Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby Bedömning av måluppfyllelse och analys Temat har inspirerat till spontana lekar, som Let´s dance, gymnastik, brottning och lek i snön. De har också gjort cirkusföreställningar. I barnintervjuerna har det framkommit hur de uppskattat klättring i träd, springet på ängar och att inte vara still. Härmed har det sociala samspelet gett många nya ord och begrepp i barnens språkutveckling Åtgärder • Utbildning i TRAS planeras. Barngrupperna bör minskas för att bättre uppmärksamma varje barn. ALLÉGÅRDEN OCH HAGENS FÖRSKOLA Redovisning av resultat I förskolornas arbetsplan är vår målsättning att språklig utveckling äger rum i ett socialt sammanhang. Språklig träning ska följa alla aktiviteter i förskolan, som ett roligt och naturligt inslag. Vi ska ge varierande möjligheter att utveckla ett rikt språk, som omfattar både svenska och det egna modersmålet i ord, bild, föremål, tecken, rytm, musik och kroppsspråk. Vi ska ge barnen LUST att kommunicera, upptäcka språket och öka deras självkänsla. Barnen ska få möjlighet att samspela och påverka sin omgivning. Vi främjar den kommunikativa miljön genom tydlighet (ord, bild, föremål, tecken vid behov), delar in barnen i mindre grupper och avgränsar aktiviteterna rumsmässigt. På Allégården har vi lagt störst vikt vid sången, som ett redskap att utveckla språket. I Hagens tema Astrid Lindgren har det funnits många olika tillfällen att arbeta med språkutveckling på ett lustfyllt sätt. Emil i Lönneberga berättade om sin familj, vad de heter, arbetar med och hur de bor. Naturligtvis fick barnen också uppleva hur lång tid det tar att göra trägubbar. Barnen har varit på Pippis Söderhavsö och bekantat sig med hav, himmel och strand, här var det också mycket sång, musik och rörelse. Karlsson på taket åkte med barnen till Danmark och såg hur barnen bodde, lyssnade på hur de säger hej och tog reda på vad de äter. Nils Karlsson Pyssling och Bertil lärde barnen en ny vänskapssång, pratade om att vara ensam och hur bra det är att ha en kompis. Lotta på Bråkmakargatan berättade vad hon var bra på och detta uppmuntrade barnen att våga tala om vad de var bra på. För alla är bra på något! Temat avslutades med att personalen spelade teater för barnen när Pippi är på kalas hos Tommy och Annika. Efteråt tog Pippi med alla till sockerdricksträdet och här fick barnen smaka på riktig sockerdricka till maten. Bedömning av måluppfyllelse och analys Allégårdens barn sjunger både spontant, i den planerade verksamheten och inte att förglömma föräldrarnas berättelser, om all sång i hemmet. Pedagogernas engagemang och struktur har gett resultat i barnens intresse för böcker och sagoberättande. I leken använder barnen sånger, rim och ramsor. De gör egna namnkort när de leker samling, sjunger namnsång och klappar stavelser. Genom att räkna barnen från vänster till höger i samlingen och att skriva sitt namn uppe i vänster hörn, blir barnen uppmärksamma på läs och skrivriktningen. Barnen har också skrivit på datorn och på så vis uppmuntrats att använda det skrivna språket. Tecken som stöd har många barn lärt sig på hela förskolan. Modersmålsstöd har de flesta barnen med annat modersmål fått en ggr/v enskilt eller i grupp. Alla barn med annat modersmål har inte kunnat utvecklas optimalt efter sina förutsättningar. Personalen har genomgått TRAS-utbildning. Åtgärder • Arbeta vidare med läs och skrivutveckling i temat naturen. • Vidare ska vi samarbeta med skolan någon dag i månaden. TRAS ska vi använda i utvecklingssamtalen med början 08/09, vilket ska ge oss en bättre möjlighet att samtala runt barnets språkutveckling. • Alla barn med annat modersmål behöver stöd och antalet barn i grupperna behöver komma ner till kommunens målsättning. 26
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby MÖLLEBACKENS FÖRSKOLAN, NYVÅNGS FÖRSKOLA OCH ÖSTRA MÖLLA FÖRSKOLA Lpfö 98 ”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutvecklingen.” Redovisning av resultat Följande kunskaper bör barnen ha med sig från förskolan; ett rikt språk, kunna kommunicera uttrycka sina tankar och känslor, ett intresse för skriftspråket, matematiska begrepp och lekens grundregler. Det är viktigt att barnen får ett rikt nyanserat språk så att de kan göra sin röst hörd i livet, en förutsättning för demokrati. Personalen är medvetna och vaksamma på barns språkliga utveckling. Vi har i de tre senaste kvalitetsredovisningarna påtalat hur viktigt det är att vi har utbildad personal som kan stimulera barnen med en medveten pedagogik. Vi har olika språkmaterial att jobba med på våra avdelningar. Nytt material har tillförts från förra redovisningen och som tidigare planerar vi utifrån olika utvecklingsnivåer och behov. Av tradition har vi sång, musik, rim och ramsor, skapande, biblioteksbesök, teater och sagor med i vår dagliga planering som utvecklar språket. Vi har också en interiör med bilder, bokstäver, barnens namn, ord skyltar på ex leksaker, möbler och inredning, som påverkar barnens lust till läs och skrivinlärning, samtal och lek. Specialpedagogen gav en avdelning tips om spel och annat material som de kunde använda sig av. En del avdelningar använder sig av en språkpärm som de jobbar utifrån 1 gång/vecka med 4-5åringar. Någon avdelning använder sig av Bornholmsmodellen 1gång/vecka med 5-åringarna. Innehållet i dessa båda är i grunden lika men utformat på olika sätt. Vi har ett antal språksvaga barn och barn med annat språk på våra förskolor som behöver rätt insatser i tid. I vår planering utgår vi ifrån vad gruppen och vad det enskilda barnet behöver för stöd eller fortsatt stimulans i den språkliga utvecklingen. I vardagen är det de små sakerna som är viktiga att ta tillvara ex vid blöjbyten på/av klädning och måltider. Vid dessa tillfällen stimulerar vi den språkliga utvecklingen, kroppsuppfattning, begrepp, matematik. Utbildad personal förstår att dessa tillfällen är viktiga. Att ha ett medvetet förhållningssätt och språkbruk utvecklar barns språk och med språket i fokus i planeringen har vi kommit långt i våra strävansmål. Vi vet att språksvaga barn har brister i sin kommunikation i samspel med andra barn och vuxna. Att inte förstå lekens regler leder till missförstånd och konflikter. Det måste finnas tid att lyssna på barnen annars kommer de inte att lyssna på oss vuxna. Utifrån kunskap och erfarenhet planerar vi så att de får bra stöd. Ibland behövs det resurs till gruppen för en kortare eller längre period så att vi blir tillfredställda med resultatet. Vi har inte alltid utbildad personal på alla avdelningar. Målet att inte öka antalet barn i våra grupper har stor betydelse för barnens trygghet, språk och inlärning. Personalen använder olika material och metoder för att stimulera alla barns språkliga utveckling men alla har samma mål att sträva mot. Bedömning av måluppfyllelse och analys Våra riktlinjer i läroplanen beskriver att vi ska verka för det enskilda barnet, ta tillvara varje barns förmåga och förbereda dem för delaktighet och ansvar. Nuvarande situation visar att tiden för varje barn har minskat och stressen ökat både bland barn samt personal då antalet barn i grupperna ökat. Vi är måna om barnens språkutveckling och jobbar efter läroplanens strävansmål som finns med i vår planering. Med de metoder och material vi använder kan vi följa barnens språkutveckling. Vissa barn behöver mer stöd för att lättare möta skolans framtida krav. Vi tycker att barngrupperna är för stora och vill ha samma stöd som tidigare för att bättre leva upp till läroplanens strävansmål. Resursteamet finns inte längre till förfogande och det samarbete vi hade påbörjat som upplevdes positivt avbröts då dessa togs bort. Vid inskolning av barn med annat språk saknas förhandsinformation om behov av tolk så att vi kan förbereda detta innan första besöket. Det har saknats insatser från specialpedagog till viss del under läsåret och för närvarande har vi ingen att konsultera. Det finns därför inget bra sätt att hantera frågor och rådgivning. 27
Page 1 and 2: KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 54: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 77 and 78:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 84 and 85:
KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Exempel på resultat av trivselenk
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?