Cykelstrategi 2013-2017, förslag - Lunds kommun
29.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Cykelstrategi 2013-2017, förslag - Lunds kommun

Cykelstrategi 2013-2017, förslag - Lunds kommun

Cykelstrategi 2013-2017, förslag - Lunds kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
lund.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

REMISSVERSION<br />

<strong>2013</strong>-04-29<br />

CYKELSTRATEGI <strong>2013</strong> - <strong>2017</strong><br />

- För att fler ska cykla mer

INNEHÅLL<br />

FÖRORD 1<br />

CYKELTRAFIK I LUNDS KOMMUN 2<br />

Historia 2<br />

Dagsläget 3<br />

Vision 4<br />

Framtiden - Fler som gärna cyklar mer 4<br />

OM CYKELSTRATEGIN 5<br />

Syfte 5<br />

Mål 5<br />

Avgränsning och målgrupper 5<br />

Fokusområden 6<br />

FOKUSOMRÅDE 1: DIALOG, PÅVERKAN OCH KOMMUNIKATION 8<br />

FOKUSOMRÅDE 2: SERVICE FÖR ÖKAT CYKLANDE 10<br />

Cykelappar 10<br />

Cykelkartor 11<br />

Vägvisning 12<br />

Cykelreseplanerare 13<br />

Luftpumpar 13<br />

Lånecykelsystem 13<br />

FOKUSOMRÅDE 3: DRIFT OCH UNDERHÅLL AV CYKELSYSTEMET 14<br />

Vinterväghållning och uppsopning av vintergrus 14<br />

Underhåll 15<br />

FOKUSOMRÅDE 4: UTVECKLING AV DAGENS CYKELSYSTEM - INFRASTRUKTUR 16<br />

Saknade länkar - utbyggnad av cykelvägar och planskildheter 17<br />

Ombyggnader och förbättringar av cykelvägar 18<br />

Nät för rekreationscykling 18<br />

Nät för cykelpendling (snabbcykelvägar) 19

Cykelparkering och låsta cykelparkeringar 20<br />

Kollektivtrafik och cykel 21<br />

Testverksamhet 21<br />

Läplantering 21<br />

FOKUSOMRÅDE 5: UTVECKLING AV DEN KOMMUNALA PLANERINGEN FÖR CYKEL 22<br />

Cykelplaneringsprocessen i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> 22<br />

Planeringsunderlag 23<br />

Kompetens och kunskap hos politiker och tjänstemän 23<br />

Former för samarbete 24<br />

Samverkan med andra aktörer 24<br />

Bygglov 25<br />

Klassificering av cykelvägnätets standard 26<br />

FOKUSOMRÅDE 6: DOKUMENT, POLICY OCH STRATEGIER 27<br />

FOKUSOMRÅDE 7: UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 28<br />

CYKELSTRATEGINS GENOMFÖRANDE 29<br />

BILAGA 1: PLANERINGSUNDERLAG 30<br />

BILAGA 2: KARTOR ÖVER SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET 31<br />

BILAGA 3: PRIORITERAD ÅTGÄRDSLISTA REGIONALA CYKELVÄGNÄTET 36<br />

BILAGA 4: CYKELPLANERINGSPROCESSEN I LUND 37<br />

Cykelplaneringsprocessen 38<br />

Identifiering av brister med hjälp av ”maskinen” 42

Titel: <strong>Cykelstrategi</strong> <strong>2013</strong> - <strong>2017</strong> - För att fler ska cykla mer<br />

Kontaktpersoner: Anna Karlsson, Tekniska förvaltningen<br />

Katrin Andersson, Stadsbyggnadskontoret<br />

Redaktör: Emma Holgersson, Tyréns<br />

Foto: Colourbox s.3 (övre), 8, 10, 14, 17, 18 (högra), 22, 27<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> s. 3 (nedre), 9, 16, 18 (vänstra), 20 (nedre), 24, 26, 28<br />

Tyréns s. 2, 12, 13, 15, 19, 20 (övre), 21, 25<br />

Datum: Remissversion <strong>2013</strong>-04-29

FÖRORD<br />

Cykeltrafiken är en viktig förutsättning för att <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> ska uppnå<br />

den vision och de mål som finns i LundaMaTs, strategin för ett hållbart<br />

transportsystem. Trenden är dock att cyklandet per invånare minskar<br />

något år från år. Naturligtvis är det angeläget att vända trenden.<br />

<strong>Cykelstrategi</strong>n tar sin utgångspunkt i detta. En rad fokusområden lyfts<br />

fram som syftar till att göra cykeltrafiken ännu mer attraktiv och resultera<br />

i att fler cyklar mer.<br />

Tjänstemän från stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen har<br />

tillsammans arbetat fram strategin i samarbete med konsultföretaget<br />

Tyréns.<br />

1

2<br />

CYKELTRAFIK I LUNDS KOMMUN<br />

Historia<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> har en lång tradition av cykelplanering, redan på<br />

1970-talet lades grunden till stadens huvudcykelstråk, och sedan dess<br />

har cykelnätet byggts ut både i tätorterna och mellan tätorterna i och<br />

utanför <strong>kommun</strong>en. 1992 genomfördes utredningen ”Bättre cykeltrafik<br />

i Lund” och året efter antogs dokumentet som handlingsplan och för<br />

första gången fattade <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>fullmäktige beslut om mål för<br />

cykeltrafiken och att cykling är en profilfråga. ”LundaMaTs”, strategi<br />

för ett miljöanpassat transportsystem för Lund, arbetades fram under<br />

senare delen av 1990-talet. Kommunen ansökte och fick statsbidrag för<br />

att genomföra en rad LundaMaTs-projekt, däribland ”Cykel<strong>kommun</strong>en<br />

Lund”. Stora satsningar, 80 miljoner kronor, gjordes på att bygga<br />

ut cykelvägnätet, förbättra trafiksäkerhet, trygghet och service i<br />

kombination med beteendepåverkan och marknadsföring av cykling, allt<br />

för att stimulera till ett ökat cyklande. 2006 antog <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

”LundaMaTs II” och cykeltrafiken blev ett eget reformområde. På<br />

2010-talet har <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> deltagit i Interreg-projektet ”Öresund som<br />

cykelregion”, där danska och skånska <strong>kommun</strong>er arbetat tillsammans<br />

med olika cykelfrågor.

Dagsläget<br />

Cykeltrafiken är en hjärtefråga för <strong>kommun</strong>en, och många politiker<br />

och tjänstemän har ett stort engagemang i att förbättra och utveckla<br />

cykelsystemet. Cykeltrafiken är också en stor tillgång för staden och<br />

<strong>kommun</strong>en och alla de människor som befolkar gaturummen och gång-<br />

och cykelvägnätet ur flera aspekter. Den höga andelen av cykelresandet<br />

bidrar till en attraktiv mänsklig miljö jämfört med om bilen skulle vara<br />

det dominerande färdmedelsvalet. Detsamma gäller de störningar som<br />

biltrafiken ger upphov till i form av avgaser, buller och partiklar.<br />

Att tänka tanken, hur det skulle vara i Lund om andelen cykeltrafik var<br />

lika låg som i de flesta andra svenska städer, kan vara nyttigt.<br />

KORT FAKTA OM CYKELTRAFIKEN I LUND<br />

• Tillsammans cyklar lundaborna 191 000 km varje dag<br />

• 43 % av alla resor görs med cykel<br />

• 250 personer skadas i cykelolyckor årligen<br />

• 268 km cykelvägar och cykelbanor<br />

• 62 planskildheter för gång- och cykeltrafik<br />

• 4 800 cykelparkeringar i <strong>Lunds</strong> stadskärna<br />

• 90 % av alla lundabor har tillgång till en cykel<br />

• 8 cykelpumpar<br />

• 34 busshållplatser har cykelparkering och annan service<br />

Cykeltrafik i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong><br />

I många sammanhang framförs oro över cykeltrafiken och cyklisternas<br />

framfart och att det är ett transportslag som man helst ser ska finnas i<br />

någon annans närhet. Ofta för man fram att cykeltrafiken är farlig<br />

och fotgängare upplever att de riskerar att bli påcyklade. Attityden till<br />

cykeltrafiken behöver bli mer positiv och kunskapen öka om de positiva<br />

effekter som den bidrar till. Nya trafiklösningar behöver prövas som<br />

även hanterar den oro som finns hos fotgängare och bilister.<br />

3

Vision<br />

Framtiden - Fler som gärna cyklar mer<br />

Lund skall utvecklas och ligga i framkant som cykel<strong>kommun</strong> i Sverige och Europa.<br />

I framtiden har cykeltrafiken ökat i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> och för de allra flesta människor är cykeln det naturliga valet av<br />

färdmedel. Många reser genom att kombinera kollektivtrafik och cykel. Hela resan, dörr till dörr, är lätt att genomföra.<br />

Cykelsystemet utvecklas och förbättras ständigt i dialog med användarna. Cykeltrafiken är prioriterad, liksom gång- och<br />

kollektivtrafik, framför biltrafiken i den <strong>kommun</strong>ala planeringen.<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> har ett attraktivt cykelsystem som är tillgängligt, gent, tryggt, säkert och komfortabelt. Det är väl utbyggt i hela<br />

<strong>kommun</strong>en med goda kopplingar till grann<strong>kommun</strong>ernas cykelvägnät.<br />

Cykelsystemet är mångfacetterat och tillgodoser de krav och behov som olika grupper av trafikanter har. Det är möjligt för<br />

de allra flesta oavsett ålder, kön och kroppsliga förutsättningar att cykla.<br />

Cykelsystemet är välskött och har ett gott underhåll, det är alltid möjligt att cykla oberoende tid på året och tid på dygnet.<br />

Trafikantklimatet präglas av hänsynstagande och förståelse mellan människor och det råder en positiv inställning till<br />

cykeltrafiken och övriga hållbara transportslag.<br />

4 Cykeltrafik i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>

OM CYKELSTRATEGIN<br />

Syfte<br />

De flesta i vårt samhälle kan cykla, man lär sig det tidigt i barndomen<br />

och fortsätter så länge som kroppen tillåter. Mer än 90 % av<br />

<strong>kommun</strong>invånarna i Lund har tillgång till en cykel. Att de flesta kan cykla<br />

och har tillgång till en cykel ger de bästa förutsättningar för att öka<br />

cykeltrafiken och folkhälsan. Men vilka åtgärder behöver genomföras<br />

för att få flera människor att cykla, och att få de människor som redan<br />

cyklar att cykla mer?<br />

Denna strategi syftar dels till att ta ett brett grepp om cykelfrågorna<br />

för att ge förutsättningar för ett ökat cyklande och dels till att integrera<br />

cykelplaneringen i övrig planering och att införa ett systematiskt<br />

arbetssätt för att åstadkomma ständiga förbättringar.<br />

Mål<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> planerar för en tillväxt av antalet <strong>kommun</strong>invånare och<br />

arbetsplatser, vilket ger ett ökat resande både lokalt och regionalt. Att ge<br />

förutsättningar för att välja hållbara transportsätt är en viktig uppgift som<br />

ska komma boende, verksamma och besökare till del. Denna strategi ska<br />

bidra till att cykeltrafiken ökar och som mål föreslås:<br />

ATT CYKELTRAFIKEN PER INVÅNARE SKA ÖKA<br />

MED 2 % FRAM TILL <strong>2017</strong> (BASÅR <strong>2013</strong>)<br />

För att följa utvecklingen föreslås att följande indikatorer mäts årligen:<br />

• Cykeltrafikarbete i förhållande till bil och kollektivtrafikens<br />

utveckling<br />

• Nöjdhetsindex<br />

• Antalet skadade och dödade cyklister<br />

• Antalet kilometer cykelbanor och cykelvägar<br />

• Antalet meter cykelstråk som fått ny beläggning innevarande år<br />

• Antalet cykelpakeringar i <strong>Lunds</strong> stadskärna<br />

• Antalet abonnemang i de låsta cykelparkeringarna vid Lund C<br />

Avgränsning och målgrupper<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> är den geografiska avgränsningen och i tiden sträcker sig<br />

strategin fram till och med <strong>2017</strong>.<br />

Strategins direkta målgrupper är politiker och tjänstemän inom<br />

organisationen <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>, och samarbetspartners såsom<br />

Trafikverket, grann<strong>kommun</strong>er, Region Skåne och andra intressenter. För<br />

många av de åtgärder som presenteras senare i strategin är boende och<br />

besökande i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> målgrupper.<br />

5

Fokusområden<br />

Strategin innehåller 7 fokusområden med konkreta åtgärder.<br />

1. Dialog, påverkan och <strong>kommun</strong>ikation<br />

2. Service för ökat cyklande<br />

3. Drift och underhåll<br />

4. Utveckling av dagens cykelsystem<br />

5. Utveckling av den <strong>kommun</strong>ala planeringen<br />

6. Dokument, policy och strategier<br />

7. Utvärdering och uppföljning<br />

FOKUSOMRÅDE 2: SERVICE FÖR ÖKAT CYKLANDE<br />

Att hålla en hög nivå av service är angeläget, allt för att göra<br />

cykelresan så enkel och attraktiv som möjligt att genomföra. En<br />

god service stimulerar fler till att cykla. Fokusområde 2 handlar<br />

om åtgärder som förbättrar servicen för cyklister. Vägvisning,<br />

cykelkartor, reseplanerare, låsta cykelparkeringar och lånecyklar<br />

är exempel på olika service.<br />

6 Om cykelstrategin<br />

FOKUSOMRÅDE 1: DIALOG, PÅVERKAN OCH KOMMUNIKATION<br />

Fokusområde 1 handlar om åtgärder som syftar till att förbättra<br />

och underlätta dialogen med boende och besökare, marknadsföra<br />

cykling så att fler ser fördelar med att cykla samt förbättra<br />

informationen om regler och förändringar i cykelsystemet. Området<br />

handlar också om att ta fram en <strong>kommun</strong>ikationsplan för hur<br />

budskapet i cykelstrategin ska spridas i<br />

<strong>kommun</strong>en.<br />

FOKUSOMRÅDE 3: DRIFT OCH UNDERHÅLL<br />

En god standard på drift och underhåll är faktorer som har<br />

stor betydelse för människor när det gäller val av cykeln som<br />

transportmedel. God standrad på drift och underhåll är även<br />

mycket viktigt för att undvika olyckor. Vanligt förekommande<br />

olycksorsaker för cyklister är halt väglag, vintergrus som ligger<br />

kvar på cykelbanor, ojämna och håligheter<br />

i cykelbanor. Fokusområde 3 berör<br />

åtgärder kring drift och underhåll, t.ex. hur<br />

vinterväghållningen ska förbättras.

FOKUSOMRÅDE 4: UTVECKLING AV DAGENS CYKELSYSTEM<br />

Cykelsystemet ska vara attraktivt att använda och behöver<br />

ständigt utvecklas och förbättras för att tillgodose behoven<br />

av cykelpendling till skola och arbete samt rekreationsoch<br />

turistcykling. Fokusområde 4 innefattar åtgärder kring<br />

utbyggnader, ombyggnader och förbättringar av cykelvägar<br />

och korsningspunkter, utveckling av<br />

cykelparkeringar och förbättringar för de som<br />

kombinerar cykel med kollektivtrafik.<br />

FOKUSOMRÅDE 6: DOKUMENT, POLICY OCH STRATEGIER<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> har många dokument, policys och strategier som<br />

behandlar cykeltrafik. Fokusområde 6 handlar om åtgärder som<br />

dels kan förbättra och utveckla befintliga dokument och dels<br />

åtgärder som handlar om att ta fram nya dokument.<br />

Om cykelstrategin<br />

FOKUSOMRÅDE 5: UTVECKLING AV DEN KOMMUNALA<br />

PLANERINGEN<br />

Förutom åtgärder som direkt främjar cykling, finns behov av<br />

åtgärder som syftar till att utveckla den <strong>kommun</strong>ala planeringen<br />

för cykel. Förbättring av själva planeringsprocessen innebär i<br />

förläningen att fokus läggs på rätt saker, det går snabbare och nya<br />

idéer kan utvecklas. Fokusområde 5 handlar<br />

om åtgärder som utvecklar den <strong>kommun</strong>ala<br />

planeringen, vilket t.ex. innefattar förbättrad<br />

samverkan med andra aktörer, förbättrat<br />

planeringsunderlag och ökad kunskap.<br />

FOKUSOMRÅDE 7: UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING<br />

Uppföljning och utvärdering av en viktig del för att kunna nå<br />

ständiga förbättringar för cykeltrafiken genom att återföra kunskap<br />

och erfarenheter till den egna organisationen. Resultaten av<br />

utvärdering och uppföljning är budskap som kan <strong>kommun</strong>iceras<br />

med allmänheten och inom <strong>kommun</strong>ens organisation. Fokusområde<br />

7 innefattar åtgärder som syftar till att följa<br />

upp och utvärdera det som gjorts och se hur<br />

detta överensstämmer med strategin.<br />

7

8<br />

FOKUSOMRÅDE 1: DIALOG, PÅVERKAN OCH KOMMUNIKATION<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> planerar, bygger och uppmuntrar till fler, längre och<br />

säkrare cykelresor. För att kunna utveckla cykel<strong>kommun</strong>en ännu mer ska<br />

dialogen med cyklisterna förbättras och underlättas. För att göra cykling<br />

ännu mer attraktiv behöver <strong>kommun</strong>en användarnas hjälp. Cyklisterna<br />

har länge kunnat besöka, ringa och skriva till <strong>kommun</strong>en. Dialogen har<br />

förts på stan, i hemmen och på arbetsplatserna. Nu behöver även hjälp<br />

tas av sociala medier och cykelambassadörer.<br />

Allt fler väljer att studera, arbeta eller bosätta sig i <strong>kommun</strong>en.<br />

Ambitionen är att de flesta av dessa använder cykeln som sitt<br />

huvudsakliga färdmedel. Därför måste <strong>kommun</strong>en även i fortsättningen<br />

marknadsföra cykling i Lund.<br />

Arbetet med att planera och bygga cykelbanor kräver <strong>kommun</strong>ikation<br />

med boende och besökare. Ambitionen är att föra en tydligare<br />

<strong>kommun</strong>ikation om vad, varför och hur <strong>kommun</strong>en arbetar med cykling<br />

samt bli ännu bättre på att informera om förändringar i cykelsystemet.<br />

Trafiksäkerheten är särskilt viktig. Ett nytt trafiksäkerhetsprogram har<br />

under 2012 tagits fram. En del av trafiksäkerhetsarbetet gå ut på att<br />

bygga och reglera trafiken för att minska risken för olyckor. För den<br />

andra delen krävs beteendeförändringar eller bättre regelefterlevnad, till<br />

exempel en väl servad cykel, cykelhjälm och cykelbelysning.<br />

Barn och ungdomar utgör en prioriterad grupp. Kommunen jobbar<br />

med konceptet ”Gå och cykla till skolan” och har tagit fram ett speciellt<br />

webbaserat kartverktyg för att samla in och analysera information om<br />

skolvägar. Med hjälp av skolpersonal, elever och föräldrar kan otrygga<br />

och osäkra punkter identifieras och åtgärdas.<br />

För att cykelstrategins intention ska få genomslag krävs att dess innehåll<br />

sprids i <strong>kommun</strong>en. En <strong>kommun</strong>ikationsplan ska tas fram som stöd för<br />

åtgärderna i planen. Eftersom det ibland råder en del missförstånd kring<br />

<strong>kommun</strong>ens arbete med cykling har vi även för avsikt att sprida våra svar<br />

på allmänhetens frågor (FAQ).

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Ta fram en <strong>kommun</strong>ikationsplan. Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong><br />

Utveckla dialogen med cyklisterna genom<br />

sociala medier och cykelambassadörer.<br />

Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>-2014<br />

Fortsätta marknadsföra cykling i Lund. Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>-<strong>2017</strong><br />

Ökad <strong>kommun</strong>ikation med medborgarna om<br />

vad, varför och hur <strong>kommun</strong>en arbetar med<br />

cykling.<br />

Tekniska förvaltningen 2014-<strong>2017</strong><br />

Förbättra informationen kring regler och<br />

förändringar i cykelsystemet.<br />

Förbättra spridningen av svar på frågor från<br />

allmänheten (FAQ).<br />

Fortsätta arbeta med konceptet ”Gå och<br />

cykla till skolan” samt inventera och förbättra<br />

skolvägar<br />

Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>-<strong>2017</strong><br />

Tekniska förvaltningen 2014<br />

Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>-<strong>2017</strong><br />

Fokusområde 1: Dialog, påverkan och <strong>kommun</strong>ikation<br />

9

10<br />

FOKUSOMRÅDE 2: SERVICE FÖR ÖKAT CYKLANDE<br />

Att hålla en hög nivå av service är angeläget, allt för att göra cykelresan<br />

så enkel och attraktiv som möjligt. En god service kan stimulera fler till att<br />

cykla. Vägvisning, cykelkartor, reseplanerare, låsta cykelparkeringar och<br />

lånecyklar är exempel på olika service.<br />

Cykelappar<br />

För att underlätta för och stödja <strong>Lunds</strong> cyklister ska en cykelapplikation<br />

tas fram under <strong>2013</strong>. Cykelappen ska vara centrerad kring <strong>Lunds</strong><br />

cykelkarta och bidra till att cyklisten med lätthet hittar säkraste,<br />

snabbaste och närmsta cykelvägen till sin målpunkt. Den ska även<br />

innehålla funktioner som gör det möjligt att hitta närmsta cykelpump,<br />

cykelparkering, Bike n’ Ride, låst cykelparkering och andra<br />

cykelfrämjande åtgärder. Målet är att appen ska underlätta för den<br />

vardaglige cyklisten genom att tillhandahålla relevant information<br />

och på så sätt bidra till att cykling i Lund upplevs smidigt, säkert och<br />

prioriterat. Appen blir ett sätt att även stärka <strong>Lunds</strong> varumärke som<br />

cykel<strong>kommun</strong>.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Framtagande av cykelapplikation. Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong><br />

Marknadsföring av cykelapplikation. Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>

Cykelkartor<br />

Cykelvägnätet och annan information som t ex cykelpumpar,<br />

busshållplatser med cykelparkeringar och intermodala respunkter finns<br />

redovisade på cykelkartan. Kartan finns i pappersformat och på <strong>Lunds</strong><br />

<strong>kommun</strong>s hemsida. Cykelkartan är väl känd och efterfrågad av boende<br />

och besökare. Innehållet utvecklas i takt med att cykelvägnätet byggs ut,<br />

nya nya pumpar och cykelparkeringar anläggs etc.<br />

med avseende på avståndsringar, pumpar, cykelparkering och i sitt<br />

format<br />

Vinterväghållningen av cykelvägnätet redovisas på kartor på <strong>Lunds</strong><br />

<strong>kommun</strong>s hemsida, av kartorna framgår vilken prioritet respektive<br />

cykelväg har vid halkbekämpning och snöröjning.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Uppdatering av cykelkartan på webben. Tekniska förvaltningen Varje halvår<br />

Uppdatering och tryckning av cykelkartan. Tekniska förvaltningen 2014, däreftervartannat<br />

år eller<br />

oftare<br />

Vinterväghållningskartor för cykelvägnätet Tekniska förvaltningen Uppdateras<br />

ska uppdateras och finnas på <strong>kommun</strong>ens<br />

årligen<br />

hemsida.<br />

och finns<br />

tillgänglig<br />

på webben<br />

fr.o.m.15<br />

november<br />

varje år<br />

SKALA 1 : 12 500<br />

0 100 200 300 400 500 m<br />

<br />

Fokusområde 2: Service för ökat cyklande<br />

Kävlinge<br />

Kävlinge<br />

Tornagården<br />

Bjärred<br />

Nyhem<br />

Bjärred<br />

Lomma<br />

väg 108<br />

till E 6 , E 20<br />

Lomma<br />

Vallbo<br />

Elisbo<br />

Pilsåker<br />

Önnerupsvägen<br />

VÄRPINGE BY<br />

Lommavägen<br />

Lomma<br />

Gravhög<br />

Ingeborgs hög<br />

väg 16<br />

Västra Ringen<br />

Värpinge skolbacke<br />

Trolles backe<br />

Värpinge bygata<br />

väg 108<br />

<br />

Värpinge<br />

skolan<br />

Höjeåvägen<br />

Lokföraregatan<br />

Banvaktsgatan<br />

Byggmästaregatan<br />

Slöjdgatan<br />

Vävaregatan<br />

Rallaregatan<br />

Västra Madvägen<br />

Nöbbelövs mosse<br />

Nöbbelövs mossaväg<br />

väg 108<br />

Bäck arännan<br />

Gamlegårdsv<br />

Hål- vägen<br />

Förskola<br />

Landstingsg<br />

Avtalsvägen<br />

Västanby gård<br />

VÄRPINGE<br />

STAFFANSTORPS KOMMUN<br />

NORRA NÖBBELÖV<br />

Gunnesbo<br />

gård<br />

Nöbbelövs mossaväg<br />

Företagsvägen<br />

Förhandlingsv<br />

Vallkärra gård<br />

Vallkärra boställe<br />

kundcenter Lund C<br />

Fornängen<br />

Gravhög<br />

Gunnesbo<br />

Rävs hög<br />

jvgst<br />

Fritidsgård<br />

Gunnesboskolan<br />

Förskola<br />

Gravhög<br />

Kyrkohögen<br />

Förskola<br />

Nöbbelövsparken<br />

NÖBBELÖV<br />

Förskola<br />

IKDC<br />

Slåtterbacken<br />

FÖRETAGSOMRÅDE<br />

FÖRETAGS-<br />

Bollplan<br />

Norra Kyrkogården<br />

Kraftverk UNIVERSITETSOMR.<br />

ÖRESUNDSVÄGENS<br />

Ekologi<br />

PLANTAGE-<br />

FÖRETAGS-<br />

A-huset Beta<br />

LYCKAN<br />

Lerbäckskolan<br />

Busstn.<br />

Biologi<br />

FÖRETAGSOMRÅDE<br />

Kårhuset<br />

V-huset<br />

Alfa<br />

Genetik<br />

OMRÅDE<br />

OMRÅDE<br />

Astronomi<br />

Kuvösen<br />

)<br />

Studie-<br />

BMC<br />

centrum<br />

IDEON<br />

KLOSTERS FÄLAD<br />

SPOLETORP<br />

Universitetssjukhuset<br />

E-huset<br />

Kolonitrg.<br />

Fysicum Matematik<br />

Vildandsparken<br />

Golfbana<br />

Ekonomi<br />

Sjukhem<br />

Zoologiska<br />

Tekniska högskolan<br />

centrum.<br />

Nils<br />

Allhelgona-<br />

museet<br />

Sparta<br />

Bjelkeg<br />

Univ.inst.<br />

Max-lab<br />

Mästers<br />

Lindebergska<br />

Fågelskolan<br />

kyrkan<br />

M-huset<br />

Britta<br />

park<br />

skolan<br />

Holmströmsg<br />

Väster<br />

Universitets-<br />

kyrkan<br />

Fredsg<br />

biblioteket Gerda<br />

Förskola<br />

hallen<br />

Tandvårdscentralen<br />

Skissernas<br />

Förskola<br />

Trolle<br />

Förskola<br />

Vårdcentralen<br />

Wachtmeisters<br />

museum<br />

Universitets-<br />

Måsen<br />

park<br />

TUNA<br />

KLOSTER- $ Clemens-<br />

Torna<br />

torget<br />

institutioner<br />

platsen<br />

g<br />

Stads-<br />

Tunaparken<br />

Fågelparken<br />

HUSEN<br />

biblioteket<br />

Busstn. :<br />

Univ.inst. OLSHÖG<br />

Tunaskolan<br />

Äldreboende<br />

v<br />

Galjevångs-<br />

Per Johans park<br />

Jvg.stn.<br />

Knut den<br />

stores<br />

backen<br />

PAPEGOJELYCKAN Förskola<br />

gata<br />

Kulturen :<br />

Förskola<br />

Tingshus<br />

Lundagård<br />

GALJE-<br />

Äldreboende<br />

Förskola<br />

Polishus<br />

Dom-<br />

Botaniska<br />

VÅNGEN<br />

Folkets<br />

Bollhuset<br />

Klosterkyrkan<br />

kyrkan<br />

trädgården<br />

park<br />

Bantorget<br />

Idrottsplats<br />

:<br />

Avtalsvägen<br />

Vårbruksvägen<br />

Västra Ringen<br />

Rösträtts-<br />

Rinnebäck<br />

Ministervägen<br />

Nöbbelövs bygata<br />

Båtyxev<br />

Traktor- vägen<br />

Talmans-<br />

Rudeboksvägen<br />

Fackklubbsvägen<br />

Plogfåran<br />

gatan gatan<br />

Rudeboksvägen<br />

Dösvägen<br />

Tage Erlanders v<br />

Östen<br />

Ernst<br />

Kävlinge<br />

Fjelievägen<br />

Gunnesbovägen<br />

Höstbruksvägen<br />

Hildur<br />

Sandbergs g<br />

Gässlingavägen<br />

Undéns<br />

gata<br />

Wigforss<br />

gata<br />

Tage Erlanders väg<br />

Högbovägen<br />

Bronsåldersv<br />

Traktorvägen<br />

Gässlingavägen<br />

Gråsparvs-<br />

Östra Madvägen<br />

Arkeologvägen<br />

Arkeologvägen<br />

vägen<br />

Boställsvägen<br />

Tordmulev<br />

Kyrkoled<br />

Piletorp<br />

Församlings<br />

Svaneskolan<br />

PILE- LYCKAN<br />

Kolonitrg<br />

hem<br />

Skola<br />

Polhemskolan<br />

RÅDMANS-<br />

VÅNGEN<br />

Kolonitrg<br />

Idrottshall<br />

Högevallsbadet<br />

Gamla<br />

observatoriet<br />

Förskola<br />

Stortorget<br />

Hårlemansplats<br />

Förskola<br />

Högbo bollplan<br />

:<br />

Katedralskolan<br />

D<br />

Konsthall<br />

: Mårtenstorget<br />

Busstn.<br />

Sotarevägen<br />

Källby reningsverk<br />

Ängdala<br />

Nöbbelövs bygata<br />

N. Nöbbelövs<br />

kyrka<br />

Odlarevägen<br />

Doppingvägen<br />

Ejdervägen<br />

Rinnebäcksvägen<br />

Målarevägen<br />

Folkparksvägen<br />

Villebrådsvägen<br />

HubertusvägenAndjaktsvägen<br />

Jaktmarksgatan<br />

Rudeboksvägen<br />

Nöbbelövsvägen<br />

Trollebergsvägen<br />

Gässlingavägen<br />

Vildgåsvägen<br />

Vildandsvägen<br />

van Dürens väg<br />

Glasmästarev<br />

Stenåldersvägen<br />

Åkergränden<br />

Plåtslagarev<br />

Glasmästaregången<br />

Rörläggarev<br />

Rörläggaregången<br />

Kolonitrg.<br />

Krubbebacken<br />

Löwegre<br />

trädgård<br />

Annedalsvägen<br />

Vallkärra<br />

kyrka<br />

Papegojevägen<br />

Falkvägen<br />

vägen<br />

Nöbbelövs kyrkovä g<br />

Älgskytte-<br />

Spårsnögatan<br />

Trastvägen<br />

Hårlemans väg<br />

Förskola<br />

Källbybadet<br />

Camping<br />

Kyrkogård<br />

Högviltsgr<br />

Ällingavägen<br />

Måsvägen<br />

Dalsro<br />

Skola<br />

Palettskolan<br />

Vattenverk<br />

Solgården<br />

Malmö/Hjärup<br />

Förskola<br />

Hubertusparken Fredentorp<br />

Hubertusgården Vårdcentral<br />

Prästahusen<br />

Kruthornsgr<br />

Slåttervägen<br />

Förskola<br />

Qvantenborgsvägen<br />

Åldermansgatan<br />

Lärkvägen<br />

Snickarev<br />

Stenmästarev<br />

Brunius v<br />

Maskinvägen<br />

Småviltsgr<br />

Bildstensv<br />

Harpasset<br />

Bondevägen<br />

Fågelhundsv<br />

Örnvägen<br />

Murare vägen<br />

Arkitektv<br />

Åkerlund och Rausings väg<br />

Vårväders-<br />

Viltstigen<br />

Jakthornsgr<br />

Bondevägen<br />

Steglitsvägen<br />

Trastvägen<br />

Västanväg<br />

Drevkarlsgr<br />

Starvägen<br />

Donatus v<br />

Tegelvägen<br />

Skallgången<br />

Parkvägen<br />

Äldreboende<br />

Valltuna<br />

VALLKÄRRATORN<br />

RÅBYHOLMS<br />

FÖRETAGSOMRÅDE<br />

Staffanstorp<br />

Bautastenen<br />

Långe Per<br />

NORRA FÄLADEN<br />

Råby källa<br />

Gylleholmsg<br />

Karhögs- Järnåkra- Kolonitrg.<br />

Klostergårdskolan<br />

torg skolan<br />

HelgeandsKarhögskyrkan<br />

parken<br />

Förskola Järnåkra- Förskola<br />

NILSTORP<br />

Klostergårdsfältet<br />

skolan<br />

HOSPITALS-<br />

Nilstorpsängen<br />

KLOSTERGÅRDEN<br />

GÅRDEN<br />

Äpplehagen<br />

Snibben<br />

Virvelvinds-<br />

Grävarvägen<br />

Holländarev<br />

Skördevägen<br />

Gesällg<br />

Domherrev<br />

Nöbbelövs torg<br />

Musketörsgr<br />

Löparegr<br />

Vallkärratorns bygata<br />

Möllebacken<br />

Kakelvägen<br />

Lervägen<br />

Liggaregr<br />

Västratornsv<br />

Korsåkersvägen<br />

Jaktmarksgatan Svenska vägen<br />

Gustavshemsvägen<br />

Öresundsvägen<br />

vägen<br />

Badarevägen<br />

Revir-<br />

Husmansvägen<br />

vägen<br />

Kron hjulst<br />

vägen<br />

Hökvägen<br />

Måsvägen<br />

Ryttaregr<br />

Tordöns-<br />

Jaktstigen Jägaregatan<br />

Infanterigr<br />

Trumpetaregr<br />

Slåttervägen<br />

Sättareg<br />

Tunnbindareg<br />

Vallkärravägen<br />

Linåkersv<br />

Dragongr<br />

Örnvägen<br />

Trumslagaregr<br />

Väpplingvägen<br />

Klövervägen<br />

Nöbbelövsvägen<br />

Danska vägen<br />

Lantmannav<br />

Kobjers- vägen<br />

Stilgjutaregatan<br />

Korsåkersvägen<br />

vägen<br />

Skvadronsgr<br />

Luzernv<br />

Handskmakareg<br />

Papegojev<br />

Idrottsg<br />

Kavallerigr<br />

Violv<br />

Blidväders-<br />

Kärleksg<br />

Juta husg<br />

Nordanväg<br />

vägen<br />

Svenska vägen<br />

Järng<br />

Tågmästg<br />

Bokbindaregatan<br />

Kanikg<br />

Rönnströms väg<br />

Christian V:s väg<br />

Oscarshemsv<br />

Lavendelvägen<br />

Timjanvägen<br />

Rosenvägen<br />

Postiljonsg<br />

Hantverksgatan<br />

Rådmansgatan<br />

Fredentorpsvägen<br />

Smedjeg<br />

Vävaregatan<br />

Pilegatan<br />

Eldareg<br />

Stadsbudsgatan<br />

Västratornsvägen<br />

Slöjdgatan<br />

Möllegatan<br />

Svanevägen<br />

Stadsparksgången<br />

vägen<br />

Vallmo<br />

Lok-förare<br />

Tulpanvägen<br />

Gråväders-<br />

Lingonst<br />

Smultronst<br />

Raffinadg<br />

Banvaktsg<br />

Rallareg<br />

Byggmästaregatan<br />

vägen<br />

Östanväg<br />

Högevallsg<br />

Östgötavägen<br />

Värendsv<br />

Sankt Lars<br />

Annehem<br />

Östgötakr<br />

Ö.Stattenav<br />

gatan<br />

Sliparebacken<br />

Landstingsg<br />

Hallandsvägen<br />

Smålandsv<br />

Skånevägen<br />

Danav<br />

V.stationst.<br />

Klostergårdsvägen<br />

Tinghögsvägen<br />

Narvav<br />

Karlavägen<br />

Gasverksg<br />

Carl Bernlunds gata<br />

Nygatan<br />

Västgötavägen<br />

Dalslandsv<br />

Luntvägen<br />

Kulturmejeriet<br />

Bohusv<br />

Gotlandsv<br />

Svanegatan<br />

Ölandsv<br />

Tinghögsv<br />

Blekinge vägen<br />

Smålandsgng.<br />

Baldersv<br />

Åsavägen<br />

Bragevägen<br />

Möllevångsv<br />

Norra Spoleg<br />

Tornhill<br />

Annegården<br />

Fältväbelns park<br />

Sankt Petri Kyrkogata<br />

Klostergatan<br />

Gyllenkroks allé<br />

Ymerv.<br />

Torsvägen<br />

Karl XI gatan<br />

Erik<br />

Dahlbergsg<br />

Grönegatan<br />

St Gråbrödersg<br />

Tullgatan<br />

Höjebromölla<br />

Kalasgr<br />

Krusaregr<br />

Välkomstgr<br />

Gästgr<br />

Traktörgr<br />

Annehemsvägen<br />

Lavettv<br />

Karbinv<br />

Landsdomarev<br />

Vasaplatsen<br />

Skyttelinjen<br />

Karl XII gatan<br />

Odinvägen<br />

Frejavägen<br />

Skyttelinjen<br />

Staffans gr<br />

Skjutbanevägen<br />

Backaskolan<br />

Förskola<br />

Sankt Hans park<br />

Möllevångsvägen<br />

Baravägen<br />

Prennegatan<br />

Förningsgr<br />

Paradisgatan<br />

Botulfsg<br />

V Mårtensgatan<br />

Borgs väg<br />

Bägaregr<br />

Korsg<br />

Vallkärravägen<br />

Remmaregr<br />

Tumlaregr<br />

Ankaregr<br />

Pokalgr<br />

Margaretavägen<br />

Trädgårdsg<br />

Bankgatan<br />

Jonsgård<br />

Förskola<br />

Sandgatan<br />

Revingegatan<br />

Adelgatan<br />

Apelgatan<br />

Persikevägen<br />

Råbyholms allé<br />

Landerigr.<br />

Autostradan<br />

Opalst<br />

Ädelstensv<br />

Smaragdv<br />

Västratornsvägen<br />

Tornhillsvägen<br />

Skansvägen<br />

PistolvägenMarkörvägen<br />

Kulgränden<br />

Bytare gatan<br />

Knut den<br />

stores torg<br />

Stora Fiskareg<br />

Västerg Stålbrog<br />

Sankt M ånsg<br />

Gästabuds-<br />

Sankt Laurentiigatan<br />

Lilla Fiskareg<br />

Magnus<br />

Stenbocksg<br />

Järnåkravägen<br />

Järnåkravägen<br />

Winstrupsg<br />

vägen<br />

Norra Promenaden<br />

Kattesund<br />

Drottensg<br />

Lilla Grbrg<br />

Mellanvångsvägen<br />

Höstagilles-<br />

Ädelstensv<br />

vägen<br />

Allhelgona Kyrkog<br />

Lilla Södergatan<br />

Stora Tvärgatan<br />

Helgeandsg<br />

Tullgatan<br />

N Vallg<br />

Mariag<br />

Hospitalsg<br />

Fanans gr<br />

Kungsg Kraftstorg<br />

Stora Alg<br />

Bärnstensvägen<br />

Safirst<br />

Golfbana<br />

Rubinst<br />

Filippavägen<br />

Helgona<br />

Sk omakareg<br />

Lilla Tvärgatan<br />

Grynmalareg<br />

Norbergsg<br />

Svartbröd.g<br />

Hillebardgr<br />

Flormansg<br />

Tross-<br />

Kiliansg<br />

Fäladsgården<br />

Råbygatan<br />

Månstensv<br />

Skarpskyttevägen<br />

Kastanjegatan<br />

Diamantv<br />

Finngatan<br />

Förskola<br />

Lovisastigen<br />

Svenshög<br />

Landsarkivet<br />

STAFFANSTORPS KOMMUN<br />

Sofiavägen<br />

Biskopsgatan<br />

Pärlemorvägen<br />

Sankt Hans gränd<br />

Ö Mårtensgatan<br />

Körsbärsvägen<br />

Plommon-<br />

Sankt Anneg<br />

St.Sigr.g<br />

Bardisangr<br />

vägen<br />

Tomegapsg<br />

Själbodg<br />

L.Sigr.g<br />

vägen<br />

Hjortg<br />

Magle S Kyrkog<br />

Laboratorieg<br />

vägen<br />

Bivackparken<br />

Sabel<br />

gränden<br />

L Tomeg<br />

Stora Tomegatan<br />

Lilla Alg Agardhsg<br />

Magle L Kyrkog<br />

Skolg<br />

Hyllegr<br />

Dammhusgången<br />

S:t Hans<br />

kyrka<br />

Östervångskolan<br />

Hoby Ladugårdsmark<br />

Lackalänga Ladugårdsmark<br />

Ladugårdsmarkens<br />

skola<br />

Förskola<br />

Svenshögskolan<br />

Fritidshem<br />

Humlebo<br />

skolan<br />

EOS-<br />

STAMPELYCKAN<br />

hallen<br />

Råbykorset<br />

Raketgatan<br />

S:t Laurentii<br />

kyrka Vegaskolan<br />

Nilstorpsvägen<br />

Stationsv<br />

Systervägen<br />

Arkivgatan<br />

Rossings väg<br />

Bomvägen<br />

Arkivgatan<br />

Päronvägen<br />

Astrakanvägen<br />

Syren- vägen<br />

Björk- vägen<br />

Gladstonevägen<br />

Topasv<br />

Turkosv<br />

Helgona vägen<br />

Gerdagatan<br />

Pålsjövägen<br />

Tunavägen<br />

Williamsvägen<br />

Norra Knästorp<br />

Parternas gränd<br />

Jorda<br />

Norrbovägen<br />

vägen<br />

balks<br />

Kastanjegatan<br />

Fäladstorget<br />

Sölvegatan<br />

Onsjögatan<br />

Studentgatan<br />

Kapellvägen<br />

Östervångsv<br />

Professorsgatan<br />

Ulrikedalsv<br />

Stickelbärsgr<br />

Albo<br />

Gullregnsvägen<br />

Pålsjövägen<br />

Olshögsvägen<br />

Linnégatan<br />

Ulrikedalsvägen<br />

Vildvinsgr<br />

Hagtornsgr<br />

Rönnbärsgr<br />

Nypongr<br />

Slånbärsgr<br />

Protokollgr<br />

Magistratsvägen<br />

Celsiusg<br />

Notariegr<br />

Paragrafgr<br />

Stig<br />

Sunners<br />

väg<br />

Göingeg<br />

gatan<br />

Student- gatan<br />

Nationsgatan<br />

Vegagatan<br />

Råbyvägen<br />

Juryv<br />

Norra Gränsvägen<br />

Vittnesgränden<br />

Sjögatan<br />

Östervångsvägen<br />

Pedellgatan<br />

Yrkesskola<br />

Polhemsg<br />

Siriusgatan<br />

Docentg<br />

Marsgatan<br />

Merkuriusgatan<br />

Herkulesg<br />

Malin Gyllenkroks v<br />

Nyckel-<br />

Vapen-<br />

Sölvegatan<br />

Sakförare-<br />

kroken<br />

Fader<br />

Bergs v<br />

Mång<br />

Gäst- givarevägen<br />

kroken<br />

John Ericssons väg<br />

S:t Jörgens p<br />

Sankt Jörgens v<br />

Otto Lindblads väg<br />

Vintergatan<br />

Thomanders väg<br />

Gilles-<br />

Källare-<br />

Tellusgatan<br />

Neptunusgatan<br />

Stjärng<br />

Stora Björnens gr<br />

vägen<br />

Ole Römers väg<br />

kroken<br />

kroken<br />

Tycho<br />

Brahes v<br />

Warholms<br />

väg<br />

Fakirens väg<br />

Galjevångsv<br />

Nicolovius väg<br />

Ola<br />

Hanssons backe<br />

Schlyters v<br />

Planetgatan<br />

Lilla Björnens gr<br />

Delfinvägen<br />

Markaskälsvägen<br />

Kolonitrg.<br />

Saturnusgatan<br />

Borgare vägen<br />

Hådala<br />

Kvarnkroken<br />

Dag Hammarskjölds väg<br />

Sankt<br />

v<br />

Jörgens park Nehrmans Blomstrands backe<br />

Cederborghs väg<br />

Östra Fäladsvägen<br />

Hills väg<br />

Lauritz Weibulls v<br />

Bengt Lidforss väg<br />

<br />

Tuvan<br />

<br />

m<br />

Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket <br />

Äldreboende<br />

Djursjukhus<br />

Solistvägen<br />

Dalins v N Lundahls v<br />

Förskola<br />

Brandstation<br />

GASTELYCKANS<br />

FÖRETAGSOMRÅDE<br />

Skiffervägen<br />

Skrivarev<br />

Kvarn-kroken<br />

Kalkstensvägen<br />

Gnejsvägen<br />

talskroken<br />

Scheelevägen<br />

Lagerbrings<br />

Beslutsgr<br />

Bygglovsgr<br />

Kämnärsvägen<br />

KolonivägenBjällerupsvägen<br />

Åkarp<br />

Fjelievägen<br />

Jaktparken<br />

Norra Ringen<br />

Grisslev<br />

Gärsg<br />

Korsåkersparken<br />

Braxeng<br />

Kävlingevägen<br />

Källby ängaväg<br />

Åbrinksvägen<br />

Fasanvägen<br />

Sankt Lars väg<br />

Ringvägen<br />

Sunnanväg<br />

Regnbågsgången<br />

1. Kulparken<br />

2. Fredsparken<br />

3. Träffparken<br />

Kaprifolievägen<br />

Bryggaregatan<br />

Sankt Lars väg<br />

Malmö<br />

Fa briks gatan<br />

Silog<br />

Tryckerig<br />

väg<br />

Kävlingevägen<br />

Kompani-<br />

vägen<br />

Husarvägen<br />

Soldat Bohms gata<br />

Soldat Durells gata<br />

Soldat Ploghtappens gata<br />

Soldat Friares gata<br />

Drabantvägen<br />

2 vägen<br />

3 Bataljons-<br />

N Knästorpsv.<br />

Harneskgr<br />

Lägerparken<br />

Banergr<br />

Gunnesbo-<br />

Man-<br />

Utsättaregränden<br />

parken<br />

GUNNESBO<br />

Borgareparken<br />

Danska parken<br />

Borgareparken<br />

Delphinen<br />

Sankt Hans backar<br />

Kolonitrg.<br />

Oscarsskolan<br />

OSCARSHEM Förskola<br />

5<br />

Förskola<br />

D<br />

GUNNESBO<br />

FÖRETAGSOMRÅDE<br />

PILSÅKERS<br />

Kolonitrg.<br />

Kyrka<br />

Kolonitrg.<br />

Storekrok<br />

Koloniparken<br />

Lille- Mors<br />

krok hage<br />

KobjersparkenGustavshems-<br />

KOBJERS<br />

parken VÅNGEN<br />

Oscars-<br />

NORRA<br />

hems-<br />

Tingvallen<br />

parken<br />

Sofiaparken<br />

Kungagrav<br />

FÄLADENS<br />

Möllevångs-<br />

Monu- Äldrevallen<br />

mentet boende<br />

Förskola Idrottshall<br />

SLIPARE-<br />

MÖLLEVÅNGEN<br />

Vård-<br />

Viktoriastadion<br />

vetenskapens Lovisaskolan<br />

Ridhus<br />

LYCKAN<br />

hus<br />

Margareta-<br />

Idrottsplats<br />

parken<br />

Regionhuset<br />

Margareta-<br />

Hemvärnsgård<br />

hemmetKaprifolieparken<br />

Blåbärsst<br />

SMÖR-<br />

LYCKAN<br />

NORRA<br />

Hallonst<br />

Krematorium<br />

Annetorps<br />

Björnbärsst<br />

Kapell<br />

hemmet<br />

Kemicentrum<br />

Förskola<br />

FÖRETAGSOMRÅDE<br />

IDEONS PÅLSJÖ<br />

Ideon<br />

Gamma<br />

Ständernas<br />

park<br />

Denna karta är framtagen inom ramen för <strong>Lunds</strong> strategi för ett miljöanpassat transportsystem, LundaMats.<br />

<br />

g<br />

Cykla i <br />

Bjeredsparken<br />

Tingshus<br />

Polishus<br />

Fjelievägen<br />

Västertull<br />

$<br />

Höje å<br />

s gata<br />

Britta<br />

Holmströmsg<br />

Fredsgatan<br />

Clemenstorget<br />

Karl XI-g<br />

Västra stationstorget Knut den stores torg<br />

Klosterhagen<br />

Trollebergsvägen<br />

Klosterkyrkan<br />

atan<br />

Lund C<br />

Resebutik<br />

Spolegatan<br />

Bangatan<br />

Bytaregången<br />

Bantorget<br />

Bytaregatan<br />

Bytaregatan<br />

Stora Fiskare<br />

Knut den stores g<br />

Lilla<br />

v<br />

Lindeb<br />

skolan<br />

San<br />

Tan<br />

cen<br />

Sankt Petri Kyrko<br />

Lilla<br />

Klostergatan<br />

Qvantenborgsparken<br />

Terminalg<br />

Trollebergs- vägen<br />

Gravhög<br />

Patrik Rosengrens<br />

Lyckebacken<br />

park<br />

Arena<br />

Ishall Stattena-<br />

SÖDRA FÖRETAGSOMRÅDET<br />

parken<br />

Idrottsplats<br />

D<br />

O<br />

Åparken<br />

Höje å<br />

Mölleparken<br />

Decemberfältet<br />

Slipare<br />

lyckan<br />

Linåkersparken<br />

Fredentorps<br />

begravningsplats<br />

Tulpanparken<br />

Nils<br />

Roberts<br />

äng<br />

108<br />

Stattenavägen<br />

Malmövägen<br />

Kävlingevägen<br />

Kung Oskars väg<br />

Bjeredsparken<br />

Monumentparken<br />

Stadsparken<br />

Spole gatan<br />

Bangatan<br />

Tim-<br />

glaset<br />

Högevall<br />

Dynes-<br />

gröningen<br />

Kavalleriv.<br />

STÅNGBY<br />

Haraldsfält<br />

1<br />

Idrottshall<br />

Stångby<br />

jvgst<br />

Soldat Fyhrs gata<br />

Bibliotek<br />

Idrottsplats v<br />

LokparkenVagnparken<br />

Malmövägen<br />

Soldat<br />

Kåses<br />

gata<br />

Soldat Sperrings g<br />

Balders<br />

hage<br />

Soldat Skalks g<br />

Norra Ringen<br />

Ruben Rausings gata<br />

Höje å<br />

Stora Södergatan<br />

Kyrkogatan<br />

Gästabudsparken<br />

Bredgatan<br />

Ädelstensparken<br />

Törnrosaparken<br />

Entrégatan<br />

Barng<br />

Klinikgatan<br />

Kiosk- gatan<br />

Tegnérspl.<br />

Sofia-<br />

parken<br />

Södra Esplanaden<br />

Södra vägen<br />

Pukgr.<br />

Bomvevsv<br />

Pukgr.<br />

väg 16<br />

Getingevägen<br />

Trumgr.<br />

Lasarettsgatan<br />

Lägergränden<br />

Bivack-<br />

gränden<br />

Akutg<br />

Akutg<br />

Statarparken<br />

Hedvig<br />

Möllers g.<br />

Stambanegr.<br />

Övergng.<br />

Förbindelsegng.<br />

Järnvägsparken<br />

Svenshögsvägen<br />

Klinikgatan<br />

Östra Vallgatan<br />

Vagnmakaregr.<br />

Lokgr.<br />

Haraldsfältsv<br />

Solkurvan<br />

Häradsvägen<br />

Brunnsgatan<br />

Äng- gatan<br />

Nektarinvägen<br />

Svenshögsvägen<br />

Signalvägen<br />

Tågvägen Växelv<br />

Ledningsg<br />

Norra Ringen<br />

Trädgårds-<br />

täppan<br />

Tornavägen<br />

Räntmästaregng<br />

Kursorgng<br />

Vaktkarlsgng<br />

Sydöstra vägen<br />

Vagnv<br />

Tolvmannaparken<br />

Bokhållaregng<br />

Vegaparken<br />

Solvägen<br />

Hagtorns- parken<br />

E22 motorväg<br />

Getingevägen<br />

Sunnaparken<br />

Dalbyvägen<br />

Rosenhillsparken<br />

Tornavägen<br />

Hasslandavägen<br />

Hangarv.<br />

Propeller- vägen<br />

Stampehagen<br />

Molekylvägen<br />

Scheele<br />

Forskarparken<br />

Holger Crafoords park<br />

Tunavägen<br />

GW Palms v<br />

Andreas<br />

Rydelius v<br />

Porfyrvägen<br />

Anslagsv<br />

Mätaregr<br />

Emdalavägen<br />

Per Henrik Lings väg<br />

väg<br />

Lagerbrings<br />

torg<br />

Stiftsvägen<br />

Styrelsevägen<br />

Magistratsvägen<br />

Elias Fries<br />

park<br />

parken<br />

Aug Strindbergs v<br />

Örtofta<br />

Sölvegatan<br />

Autostradan<br />

Ritaregr<br />

Vipeholmsvägen<br />

Cykelleder<br />

Gamlegård<br />

Norra Fäladen - Stortorget - Klostergården - Hjärup<br />

Gunnesbo - Stortorget - Linero - Dalby<br />

Nöbbelöv - Stortorget - Staffanstorp<br />

Värpinge - Stortorget - Mårtens Fälad - Södra Sandby<br />

Klosters Fälad - Lund C - Östra Torn<br />

Annan cykelled<br />

Brunnshög<br />

Milsten<br />

BRUNNSHÖGS<br />

FÖRETAGSOMRÅDE<br />

Förskola<br />

Fritidsgård<br />

Arendala sjukhem<br />

Förskola<br />

Vipeholmskolan MÅRTENS FÄLAD<br />

Thulehem<br />

St. Råby Almelundskolan<br />

kyrka<br />

Förskola<br />

STORA RÅBY<br />

Förskola<br />

Vipegröningen<br />

Linebäck<br />

Kolonitrg.<br />

Lycko-Pers plan<br />

Äldreboende<br />

Solhällans<br />

bollplan<br />

Solbacken<br />

Holgerssons v<br />

Lycko-Pers väg<br />

Mäster Olofs väg<br />

Fältspatvägen<br />

Drätselgr<br />

Planvägen<br />

Sångarevägen<br />

Basgr<br />

Skiffervägen<br />

Rusthållarevägen<br />

E22 motorväg<br />

Kalkstensvägen<br />

Soprangränden<br />

Tenorgränden<br />

Barytongränden<br />

Porfyrvägen<br />

Klosterängsvägen<br />

Vipemöllev<br />

Knut Wicksells väg<br />

Vikingaparken<br />

CYKELKARTA<br />

ÖVER<br />

LUNDS KOMMUN MED TÄTORTER<br />

Västragård<br />

Teckenförklaring<br />

Tunnel/Bro<br />

Tågstation<br />

Natur- och strövarområde<br />

Cykelparkering vid regional busshållplats / tågstation<br />

Vandrarhem<br />

Utsiktsplats<br />

Turistinformation<br />

Bad<br />

Camping<br />

WC Toalett<br />

Luft till däcken dygnet runt<br />

Sjukhus<br />

Låst cykelgarage, Godsmagasinet och Västra Stationstorget<br />

Intermodal respunkt<br />

Cykelkartan kompletteras med skyltar i gaturummet.<br />

Skyltarna har samma färg som respektive cykelled i<br />

kartan. Övrig cykelvägvisning har blå färg.<br />

Seved Ribb in gs v<br />

Hjalmar Gullbergs väg<br />

Nils<br />

Utbrytningsgr<br />

Spexarevägen<br />

Vipeholmsvägen<br />

Fritjofs väg<br />

Glimmervägen<br />

Tegv<br />

Fäladskurvan<br />

SolbjersvägenSolbjers- vägen<br />

Solbjersgårdens allé<br />

5<br />

Östratornsvägen<br />

Komvux<br />

Sydöstra vägen<br />

Mobilvägen<br />

Prästavägen<br />

Brunnshögsvägen<br />

Sölve gatan<br />

Basungr<br />

Uardavägen<br />

Skingatornstoften<br />

Thulehemsvägen<br />

Valthornsv<br />

Thulehemsvägen<br />

Neversvägen<br />

Flöjtvägen<br />

Spelmansvägen<br />

Förskola<br />

ÖSTRA TORN<br />

Östratornskolan<br />

Munspelets Skola<br />

Förskola<br />

Fagottgränden<br />

Skolbänksv<br />

Överlärarev<br />

vägen<br />

Fäladskurvan<br />

Drakskeppsvägen<br />

E22<br />

Bläckhornsv<br />

Katederv<br />

Läs-<br />

Röde Orms gr<br />

Harald Blåtands gr<br />

Sven Tveskäggs gr<br />

Styrbjörn Starkes gr<br />

Björn Järnsidas gr<br />

Odarslövsvägen<br />

Gåsatoften<br />

Mårtenskolan<br />

Linerovägen<br />

Spjutgr<br />

Svärdgr<br />

Sommarlovsv<br />

Maria Magdalena<br />

kyrka<br />

Skolrådsvägen<br />

Flygelskolan<br />

Tennis<br />

Vikingaskolan<br />

Gravhö<br />

Blåtunga Skola<br />

Tre hög<br />

Tre högars park5<br />

LINE<br />

Vårdcentral<br />

S:t Knuts<br />

kyrka<br />

Skjutbana<br />

<br />

<br />

Gravhög <br />

Björns hög<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

vägen<br />

Mäster Eriks v<br />

Examens-<br />

Skolmästarevägen<br />

Vikinga-<br />

Lars Christers v<br />

Bananparken<br />

Karl Gustavs väg<br />

parken<br />

Iliongränden<br />

Klarinettgr<br />

Kulramsv<br />

Hövdingavägen<br />

Musikantvägen<br />

lovsv<br />

Sköldgr<br />

Blåtungav<br />

Gamla Dalbyvägen<br />

Stora Råb y ängav<br />

Viktiga telefonnummer<br />

Dalbyvägen<br />

Tiondev<br />

Sommarlovsparken<br />

Fästev<br />

Tejev<br />

Landgille-<br />

vägen<br />

Målsmansvägen<br />

Ferie vägen<br />

Brynjegr<br />

Musikantvägen<br />

Jul-<br />

Viborgs-<br />

Melins<br />

Griffelvägen<br />

Holmg<br />

Vikingavägen<br />

Kyrkovärsdsv<br />

väg<br />

lovsv<br />

Utmarksvägen<br />

Mårtens-<br />

Bärsärkag<br />

Envigsgr<br />

Rektorsvägen<br />

Termins vägen<br />

Egils gränd<br />

Stora Råby byaväg<br />

Elevgr<br />

Lärarinnevägen<br />

Nämndemansv<br />

Nordmannavägen<br />

Gorm<br />

Neversvägen<br />

slingan<br />

den gamles gr<br />

Ragnar<br />

Decimant-<br />

Borgå-<br />

Små-<br />

Slåttervallsparken<br />

vägen<br />

5<br />

Guldåkersv<br />

svängen<br />

Kollektg<br />

Vänortsparken<br />

kongatan<br />

Råbylunds- vägen<br />

Solbjersparken<br />

Kantorsg<br />

DiaPrästa-<br />

slingan<br />

Orkesterparken<br />

Lodbroks gr<br />

Stralsunds-<br />

Ekelundsk<br />

Försk<br />

Kollegie-<br />

Starkodders<br />

gr<br />

Pilgrimsvägen<br />

3<br />

2<br />

4<br />

1<br />

Mariaparken<br />

Spelmansvägen<br />

Flygelvägen<br />

Skolrådsv<br />

Storskolev<br />

skolevägen<br />

Sandbyvägen<br />

Hyllebäcksdalen<br />

Förskola<br />

Linerovägen<br />

Kollegie vägen<br />

Strutharald<br />

Förskola<br />

Fritidsgå<br />

Norrängavägen<br />

Angantyrs gränd<br />

Torkel höges g<br />

Gottes väg<br />

vägen<br />

Arkonapar<br />

Klang-<br />

Tre högars väg<br />

Stråkv<br />

La<br />

Studiegå<br />

R<br />

s<br />

Förs<br />

Runpa<br />

väg<br />

1. Präs<br />

2. Fast<br />

3. Natt<br />

4. Vigs<br />

5. Mån<br />

11

Vägvisning<br />

Det finns ett vägvisningssystem för cykeltrafiken, som utgår från fem<br />

övergripande cykelstråk med start i stadskärnan och mål i områden<br />

i <strong>Lunds</strong> utkanter eller andra tätorter i och utanför <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

Respektive cykelstråk har getts en särskild färg på vägvisningen. I<br />

övrigt finns vägvisning till olika stadsdelar och verksamhetsområden.<br />

Vägvisningsskyltarna är speciellt utformade för Lund.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Staden och <strong>kommun</strong>ens tätorter byggs ut, och<br />

nya områden tillkommer, och vägvisningen<br />

till och från dessa områden ska kopplas ihop<br />

med den befintliga vägvisningen för cykeltrafiken.<br />

Designen av cykelvägvisningsskyltarna togs<br />

fram i slutet på 1980-talet, och med små<br />

medel kan designen moderniseras.<br />

Det finns också behov av att göra mindre<br />

justeringar av de övergripande cykelstråkens<br />

geografiska sträckningar, med anledning av<br />

att nya stadsdelar utvecklas och infrastrukturen<br />

förändras.<br />

Tekniska förvaltningen Ständigt<br />

pågående<br />

Tekniska förvaltningen 2015<br />

Tekniska förvaltningen 2015<br />

12 Fokusområde 2: Service för ökat cyklande

Cykelreseplanerare<br />

Inom projektet Öresund som cykelregion har en webbaserad<br />

cykelreseplanerare tagits fram, dels finns den på Skånetrafikens hemsida<br />

och dels finns den på <strong>kommun</strong>ens hemsida. Cykelreseplaneraren bygger<br />

på ett digitaliserat cykelvägnät som rapporteras av <strong>kommun</strong>en till NVDB,<br />

nationell vägdatabas.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Att marknadsföra cykelreseplanerare Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong><br />

Att rapportera förändringar i cykelvägnätet<br />

till NVDB en gång per år eller oftare.<br />

Tta fram rutiner för att sköta uppdateringen<br />

av NVDB kontinuerligt.<br />

Luftpumpar<br />

Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong><br />

Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong><br />

På en handfull platser i Lund finns luftpumpar, och det finns behov av att<br />

installera fler pumpar på strategiska platser till exemplen längs de mest<br />

trafikerade cykelstråken och vid kollektivtrafiknoder.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Minst en luftpump installeras varje år. Tekniska förvaltningen Årligen<br />

Luftpumpar ska vara markerade på cykelkartan.<br />

Tekniska förvaltningen 2014<br />

Lånecykelsystem<br />

Fokusområde 2: Service för ökat cyklande<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> tillsammans med Helsingborgs stad, Malmö stad och<br />

Skånetrafiken har kartlagt möjligheter och potential för ett regionalt<br />

och lokalt lånecykelssystem. Ett lånecykelsystem ger de som är i behov<br />

av en cykel möjlighet att låna en. Lånecyklar hämtas och lämnas i en<br />

lånecykelstation, och ett antal behöver vara utplacerade för att få en<br />

effektiv användning. För <strong>Lunds</strong> del är målgruppen arbetspendlare som<br />

kombinerar cykel och kollektivtrafik, och en möjlig första etapp är att<br />

införa ett lånecykelsystem i LundNE/kunskapsstråket.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Införande av lånecykelsystem. Tekniska förvaltningen 2014<br />

13

14<br />

FOKUSOMRÅDE 3: DRIFT OCH UNDERHÅLL AV CYKELSYSTEMET<br />

Studerar man trafiksäkerhetsläget för cyklisterna kan man konstatera<br />

att singelolyckor är den vanligaste typen av olycka att cyklister skadas<br />

i. Vanlig olycksorsaker är halt väglag, vintergrus som ligger kvar på<br />

cykelbanor, ojämna och håligheter i cykelbanor. En god standard på<br />

drift och underhåll är faktorer som har stor betydelse för människor<br />

när det gäller val av cykeln som transportmedel, vilket ett antal olika<br />

enkätundersökningar visar på.<br />

Vinterväghållning och uppsopning av vintergrus<br />

Vinterväghållningen av cykelvägnätet styrs av dokumentet policy<br />

för vinterväghållning, och är beslutat av tekniska nämnden. Policyn<br />

innehåller bland annat målbeskrivningen att gång- och cykelbanor<br />

ska vara halkfria, fria från lös snö och ha en god framkomlighets- och<br />

jämnhetsstandard.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Vinterväghållningen av cykelvägnätet och<br />

dess organisation utvärderas och möjliga<br />

förbättringsåtgärder dokumenteras.<br />

En genomgång av vintergrusupptagning<br />

(uppsopning av vintergrus) organisation<br />

genomförs och möjligheten att prioritera de<br />

mest trafikerade cykelstråken prövas.<br />

Tekniska förvaltningen Årligen<br />

efter vintersäsongen<br />

Tekniska förvaltningen 2014

Underhåll<br />

I <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> finns ca 250 km asfalterande cykelvägar och<br />

cykelbanor (av totalt 268 km). Det är viktigt att standarden på<br />

cykelbanornas ytor är tillfredställande för cyklisternas komfort och<br />

trafiksäkerhet. Många skadas i singelolyckor med cykel där orsaken är<br />

brister i underhållet.<br />

Förbättrat underhåll handlar både om att asfaltera om sträckor och att<br />

laga hål och ojämnheter. I det sistnämnda fallet utgör felanmälningar<br />

från cyklister mycket värdefull information. Allmänheten kan rapportera<br />

in fel via telefon, brev, e-post och felanmälanssystemet på webben.<br />

Genom att marknadsföra felanmälssystemet kan fler brister åtgärdas.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Standarden på beläggningen på det<br />

övergripande cykelvägnätet kartläggs och<br />

en åtgärdslista över de 20 mest angelägna<br />

sträckorna att asfaltera om tas fram och<br />

åtgärdas.<br />

Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>-<strong>2017</strong><br />

Tekniska förvaltningens felanmälanssystem för<br />

allmänheten marknadsförs med cyklister som<br />

målgrupp.<br />

Tekniska förvaltningen Vartannat<br />

år med början<br />

<strong>2013</strong><br />

Fokusområde 3: Drift och underhåll av cykelsystemet<br />

15

16<br />

FOKUSOMRÅDE 4: UTVECKLING AV DAGENS CYKELSYSTEM - INFRASTRUKTUR<br />

Cykelsystemet ska vara attraktivt att använda och behöver ständigt<br />

utvecklas och förbättras för att tillgodose behoven av cykelpendling till<br />

skola och arbete samt rekreations- och turistcykling. Sammanlagt finns<br />

cirka 268 km cykelvägar och cykelbanor i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>. Det mesta<br />

av nätet finns i <strong>kommun</strong>ens tätorter och en del är regionala cykelvägar.<br />

En grupp cyklister som har växt starkt de senaste åren är de som<br />

långpendlar med cykel till arbetet, avstånd över 15-20 kilometer är inte<br />

ovanliga. För dessa är det viktigt med cykelvägar med hög standard där<br />

det går att cykla 30-40 km/h.<br />

Kombinationen cykel och kollektivtrafik kan i många resrelationer ersätta<br />

bilresor. För att underlätta hela resa ska det finnas goda kopplingar<br />

mellan cykelsystemet och hållplatser. Vid hållplatserna ska det finnas<br />

cykelparkeringar av hög standard.<br />

För att åstadkomma ett cykelsystem av god standard ska om- och<br />

nybyggnader alltid följa GC-policyns riktlinjer om utformning.

Saknade länkar - utbyggnad av cykelvägar och<br />

planskildheter<br />

I översiktsplanen, ÖP 2010, har saknade länkar och planskildheter<br />

i cykelsystemet identifierats, med det som underlag har kartor arbetats<br />

fram för näten i <strong>kommun</strong>ens tätorter och för det regionala cykelvägnätet.<br />

Även om cykelvägnätet är väl täckande i många delar finns det mycket<br />

kvar att bygga ut. På kartorna i bilaga 2 redovisas saknade länkar<br />

samt behov av planskildheter. En prioriterad åtgärdslista för cykelnätet i<br />

tätorterna behöver tas fram.<br />

När det gäller det regionala cykelvägnätet finns en prioriterad<br />

Åtgärdslista framtagen (beslutad av tekniska nämnden), och som<br />

har översänts till Trafikverket och Region Skåne som underlag till<br />

Cykelledsplanen för Skåne för åren <strong>2013</strong>-2021 (se bilaga 3).<br />

Fokusområde 4: Utveckling av dagens cykelsystem - infrastruktur<br />

Avsikten är att de prioriterade åtgärdslistorna ska användas som<br />

underlag i den ekonomiska verksamhetsplaneringen på <strong>kommun</strong>en och<br />

när statsbidrag söks för investeringar i regional infrastruktur.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Med utgångspunkt i ÖP2010 tas en åtgärdslista<br />

för utbyggnad av cykelvägar i <strong>kommun</strong>ens<br />

tätorter fram.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

<strong>2013</strong><br />

17

Ombyggnader och förbättringar av cykelvägar<br />

De befintliga övergripande cykelstråken är utbyggda från 1960-talet och<br />

framåt, och för cirka 15 år sedan gjordes en genomgång av standarden<br />

på stråken och en del förbättrades. Det är aktuellt att se över och<br />

förbättra huvudcykelstråken och en plan för hur detta ska ske behöver<br />

tas fram.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Med utgångspunkt i ÖP2010 tas en åtgärdslista<br />

fram för ombyggnader av cykelvägar<br />

med låg standard samt ombyggnader av<br />

korsningar där cyklisternas framkomlighet<br />

behöver förbättras fram.<br />

Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>-<strong>2017</strong><br />

En plan för utveckling av huvudcykelstråken<br />

tas fram och arbetas in i den ekonomiska<br />

verksamhetsplaneringen.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

<strong>2013</strong>-<strong>2017</strong><br />

Nät för rekreationscykling<br />

18 Fokusområde 4: Utveckling av dagens cykelsystem - infrastruktur<br />

Dagens cyklister har olika syften med sina cykelturer. Vissa gånger kan<br />

genheten vara viktigast medan andra gånger kan en viss miljö, sträcka<br />

eller plats vara värd en omväg. Det finns idag cykelturer med tips på<br />

olika sevärdheter och utflyktsmål på <strong>kommun</strong>ens hemsida, varje cykeltur<br />

redovisas på separat faktablad med tillhörande karta. De utpekade<br />

cykelturerna kan förbättras och även marknadsföras bättre.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Ett nät lämpligt för rekreationscykling redovisas<br />

på en karta som läggs ut på webben.<br />

Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong><br />

Cykelturerna uppdateras och marknadsförs. Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>

Nät för cykelpendling (snabbcykelvägar)<br />

De senaste åren har intresset för att åstadkomma snabbcykelvägar/<br />

cykelhighways, varit stort. En snabbcykelväg definieras av hög<br />

framkomlighet för cykeltrafiken på sträckor och i korsningar och där<br />

övriga fordonsslag har lägre prioritet. Att på sikt åstadkomma ett<br />

nät med snabbcykelvägar bidrar till att öka pendling med cykel. I<br />

dagsläget pågår ett samarbete mellan Trafikverket och Malmö, Burlöv,<br />

Staffanstorps och <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>er för öka pendlingen med cykel i<br />

stråket Malmö - Lund. Åtgärder planeras för att åka framkomligehten på<br />

sträckan, som kan ses som en första etapp i ett snabbcykelvägnät. För<br />

<strong>Lunds</strong> del handlar det om att ta hand om cykelpendlarna på ett bra sätt<br />

och göra det enkelt att nå stadens arbetsplatsintensiva delar, och vice<br />

versa.<br />

Fokusområde 4: Utveckling av dagens cykelsystem - infrastruktur<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Ta fram <strong>förslag</strong> på ett snabbcykelvägnät i<br />

Lund.<br />

Ta fram en standard för snabbcykelvägar och<br />

för in den i policydokument för utformning,<br />

GC-policyn.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

<strong>2013</strong><br />

<strong>2013</strong><br />

19

Cykelparkering och låsta cykelparkeringar<br />

Cykelparkeringar är en viktig del av infrastrukturen för cyklister, att<br />

man säkert och bekvämt kan ställa sin cykel vid målpunkter och<br />

bytespunkter. Det är viktigt med varierat utbud av cykelparkeringar som<br />

täcker olika behov, från korttidsparkering för att kunna uträtta ärende till<br />

långtidsparkering vid kollektivtrafikterminaler.<br />

Alla målpunkter i stadskärnan är lätta att nå med cykel, och det<br />

finns behov av fler cykelparkering på många platser. En plan för att<br />

utveckla cykelparkeringsläget i stadskärnan behöver tas fram och<br />

genomföras. Åtgärder som kan prövas är att låta bilparkeringsplatser<br />

övergå till cykelparkering och att inrätta allmänna cykelparkeringar<br />

i något eller några av parkeringshusen stadskärnan likt det som finns i<br />

Godsmagasinet vid <strong>Lunds</strong> C och i parkeringsgaraget vid Västra stations<br />

torget.<br />

Det är vanligt att människor överger sina cyklar och låter dem stå<br />

kvar på cykelparkeringar och ta upp plats under långa tider. För att<br />

tillgängligheten till cykelparkering ska var god ska det finnas rutiner och<br />

resurser för att ta hand om övergivna cyklar.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Att ta fram en plan för att utveckla cykelparkeringar<br />

i markplan och i parkeringshus i<br />

stadskärnan.<br />

Att se över rutinerna för att hantera övergivna<br />

och felparkerade cyklar.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

2014-2015<br />

Tekniska förvaltningen 2014<br />

20 Fokusområde 4: Utveckling av dagens cykelsystem - infrastruktur

Kollektivtrafik och cykel<br />

Goda kopplingar mellan cykelsystemet och kollektivtrafikens hållplatser<br />

och terminaler gör att hela resan, dörr till dörr, blir enkel att göra. För<br />

att höja standarden behöver anslutningar ses över och cykelparkeringar<br />

och annan service utvecklas vid hållplatser och terminaler. Tekniska<br />

nämnden har beslutat om en femårig plan för detta, och medel har<br />

avsatts i budget.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Att åtgärdsplanen för hela resan genomförs. Tekniska förvaltningen <strong>2013</strong>-2016<br />

Testverksamhet<br />

Fokusområde 4: Utveckling av dagens cykelsystem - infrastruktur<br />

För att locka nya cyklister och förbättra för de befintliga krävs<br />

ständiga förbättringar både av utformningen av cykelvägarna och av<br />

parkeringarna. Idag finns få standardlösningar när det gäller cykel men<br />

det finns många goda idéer. Innan nya förbättringar införs storskaligt är<br />

det bra att först utvärdera effekten av dem i mindre skala. Detta kräver<br />

en viss testverksamhet för att ta fram vilka idéer som ska prövas och<br />

uppföljningen av dem.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Ordna en idéverkstad om demoprojekt. Stadsbyggnadskontoret<br />

2014<br />

Läplantering<br />

LTH och SLU i Alnarp har tillsammans genomfört studien ”Möjligheten<br />

och lämpligheten av att anlägga vindskydd utefter vindutsatta<br />

cykelvägar. Bland annat har cyklister längs sträckan Malmö och Lund<br />

intervjuats och frågor ställts om vad som upplevs som problematiskt<br />

längs sträckan och var femte cyklist uppgav vind och blåst. Studien<br />

innehåller också <strong>förslag</strong> om hur läplanteringar kan ordnas. I det<br />

regionala cykelvägnätet är många sträckor utsatta för vind, och att pröva<br />

läplantering längs en eller flera av dessa är eftersträvansvärt.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Anlägga läplantering längs en eller flera<br />

regionala sträckor i det regionala cykelvägnätet.<br />

Tekniska förvaltningen 2016-<strong>2017</strong><br />

21

22<br />

FOKUSOMRÅDE 5: UTVECKLING AV DEN KOMMUNALA PLANERINGEN FÖR CYKEL<br />

Förutom rena åtgärder som direkt främjar cyklisterna, t.ex. ökad<br />

service i form av appar och pumpar och utbyggnad av cykelbanor,<br />

finns också behov av att fokusera på åtgärder som syftar till att<br />

utveckla den <strong>kommun</strong>ala planeringen för cykel. Förbättring av själva<br />

planeringsprocessen innebär i förläningen att fokus läggs på rätt saker,<br />

saker går snabbare och nya idéer kan utvecklas.<br />

Cykelplaneringsprocessen i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong><br />

Arbetet med att utveckla den <strong>kommun</strong>ala planeringen för cykel pågår.<br />

Hösten 2011 hölls en workshop för <strong>kommun</strong>ala tjänstemän från Tekniska<br />

förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret med syfte att identifiera<br />

vilket behov av sötd <strong>kommun</strong>ens tjänstemän har inom cykelplanering.<br />

Sammanfattningsvis visade resultatet från workshopen att det i första<br />

hand inte är mer planeringsunderlag <strong>kommun</strong>en behöver. Utmaningen<br />

är istället att optimera planeringen. Optimeringen behöver både<br />

ske med avseende på att förbättra användarvändligheten i befintliga<br />

dokument och förbättra metoder, <strong>kommun</strong>ikaton och organisationen med<br />

avseende på cykel.<br />

Efter workshopen har fokusintervjuer genomförts i olika arbetsgrupper<br />

på tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Syftet<br />

med detta arbete har dels varit att identifiera brister i befintlig<br />

cykelplaneringsprocess och dels komma på <strong>förslag</strong> på åtgärder på<br />

hur denna process kan förbättras. I bilaga 4 beskrivs den modell över<br />

planeringsprocessen som tagits fram och som arbetet utgått ifrån.

Planeringsunderlag<br />

I <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>s översiktsplan finns redovisat hur cykelvägnätet<br />

ska utvecklas i framtiden. När översiktplanen förfinas i fördjupade<br />

översiktplaner, planprogram och detaljplaner är det viktigt att<br />

handläggarna är insatta i att cykeltrafiken är en profilfråga för <strong>Lunds</strong><br />

<strong>kommun</strong>, och att transportslaget inte glöms bort. I dessa skeden läggs<br />

grunden till ett cykelsystem med goda kvaliteter.<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> har idag möjlighet att sammanställa planeringsunderlag<br />

i form av kartmaterial med hjälp av t ex geografiska informationssystem.<br />

En av fördelarna är att informationen blir lättillgänglig för många<br />

och möjligheten att sprida den ökar. Detta bidrar till att planering<br />

för cykel underlättas, och det finns också möjlighet att inkludera<br />

planeringsunderlag för övriga transportslag. Information som kan<br />

presenteras är cykelnätet, cykelparkeringar, cykeltrafikmängder, planerat<br />

underhåll och det aktuella årets utbyggnader med mera.<br />

Förutom att planeringsunderlag måste bli lättillgängligt internt i<br />

<strong>kommun</strong>en, finns även behov av att göra planeringsunderlag tillgängligt<br />

för externa parter. Exempel på externa parter är t.ex. byggherrar och<br />

konsulter.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Att plan tas fram över hur och vilken information<br />

som ska presenteras i ett geografiskt<br />

informationssystem.<br />

Att göra mer planeringsunderlag lättare<br />

tillgängligt för externa parter.<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

och Tekniska<br />

förvaltningen<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

och Tekniska<br />

förvaltningen<br />

2014<br />

2015<br />

Fokusområde 5: Utveckling av den <strong>kommun</strong>ala planeringen för cykel<br />

Kompetens och kunskap hos politiker och tjänstemän<br />

Cykeltrafiken är en hjärtefråga för <strong>kommun</strong>en, och många politiker<br />

och tjänstemän har ett stort engagemang i att förbättra och utveckla<br />

cykelsystemet. En framgångsfaktor för att förbli och också fortsättningsvis<br />

vara den ledande cykel<strong>kommun</strong>en i Sverige är att alla, oavsett vilken<br />

uppgift man har i den <strong>kommun</strong>al planerings- och förvaltningsprocessen,<br />

verkar för att främja cykeltrafiken. För att nå ständig förbättring och<br />

utveckling av cykeltrafiken behöver planering, genomförda åtgärder<br />

i form av byggnation, drift och underhåll följas upp och utvärderas.<br />

Kunskaper och erfarenheter av detta behöver föras tillbaka in i<br />

organisationen på ett systematiskt sätt.<br />

Att ligga i framkant kräver också omvärldsbevakning, att forskning och<br />

utveckling följs och att detta tas till vara och implementeras i <strong>kommun</strong>ens<br />

verksamhet. Detta underlättas om <strong>kommun</strong>en har ett nära samarbete och<br />

goda relationer med <strong>Lunds</strong> Universitet och <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola.<br />

Efter hand slutar tjänstemän och politiker sina uppdrag och nya personer<br />

kommer. Att säkerställa och upprätthålla kompetens och kunskap är mycket<br />

viktigt, och en modell för kunskapsöverföring behöver tas fram.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Att ständigt utvärdera den egna verksamheten<br />

och föra tillbaka kunskap och erfarenhet<br />

till organisationen.<br />

Att årligen ordna ett seminarium eller workshop<br />

om cykeltrafik för <strong>kommun</strong>ala tjänstemän<br />

och politiker.<br />

Att följa forskning och utveckling t ex genom<br />

att delta i kurser och konferenser, samt<br />

utveckla samarbetet med universitetet.<br />

En modell för kunskapsöverföring och utbildning<br />

av nyanställda tas fram.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Ständigt<br />

pågående<br />

<strong>2013</strong><br />

Ständigt<br />

pågående<br />

2014<br />

23

Former för samarbete<br />

För att den <strong>kommun</strong>ala planeringen för cykel ska kunna utvecklas,<br />

är det viktigt att alla som jobbar med cykel, direkt eller indirekt, har<br />

förståelse för hela kedjan och vet vem som jobbar med vad. Under<br />

fokusintervjuerna har brister identifierats som handlar om att olika<br />

<strong>kommun</strong>ala tjänstemän inte vet vad andra tjänstemän jobbar med. I<br />

många fall känner man till någon enstaka person på en förvaltning<br />

men inte förvaltningen som helhet. För att åtgärda dessa brister krävs<br />

åtgärder som syftar till att utveckla befintliga samarbeten och hitta nya<br />

samarbeten. Grundläggande är att man lär känna varandra.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Öka kunskapen om vad olika <strong>kommun</strong>ala<br />

tjänstemän, som alla påverkas eller påverkar<br />

cykelfrågorna, jobbar med.<br />

Utveckla befintliga och hitta nya former av<br />

samarbete mellan tjänstemän.<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

Samverkan med andra aktörer<br />

24 Fokusområde 5: Utveckling av den <strong>kommun</strong>ala planeringen för cykel<br />

2014<br />

2014<br />

Sydvästra delen av Skåne, där <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> är en del, är tätbefolkat<br />

och avstånden mellan olika orter är rimliga ur cykelpendlarens<br />

perspektiv. För att åstadkomma ett regionalt cykelsystem med god<br />

standard och som används flitigt behöver olika aktörer samverka kring<br />

infrastruktur, information, marknadsföring, lånecykelsystem med mera. I<br />

dagsläget finns flera nätverk etablerade genom projektet Öresund som<br />

cykelregions försorg. I nätverken finns danska och skånska <strong>kommun</strong>er,<br />

Trafikverket och Region Skåne representerade. Projektet avslutas vid<br />

årsskiftet 2012-<strong>2013</strong> och det är angeläget att samverkan mellan<br />

parterna fortsätter i någon form.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Aktivt söka samverkansformer med grann<strong>kommun</strong>er,<br />

Trafikverket, Skånetrafiken, Region<br />

Skåne och Hållbar Mobilitet Skåne.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Ständigt<br />

pågående

Bygglov<br />

I bygglovansökan krävs att sökande redovisar antal och utformning<br />

på aktuella bilparkeringar. Det finns idag ingen standard för hur<br />

cykelparkering ska utformas. Det finns olika lösningar som alla kan vara<br />

lika funktionella. Bygglovsansökningar brukar oftast endast ange antal<br />

parkeringsplatser för cykel vilket gör att det inte är möjligt för granskaren<br />

att kontrollera att detta stämmer. Det bör ställas lika krav på redovisning<br />

av parkering för cykel och bil i samband med bygglovsansökan.<br />

För att stimulera till bra lösningar av cykelparkering på kvartersmark i<br />

bygglovsskedet kan goda exempel samlas i en skrift och spridas till<br />

byggherrar och fastighetsägare.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Att lösningar för bilparkering och cykelparkering<br />

redovisas på likartat sätt.<br />

Att en skrift med goda exempel på cykelparkeringar<br />

tas fram och sprids.<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

<strong>2013</strong><br />

2015<br />

Fokusområde 5: Utveckling av den <strong>kommun</strong>ala planeringen för cykel<br />

25

Klassificering av cykelvägnätets standard<br />

Cykelsystemets cykelvägar och cykelbanor klassificeras i olika<br />

sammanhang. På cykelkartan redovisas typerna övergripande<br />

cykelleder och övriga cykelleder, och på vinterväghållningskartan<br />

delas cykelvägnätet in i olika prioriteringsgrupper. Det finns också en<br />

redovisning av primära och sekundära cykelvägar som har använts som<br />

underlag. En översyn av de klassificeringar som finns behöver göras<br />

och möjligheterna att använda en modell bör underökas. En tydlig<br />

klassificering av hela cykelvägnätet skulle underlätta vid planering i alla<br />

skeden från detaljplaner till drift och underhåll.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Att genomföra en översyn av cykelvägnätets<br />

olika klassificeringar och pröva att använda<br />

en modell.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

26 Fokusområde 5: Utveckling av den <strong>kommun</strong>ala planeringen för cykel<br />

2015

FOKUSOMRÅDE 6: DOKUMENT, POLICY OCH STRATEGIER<br />

Utvecklingen av cykelsystemet i <strong>Lunds</strong> stad och i övriga <strong>kommun</strong>en<br />

finns redovisat i översiktplanen för <strong>kommun</strong>en, ÖP2010. I LundaMaTs<br />

- strategin för ett hållbart transportsystem i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>, utgör<br />

cykeltrafiken ett av sex reformområden, och till varje reformområde är ett<br />

antal aktiviteter kopplade, varav framtagande av denna strategi är en.<br />

Trafiksäkerhetsprogrammet för perioden <strong>2013</strong>-2016 innehåller analyser<br />

av trafiksäkerhetsläget för bland annat cyklister och möjliga åtgärder för<br />

att förbättra detta.<br />

Policy för gång- och cykeltrafik i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> innehåller principer på<br />

generell och detaljerad nivå för att säkra en god utformning av gång-<br />

och cykelsystemet. Behov finns att uppdatera policyn vilket föreslås ske<br />

vart tredje år.<br />

På sikt är ett mål att en del av det planeringsunderlag som finns, t ex<br />

var cykelparkeringar är lokaliserade och vilka cykeltrafikmängder som<br />

finns uppmätta på olika platser, ställs samman i kartmaterial med hjälp<br />

av t ex geografiska informationssystem. Att föra in all information på<br />

kartor är dock ett omfattande arbete. Ett första steg kan vara att samla<br />

all tillgänglig information på en plats på webben. När material gjorts<br />

tillgängligt och/eller uppdaterats är det även viktigt att information om<br />

att materialet finns sprids. I bilaga 1 finns en lista på var man idag hittar<br />

olika planeringsunderlag.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Uppdatering av Policy för gång- och cykeltrafik<br />

i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

Att all information, allt planeringsunderlag,<br />

samlas på en plats på webben.<br />

Att ett system utvecklas för spridning av information<br />

om att planeringunderlag finns och/<br />

eller har uppdaterats.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

och Tekniska<br />

förvaltningen<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

och Tekniska<br />

förvaltningen<br />

<strong>2013</strong><br />

sedan vart<br />

tredje år<br />

2014<br />

2014<br />

27

28<br />

FOKUSOMRÅDE 7: UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING<br />

Uppföljning och utvärdering av en viktig del för att kunna nå ständiga<br />

förbättringar för cykeltrafiken genom att återföra kunskap och<br />

erfarenheter till den egna organisationen. Resultaten av utvärdering<br />

och uppföljning är budskap som kan <strong>kommun</strong>icerar med allmänheten<br />

och inom <strong>kommun</strong>ens organisation. Strategins mål och indikatorer följs<br />

upp årligen, och redovisas i det årliga bokslutet för LundaMaTs och i ett<br />

särskilt cykelbokslut.<br />

Uppföljning av arbetet med cykelstrategin ska göras årligen och<br />

redovisas skriftligen. År <strong>2017</strong>, som är det år som strategin sträcker<br />

sig fram till, ska även en utvärdering av cykelplaneringsprocessen<br />

genomföras. Detta kan t ex göras genom fokusintervjuer och workshops<br />

med stöd av maskinen (se bilaga 4), på liknande sätt som gjorts vid<br />

framtagandet av cykelstrategin.<br />

Vid jämna mellanrum behöver befolkningens resvanor undersökas<br />

vilket senast gjordes 2007 för <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>. I samarbete med Region<br />

Skåne, Trafikverket och andra skånska <strong>kommun</strong>er planeras för en ny<br />

resvaneundersökning får Skåne år <strong>2013</strong>-2014.<br />

ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN<br />

Mål och indikatorer följs upp. Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Årligen<br />

Uppföljning av arbetet med cykelstrategin. Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Utvärdering av cykelplaneringsprocessen<br />

genom fokusintervjuer och workshops, t ex<br />

med stöd av maskinen.<br />

Utvärdering och uppföljning redovisas i<br />

bokslutet för LundaMaTs och i ett särskilt<br />

cykelbokslut.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Tekniska förvaltningen<br />

och stadsbyggnadskontoret<br />

Årligen<br />

<strong>2017</strong><br />

Årligen

CYKELSTRATEGINS GENOMFÖRANDE<br />

Tekniska nämnden<br />

Teknisk nämnden beslutar om att cykelstrategin ska genomföras.<br />

Varje år fattar nämnden beslut om den långsiktiga planeringen för<br />

utbyggnader av cykelsystemet i samband med att den ekonomiska<br />

verksamhetsplaneringen, EVP, görs. Årligen beslutar tekniska nämnden<br />

om en plan för det följande årets verksamhet inom cykelstrategin och<br />

tillsätter resurser för genomförande. Uppföljning och utvärdering av<br />

cykelstrategin sammanställs och lämnas till tekniska nämnden som<br />

information årligen.<br />

Byggnadsnämnden<br />

<strong>Cykelstrategi</strong>n remitteras till byggnadsnämnden för yttrande inför beslut<br />

i tekniska nämnden. Byggnadsnämnden ges årligen information om<br />

cykelstrategins plan för det följande årets verksamhet. Uppföljning<br />

och utvärdering av cykelstrategin sammanställs och lämnas till<br />

byggnadsnämnden som information årligen.<br />

Tekniska förvaltningen<br />

Tekniska förvaltningen ansvarar för att arbetet med cykelstrategin drivs<br />

enligt beskrivningen i detta avsnitt om genomförande. Förvaltningen<br />

ansvarar också för att resurser avsätts i den omfattning som de<br />

årliga verksamhetsplanerna är i behov av samt att representanter i<br />

planeringsgruppen utses.<br />

Stadsbyggnadskontoret<br />

Stadsbyggnadskontoret ansvarar eller medverkar i ett flertal åtgärder i<br />

cykelstrategin och avgör i vilken i utsträckning resurser kan avsättas för<br />

detta, i samband med att en plan för det följande årets verksamhet tas<br />

fram. Stadsbyggnadskontoret utser den/de representanter som ska ingå i<br />

planeringsgruppen.<br />

Planeringsgrupp<br />

Planeringsgruppen består av tjänstemän från Tekniska förvaltningen<br />

och Stadsbyggnadskontoret där Region Skåne och Trafikverket<br />

är adjungerade. Planeringsgruppen tar fram <strong>förslag</strong> på<br />

utbyggnader av cykelsystemet som ett underlag till den ekonomiska<br />

verksamhetsplaneringen EVP, och <strong>förslag</strong> på det följande årets<br />

verksamhet. Gruppen ansvarar också för att den planerade<br />

verksamheten genomförs. Tekniska förvaltningen är sammankallande.<br />

Tidplan<br />

Långsiktig planering av utbyggnader<br />

av cykelsystemet, EVP<br />

Investeringsprövning - tekniska<br />

nämnden beslutar<br />

Planering av det följande årets<br />

verksamhet<br />

Beslut i tekniska nämnden om<br />

det följande årets verksamhet<br />

Genomförande av åtgärder<br />

Uppföljning och utvärdering<br />

Bokslut levereras<br />

J F M A M J J A S O N D<br />

29

30<br />

BILAGA 1: PLANERINGSUNDERLAG<br />

VAD VAR<br />

Intrakarta Medarbetarportalen<br />

Parkeringsnorm för cykel och bil http://www.lund.se/Medborgare/Bygga-bo--miljo/Bygga-riva-och-forandra/Soka-bygglov/Parkeringsnorm/<br />

Fotgängar- och cykeltrafikmängder i Lund Tekniska förvaltningen<br />

Policy för gång- och cykeltrafik i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> Tekniska förvaltningen<br />

Policy för parkering på gatumark Tekniska förvaltningen<br />

Trafikräkningar och trafikolyckor i <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong> - årsanalyser Tekniska förvaltningen<br />

Översiktplan och fördjupade översiktsplaner https://www.lund.se/Medborgare/Bygga-bo--miljo/Samhallsplanering-klimat-och-miljo/Oversiktsplan/<br />

Handbok i bilsnål samhällsplanering https://www.lund.se/Medborgare/Bygga-bo--miljo/Samhallsplanering-klimat-och-miljo/Stadsbyggnadsprojekt/<br />

Bilsnal-samhallsplanering/<br />

LundaMaTs II – strategi för ett hållbart transportsystem https://www.lund.se/Medborgare/Trafik--infrastruktur/LundaMats---hallbara-transporter/<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>s hemsida – cykel https://www.lund.se/Medborgare/Trafik--infrastruktur/Cykla-i-Lund/<br />

Cykelkarta och cykelturer https://www.lund.se/Medborgare/Trafik--infrastruktur/Cykla-i-Lund/Cykelkartor-och-vagvisning/<br />

Kartor över vinterväghållning https://www.lund.se/Medborgare/Trafik--infrastruktur/Skotsel-och-underhall/Vintervaghallning1/<br />

Cykelvägnätet i NVDB (Nationell VägDataBas) www.nvdb.se

BILAGA 2: KARTOR ÖVER SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET<br />

Saknad länk i cykelnätet<br />

Behov av gc-tunnel/ bro<br />

Befintlig cykelväg<br />

DALBY<br />

SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET<br />

DALBY<br />

31

Cykelväg<br />

32 BILAGA 2: Kartor över saknade länkar i cykelnätet<br />

SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET<br />

SÖDRA SANDBY<br />

Saknad länk i cykelnätet<br />

Behov av gc-tunnel/ bro<br />

Befintlig cykelväg<br />

SÖDRA SANDBY

SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET<br />

VEBERÖD<br />

Saknad länk i cykelnätet<br />

Behov av gc-tunnel/ bro<br />

Befintlig cykelväg<br />

BILAGA 2: Kartor över saknade länkar i cykelnätet<br />

SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET<br />

GENARP<br />

Saknad länk i cykelnätet<br />

Behov av gc-tunnel/ bro<br />

Befintlig cykelväg<br />

33

SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET<br />

LUND<br />

SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET<br />

LUND<br />

Saknad länk i cykelnätet<br />

Saknad länk i cykelnätet<br />

Behov av gc-tunnel/bro<br />

Behov av gc-tunnel/bro<br />

Befintligt cykelstråk<br />

Befintligt cykelstråk<br />

34 BILAGA 2: Kartor över saknade länkar i cykelnätet<br />

RÅBYLUND<br />

BRUNNSHÖG<br />

NORRÄNGA

SAKNADE LÄNKAR I CYKELNÄTET<br />

REGIONALT CYKELNÄT<br />

Saknad länk i cykelnätet<br />

Befintlig cykelväg<br />

BILAGA 2: Kartor över saknade länkar i cykelnätet<br />

35

36<br />

BILAGA 3: PRIORITERAD ÅTGÄRDSLISTA REGIONALA CYKELVÄGNÄTET<br />

Beslutad av tekniska nämnden, 2012-09-19<br />

Prio Objekt Kostnad<br />

tkr<br />

Motiv<br />

1 Supercykelväg Malmö- 2000 Här finns den största potentialen att öka cykelresandet, med<br />

Lund<br />

stora mängder boende och arbetsplatser inom rimligt<br />

cykelavstånd. Den redovisade kostnaden är för förbättringar<br />

som kan göras i det befintliga vägnätet och cykelvägnätet för<br />

att öka framkomligheten för cykeltrafiken på kort sikt.<br />

1 Cykelväg mellan Lund och 260 Stor potential för ökad cykling. Stora investeringar är gjorda<br />

Staffanstorp, via<br />

och till en lite peng öppnar man upp en efterfrågad koppling<br />

Gastelyckan<br />

mellan <strong>Lunds</strong> östra delar och Staffanstorp.<br />

1 Gödelövsvägen och<br />

4 900 Det finns en stor potential att öka gående och cyklandet bland<br />

Häckebergavägen i Genarp<br />

Genarpsborna. För barn och unga är objektet särskilt<br />

betydelsefullt då det stödjer målgruppen att självständigt<br />

kunna gå och cykla till skola, aktiviteter och vänner.<br />

1 Kävlingevägen, mellan 4 900 Det finns en stor potential att öka cykling mellan Stångby,<br />

vallkärra och Nöbbelöv<br />

Vallkärra och <strong>Lunds</strong> västra delar genom att tillhandahålla en<br />

gen och bra koppling.<br />

2 Väg 956, Blockvägen och 10 150 Utgör en saknad länk i stråket mellan Lund och Sjöbo. Bidrar<br />

väg 11<br />

till ökad rekreation- och turistcykling.<br />

2 Malmövägen i Dalby 2 800 Utgör en saknad länk i stråket mellan Staffanstorp och Dalby.<br />

Bidrar till ökad rekreation- och turistcykling och underlättar<br />

pendling.<br />

2 Svenhögsvägen, (väg 936), 17 850 På delar av sträckan saknas cykelväg, och sträckan utgör en<br />

mellan Lund och Håstad<br />

koppling mot Elsövs <strong>kommun</strong>. Det finns potential för att öka<br />

cykeltrafiken mellan tätorterna längs sträckan.<br />

2 Väg 945, mellan väg 941<br />

och väg 952, förbi Rögle<br />

dammar<br />

15 700 Har stor potential för rekrationscykling.<br />

2 Väg 952/väg 959 mellan<br />

Södra Sandby och Flyinge<br />

15 050 Har stor betydelse för barn, unga och unga vuxna.<br />

y y g<br />

3 Planskildhet under väg 11,<br />

vid väg 972<br />

6 000 Förbättra trafiksäkerheten för gång och cykel. Kan därför<br />

bidra till ökat cyklande mellan landbyggden norr om Veberöd<br />

och Veberöd.-<br />

17 500 Potentialen för öka cykeltafiken är lite då<br />

befolkningsunderlaget inte är så stort.<br />

2 800 Sträckan bör först byggas ut när det anslutande cykelvägar är<br />

utbyggda eller är på gång att bli utbyggda. Potenetialen är<br />

liten, befolknings är litet.<br />

10 500 Sträckan utgör en saknad länk i stråket Veberöd-Sjöbo.<br />

Potentialen är liten.<br />

3 Väg 102, mellan<br />

Sjöbovägen och Dörröd<br />

3 Väg 740, mellan<br />

Sjöbovägen och <strong>Lunds</strong><br />

<strong>kommun</strong>gräns<br />

3 Sjöbovägen i Veberöd,<br />

mellan Hyacintvägen och<br />

väg 11<br />

3 Väg 807/väg 790 mellan 28 000 Potentialen är liten då befolkningsunderlaget är litet längs<br />

Dalby och Genarp<br />

stråket och avstånden till tätorter med rikligt med<br />

arbetsplatstillfällen är i längsta laget för cykelpendling.<br />

3 Sandbyvägen i Dalby 7 000 Det saknas ett centralt cykelstråk genom Dalby, det skulle<br />

bidra till ett mer tilltalande gaturum som skulle underlätta<br />

cykling och gång för alla Sandbybor. Alternativ finns till<br />

denna sträcka.<br />

3 Väg 958 mellan Södra 28 000 Sträckan har en liten potential för cykeltrafik.<br />

Sandby och Revinge<br />

Befolkningsunderlaget är litet och avståndet till tätorter med<br />

många arbetstillfällen är långa.<br />

3 Väg 941, mellan väg 945 10 500 Potentialen är lite i dagsläget då alternativ finns. Byggs Södra<br />

och Södra Sandby centrum<br />

Sandby ut i sina nord västra delar ökar potentialen för cykling<br />

mot Lund i detta stråk.

BILAGA 4: CYKELPLANERINGSPROCESSEN I LUND<br />

Under fokusområde 5 beskrivs kortfattat det arbete som pågår i <strong>Lunds</strong><br />

<strong>kommun</strong> med att utveckla den <strong>kommun</strong>ala planeringen för cykel. I<br />

denna bilaga beskrivs detta arbete utförligare samt den modell över<br />

planeringsprocessen som tagits fram.<br />

Ett första steg i arbetet att utveckla planeringsprocessen för cykel i Lund,<br />

togs när man hösten 2011 höll en workshop för inbjudna tjänstemän från<br />

Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret i Lund. Syftet med<br />

workshopen var att identifiera vilket behov av stöd <strong>kommun</strong>en tjänstemän<br />

har inom cykelplanering samt vilken form och innehåll en ny <strong>kommun</strong>al<br />

cykelstrategi behöver ha. Vid workshopen lades stort fokus på att<br />

utvärdera befintliga dokument som finns som stöd inom cykelplanering<br />

samt identifiera vilka områden stödet brister i.<br />

Sammanfattningsvis visade resultatet från workshopen att det i första<br />

hand inte är mer planeringsunderlag <strong>kommun</strong>en behöver. Utmaningen<br />

är istället att optimera planeringen. Utifrån denna slutsats identifierades<br />

två områden där cykelplaneringen kan optimeras:<br />

1. Brister i användarvänligheten i befintliga dokument<br />

(cykelinformationshanteringen)<br />

2. Brister i metoder, <strong>kommun</strong>ikation och organisation<br />

(cykelplaneringsprocessen)<br />

Efter workshopen har ett fördjupande arbetet utförts kring punkten<br />

två ovan, det vill säga hur cykelplaneringsprocessen kan förbättras.<br />

Syftet med detta arbete har dels varit att identifiera brister i befintlig<br />

cykelplaneringsprocess och dels komma på <strong>förslag</strong> på åtgärder på hur<br />

denna process kan förbättras. Hur detta arbete gått till, vilka verktyg som<br />

använts i arbetet beskrivs under rubriken nedan. Därefter presenteras ett<br />

antal åtgärdsområden med <strong>förslag</strong> på åtgärder som identifierats.<br />

37

Cykelplaneringsprocessen<br />

En planeringsprocess kan liknas vid en maskin. För att en maskin ska<br />

vara användbar måste man veta hur den fungerar och vilket bränsle<br />

som behövs. Om man dessutom vet hur man kan utveckla maskinen<br />

och trimma den, blir maskinen bättre, ger större effekt och får längre<br />

livslängd. Att tänka sig planeringsprocessen för cykel som en maksin kan<br />

VISION<br />

Fler som gärna<br />

cyklar mer!<br />

IN<br />

Det maskinen inte<br />

kan påverka<br />

Mål<br />

Nuläge<br />

Ramar<br />

MASKIN<br />

Det vardagliga<br />

arbetet<br />

Aktörer<br />

Verktyg<br />

Oljor<br />

38 BILAGA 4: Cykelplaneringsprocessen i Lund<br />

hjälpa att förstå hur arbetet fungerar idag, vilka brister som finns och<br />

hur bristerna kan åtgärdas. Viss kännedom finns idag om denna maskin<br />

i Lund, men ett första steg är ändå att identifiera vilka delar maskinen<br />

består av och hur maskinen fungerar. Bilden på nästa sida visar vilka<br />

delar maskinen består av samt vilket bränsle maskinen behöver och vad<br />

maskinen producerar.<br />

UT<br />

“Spaden i jorden”<br />

Fysiska åtgärder<br />

Kommunikationsåtgärder<br />

Trimningsåtgärder<br />

RESULTAT<br />

Fler som gärna<br />

cyklar mer!

Vision och Resultat<br />

Olika maskiner tillverkar olika saker. Ett första steg i ett få en effektiv maskin är att tydligt formulera vad maskinen ska tillverka. Om inte alla som<br />

arbetar med maskinen, vet vad den ska tillverka, försvårar det arbetet och risken ökar att det blir fel. Att formulera vad maskinen ska tillverka, är<br />

att skapa en vision för arbetet. I det här fallet är visionen ”Fler som gärna cyklar mer!”. Målet är att visionen inte bara ska förbli en vision utan<br />

också vara resultatet av det maskinen tillverkar. För att det ska bli så, krävs en fungerande maskin, oljor som smörjer, samt både rätt input och<br />

rätt output.<br />

In<br />

För att en maskin ska kunna fungera måste det finnas bränsle att stoppa in i maskinen. Vilket bränsle som stoppas in i maskinen, kan själva<br />

maskinen inte påverka. Däremot finns det andra processer runt omkring som påverkar det som stoppas in. I cykelplaneringsprocessen har<br />

följande bränslen identifierats:<br />

• Mål: I det <strong>kommun</strong>ala arbetet finns mål och visioner på olika nivåer, allt från nationella till lokala. Målen kan vara direkt kopplade till cykel men<br />

även mål inom andra områden kan ha betydelse för cykelplaneringsprocessen och därmed vara input i maskinen.<br />

• Nuläge: Nuläget är allt det som finns runt om oss, både i form av fysisk infrastruktur och i form av organisationsstrukturer. Maskinen ska förädla<br />

det vi har runt omkring oss, till att bli något ännu bättre. Utvärdering och uppföljning är ”nya” beskrivningar av nuläget.<br />

• Ramar: Kring de flesta maskiner finns ramar och reglerverk som styr maskinens arbete. Dessa ramar och regler finns till exempel för att öka<br />

säkerheten. I denna maskin kan ramarna t.ex. handla om trafiklagar, PBL och budgetramar.<br />

BILAGA 4: Cykelplaneringsprocessen i Lund<br />

39

Maskinen<br />

Maskinen är hjärtat i cykelplaneringsprocessen! Det är här det vardagliga arbetet sker och det är därför här möjligheterna finns att trimma och<br />

utveckla. Tre huvudgrupper har identifierats i denna maskin: aktörerna, verktygen och oljorna (se bilden på nästa sida).<br />

Aktörerna<br />

Aktörerna är alla de personer,<br />

både inom <strong>kommun</strong>en och utanför<br />

<strong>kommun</strong>en, som påverkar och<br />

påverkas av cykelplaneringen på<br />

något sätt. De olika aktörernas roll i<br />

planeringsprocessen varierar. För att<br />

maskinen ska fungera är det viktigt att<br />

aktörerna vet sin del i processen och<br />

vilket ansvar och vilka befogenheter de<br />

har. Aktörerna är den drivande kraften<br />

i maskinen, utan deras initiativ händer<br />

inget.<br />

Verktygen<br />

Till sin hjälp i planeringsprocessen har<br />

aktörerna olika verktyg. Verktygen ska<br />

stötta aktörerna i deras dagliga arbete<br />

genom att vara en kunskapsbärare,<br />

informationsbank och vara stöd till<br />

beslut och prioriteringar. De olika<br />

verktygen har olika roller i olika skeden<br />

av planeringsprocessen vilket innebär<br />

att olika aktörer har olika behov av<br />

verktyg.<br />

40 BILAGA 4: Cykelplaneringsprocessen i Lund<br />

Oljorna<br />

Aktörerna och verktygen är de<br />

komponenter i maskinen som är lättast<br />

att identifiera. Att endast ha aktörer och<br />

verktyg räcker dock inte – det krävs något<br />

mer! I det här fallet har det identifierats<br />

som ”oljor”, något som gör arbetet<br />

smidigare och underlättar maskinens<br />

arbete, det vill säga förenklar arbetet för<br />

aktörerna och får maskinen att arbeta<br />

mer effektivt. Fyra typer av oljor har<br />

identifierats: pengar, användarvänlighet,<br />

dialog och kompetens.<br />

Ut<br />

Syftet med maskinen är att den ska producera det vi vill ha – det vill säga – någonting kommer ut som ger rätt resultat. För att resultatet om<br />

att ”Fler som gärna cyklar mer!” ska uppnås, krävs olika former av åtgärder, vilket bör vara det som kommer ut ur maskinen. Genom att<br />

förbättra själva maskinen är förhoppningen att det som kommer ut både är av högre kvalitet, större kvantitet och är mer ”rätt typ” av åtgärder.<br />

Åtgärderna kan delas in i tre olika grupper; fysiska åtgärder <strong>kommun</strong>ikationsåtgärder och trimningsåtgärder. Exempel är:<br />

• Fysiska åtgärder: cykelbanor, cykelfält, korsningar och passager, vägvisning, belysning, beläggning, parkering, servicestationer,<br />

vinterväghållning, tillfällig utformning vid vägarbeten<br />

• Kommunikationsåtgärder: mobility management, marknadsföring, företagssamarbete, lobbying<br />

• Trimningsåtgärder: dialoger i workshop, mer pengar till utveckling, utbildning av tjänstemän eller politiker

AKTÖRER<br />

ÖVRIGA<br />

KOMMUNALA<br />

Lantmäteri<br />

MEX<br />

Skola<br />

Fritid<br />

Sociala<br />

.....<br />

UTFÖRARE<br />

Trafikmiljö<br />

Kollektivtrafik<br />

Drift och underhåll<br />

Park och natur<br />

.....<br />

POLITIKER<br />

Nämnder<br />

KS<br />

KF<br />

UPPFÖLJNING<br />

Cykelrevision<br />

Cykelbokslut<br />

Indikatorer<br />

.....<br />

ÅTGÄRDSPLANER<br />

Utbyggnadsplan<br />

Underhållsplan<br />

Kommunikationsplan<br />

.....<br />

TRAFIKINGENJÖRER<br />

TF<br />

...<br />

FYSISKA PLANER<br />

FÖP<br />

Planprogram<br />

Detaljplan<br />

Bygglov<br />

Exploateringsavtal<br />

..... IDÉER<br />

VERKTYG<br />

PROJEKT<br />

(utan planärende)<br />

MEDBORGARE<br />

DATABAS<br />

Intrakartan<br />

Bibliotek<br />

Extern portal<br />

.....<br />

ÄMNESPLANER<br />

Cykelpolicy<br />

P-norm cykel<br />

.....<br />

TRAFIKPLANERARE<br />

SBK<br />

...<br />

FYSISKA<br />

PLANERARE<br />

FÖP<br />

BILAGA 4: Cykelplaneringsprocessen i Lund<br />

DP<br />

Bygglov<br />

.....<br />

EXTERNA<br />

PARTNERS<br />

Byggherrar<br />

Trafikverket<br />

Skånetrafiken<br />

Krans<strong>kommun</strong>er<br />

Arbetsgivare<br />

Konsulter .....<br />

OLJOR<br />

PENGAR<br />

DIALOG<br />

KOMPETENS<br />

ANVÄNDAR-<br />

VÄNLIGHET<br />

41

Identifiering av brister med hjälp av ”maskinen”<br />

Efter att kännedom skapats om maskinen och en bild för dess olika<br />

delar skissats, har denna bild använts som stöd för diskussion med olika<br />

aktörer som jobbar med cykelfrågorna på olika sätt i <strong>kommun</strong>en. Ett<br />

flertal mindre fokusintervjuer har genomförts i olika arbetsgrupper på<br />

tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret. De frågeställningar<br />

som behandlats under dessa fokusintervjuer är följande:<br />

• Vilka andra aktörer samarbetar vi med idag? Starka och svaga<br />

relationer.<br />

• Vilka andra aktörer borde vi samarbeta med? Starka och svaga<br />

relationer.<br />

• Vilka verktyg använder vi oss av idag? Starka och svaga behov.<br />

• Vilka verktyg har vi behov av att använda? Starka och svaga<br />

behov.<br />

• Finns dessa verktyg vi har behov av?<br />

• Vilka oljor har vi mer behov av?<br />

Resultatet har därefter sammanställs och de viktigaste åtgärderna har<br />

plockats ut och redovisas i denna strategi under olika fokusområden.<br />

42 BILAGA 4: Cykelplaneringsprocessen i Lund

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!