Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby
läsning/vecka – på mentorstid – har självklart också varit positivt för elevers språkutveckling. För att
ytterligare stimulera till läsning försöker vi att en gång/läsår ha författarbesök (2007/ 08 –Katarina von
Bredow) Dessutom deltar flera klasser i Littera Lunds årliga utbud; t ex författarföredrag och
skrivarstuga.
Vi har en naturlig kontakt med skolans bibliotek men också med biblioteket i Dalby. Årskurs 7 får
klassvis alltid ett besök från biblioteket i byn. Bibliotekarie berättar på ett intressant sätt om ett antal,
relativt nyutkomna böcker. Denna lektion följs snarast upp av ett biblioteksbesök, då elever får
bekanta sig med miljön, men också välja en gåvobok. Under årskurs 7-9 tränas skriftliga momentet
kontinuerligt bl. a genom bokredovisningar. Elever uppmanas att välja olika sätt att redovisa;
recension, personbeskrivning, nytt slut eller fortsättning på boken. Vi försöker också i detta
sammanhang få elever att förstå innebörden av begreppet ”Less is more”. En övning ”Syramördaren”,
lär elever att komprimera texter, d v s att ta bort onödiga och betydelselösa ord. Vi jämför då också
olika typer av texter, alltifrån barnspråk, talspråk till byråkratsvenska.
Exempel på andra sätt att träna skriftliga moment:
rättstavningsövningar (årskurs 7)
beskriva en bild
skriva till en bild – Vad hände innan? Vad händer nu? Vad kommer att hända?
skriva om (bearbeta) en intetsägande berättelse till något innehållsrikt och intressant
beskriva en person, en gammal man, en ung kvinna, en baby etc.
beskriva ”En varm dag på stranden” resp. ”En mörk kväll i skogen”.
Vid alla beskrivningsövningar ska alla sinnena användas. Dessa kortskrivningar sker alltid på tid (10-
15 min). Eleverna ”leker journalister”, som måste bli klara före pressläggning. Detta skapar
koncentration och fokusering, men också frustration, dock en positiv sådan, då de inte får skriva klart.
Produkterna redovisas frivilligt i klassen alt. läses för varandra. Allt för att inspireras, men också för
att känna att det finns en ”nära” mening med uppgiften. Genom att hela tiden utöka ordförråd och
framför allt arbeta med synonymer blir elevernas språk med varierat, nyanserat och precist. Under
upprepade tillfällen, inför uppsatsskrivning får elever arbeta med rena språkövningar t ex dialog och
meningsbyggnad. Muntlig framställning går ofta hand i hand med övriga moment inom svenskämnet,
men tränar dessutom studieteknik. Det stärker elevers självförtroende, de vågar stå för sina åsikter och
vågar ifrågasätta.
Exempel på muntlig redovisning:
Årskurs 7 – redovisa egen bok alt. valfritt område; hobby etc, - frivillig filminspelning.
Årskurs 8 – redovisa internationellt känd byggnad alt. uppfinnare eller konstnär.
Årskurs 9 – redovisa svensk författare – oftast i grupper om 7-10 elever.
Muntlig framställning föregås av;
att tänka på vid redovisning (punktvis)
att söka fakta (bibliotek, Internet etc.)
att plocka ut det viktigaste (studieteknik)
att sammanställa (skrivträning)
Detta tar 3-5 veckor i anspråk, beroende på årskurs.
Framställningen bedöms skriftligen av såväl elever som lärare. Både positiva och negativa omdömen
bör komma fram. Allt för att ”nästa gång” ska bli ännu bättre.
Resultat från nationella prov i ämnet svenska, årskurs 9
34