Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Resultat Pedagogerna började med att ta reda på elevernas förkunskaper i ämnet. Två och två fick de skriva ner allt de visste om bondgården. Därefter fick eleverna upplevelser i Veberöd med omnejd; området där Veberöds gårdar legat förr besöktes, en 4H-gård besöktes (Idala gård) liksom Kulturens Östarp. I klassrummet bearbetades upplevelserna och eleverna diskuterade, skrev, ritade, målade, sjöng, gjorde korsord och lekte lekar. Faktakunskap har berättats och diskuterats, vilket ledde till klassens gemensamma frågeställningar om bondgårdsdjuren. Därefter har eleverna själva valt olika djur att forska om utifrån frågeställningarna. Arbetet avslutades med en utvärdering av vad eleverna lärt sig, de fick återigen skriva vad de visste om bondgården två och två, utifrån klassens gemensamma frågeställningar. De fick också rita och skriva vad de visste om hur Veberöd såg ut förr. Eleverna såg själva att de har lärt sig när de jämförde texten de skrev i början av arbetet med texten de skrev i utvärderingen. De såg också sin kunskap i bilder de målat och korsord de löst och klarat av. En del i utvärderingen var att titta på de gemensamma frågorna på djuren och alla kände att de kunde svara på de flesta när det gällde en djurfamilj. Pedagogerna såg att barnen lär sig genom deras lust och engagemang. Föräldrar gav många positiva kommentarer. Eleverna berättade hemma om allt de lärt och upplevt i samband med arbetet. Föräldrar förvånades över hur mycket kunskap deras barn fått med sig genom att uppleva. När man har förstått och är förtrogen med kunskap kan man också återberätta den för andra. Pedagogerna såg att barnen lärt sig genom att de tolkade deras texter och bilder. Bedömning av måluppfyllelse/Analys Texter före arbetet innehöll enstaka ord som gris, ko, häst, kyckling, bonde och traktor. I genomsnitt en halv A4 sida skrevs. Texter efter temaarbetet innehöll detaljerad fakta om djuren på bondgården, var de bor, vad de äter, djurfamiljens namn. I genomsnitt skrev barnen en A4 sida. Pedagogerna bedömer att måluppfyllelsen är mycket god.Alla barn hade kunskap om något bondgårdsdjur från förr och nu, de flesta om flera djur vilket talar för en god måluppfyllelse. Även målet om hur Veberöd såg ut när byn bestod av bondgårdar är uppnått. Här hade eleverna ingen förkunskap, men genom bilder, texter och berättande har de visat sin nyvunna kunskap. Pedagogerna känner att det har varit ett tacksamt område att arbeta med. Nästan alla barn är intresserade av djur. Men även om man förklarar för eleverna att de har mål att uppnå, vad man ska lära sig – att det är till deras nytta, har de svårt att förstå vad som menas. Eleverna är 6-7 år och är i minsta laget för att förstå mål och dess innebörd. Detta är säkert också en träningssak, men att ”nå målen” är inget som i sig motiverar utan pedagogerna måste utmana barnen på annat vis och fånga deras intresse. Det tycker pedagogerna att de lyckats med genom att ge barnen upplevelser varvat med variationsrikt arbete i klassrummet. Att själv få uppleva och få vara med om saker och använda sina sinnen skapar motivation till att veta mer. Det har varit många diskussioner och frågor i klassrummet efter de gemensamma upplevelserna. Kanske hade arbetet kunnat vara under en längre tid för att ge mer fördjupad kunskap. Men arbetet med just bondgården kan egentligen fortsätta, men med nya mål och annan inriktning nästa termin. Eleverna tyckte det var roligt att själva få välja djur att lära mer om, och de satt i grupper och skrev, läste och ritade med dem som hade samma djur. Det var positivt eftersom de då kunde diskutera och hjälpa varandra. Detta skapade en dragkraft i arbetet. Nackdelen med det fria arbetet är att alla inte kan och inte tar eget ansvar utan behöver mer hjälp och stöd av pedagogerna. Elever som inte riktigt kommit igång med att läsa och skriva har nöjt sig med att forska om ett djur. Detta har gjort att ett fåtal elever endast har fördjupad kunskap om ett djur och då inte nått målet som var, ”Veta namnet på några bondgårdsdjur och hur de levde förr och nu”. Kanske skulle vi pedagoger erbjudit mer skapande verksamhet för att använda flera språk och möta alla elever på deras nivå ännu mer. 134
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd När eleverna inledde med att skriva om bondgården hade de ungefär 15 minuter på sig vilket egentligen är för kort tid. Det är svårt att veta om resultatet blir riktigt eftersom många är i början av sin skrivinlärning och kan ha tyckt det var kämpigt att skriva. Pedagogerna kunde ha erbjudit dem att rita eller berätta för dem istället. När arbetet avslutades och eleverna fick skriva och rita allt de visste igen, fick tiden utökas. De skrev i ca 30 minuter och många hade kommentaren ”- Vi är inte klara”. Detta gör att eleverna hann skriva och rita mer andra gången, men samtidigt visar det också att de hade ett annat intresse för bondgården och dess djur nu. Åtgärder Inför nästa temaarbete kommer pedagogerna att vara mer uppmärksamma på den skapande verksamheten och på gruppdynamiken. Det är jätteviktigt att inte bara fokusera på vad barnen presterar med penna och papper utan att de lär med hela kroppen och att barn lär av varandra. Kunskap och lärande, Svaleboskolan F-3 Tegel Mål I den här undersökningen har vi utgått från de mål som rör kunskap i Lpo-94 kap.2:2 ”Eleven utvecklar sitt eget sätt att lära… kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans.” Resultat Arbetet är ämnesövergripande och temat nedbrytning är en del av en större helhet. Temat startar med att eleverna ställer en fråga: ”Vad vill jag lära mig mer om?” Temat avslutas med: ”Vad lärde jag mig?” Varje delperiod av temat avslutas med att eleverna utvärderar vad de gjort, vad som varit svårt, lätt, kul etc. Eleven sätter sitt arbete i relation till andra som man arbetat tillsammans med. ”Är det bättre att arbeta ensam alternativt tillsammans med en kompis? Får man lika mycket gjort/ lika lite? Lär man sig lika mycket ensam som tillsammans med andra? Vad har man lärt sig?” För att få syn på barnens lärande valde pedagogerna att göra en enkät med tolv av barnen, tre från varje åldersgrupp. De frågor som barnen fick ta ställning till var följande: Vad har du lärt dig om maskar? Vad har du lärt dig om jord? Vad har du lärt dig om gråsuggor? Hur har du lärt dig? Hur lär du dig? Hur vet du själv att du har lärt dig? Enkäten visade att eleverna kunde mer från början om maskar och jord och att gråsuggan visade sig vara ett mer spännande djur än pedagogerna trott. Pedagogerna märker i dialog med barnen att de erövrat ny kunskap. Däremot verkar det inte som om barnen har samma definition på kunskap som pedagogerna, de vuxna ser kunskap mer teoretiskt och barnen ser det vanligtvis som något mer praktiskt. Bedömning av måluppfyllelse/ Analys Eftersom eleven i sin kunskapssyn definierar sin kunskap i konkreta uttrycksformer anser pedagoger att eleverna når ovanstående mål. Underlaget är lite väl tunt för att vara riktigt tydligt. Pedagogerna kan även ha fått delvis missvisande svar då inriktningen på enkäten var skriftlig. Flera barn måste ”svara rätt” och väljer då den enklaste utvägen genom att svara ”inget speciellt” eller ”vet inte” – svar. Åtgärd 135
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 84 and 85: KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 86 and 87: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?