Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Södra Sandby<br />
läsförståelse, läshastighet och avkodning. Det är viktigt att man på alla enheter hittar arbetsmetoder för<br />
att följa upp LUS-protokollen t ex på klasskonferenserna.<br />
På förskolorna arbetar pedagogerna kontinuerligt med språket med bl a högläsning, ramsor,<br />
rörelselekar, sånger och rim. Leken spelar en stor roll för språket i förskolan. Där får barnet kunskap<br />
om det sociala samspelet som ligger till grund för <strong>kommun</strong>ikation och språkliga färdigheter. Det är<br />
pedagogernas roll att ständigt utveckla språket hos det växande barnet. Via materialet T R A S (Tidig<br />
Registrering Av Språkutveckling) kan pedagogerna följa varje barns språkutveckling i samspel,<br />
<strong>kommun</strong>ikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion och<br />
meningsbyggnad. Sedan är det pedagogernas uppgift att anpassa den språkliga träningen därefter.<br />
Pedagogernas kunskap i materialet är fortfarande i en utvecklingsprocess. Det är viktigt att alla får en<br />
stabil utbildningsgrund i litteraturen och metoderna. Alla förskolorna har idag tillgång till handboken<br />
och vägledningen i materialet och har fått en kort introduktion genom en föreläsning. Aktiva<br />
diskussioner angående innehållet i litteraturen har förts på samtliga förskolor.<br />
Resultat<br />
Nedan redovisas några kommentarer för varje skolår från F-klass till och med år 8.<br />
F-klass Det kan konstateras att 98 % av eleverna har nått punkt 3.<br />
År 1 Vid jämförelse med tidigare år ser man att fler elever nu ligger på punkterna 15 och 16<br />
År 2 Mer än hälften av eleverna befinner sig på punkt 13.<br />
År 3 85 % av eleverna har nått punkt15. Detta är en förbättring i jämförelse med<br />
läsåret 2006/2007 då endast 69 % nådde denna punkt.<br />
År 4 41 % av eleverna har nått punkt 18a. En liten del av eleverna befinner sig<br />
fortfarande på punkt 15.<br />
År 5 65 % av eleverna har nått punkt 18a, vilket är lika mycket som förra året.<br />
5 % har fortfarande inte nått upp till punkt 15.<br />
År 6 76 % av eleverna har nått punkt 18a. Av de elever som inte nått punkt 18a<br />
har 13 % inte ens nått upp till punkt 15<br />
År 7 85 % av eleverna har minst nått punkt 18a och 15 % ligger strax under den<br />
punkt.<br />
År 8 25 % av eleverna har nått upp till punkt 18c varav 11 % har nått ännu längre.<br />
13% har inte nått punkt 18a.<br />
Vid redovisning av LUS resultat förekommer inga noteringar om elever har några diagnoser och/ eller<br />
annat modersmål, som kan påverka. Statistiskt kan resultatet skilja sig mellan skolorna då LUSpunkterna<br />
lämnas in vid olika tidpunkter på terminen. Resultatet kan också påverkas av hur<br />
pedagogerna bedömer eleverna. Sammanfattningsvis kan sägas att spridningen är mycket stor bland<br />
våra elever. Vi har många som tidigt uppnår en stor lässäkerhet, samtidigt som vi har en liten andel<br />
elever som i år 6 ännu inte nått punkt 15. Det innebär att dessa elever, enligt skaparna av LUS, inte har<br />
den läsförmåga som krävs för att tillgodogöra sig läroböckerna som används i år 5 och 6.<br />
104