och blir insläppta i leken. Regeln att alla får vara med hjälper dem att känna en trygghet att våga fråga. De gånger de inte blir insläppta i leken, kommer barnen oftast till en vuxen och ber om hjälp. De vet att de har rätt att vara med och försvarar sin rätt att vara med. Eleverna lär sig att lösa konflikter på ett positivt sätt. Pedagogerna märker hur ett barns konfliktlösningsstrategi ändras. Det handlar oftast om att gå från ett negativt konfliktlösningsmönster (ex. slåss, skrika) till ett positivt 131
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 84 and 85: KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?