Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Behörig Ej behörig Total 07/08 92,0 % 8 % 100,0% 06/07 97,4% 2,6% 100,0% 05/06 94,5% 5,5% 100,0% 04/05 97,8% 2,2% 100,0% 03/04 96,5% 3,5% 100,0% 02/03 100,0% 100,0% 01/02 100,0% 100,0% Alla läsår 96.9% 3,1% 100,0% Totalt av våra 77 elever är 5 elever inte behöriga till gymnasiet. 2.4 Barn- och skolnämnd Lund Östers Mål Språkutveckling i förskolan och i familjedaghemmen 142 Båda könen -- behörighet till gy:s NP Mål Att göra förskolebarnet språkligt medvetet. Att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i ett tidigt skede. Att ge alla barn samma förutsättningar och förbereda för en god läsinlärning. Resultat En viktig del i förskolans och dagbarnvårdarnas arbete är att arbeta med barns språkutveckling. Forskning visar på ett samband mellan god språkutveckling och läsinlärning. Genom leken stimuleras språket på ett lustfyllt sätt i verksamheten och det är viktigt att fånga de naturliga samtal och samspel som uppkommer i vardagen. Pedagogerna arbetar också dagligen med att utveckla barns språk genom att bland annat läsa sagor, rimma, sjunga och ge barnet talutrymme i gruppen. Arbetet ska leda till att barnen blir språkligt medvetna. Specialpedagogerna som arbetar i förskolan träffar pedagogerna som ansvarar för blivande skolbarn på särskilda språkträffar, en per termin. Där har man genomgång av språklig medvetenhet kopplat till senaste forskning, tittar på Läsutvecklingsschemat (LUS). Man delger varandra språkmaterial samt diskuterar språkutveckling. Därefter arbetar pedagogerna med språklig medvetenhet i sina barngrupper. Arbetet följs upp med en rimgenomgång i slutet av året. Att kunna rimma är ett tecken på språklig medvetenhet. Resultatet av rimgenomgången 2007 blev att 95 % klarade av att rimma. Det är något färre än förra året, men skillnaden är marginell. Åtgärder • Arbetet med språklig medvetenhet i förskola/familjedaghem kommer att fortgå. • Pedagogerna tar tillvara de vardagliga samtalen med barnen på ett målmedvetet sätt. • Det finns en önskan inom förskoleverksamheten att förskoleklassens pedagoger bjuds in till diskussion om språklig medvetenhet. Språkutveckling i skolan
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Mål Att det hos eleverna i Veberöds skolor pågår en ständig utveckling av språk- och läsförmågan, så att de när de lämnar verksamheten har utvecklat ett rikt och varierat språk och en fullgod läsförmåga. Resultat I Veberöd fortsätter pedagoger och skolledning att lägga stor vikt vid att elevernas läsförmåga utvecklas. Det är oerhört viktigt att man tidigt upptäcker elever som inte utvecklas som förväntat. Det finns schemalagd läsning liksom tidigare och i vissa klasser genomförs hela läsdagar då och då. Specialpedagogerna har gjort en inventering av vilka olika former av screening det finns att tillgå. Vid genomgången av de olika testen för screening av läsförmåga fann vi att många av dem verkar föråldrade och kanske inte mäter det som avses. I verksamheten finns en grupp kallad SoL-gruppen(SoL – Språk- och Läsutveckling), som består av pedagoger från förskola till år 9, skolbibliotekarie samt en skolledare. Gruppens uppgift är att initiera och stimulera till olika former av insatser för att främja elevernas utveckling. Dessutom kan gruppen ta initiativ till kompetensutveckling av personalen. En personalenkät föregående läsår visade att det fanns ett behov av kompetensutveckling rörande kompensatoriska hjälpmedel för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I augusti anordnade SoL-gruppen via SIT (Specialpedagogiska InsTitutet) dels en föreläsning och dels praktiskt kunskap i användningen av de olika hjälpmedlen. Kompetensutvecklingen via SIT upplevdes som mycket meningsfull och gjorde att pedagogerna nu har lättare för att hjälpa de elever som behöver kompensatoriska hjälpmedel. SoL-gruppen har, i samarbete med skolbiblioteket, erbjudit personalen att delta i läsecirklar där man läser nyutkommen barn- och ungdomslitteratur. Gruppen har också diskuterat hur man bäst ska stimulera elever som inte gärna läser och som har svårt att hitta böcker som intresserar dem. Samarbetet med skolbibliotekarierna är av stor betydelse för arbetet med elevernas läsutveckling. Deras stora kunskap om barn- och ungdomslitteratur gör att de kan ge eleverna tips och råd och därigenom öka elevernas lust att läsa. Personalens kunskap genom läsecirklar bidrar också till att eleverna kan få hjälp att välja litteratur som passar dem. Åtgärder • Specialpedagogerna arbetar tillsammans med arbetslagen vidare med att hitta adekvata lästest och under kommande läsår ska vi bestämma vad som ska användas i de olika årskurserna som ett komplement till LUS. • Genusperspektivet på läsning kommer att uppmärksammas via SoL-gruppen. 143
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 84 and 85:
KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?