Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Genarp
God kommunikation med föräldrarna ökar barnens/elevernas förutsättningar att må bra och lyckas i
sitt lärande. Föräldrarna är våra främsta samarbetspartners! Samtliga föräldramöten är välbesökta.
Detta ger både möjlighet till att vi kan nå ut med information men även för att samtala kring lärandet.
Samtidigt visar föräldraenkäten att föräldrarna gärna ser ett mer varierat innehåll i våra föräldramöten.
Vi kan också av enkäterna läsa ut att vi måste bli bättre på att informera föräldrar om likabehandlingsplanen,
både när det gäller det förebyggande arbetet och det akuta arbetet i samband med mobbning
och kränkningar.
Ett gemensamt förhållningssätt och samsyn i uppdraget påverkar verksamheten och lärandet positivt.
En faktor som vi inte räknat med men som påverkat resultatet av vårt utvecklingsarbete blev t ex den
omfattande renoveringen på Enestugan, då pedagoger och barn på olika avdelningar under sammanslagningar
lärt känna varandra bättre och samarbetet har ökat.
Goda kunskaper
TRAS
TRAS både underlättar och utmanar oss i vårt uppdrag! Resultat av ett utvecklingsarbete beror till stor
del på personalens delaktighet i samtliga delar, planering, genomförande och utvärdering.
Utvecklingsarbetet med TRAS har därför haft goda förutsättningar. Vi kan se att utvecklingsarbetet
har börjat bli en del av vardagsarbetet i verksamheten. Det är oftare utifrån ett helhetsperspektiv som
språkutvecklingsdiskussioner förs. Någon förälder har uttryckt oro kring sitt barns språkutveckling, då
barnet inte uppnår den angivna nivån för barnets ålder. I vissa fall har kontakt då tagits med logoped.
Betyg, meritvärden
Att göra jämförelser mellan enskilda år är alltid vanskligt med tanke på det relativt sett lilla antal
elever vi har i Genarp. En stor andel av eleverna i denna årgång har under en längre tid varit i behov
av särskilda insatser. Dessa insatser kulminerade under år 9, vilket resulterade i att gruppen höjde
betygssnittet från 191,8 på våren i skolår 8 till 220,2 på våren i skolår 9. Andelen som inte var
godkända i något eller några kärnämnen på våren i skolår 8 var 16,9 % och i slutbetyget var det 6,9 %
som inte var godkända. Det vi kan konstatera är att de extra insatser på olika nivåer som genomfördes
under skolår 9 anmärkningsvärt förbättrade elevernas resultat.
Resultaten är i jämförelse med riket och våra kranskommuner mycket goda, men när vi jämför för oss
med våra grannskolor i Öster har vi ett något lägre resultat. Varför? Ja, något entydigt svar på denna
fråga har vi inte. Det är många faktorer som påverkar betygsnivån, allt från engagemang hos lärare och
elever, förväntningar, lärarkompetens, resursfördelning, föräldrars utbildningsbakgrund, traditioner,
bedömningar mm.
Inflytande och upplevelsen av inflytande
Vi har sedan 2003 arbetat och utvärderat elevernas inflytande, ändå uppvisar enkäterna ett inte
tillfredsställande resultat.
Vi ställer oss frågan om vi har gjort på rätt sätt? Låter vi eleverna ha inflytande över vad och hur de
ska arbeta tillräckligt ofta? Är vi alltför förberedda och färdiga i mötet med eleverna inför olika
lektioner och arbetsområden? Hur gör vi när de får vara med och ha inflytande? Är de medvetna när
de har inflytande? Har vi tydliggjort att inflytande inte är samma sak som att få sin vilja igenom?
Forskning visar att upplevelsen av inflytande, har en tendens att sjunka då inflytande diskuteras och
mäts. Detta kan vara en förklaring, men orsakerna till våra lite för låga siffror är med säkerhet flera.
Utifrån resultatet ser vi behov att fördjupa oss ytterligare. Vi måste diskutera med eleverna vad det
innebär att påverka och vilka delar de kan påverka.
Arbetet med inflytande måste börja tidigt, redan i förskolan. Inflytande är nära kopplat till
värdegrunden och en förutsättning för lärande. Genom att tidigt arbeta med värdegrunden och
inflytande så gynnar det elevernas måluppfyllelse.
79