De minst utvecklade länderna och världshandeln - Sida

More documents

Recommendations

Info

90 GATT-AVTALET OCH ANDRA AVTAL OM VARUHANDEL • KAP. 8 Tidigare fanns också en tredje kategori: ”icke-angripbara”, d v s i praktiken tillåtna stöd. Bestämmelserna om dessa (artikel 6.1, 8 och 9) upphörde emellertid att gälla 1 januari 2000, eftersom man inte kunnat komma överens om en förlängning så som krävts enligt artikel 31 i avtalet. Till de tilllåtna subventionerna räknades regionalstöd, forskningsstöd samt stöd för att underlätta anpassning till miljökrav, d v s subventioner som används främst i i-länder. De subventioner som u-länder oftare inför, t ex stöd som syftar till att diversifiera exporten eller introducera ny teknik, hörde inte till de tillåtna. Fortfarande är dock generella subventioner (som inte gäller en viss sektor utan t ex alla småföretag) fredade från motåtgärder, och flera av de tidigare ”tillåtna” stöden bör kunna betraktas som generella (Åkerblom 2000). Före 1995 infördes utjämningstullar främst av usa, Australien, Brasilien och Mexiko, medan de efter 1995 främst används av usa, eu och Nya Zeeland. Totalt sett har användningen av utjämningsåtgärder minskat. Det gjordes endast 33 undersökningar 1995–1998, mot 137 åren 1992–1994. eu, Sydafrika och Brasilien har varit de främsta måltavlorna för åtgärder (Finger and Schuknecht 1999). 8.2.4 MUL-ländernas intressen Eftersom procedurerna för att använda skyddsåtgärder, antidumpning och utjämningstullar är komplicerade och dyrbara används dessa redskap inte alls av mul-länder. Så länge deras export är så liten att den inte hotar andra länder, riskerar de knappast heller att drabbas av andras åtgärder. I dagsläget kan därför dessa avtal sägas vara av mindre betydelse för mulländerna. Långsiktigt, och ur bredare u-landsperspektiv bör det emellertid vara angeläget att starkt begränsa möjligheterna att införa antidumpningstullar. Före Uruguayrundan hade u-länderna mycket större frihet att införa subventioner. Det kan noteras att exempelvis de framgångsrika länderna i Asien använt en lång rad subventioner för att bygga upp sin exportindustri. Även om det också finns en lång rad exempel på sådana subventioner som misslyckats kan det diskuteras i vilken grad wto bör begränsa u-länders rätt att använda detta redskap i sin utvecklingspolitik. Implementeringen av subventionsavtalet kan bli besvärlig för mulländerna, främst att de tvingas fasa ut subventioner som är beroende av att inhemska råvaror används. Kraven på notifiering kan också bli besvärliga att uppfylla. Det bör finnas en öppenhet för att diskutera om utrymmet för att tillåta utvecklingsrelaterade subventioner bör utökas för mulländerna. I ett gemensamt positionspapper (wto 1999a) kräver mul-länderna att
KAP. 8 • GATT-AVTALET OCH ANDRA AVTAL OM VARUHANDEL 91 avtalen ger större utrymme för u-länder att subventionera, att all mulexport undantas från skyddsåtgärder, att mul-länders export inte får belägga med antidumpningstullar, samt att det skall bli lättare för u-länder att själva införa antidumpningstullar. 8.3 Avtal som reglerar produktkrav och regler för hälso- växt- och djurskydd: TBT- och SPS-avtalen SPS-avtalet reglerar länders möjligheter att ställa hälsokrav på importerade produkter (sps, Sanitary and PhytoSanitary Measures). Avtalet tillkom genom Uruguayrundan och är en specificering av Artikel 20b i gatt-avtalet. Denna artikel anger att länder får införa åtgärder som är ”nödvändiga för att skydda människors, växters eller djurs liv och hälsa”, under förutsättning att åtgärderna inte utgör ”godtycklig eller oberättigad diskriminering” eller ”förtäckt inskränkning av internationell handel”. sps-avtalet föreskriver att länder i första hand skall basera sina sps-krav på internationella normer, t ex de hälsoskyddsnivåer som fastställs inom det s k Codex Alimentarius hos fn-organet Food and Agriculture Organization, fao. Om länder vill ställa strängare krav måste de kunna motivera sina krav med vetenskapliga belägg och riskbedömningar. Då mul-länderna i regel saknar nödvändiga laboratorier och kontrollsystem har de ofta svårt att uppfylla de allt högre hälsokrav som i-länderna ställer på importerade produkter. I många u-länder finns dessutom en oro för att sps-krav kommer att införas alltmer av protektionistiska skäl, i takt med att användningen av andra protektionistiska medel för i-länder (antidumpning, ver, m m) disciplineras mer. sps-avtalet utgör i det perspektivet en förbättring för u-länder eftersom det disciplinerar främst i-ländernas produktkrav. Ökad harmonisering ligger också i u-ländernas intresse, eftersom det underlättar för deras producenter att anpassa sig till kraven på andra marknader. Samtidigt kan implementeringen av sps-avtalet vara såväl kostsam som besvärlig i det egna landet. mul-länder som har egna sps-regler som är strängare än internationella standarder har efter avtalets tillkomst små möjligheter att upprätthålla dessa, eftersom de i allmänhet saknar resurser för att presentera vetenskapliga motiveringar för sina regler. Avtalet om tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, tbt) syftar till att säkerställa att tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för bedömning av överensstämmelse inte skapar onödiga hinder för handeln. Avtalet gäller alla varuområden och alla tekniska föreskrifter utom de specifika risker som täcks av sps-avtalet. Liksom för sps-avtalet förordas inter-
Page 1:
De minst utvecklade länderna och v
Page 6 and 7:
Ett litet urval av volymer i Sida S
Page 9 and 10:
Förord från Sida Sida har i sitt
Page 11 and 12:
4.3 Problem vid handelsliberaliseri
Page 13 and 14:
12.1 Immaterialrätt...............
Page 15 and 16:
’Executive Summary’ MUL-länder
Page 17 and 18:
’EXECUTIVE SUMMARY’ 13 dvs svå
Page 19 and 20:
’EXECUTIVE SUMMARY’ 15 regelver
Page 21 and 22:
Introduktion I Bryssel hölls i maj
Page 23 and 24:
INTRODUKTION 19 I kap. 6 sker en in
Page 25 and 26:
Presentation av MUL-länderna 1.1 N
Page 27 and 28:
KAP. 1 • PRESENTATION AV MUL-LÄN
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Handel och utveckling 2.1 Utrikesha
Page 35 and 36:
KAP. 2 • HANDEL OCH UTVECKLING 31
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44: KAP. 2 • HANDEL OCH UTVECKLING 39
Page 53 and 54: KAP. 3 • TILLVÄXT, GLOBALISERING
Page 61 and 62: KAP. 4 • HANDELSPOLITISKA REFORME
Page 69 and 70: Utrikeshandel och interna faktorer
Page 71 and 72: KAP. 5 • UTRIKESHANDEL OCH INTERN
Page 73 and 74: KAP. 5 • UTRIKESHANDEL OCH INTERN
Page 75 and 76: Introduktion till externa faktorer:
Page 77 and 78: KAP. 6 • INTRODUKTION TILL EXTERN
Page 79 and 80: KAP. 7 • WTO - DET GLOBALA HANDEL
Page 89 and 90: KAP. 8 • GATT-AVTALET OCH ANDRA A
Page 93: KAP. 8 • GATT-AVTALET OCH ANDRA A
Page 99 and 100: Tekohandeln och tekoavtalet 9.1 Vä
Page 101 and 102: KAP. 9 • TEKOHANDELN OCH TEKOAVTA
Page 107 and 108: Jordbrukshandeln och jordbruksavtal
Page 109 and 110: KAP. 10 • JORDBRUKSHANDELN OCH JO
Page 127 and 128: KAP. 11 • TJÄNSTEHANDELSAVTALET
Page 133 and 134: KAP. 12 • TRIPS-AVTALET - REGLER
Page 139 and 140: KAP. 13 • LOMÉKONVENTIONEN OCH C
Page 145 and 146:
KAP. 13 • LOMÉKONVENTIONEN OCH C
Page 147 and 148:
KAP. 13 • LOMÉKONVENTIONEN OCH C
Page 149 and 150:
Syd-sydhandel och regionalisering K
Page 151 and 152:
KAP. 14 • SYD-SYDHANDEL OCH REGIO
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Framtida förhandlingar i WTO 15.1
Page 161 and 162:
KAP. 15 • FRAMTIDA FÖRHANDLINGAR
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Sveriges hittillsvarande bistånd i
Page 169 and 170:
KAP. 16 • SVERIGES HITTILLSVARAND
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
KAP. 17 • SAMMANFATTNING OCH REKO
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Bilaga 1 Följande länder har av F
Page 185 and 186:
Bilaga 2 MUL-ländernas export, vik
Page 187 and 188:
Litteraturförteckning Axelsson Nyc
Page 189 and 190:
LITTERATURFÖRTECKNING 185 Roberts,
Page 191 and 192:
Lista över tabeller och faktarutor
Page 193 and 194:
Författarpresentation Docent Stefa
Page 195 and 196:
ORDLISTA 191 caricom Caribbean Comm
Page 197 and 198:
ORDLISTA 193 Icke-reciprocitet Prin
Page 199 and 200:
ORDLISTA 195 ”Rent-seeking” Fö
Page 201:
ORDLISTA 197 ver Voluntary Export R
Page 204:
STEFAN DE VYLDER, GUNNEL AXELSSON N
show all

De minst utvecklade länderna och världshandeln - Sida

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?