Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Hur påverkas barnen av förskolans fysiska miljö? Åtgärder från kvalitetsredovisning 2007 Barnen i förskolan och i familjedaghemmen ska bli mer involverade i kretsloppstänkandet.(åtgärd från KR 2007) Resultat Alla förskolor arbetar med återvinning genom att samla, sortera, lämna till återvinning och panta flaskor. Besök på miljöstationen görs kontinuerligt. Att skapa av skräp har man inom förskolan alltid varit duktig på. Numera gör förskolorna det mer medvetet för att bidra till att det blir så lite sopor som möjligt. Idala förskola har arbetat med miljöcertifieringen Grön Flagg där temat under året varit kretslopp. På Idala förskola finns komposter och barnen skrapar sina mattallrikar, samlar äppelskruttar och skalrester som de sedan lägger i komposten. Barn och vuxna hjälps åt att tömma och lägga den färdiga kompostjorden i ”så-lådor”, där de sedan sår och skördar. På Idala förskola har man även arbetat med att barnen ska förstå årstidernas växling och som exempel samlade barnen löv på hösten och lade i komposten för att förstå vad som händer med löven. Lammets förskola har köpt in komposter och börjat kompostera matavfall tillsammans med barnen. Komposteringen knyts till kretsloppstänkandet. Bedömning av måluppfyllelse/Analys Arbetet har skapat ett ökat intresse och kunskap om kretsloppet både bland vuxna och bland barn. Verksamheterna planeras så att kretsloppstänkandet ingår, mer i vissa förskolor än i andra. Vi är på väg att nå målet. Arbetet med kretsloppstänkande kommer att fortsätta och utvidgas. Se Miljöavsnittet. Hur påverkar elevernas upplevelse av sin skoldag deras hälsa och lärande? F-5 Pedagogerna på Idalaskolan och Svaleboskolan skolår F-5 valde läsåret 2006/2007 att fördjupa sig i hur eleverna upplevde sin dag i skolan och på fritids utifrån ett hälso- och lärandeperspektiv. Intervjuresultat resulterade i att man tittade närmare på elevernas rörelsetid (idrott, rast och den dagliga rörelsen). Eleverna var positiva till sin rörelsetid. Pedagogerna kom fram till följande åtgärder: Idalaskolans åtgärder från kvalitetsredovisning 2007 Möjligheten för eleverna att välja mellan olika aktiviteter vid den dagliga rörelsen kan bli ännu bättre och ”rundan” som eleverna springer eller går varje dag kan varieras mer. Ökat tidsutrymme mellan aktiviteterna, både för elever och för pedagoger. Någon vuxen är sist på rundan. Den som ringer in efter rasten går längre ut på skolgården så att alla hör. Resultat Åtgärderna har genomförts och arbetet följdes upp med intervjuer av elever i åk 3. Eleverna upplever att det finns olika rundor att springa men valmöjligheten varierar i de olika klasserna. Alla barn hör nu när det ringer in. Eleverna får välja mellan olika aktiviteter under rörelsetiden förutom rundan, men i flera klasser måste man prova på alla aktiviteter under veckan. Saker som enligt eleverna påverkar vad de väljer är kompisarnas val, tid och väderlek. Bedömning Skolledning och pedagoger bedömer att verksamheten gällande elevernas dagliga rörelse är mycket god. 128
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Svaleboskolans åtgärder från kvalitetsredovisning 2007 Fortsatt satsning på värdegrundsarbete som kompetensutvecklingen och fortsatt dramaundervisning, EQ eller livskunskap för alla elever. Tydliga bestämmelser om hur flåset ska ligga, inom timplanen eller utöver. Gemensam planeringstid med hela arbetslaget, en gång i månaden och gemensamma elevgenomgångar med all inblandad personal. Organiserad rastlek, t.ex. veckans lek. Upprustning av skolgården enligt tidigare planer. Resultat Ett av arbetslagen har dels genom föreläsning, och dels genom bokdiskussioner, tagit del av Björn Lindells metoder för mobbningsförebyggande arbete. Detta har de sedan arbetat med i sin undervisning. Klasserna har arbetat med olika former av värdegrundsarbete under ca en lektion/vecka. Dramapedagogen har haft möjlighet att arbeta i ett arbetslag. I de arbetslag där fritidspedagoger ingår har man inte kunnat genomföra gemensam planeringstid med alla, men fritidspersonalen har haft en representant närvarande genom ett rullande schema. Dock har tid funnits för kortare möten, eftersom lokalerna gränsar till varandra. Under höstterminen hade en fritidsledare till uppgift att organisera rastlek. Ändrade arbetsuppgifter gjorde att detta inte kunde genomföras under hela vårterminen. I slutet av vårterminen hölls elevgenomgångar, där all personal var med. Eftersom om- och tillbyggnad ska ske inom en snar framtid, har ingen upprustning av skolgårdarna gjorts. Bedömning av måluppfyllelse/Analys Personalen har saknat dramapedagogens arbete med klasserna, men det kan också vara positivt att som klasslärare själv ta sig an uppgiften att arbeta mobbningsförebyggande. Det blir då för eleverna ett naturligt inslag i arbetet och inte något som enbart gäller under dramalektionerna. När personal som arbetar i olika verksamheter ingår i samma arbetslag blir det svårt att hitta gemensamma tider. Även om man inte har möjlighet till längre planeringstid kan man, när lokalerna ligger nära varandra, få tid och möjlighet till kortare möten. Detta har personalen utnyttjat mer och mer. Vid elevgenomgångarna, som skolledningen kallade till, var all personal som möter eleverna närvarande. Den helhetsbild av eleverna, som då kommer fram, är till nytta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje elev att lyckas med sitt skolarbete. Otrygghet och stress under elevernas skoldag. Skolår 6-9 Åtgärder från förra KR Vi utgick från Trivselenkätens resultat (06/07) när vi bestämde vilka åtgärder som behövde göras. En del gjordes redan samma läsår och det som återstod var: - att genomföra samarbetsövningar regelbundet. - att införa schemalagda studiepass för alla, minst två gånger per vecka. - att fördela elevernas arbetsbörda jämnt över tid. - att påverka schemaläggningen så att tillräcklig tid för ombyte efter idrott finns. - att om möjligt ge veckoläxor så att elever och föräldrar kan planera arbetsbördan. - att göra eleverna mer socialt uppmärksamma. - att förbättra duschsituationen. Resultat Flera åtgärder har genomförts men inte lika regelbundet eller ofta som det var tänkt. Intentionerna att ha samarbetsövningar, veckoläxa och schemalagda studiepass kvarstår liksom schemaläggningen vid idrott. Att göra eleverna mer ”socialt uppmärksamma” anser en del vara en luddig punkt. Det framgår inte vad detta uttryck innebär vilket gjort det svårt att arbeta mot. Av de åtgärder som redan gjorts har årets trivselenkät visat att åtgärden att den vuxna nu bestämmer var och med vem eleverna ska sitta har skapat större trygghet. Likaså är regeln om att sitta tiden ut på prov positiv. Det minskar stressen för övriga. 129
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 84 and 85: KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?