De minst utvecklade länderna och världshandeln - Sida

80
WTO – DET GLOBALA HANDELSREGELVERKET • KAP. 7
regelverk till t ex tekniska handelshinder och subventioner. Trots att koderna
innehöll flera specialbestämmelser för u-länderna (mindre hårda krav
eller att u-länder helt undantogs från vissa krav, samt löften om tekniskt
bistånd) avstod u-länderna i mycket hög grad ifrån att ansluta sig till dem.
Samtidigt antogs en så kallad Enabling clause 37 , vilken reglerade möjligheterna
att ge u-länder särskilda tullättnader genom t ex gsp-system. 38 Vid
samma tidpunkt identifierades mul som en särskild grupp som förtjänar
särskild behandling.
I Uruguayrundan försvann den tidigare möjligheten för u-länder att
stå utanför vissa regelverk, eftersom förhandlingarna genomfördes som en
single undertaking där länderna fick anta eller förkasta förhandlingsresultatet
i dess helhet. Detta innebar att u-länderna gjorde mycket större egna åtaganden
än tidigare. Rundan innebar därför i sig ett steg bort från principen
om icke-reciprocitet. Specialbestämmelserna för u-länder utgjordes
främst av längre tidsfrister, löften om tekniskt bistånd och åtgärder för att
främja teknologiöverföring samt i vissa fall lägre krav på liberalisering.
Avtalen innehåller många hänvisningar till mul, men få av dem är bindande,
med undantag för att de i flera fall får längre tidsfrister än andra.
Som helhet kan specialbehandlingen av u-länderna sägas ha urholkats i
och med Uruguayrundan (Youssef 1999).
7.4.2 Specialbehandling i praktiken
Vissa specialbestämmelser har utnyttjats relativt flitigt. Detta gäller t ex
(med Bangladesh som enda mul-land) möjligheten att upprätthålla importrestriktioner
med hänvisning till betalningsbalansproblem (wto Secretariat
1998). Samtidigt har u-länder på senare tid utsatts för påtryckningar att
inte använda sig av denna möjlighet. U-länder utnyttjar regelmässigt
längre tidsfrister. Utlovat bistånd och tekniskt stöd har däremot till stora
delar uteblivit.
Alla i-länder tillämpar någon form av tullpreferenssystem gentemot uländer.
För u-länderna generellt har gsp-förmånerna emellertid urholkats
i takt med att de generella tullnivåerna har sjunkit (samtidigt som sänkta
tullnivåer i allmänhet gynnar också u-länderna). mul-ländernas förmåner
har ökat något under senare år.
Det är emellertid inte bara tillämpningen av själva specialbestämmelserna
som avgör vilken praktisk betydelse de får. De i teorin starka upp-
37. Decision on Differential and More Favourable Treatment, Reciprocity and Fuller Participation
of Developing Countries.
38. gsp innebär att man måste frångå principen om att alla tullnedsättningar skall tillfalla alla
gatt-medlemmar (mest gynnad nation-principen).