Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd All pedagogisk personal har under läsåren 06/07 och 07/08 utbildats inom IUP-arbete och formativ bedömning. Detta har skett genom föreläsningar, gruppdiskussioner och arbete i arbetslagen utifrån Tankesmedjan ”IUP, bedömning och betygssättning”. Läsåret 07/08 har några lärare från åk 4-9 tillsammans med en doktorand från Malmö högskola arbetat vidare med den formativa bedömningen i verksamheten. Arbetslagen fick i uppgift att, inom ett arbetsområde, utforma mål och bedömningskriterier utifrån ett formativt tänkande. Arbetslagen 4,5 och 6 har under läsåret utgått från de samhällsorienterande ämnena, eftersom man enades om att det var inom de ämnena de behövde utveckla målbeskrivningen. Pedagoger och skolledning ägnade ett antal pedagogiska konferenser åt att planera arbetsområden, utifrån ett formativt tänkande. I skolår 7-9 har två pedagoger utarbetat bedömningsmatriser inom delar av sina ämnesområden svenska/engelska och matematik/naturorienterande ämnen. Resultatet av arbetet har blivit att diskussionerna inför ett nytt arbetsområde har förändrats till ett mer mål- och bedömningsorienterat tänkande. När arbetsområden har presenterats för eleverna har de samtidigt fått veta vad som kommer att bedömas och hur. Under arbetets gång har eleverna i samtal med pedagogerna kunnat följa sin väg mot de uppsatta målen. I skolår 7-9 har arbetet spridits till fler lärare som undervisar i samma ämnen. Målet är att alla elever bedöms utifrån samma kriterier oberoende av vilken lärare man har. Eleverna känner sig lite undrande nu i början eftersom de t.ex. inte får en bedömning på sin uppsats. De får en gällande språket, en på innehållet, en på upplägget o.s.v. Bedömning av måluppfyllelse/Analys Utifrån diskussioner i arbetslagen och på pedagogiska konferenser har det tydliggjorts att målen ännu inte är uppnådda. Arbetslagen har hittills inte genomfört ovanstående mål i alla ämnen, men det ändrade tankesättet är ett steg i rätt riktning. Anledningarna till att målet inte nåtts tillfullo kan bero på följande faktorer: Inför arbetet med formativ bedömning 07/08, hade pedagogerna inte tillräcklig förförståelse i ämnet trots IUP-arbetet under läsåret 06/07. Lärarna upplevde att det till att börja med var svårt att uppfatta strukturen i arbetet med bedömning och det var för långt mellan de pedagogiska diskussionerna. Det upplevdes inte tydligt vad arbetet skulle leda till och hur fortsättningen skulle se ut. Efterhand har arbetet med bedömning varit mer verklighetsförankrat, med uppgifter i arbetslagen. Förutsättningarna har ändrats, med t ex skriftliga omdömen och mål i årskurs 3 som aktualiserar bedömningsdiskussionerna. Uppgiften att implementera det ”nya” bedömningssättet visade sig vara betydligt svårare än väntat, framförallt i vissa ämnen. Lärarna har problem att skilja mål från bedömningskriterier. Dessutom är det svårt att formulera så tydliga kriterier att det går att utvärdera måluppfyllelsen. Det saknades konkreta exempel att utgår ifrån som skulle kunna komma till användning vid det egna arbetet med att formulera mål och kriterier. Lärarna tolkar målen i styrdokumenten olika vilket leder till svårigheter med att formulera bedömningskriterierna. Lärarna uppfattar det som att formativ bedömning är lättare att tillämpa i de senare skolåren, där man redan arbetar efter betygskriterier. Lärarna i de tidigare skolåren upplever också en svårighet i att bara bedöma elevernas arbete vid speciella tillfällen eftersom helhetsbilden står i fokus och lärarna träffar eleverna under hela skoldagen.Pedagogerna har även tidigare utgått från målen i kursplanerna när de planerat arbetsområden, men när det gäller måluppfyllelsen har de haft svårt att förklara varför de bedömt som de har gjort. Att få verktyg för att kunna verbalisera kunskaperna eleverna har, har setts som positivt av många pedagoger. Att förändra arbetet med mål, kriterier och examination har tagit mycket tid men har också gjort att kvaliteten på undervisningen höjts. Detta är en process för både lärare och elever. Det tar tid men ökar kvaliteten. Att få förmånen att arbeta tillsammans med en doktorand har upplevts som mycket positivt och diskussionerna har varit utvecklande. 138
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Åtgärder • Arbetet med formativ bedömning fortsätter under kommande läsår genom pedagogiska diskussioner kring mål och bedömningskriterier och genom fortsatt arbetet i klasserna. • Lärarna ska utarbeta bedömningsmatriser i alla ämnen och elevernas användning av matriserna för att bedöma sig själva och sina kamrater ska utvecklas. INFLYTANDE ÖVER LÄRANDET TEMA KR 2005 Barnens inflytande, förskolor och familjedaghem Mål ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.” (Läroplan för förskolan, sid. 11) Utifrån detta läroplansmål bestämde sig pedagogerna för att: - undersöka hur barnen ges möjlighet att bilda egna uppfattningar och få ett konkret inflytande i verksamheten utifrån sina egna förutsättningar. - undersöka hur barnen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter i beslut som rör dem. Resultat Diskussioner om barnens inflytande över deras lärande utmynnade i följande undersökning: Hur ser lokalerna ut ur barnens perspektiv? Hur har barnen inflytande i verksamheten idag? Pedagogerna gick ner på golvet för att få en inblick i vad barnen möter i sin dagliga miljö. De tittade på hur olika verksamheter hade synliggjort och tillgängliggjort olika material. Pedagogerna reflekterade över vad barnen har för inflytande i sin vardag idag. Efter det frågade de barnen vad de anser sig kunna bestämma samt vem de tycker bestämmer. Arbetet resulterade på flera ställen i en speciell dag då barnen fick bestämma innehållet utifrån vissa ramar. I några grupper lyftes då frågan fram: Lyssnar alla på dig? Vidare fortsatte arbetet med frågeställningarna: Vad leker barnen i de olika rummen? Finns det rum som inte utnyttjas? Genom observationer av barnens lek försökte pedagogerna kartlägga om de olika rummen nyttjades och hur med utgångspunkt från individer, ålder, genus och kultur. Diskussionerna fortsatte i de olika arbetslagen kring demokrati och dess innebörd. Dessutom observerade och reflekterade pedagogerna kring barnens möte med demokrati i deras vardag. Har förskolorna en demokratisk miljö? Hur syns det? Vad säger läroplanen om demokrati? Påverkar vuxenreglerna barnens inflytande och på vilket sätt? Diskussionerna har varit levande i de olika verksamheterna. Pedagogerna har ifrågasatt om två närliggande avdelningar måste ha var sitt dockrum och var sitt byggrum. Kan man nyttja varandras lokaler och då få fler sorters rum och därmed möta barnens behov och intresse i större utsträckning? Respektive avdelnings lokalförutsättningar ser väldigt olika ut. Trots detta har pedagogerna uppfattat 139
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 84 and 85:
KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 86 and 87:
Page 88 and 89: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?