Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Södra Sandby känna att de har en tillfredställande bild av sitt barns lärandemiljö? Eller är det presentationen eller placeringen av information/dokumentation som behöver förändras? Avrundat i ämnet kan vi konstatera att i förskolan är utvecklingen på väg från promenad och gungande i solsken och torrt väder till att vara ute dagligen i alla väder och regelbunden vistelse i naturen. I skolan är motsvarande bild: från traditionella friluftsdagar till daglig matematik på gården med pinnar och stenar. Åtgärder för fortsatt måluppfyllelse • Kompetenshöjande satsningar bl. a genom erfarenhetsutbyte enheter och kolleger emellan. • Fortsatt samarbete med Naturskolan. • Utflyktsmatsedel även i förskolornas tillagningskök. Arbetsmiljö Måluppfyllelse enligt personalenkäten KR 08 I kvalitétsredovisningen för läsåret 06/07 behandlades en rad olika aspekter på arbetsmiljön. Exempel är samarbetet med de fackliga organisationerna, arbetsplatsträffar, lokalernas utformning, ljudnivåer, friskvård och psykosocial miljö. Inför kvalitétsredovisning för läsåret 07/08 beslöt ledningsteamet att följa upp och utvärdera arbetsmiljöarbetet genom enkätfrågor till personalen inom vissa områden. En sammanfattning av svaren redovisas i det följande. Ett mål för läsåret 07/08 var att ”öka möjligheterna att lägga friskvårdstimmen inom schemalagd arbetstid”. Enkätsvaren visar att målet inte uppnåtts. Vissa enheter har dock lyckats bättre än andra. De största hindren för schemaläggning av friskvård är bemanning och organisation. Verksamheten med barn och elever tillåter inte att personal utövar friskvård och därmed inte finns tillgängliga i verksamheten. Kvalitén på verksamheten försämras och annan personal får ökad arbetsbörda. Om man lyckats schemalägga friskvårdsaktiviteter faller ofta planeringen pga annan personals frånvaro beroende på t ex sjukdom eller kompetensutveckling. Exempel finns på andra former av friskvård såsom möjligheten att använda massagestol och att ha tillgång till frukt på arbetsplatsen. En stor andel av personalen utnyttjar möjligheten till friskvårdsbidrag. En enkätfråga gällde definitionen av uttrycket friskvård. Svaren visar en stor variation som innefattar såväl fysiska som psykosociala aspekter. Exempel är ”må bra i allmänhet, god och närande kost, fysiskt aktivitet, bra relationer och möjlighet till avkoppling”. Ljudnivån på arbetsplatserna varierar mycket, dels beroende på vilken verksamhet man har och dels beroende på vilken aktivitet man bedriver för tillfället och var den försiggår. Exempel på platser med hög ljudnivå är i matsalar, i idrottshallar, i korridorer och kapprum, i vissa små utrymmen och på fritidshem. Många enkätsvar redovisar att verksamhet utomhus har påverkat ljudnivån positivt samt att de fysiska ljuddämpande åtgärder som vidtagits har haft god effekt. Upplevelsen av den ergonomiska miljön varierar också. I verksamheterna med yngre barn framhålls lyft och sittande på golven och marken som påfrestande. Låga bänkar i skolorna kan ge påfrestningar på ryggen. Många redovisar även här att olika hjälpmedel och fysiska förbättringar av miljön har god effekt. På Killebäckskolan diskuterades läsåret 06/07 begreppet information som en arbetsmiljöfaktor. Under läsåret 07/08 togs begreppet beslut in i diskussionen. Exempel på aspekter på beslut som påverkar 102
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Södra Sandby arbetsmiljön är förutsättningar för beslut, vem som fattar beslut, inflytande inför beslut, tydlighet i beslut, information om och genomförande av beslut. Läsåret 08/09 kommer arbetet med beslut att fortgå. Killebäckskolans inomhusmiljö har upplevts som sliten och ofräsch. Läsåret 07/08 inleddes en omfattande renovering av hela skolan innebärande ommålning av samtliga väggar och tak, slipning eller omläggning av samtliga golv, utbyte av lysrörsarmaturer samt totalrenovering av samtliga elevtoaletter och de två hemkunskapssalarna. Analys Arbetet med att öka schemaläggningen av friskvårdstimmen har pågått i flera år. Ledningsteamet gör nu bedömningen att det under rådande förutsättningar inte går att schemalägga utan att verksamhetens kvalité försämras eller att arbetsbördan för personalen ökar på förskolor och grundskolor i lägre åldrar. Friskvårdsbidraget utnyttjas mycket av personalen som undervisar grundskolans senare år och teamet bedömer att detta har god effekt på personalens hälsa. Hälsa är ett vitt begrepp och innefattar såväl fysiska som psykiska aspekter. Det visar sig att på de områden där fysiska åtgärder kunnat vidtagas (ljuddämpning, nya möbler mm), har arbetsmiljön och därmed förutsättningarna för god hälsa förbättrats. Organisatoriska förändringar inom verksamheterna (t ex ökad vistelse utomhus) ger också positiva effekter. Samtidigt måste konstateras att lokalmässiga förutsättningar styr mycket. Det finns begränsningar i hur mycket förbättringar som kan göras när ett visst antal barn/elever skall vistas i ett givet utrymme. Det är en önskan att barnens behov och lokalernas utformning ska styra barngruppernas storlek istället för de ekonomiska förutsättningarna. Mål för läsåret <strong>2008</strong>/09 • Att revidera TSS hälsopolicy BSN ÖSTERS MÅL Läsutveckling och LUS (Läsutvecklingsschema) LäsUtvecklingsSchemat, LUS, är ett kvalitativt bedömningsinstrument som utgår från lärares samlade bedömarkompetens. Läsutvecklingen indelas i ett antal nivåer uttryckta i punkter. Mål för läsåret 2007/<strong>2008</strong> Föreläsning/diskussion kring LUS med inbjuden expert • Fortsatta pedagogiska diskussioner kring bedömningsgrunderna • Fastställa målnivåer för vilka LUS-punkter som skall gälla för F-9 • Fortsätta med regelbundna lässtunder för alla elever och pedagoger • Organisera böcker i skolbiblioteken efter LUS-punkterna • Redovisning av LUS-protokoll vid klasskonferenser • Föreläsning kring TRAS som introduktion till arbetet med TRAS i samtliga förskolor • Skolbibliotekarien ska regelbundet besöka alla förskolor Elevernas läsutveckling har observerats och dokumenterats under de senaste fyra åren enligt LUS. Eleverna har härmed fått en större medvetenhet då det gäller målen för sin läsutveckling. Via IUP (Individuell Utvecklingsplan) och LUS får också vårdnadshavaren en tydligare bild av barnets läsutveckling. Förutom att följa elevens läsutveckling genom LUS utförs standardiserade tester av 103
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 54: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 84 and 85: KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
Page 152 and 153:
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?