Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Södra Sandby läsförståelse, läshastighet och avkodning. Det är viktigt att man på alla enheter hittar arbetsmetoder för att följa upp LUS-protokollen t ex på klasskonferenserna. På förskolorna arbetar pedagogerna kontinuerligt med språket med bl a högläsning, ramsor, rörelselekar, sånger och rim. Leken spelar en stor roll för språket i förskolan. Där får barnet kunskap om det sociala samspelet som ligger till grund för kommunikation och språkliga färdigheter. Det är pedagogernas roll att ständigt utveckla språket hos det växande barnet. Via materialet T R A S (Tidig Registrering Av Språkutveckling) kan pedagogerna följa varje barns språkutveckling i samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion och meningsbyggnad. Sedan är det pedagogernas uppgift att anpassa den språkliga träningen därefter. Pedagogernas kunskap i materialet är fortfarande i en utvecklingsprocess. Det är viktigt att alla får en stabil utbildningsgrund i litteraturen och metoderna. Alla förskolorna har idag tillgång till handboken och vägledningen i materialet och har fått en kort introduktion genom en föreläsning. Aktiva diskussioner angående innehållet i litteraturen har förts på samtliga förskolor. Resultat Nedan redovisas några kommentarer för varje skolår från F-klass till och med år 8. F-klass Det kan konstateras att 98 % av eleverna har nått punkt 3. År 1 Vid jämförelse med tidigare år ser man att fler elever nu ligger på punkterna 15 och 16 År 2 Mer än hälften av eleverna befinner sig på punkt 13. År 3 85 % av eleverna har nått punkt15. Detta är en förbättring i jämförelse med läsåret 2006/2007 då endast 69 % nådde denna punkt. År 4 41 % av eleverna har nått punkt 18a. En liten del av eleverna befinner sig fortfarande på punkt 15. År 5 65 % av eleverna har nått punkt 18a, vilket är lika mycket som förra året. 5 % har fortfarande inte nått upp till punkt 15. År 6 76 % av eleverna har nått punkt 18a. Av de elever som inte nått punkt 18a har 13 % inte ens nått upp till punkt 15 År 7 85 % av eleverna har minst nått punkt 18a och 15 % ligger strax under den punkt. År 8 25 % av eleverna har nått upp till punkt 18c varav 11 % har nått ännu längre. 13% har inte nått punkt 18a. Vid redovisning av LUS resultat förekommer inga noteringar om elever har några diagnoser och/ eller annat modersmål, som kan påverka. Statistiskt kan resultatet skilja sig mellan skolorna då LUSpunkterna lämnas in vid olika tidpunkter på terminen. Resultatet kan också påverkas av hur pedagogerna bedömer eleverna. Sammanfattningsvis kan sägas att spridningen är mycket stor bland våra elever. Vi har många som tidigt uppnår en stor lässäkerhet, samtidigt som vi har en liten andel elever som i år 6 ännu inte nått punkt 15. Det innebär att dessa elever, enligt skaparna av LUS, inte har den läsförmåga som krävs för att tillgodogöra sig läroböckerna som används i år 5 och 6. 104
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Södra Sandby Analys Ett flertal mål kvarstår att uppnå från förra årets kvalitetsredovisning. Vi vill minska antalet mål och omformulera några inför nästa läsår. Gemensam föreläsning gällande LUS har inte anordnats. En av orsakerna kan vara att vi under läsåret fått många uppdrag t ex mål för år 3, skriftliga omdömen och likabehandlingsplanen, dessa har tagit tid och energi både från skolledare och pedagoger. I arbetslagen har det dock först diskussioner kring bedömningsgrunderna Lässtunder för barn/elever har genomförts regelbundet och i vissa fall har de varit schemalagda. Redovisning av LUS-resultaten sker regelbundet på skolorna men inte generellt på klasskonferenserna I några av skolbiblioteken har man påbörjat märkningen av böcker utifrån LUS-punkterna. Det har inte varit helt lätt att hitta metoder för detta då målet inte varit tydligt. Vi har genomfört föreläsning i förskolan gällande TRAS och litteratur har köps in. Alla förskolor är igång med sitt utvecklingsarbete men har kommit olika långt. Eftersom flera av målen inte uppfyllts behöver vi diskutera vidare vad detta beror på. Det är av stor betydelse att målen når ut till all berörd personal och att kontinuerliga uppföljningar görs under året. För en bättre måluppfyllelse är det viktigt att fortsatta med diskussioner och föreläsningar kring LUS och den allmänna läsutvecklingen. Nätverksträffarna för specialpedagoger kan också innehålla fler diskussioner kring arbetsmetoder för att nå en ännu bättre läsutveckling hos eleverna. Man bör också diskutera förskolans roll i läsutvecklingen. Många av specialpedagogerna arbetar både i förskola och skola. Vi har lyckats bättre med målet gällande TRAS, det har blivit ett känt begrepp i förskoleverksamheten. Vi har ett antal mål förutom LUS och TRAS att uppnå. Utifrån resultat drar vi slutsatsen att våra mål var för högt ställda för att vi tidsmässigt skulle klara av dem. LUS och TRAS bör vara ett fortlöpande bedömningsmaterial/arbetsmaterial som hjälper pedagogen att följa barnets/elevens utveckling. Både LUS och TRAS tydliggör för barnet/eleven och vårdnadshavare var barnet/eleven befinner sig och vad som är nästa utvecklingsmål. I skolans verksamhet kan det även bli ett underlag till de skriftliga omdömena. Diskussionen kring LUS kan föras i samband med skriftliga omdömen och IUP. Mål för läsåret 2008/2009 • Gemensam föreläsning och diskussion kring bedömningsgrunderna för fortsatt arbete med LUS • Gemensam föreläsning och diskussioner kring bedömningsgrunderna för fortsatt arbete med TRAS • Markera böcker i skolbiblioteket efter LUS-punkterna på de lägre stadierna LOKALA MÅL Övergång från förskola till F-klass I Södra Sandby finns ett nätverk bestående av pedagoger från förskolan 1-5 år och pedagoger som arbetar i F-klass i skolan. De har regelbundna träffar för att diskutera övergången från förskola till Fklass. Pedagogerna träffas för utbyta idéer och tankar och för att diskutera metoder för en trygg och bra övergång. Mål för läsåret 2007/2008 • Planera för fungerande former av erfarenhetsutbyte • Utvärdera IUP Inför övergången från förskola till F-klass har F-klassens pedagoger besökt barnen på respektive förskolor. De barn som ska börja F-klass har tillsammans med sina pedagoger besökt mottagande skola vid fyra tillfällen. Barnen har då fått se ”sin” skola, skolgården, matsalen och deltagit i 105
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 57 and 58: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 84 and 85: KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?