Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Södra Sandby fråga varit: I vilken omfattning bedriver Du/ni utepedagogik och hur stor del av utevistelsen är planerad verksamhet? Resultat Föräldrarnas svarsfrekvens är inte hög. Det finns synpunkter i både positiv och negativ riktning där merparten är positiva. Några har tyckt att frågan i enkäten var svår att förstå. Vi förstår av svaren på frågan till personalen att ordet planerad har tolkats olika. Några tolkar det som av pedagogerna styrd aktivitet medan andra tolkar det i en vidare mening vilket följande citerade svar visar:” All utevistelse är planerad, både skogsutflykter och den fria leken”. Exempel från förskolan, (1-5 år): • Stinsens förskola har medvetet förändrat sin förskolegård med Sinnenas trädgård, hinderbana och rum för uteskapande samt kompost. Detta är gjort i samråd med Naturskolan och projektpengar från UPP (Utbildningspolitiskt program). • Nyponbacken har inspirerats av detta och har med stöd av Naturskolan (trots att UPP-pengar inte längre finns att söka), planerat ett samarbete med föräldrar för att under nästa läsår skapa något liknande. • Ett annat exempel på UPP är förskolan Fågelsångs ”temakärror”. Till hjälp i denna verksamhet har förskolan köpt in sex cykelkärror som vi fyllt med utrustning för att kunna utforska skog och vatten. Två kärror innehåller tema skog, två kärror tema vatten och två för att transportera mat och övrigt material i. Projekten redovisas på Naturskolans hemsida www.naturskolan.lund.se Här finns samtliga projekt som finansierats med UPP-pengar, från både skolor och förskolor, redovisade. Familjedaghemmen utgör en liten del av förskoleverksamheten i Södra Sandby. Vistelse utomhus med lek och promenader är en självklar del av verksamheten. De pedagogiskt planerade aktiviteterna utgör inte någon märkbar del av deras uteverksamhet. Exempel från skolan, förskoleklass – år 5: • Temaarbeten innehåller ofta uteverksamhet • Enstaka traditionella inneverksamheter flyttas ut som matematiklekar, slöjd med sandpappersarbete och vävning. • Återkommande besök i naturmiljöer • Idrott, cykelturer, trafikdagar, och skolgårdsorienteringar Exempel från fritidshemmen är regelbundna ute-eftermiddagar vilka innehåller en mängd olika aktiviteter såsom grupper som fiskar samt går till skogen. Matlagning ute görs i viss utsträckning i förskolan, i skolan från förskoleklass - år 5 och i fritidshemmen. Lagad lunch har också tagits med ut i kantiner. I år 6-9 bedrivs uteverksamheten företrädesvis genom friluftsdagar och idrott. Undervisning i andra ämnen som är förlagd ute förekommer, men inte så ofta. Ung och Aktiv Gemensamt för förskoleklass – år 9 har varit samverkan mellan SSIF, ICA Andersson och skolverksamheterna i Södra Sandby inom ramen för projektet Ung och Aktiv. Målsättningen har varit att få alla barn och ungdomar att röra sig mer samt att skapa samhörighet mellan de olika åldersgrupperna. En återkommande synpunkt från alla föräldrar är att utevistelse främjar hälsan och motverkar infektioner. Många föräldrar i förskolan uttrycker en önskan att barnen ska sova ute. Övervägande del av föräldrar, från förskolan till år 5, svarar att det är positivt med mycket fri lek ute i alla väder. Föräldrar uppskattar att de ”traditionella” inneaktiviteterna i förskolan flyttas ut och menar att detta 100
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Södra Sandby ökar valen och utvecklingsmöjligheterna för barnen. Det framförs farhågor för att denna metodik inte följer barnen i skolan. Föräldrar till barn i förskoleklass uppskattar att utevistelsen kopplas till olika tema. Föräldrar till barn i de lägre åren uttrycker att utepedagogik är ett bra sätt att lära istället för att sitta i skolbänken. Barnen tar till sig kunskap på ett bredare och djupare plan. Kunskap om djur och natur och matlagning har satt positiva spår hos barnen enligt många enkätsvar. Tid för lekar med naturmaterial uppskattas. Här ser man att barnens fantasi och kreativitet får utlopp och att traditionella leksaker blir mindre attraktiva för barnen. Det framkommer också att föräldrar oroar sig för att uteverksamheten hotas om barnantalet i grupperna ökar. Några föräldrar upplever en minskning av utepedagogiken när barnen kommit upp till år 5 vilket de tycker är synd. Kunskap har påverkat kvalitet och innehåll i verksamheten på ett positivt sätt. Olika exempel på kunskapsutveckling är Naturskolans fortbildningar, personalens egna specialarbeten, studiebesök och erfarenhetsutbyte. Under året har ett 10-tal barnskötare genomgått fortbildning som fokuserat på läroplanen som styrdokument i verksamheten. Denna satsning fortsätter kommande år. Det märks en tydlig ökad medvetenhet hos personalen kring vad som går att genomföra ute. Pedagogerna har också i takt med ökad kunskap vågat förlägga mer av verksamheten bort från gården och husen. Det syns en tydlig utveckling mot att allt yngre barn får komma utanför gården. Utemiljön runt förskolorna och skolorna är överlag bra anser föräldrarna. En del föräldrar menar att det t.o.m. finns fler möjligheter att utnyttja förskolegården på än vad personalen är medvetna om. Även utflykterna i närområdet samt bussutflykterna uppskattas i synnerhet för barnen 5 -12 år, och det finns önskemål om en busstur per vecka. Promenader till naturen anses ha främjat barnens inlärning och utveckling också angående samarbete, att visa hänsyn, trafikträning och turtagning. Fågelsångs ”temakärror” med material för specifika aktiviteter har rönt stor uppskattning. ”Temakärror” är ett resultat av projektpengar. Föräldrar tycker det är positivt när förskolan återkommer till samma platser. Även uppföljning med aktiviteter på förskolan har ett stort värde för barn och föräldrar. Föräldragruppen uppfattar personalens redovisningar av uteaktiviteterna olika. Några känner inte att de vet vad som händer ute medan andra är mycket nöjda med dokumentation och redovisningar och att de på så sätt kan ta upp tråden med sina barn. Analys Det är tydligt att det finns en ökad medvetenhet och vilja hos personalen och en önskan från föräldrarna att utnyttja utemiljöerna som pedagogisk resurs. Varför använder sig pedagogerna i de senare skolåren i mindre utsträckning av utepedagogik? Vi ser dock att det har skett en ökning med hur ofta och hur länge de traditionella aktiviteterna pågår. Av enkätsvar från föräldrarna framgår en tydlig önskan om uteverksamhet också i de senare skolåren skall finnas med i större utsträckning än nu. För att ytterligare utveckla utepedagogiken behövs både kunskap och uppmuntran i form av vilja, tid, pengar och förmåga att välja bort traditionella aktiviteter och undervisning och istället våga prova nya. En pådrivande faktor i arbetet med uteverksamhet är sannolikt samhällets ökande medvetenhet kring miljöfrågor. Vi kan konstatera att Grön Flagg certifieringen är en stark sporre för flertalet av personalen och har bidragit till en utveckling för både pedagoger och barn/elever vilket påverkar uteverksamheten positivt. Matlagning utomhus försvåras av brist på material, säkerhetsaspekter och miljö- och hälsomyndighetsregler. Måltidsservice har nyligen tagit fram en utökad matsedel för utflyktsmat. Detta kommer att förbättra möjligheterna att vistas ute längre tid vilket ökar möjligheterna till bättre innehåll i verksamheten. I föräldrasvaren angående dokumentationen av uteverksamheten är svaren vitt skilda. Det är omöjligt att utläsa om de ”som inte vet så mycket ” är nöjda med befintlig information eller önskar mer. Verksamheten har ett ansvar att informera. Behöver informationen utvecklas för att fler föräldrar skall 101
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 54: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 84 and 85: KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?