De minst utvecklade länderna och världshandeln - Sida

Sammanfattning och rekommendationer
17.1 Sammanfattning av slutsatser
KAPITEL 17
17.1.1 Stagnation och marginalisering
mul-länderna har successivt marginaliserats i den globala ekonomin. Deras
andel av världens befolkning överstiger tio procent, men andelen av världens
produktion än knappt en procent. mul-ländernas andel av världshandeln
har stadigt sjunkit och är idag nere i drygt en tredjedels procent.
Sverige har en årlig export som är fem gånger större än exporten från alla
mul-länder tillsammans. Endast ett par promille av världens utländska
direktinvesteringar går till mul-länderna.
En viktig orsak till mul-ländernas svårigheter att hävda sig på världsmarknaden
är deras brist på diversifiering av exporten. Flertalet mulländer
– med några glädjande undantag, såsom Bangladesh – är i dag lika
beroende av en eller ett par råvaror som för tio, tjugo eller fyrtio år sedan.
För merparten av dessa produkter har pris- och efterfrågeutvecklingen på
världsmarknaden länge varit svag; de råvaror som dominerar mul-ländernas
export tillhör stagnerande snarare än dynamiska segment av världshandeln.
De s k strukturanpassningsprogram som de flesta mul-länder, speciellt
de afrikanska, mer eller mindre helhjärtat genomfört sedan 1980-talet har
inte bidragit till att vända den negativa trenden vad gäller ekonomisk tillväxt
och social utveckling. Ingen kan givetvis med säkerhet säga hur
utvecklingen skulle blivit utan dessa program, men flertalet bedömare
torde idag anse att programmen misslyckats, åtminstone i de afrikanska
mul-länderna.
Skuldsituationen har förvärrats. I flertalet mul-länder är utlandsskulden
– både i absoluta tal och i förhållande till export och bnp – avsevärt
större idag än 1980 eller 1990. Samtidigt har utvecklingsbiståndet till mul-