Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd
(resonera, låta alla parter komma till tals). Barnen lär sig mycket snart att det lönar sig att ha ett
positivt sätt i konflikter.
I dialog med eleverna får pedagogerna reda på att de vet att barnen närmar sig målen. Det kan t.ex.
hända att ett barn berättar öppenhjärtigt om att hon/han var rädd på fritids den första tiden men nu har
funnit en trygghet i gruppen. Det kan också handla om att barn kan berätta precis hur man ska bete sig
i olika sociala situationer eller kan återberätta (och analysera) varför en situation gick fel. Pedagogerna
ser att de barn som kan samspela gärna berättar för nybörjarna hur det sociala samspelet går till. Detta
handlar oftast inte om tillrättavisande utan snarare om visande. I konfliktsituationer blir det särskilt
tydligt. Barnen tar ofta ställning och i samband med sitt ställningstagande uttrycker de ofta en förståelse
för vad som är rätt och vad som är fel.
Parläsning, F-3 Svaleboskolan Gamla skolan
Mål
Elevens ska ha förmåga att läsa och förstå innehållet i skönlitteratur för barn.
Eleven ska kunna läsa högt.
Eleven ska kunna delta i samtal om texten.
(Kursplanemål, svenska)
Resultat
Ett lektionspass varje vecka träffas F-1 och 2-3 i Gamla skolan för parläsning. Paren består av en
yngre elev och en äldre elev. Eleverna läser högt för varandra ur böcker som de väljer tillsammans.
När de har läst ut sin bok skriver de om vad boken handlar om och ritar en bild till. Bokrecensioner
sätts upp i klassrummen, så att alla kan läsa varandras texter Läsparen byts två till tre gånger under
läsåret. I slutet av terminen gjorde pedagogerna enskilda intervjuer med varje läspar, utifrån följande
frågor:
Hur väljer ni bok?
Hur hjälper ni varandra? Läser ni båda?
Hur gör ni när ni inte förstår orden eller texten?
Hur ofta pratar ni om bokens innehåll?
Hur känns det att läsa högt nu jämfört med i höstas?
Hur har din läsning förändrats?
Vad har varit bra?
Hur tycker ni att parläsningen ska förbättras?
Resultat, bedömning och analys bygger på svaren från intervjufrågorna.
Alla elever i år 1, 2 och 3 läser högt för sin läskompis. Bland de yngsta är det två elever som inte kan
läsa hela meningar. När vi startade parläsningen en bit in på höstterminen var det 15 elever som inte
kunde läsa en hel mening. Eleverna tycker det är roligt att läsa och de reflekterar över sin läsning; de
ser sina egna och läskompisens framsteg. Alla elever upplever att de blivit bättre läsare, många säger
att de har lärt sig läsa med inlevelse och flyt. De äldre eleverna har vuxit i sin roll att hjälpa och uppmuntra
de yngre. De yngre har blivit sedda och hörda för sina framsteg, vilket resulterat i ett bättre
självförtroende. De duktigare läsarna hjälper de som inte kommit lika långt i sin läsutveckling
Eleverna samtalar om böckernas innehåll men många elever uppger dock att de inte samtalar om
bokens innehåll medan de läser, utan först när de ska skriva bokrecensionen. Samtalet mellan eleverna
i läsparet kring bokens innehåll, blir en naturlig del av redovisningen i recensionen. En del elever
ställer frågor till varandra under läsningens gång för att komma ihåg bokens innehåll.
Alla elever uppger att de förstår innehållet i böckerna. Fler läspar nu kan hitta lämpliga böcker utifrån
sin läsförmåga på biblioteket. Många läspar väljer böcker som passar den svagare läsaren. Duktiga läsare
har lärt sig att läsa långsammare för att den andra ska kunna följa med i handlingen.
132