Skolenhet Nord - Simrishamn Kommun

SIMRISHAMNS KOMMUN 

KVALITETSREDOVISNING 

för 

SKOLENHET NORD 

Läsåret 2008-2009

Innehållsförteckning 

Förord 3 

Skolområdets organisation 4 

Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen 7 

Uppföljning och redovisning av läsåret 2007-2008 8 

års insatser för utveckling 

Presentation av prioriterade mål för perioden 2008-2009 16 

Redovisning 17 

Målområde i skolan: 

Normer och värden med uppföljning av likabehandlingsplanen 17 

Elevers ansvar och inflytande 19 

Utveckling och lärande 21 

Resultatuppföljning av ämneskunskaper 22 

Skolans eget målområde - Skola och hem 24 

Uppföljning av skolbiblioteksverksamhet 25 

Uppföljning av enhetens IKT -plan 26 

Fritidshemmens mål 28 

Förskolornas mål 30 

Familjedaghemmens målområden 32 

Skolledningens tankar 33 

2 

sidan

Förord 

2004 fick jag förtroendet att som rektor styra och leda verksamheterna i det då nybildade 

skolområdet, Skolenhet Nord, bestående av Gärsnäs, S: t Olof och Kivik. Många viktiga 

arbeten och processer har pågått sedan dess och pågår fortfarande på enheten. Ett viktigt 

verktyg i arbetet har varit arbetet med kvalitetsredovisningar, inte minst för att tydliggöra 

och förverkliga en mål- och resultatstyrd skola med barn och verksamhet i fokus. 

Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga 

för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma 

resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Den skriftliga kvalitetsredovisningen 

är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i 

det löpande förbättringsarbetet. 

Enhetens erfarna och kunniga personal med pedagogerna i spetsen utgör det viktigaste 

redskapet för att hjälpa och stödja barnen i deras lärandeprocesser. Som rektor har det 

varit och är min uppgift att visa på vägen mot målen och att ständigt uppmuntra och 

påverka personalen till utveckling mot en allt högre måluppfyllelse utan att ge avkall på 

skolans viktiga uppgift i samhället med att säkra en hållbar utveckling för oss alla. 

Kivik, september 2009 

Helena Carlsson 

rektor och enhetschef för skolenhet Nord 

3

Skolområdets organisation 

Skolenhet Nord är ett större rektorsområde som sträcker sig över de norra delarna i 

Simrishamns kommun. De tre byarna Gärsnäs, Kivik och S: t Olof utgör s.k. tre arbetsenheter 

med förskolor, familjedaghem, fritidshem och F-6 skolor. Från och med 1 juni 

2009 har enheten även hand om kommunens särskola med åk 1-6, träningsskola åk 1-10 

samt särvux. På förskolorna arrangeras också avgiftsfri allmän förskola för 4-5-åringar. 

Verksamheten är förlagd till tre dagar per vecka; tisdag - torsdag och följer skolans 

terminer och lov. 

Skolledningen består av rektor och tre verksamhetsledare. Verksamhetsledarna är 

anställda på deltid som skolledare och två av dem kombinerar uppdraget med tjänstgöring 

som specialpedagog och förskollärare i förskola. Skolenheten har en heltidsanställd 

administrativ enhetsassistent. 

Grundfakta och förutsättningar 

Aktuella siffror över antalet barn och elever vårterminen 2009 i Skolenhet Nord: 

Kivik S: t Olof Gärsnäs 

Förskoleverksamhet inkl. familjedaghem 37 38 39 

Skolbarnsomsorg 54 38 55 

Förskoleklass 17 10 28 

Grundskola 105 70 117 

Antal elever i särskola 1-6 och träningsskola 1-10 - - 9 resp.6 

Elever med annat modersmål än svenska i skolan 7 

9 

4 

Barn med annat modersmål än svenska i förskolan 5 

2 

3 

Elever som får studiehandledning på modersmålet 0 3 0 

Elever som läser ämnet svenska som andraspråk 0 6 2 

Elever som får modersmålsundervisning 

3 

0 

0 

Barn som får modersmålsstöd i förskolan 

2 

0 

0 

Elever med behov av särskilt stöd 13 21 18 

Elever som får särskilt stöd 13 21 18 

Elevantal (F-6) vid Skolenhet Nords grundskolor 2006-2009, samt prognos 

år Kivik S:t Olof Gärsnäs 

2006 118 89 152 

2007 126 81 145 

2008 126 79 142 

2009 (ht) 128 68 154 

2010 127 63 148 

2011 125 66 139 

Från och med hösten 2009 ser vi ett minskat elevantal. Diskussionerna om samordningsmöjligheter 

mellan de mindre byskolorna i Kivik och S: t Olof har tagit fart och diskuteras 

nu på både politisk nivå och lokal skolnivå. Föräldrarepresentanter har under våren 

2009 varit med i diskussionerna. 

4

Lokaler 

Eleverna från S: t Olofs skola åker till Kivik för att ha slöjd där och i viss utsträckning 

även idrott i Kiviks stora sporthall. Gärsnäs och Sankt Olof har integrerade skol- och 

folkbibliotek i skolornas lokaler. På Gärsnäs skola finns det ett tillagningskök som lagar 

skollunch. Förskola och fritidshem får också frukost och mellanmål. Likaså har Skogsbackens 

förskola i S: t Olof ett eget tillagningskök. Övriga verksamheter får sin mat från 

tillagningskök i Simrishamn. Diskussioner pågår om ett tillagningskök i Kivik. 

Personal 

Vi har behöriga lärare anställda på skolorna. Förutsättningarna för att nå måluppfyllelse 

är goda med tanke på att det i varje skola finns lärare med särskild kompetens i såväl 

SV/SO som MA/NO. Skolenheten har en egen rytmik- och musikpedagog anställd som 

arbetar i både förskola och skola. Enheten har flera specialpedagoger och en speciallärare 

anställd. Skolområdet har sedan våren 2009 en s k pedagogisk skolvaktmästare 

anställd. 

Vi har personal med lång erfarenhet av att arbeta med barn på enhetens tre fritidshem. 

Förskollärare och barnskötare arbetar i arbetslag i förskolan och bidrar gemensamt med 

sina olika kompetenser till barns utveckling och lärande. Det finns fritidspedagoger 

anställda på varje enskilt fritidshem. 

Enheten har haft tillgång till en extern talpedagog som under läsåret gett handledning till 

berörda elevers specialpedagoger men som också har arbetat direkt med barnen. 

Enheten har haft vissa svårigheter att finna personal till studiehandledning på elevers 

modersmål. 

Resursfördelning 

Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i skolan har i skolområdet varit 16 

elever per heltidsanställd exkl. resurser till elever i behov av särskilt stöd. Extra medel 

s.k. tilläggspeng, som enheten ansöker om hos förvaltningschefen, har även tillförts 

skolorna utifrån behov. Rektor har tilldelat extra resurser till en av förskolorna som har 

två barn som har behov av modersmålsstöd. De elever som har en språk- och/eller en 

språkförsening med behov av stöd i form av talterapi har fått detta stöd. Enheten har 

skolkurator och skolsköterska knutna till elevvårdsarbetet och dessa ingår i Stödteam 

Nord och respektive skolas lokala stödteam. 

I fritidshemmen har beräkningsgrunden varit 19,5 barn per heltidsanställd. På fritidshemmet 

i Gärsnäs är två barn placerade som går i särskola. Fritidshemmet har under 

hösten 2008 fått extra personalresurser av resursenheten för att möta barnens behov men 

dessa resurser har dragits in från förvaltningen under våren. Enheten har under våren 

omfördelat egna resurser till fritidshemmet. 

Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i förskolan har under våren 2008 varit 

6,75 barn per heltidsanställd personal, ekonomibiträdet exkluderat och under hösten något 

högre personaltäthet med ca 6,5 barn per heltidsanställd. Under våren 2009 har de ekonomiska 

förutsättningarna försämrats vilket gjort att personaltätheten minskat inom både 

skola och förskola. Beräkningsgrunden totalt sett är 6, 75 barn per heltidsanställd. Men då 

förskolornas resurser ska täcka upp behovet av stöd åt enskilda barn på de förskolor dessa 

barn går i, blir den faktiska verkligheten en annan. 

5

Behovet av modersmålsstöd, studiehandledning och modersmålsundervisning 

franska 

rumänska 

thai 

litauiska 

engelska 

bosniska ryska 

danska 

norska 

polska 

filippinska 

polska 

filippinska 

norska 

danska 

litauiska 

franska 

thai 

rumänska 

engelska 

bosniska 

ryska 

Vid skolenhet Nords tre skolor var det 406 elever inskrivna under vårterminen 2009. 

20 av dessa elever har annat modersmål än svenska. Av dessa 20 barn som inte har 

svenska som modersmål fördelar sig språken enligt tabellen ovan. 

Modersmålsundervisning planeras av resursenheten. 

Under läsåret har elever vid S: t Olofs skola fått stöd i form av studiehandledning på sina 

respektive modersmål. Samma stöd har inte kunnat ges till en elev vid Gärsnäs skola. 

Dock har lärare gett enskilt stöd åt denna elev. 

I förskoleverksamheten är det 115 barn placerade och nio av dessa har annat modersmål 

än svenska. 

6

Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen____________ 

Varje år fastställs några prioriterade målområden av barn- och utbildningsnämnden. 

Dessa målområden konkretiseras på enheten i lokala arbetsplaner. Enhetens mål är 

nedbrutna från den nationella läroplanen och den kommunala skolplanen. De har 

anpassats efter enhetens lokala förhållanden och förutsättningar. Enhetens lokala 

arbetsplan är uppbyggd i två nivåer. En del med enhetsövergripande mål och hur enheten 

tar reda på om målen har uppnåtts. Den andra delen bygger på de olika arbetslagens mål. 

I år har rektor valt att i KR fokusera på de av BUN prioriterade målområdena och på en 

uppföljning av förra kvalitetsredovisningens (KR 2007/2008) föreslagna åtgärder för 

utveckling där också arbetet med enhetens skolutvecklingsplan beskrivs mer ingående. 

Arbetslagens delaktighet i enhetens kvalitetsredovisning är stor genom att arbetslagen 

genomför hela kvalitetsprocessen från att ange konkretare egna mål för arbetet till att 

färdigställa kvalitetsredovisningar i slutet av läsåret (juni 2009). I dessa beskrivs resultat, 

bedömning av måluppfyllelse samt åtgärder för utveckling. Enhetens kvalitetsredovisning 

blir slutligen ett underlag till kommunens övergripande kvalitetsredovisning som 

sammanställs under sen hösttermin 2009. 

Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger på arbetslagens kvalitetsredovisningar 

och kommunens centrala undersökningar. I början av varje målområde finns utvalda citat 

hämtade ur nationella eller lokala styrdokument för att visa kopplingen mellan enhetens 

mål och arbetssätt till styrdokumenten. Då arbetslagen är många på enheten och respektive 

arbetslag har redovisat flera målområden har rektor valt ut några exempel som ger en 

representativ bild av läget. Rektor har även skickat uppföljande frågor på kvalitetsredovisningarna, 

via mejl, till arbetslagen där förtydligande varit önskvärda och av intresse för 

rektor. 

För att materialet ska kunna bearbetas och en samlad bild av enhetens upplevda behov 

och utveckling ska kunna beskrivas, har ett flertal olika instrument använts; elevenkäter, 

personalenkäter, föräldraenkät, nationella ämnesprov, bedömningar i läsutveckling i 

samtliga skolår. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, 

observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. 

I kvalitetsredovisningen framgår en prioritering av de utvecklingsområden och insatser 

som rektor och verksamhetsledare anser vara viktigast inför kommande läsår, se sidan 33. 

7

Uppföljning och redovisning av läsåret 2007-2008 års insatser 

för utveckling 

_____________________________________________________ 

Med kursiverad stil anges de planerade insatser för utveckling så som de beskrevs i 2007- 

2008 års kvalitetsredovisning. Efter den kursiverade texten kommer kortare uppföljande 

beskrivningar som exemplifierar genomförda och/eller pågående åtgärder. I de fall 

insatsen har täckt flera utvecklingsbehov beskrivs insatsen enbart på ett ställe, i övrigt 

med sidhänvisning. 

Normer och värden med likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan samt 

uppföljning av Likabehandlingsplanen 

Att organisera arbetet åldersblandat har visat sig vara ett bra sätt för att aktivt arbeta 

med värdegrundsfrågor och utveckla respekt för varandra, menar flera arbetslag. 

Arbetslagen kommer att fortsätta med denna organisation där det bedöms vara möjligt 

och lämpligt. Fadderverksamhet är viktig och denna verksamhet ska fortsätta, likaså att 

alla vuxna på skolan tar tag i konflikter och samtalar med de inblandade. 

På Piratenskolan har eleverna i åk 1 varit faddrar åt förskoleklasseleverna för att skapa 

trygghet och de har arbetat åldersintegrerat i temaområden för åk F-2. När arbetslaget 

analyserade resultaten av ett temaområde (Må bra- temat) fann man resultat som visade 

att de allra flesta eleverna fått större kunskapsinsikt i ”ämnet” men att arbetssättet som 

skulle främja de sociala målen inte fick samma goda resultat. Pedagogerna lade märke till 

att de elever som tidigare visat behov av att träna mer på att visa hänsyn och samarbetsvilja, 

gjorde inga eller små förändringar under temaperioden. Pedagogerna menar att de 

vuxna i högre grad själva behöver gå in i leken och sätta igång kamratfrämjande lekar för 

att påverka barnen. 

Lärarna ska fördjupa sina didaktiska kunskaper i att bedriva undervisningen i demokratiska 

arbetsformer. Rektor har ett särskilt ansvar för att höja personalens kompetens i 

detta avseende. En utvecklingsprocess där grundläggande demokratiska värderingar 

såsom jämställdhet får lov att genomsyra verksamheten ska startas upp på enheten. 

Rektor har under läsåret arbetat fram och fastställt en skolutvecklingsplan för skolenheten. 

Utvecklingsprocessen har satts igång under vårterminen 2009 genom gemensam 

upptakt, introduktion och en påbörjad förankring av processen, kallad Alla kan. 

Gruppledare och genussamordnare har utsetts och varje lärare har valt ett område att 

fördjupa sig inom. Varje område bildar en s.k. lärgrupp som ständigt ska belysas genom 

ett genusperspektiv. Lärgrupperna har under våren 2009 haft tre möten. I lärgrupperna har 

en kompetensutvecklingsinsats i grupp, men även för den enskilde pedagogen, påbörjats 

där erfarenhetsutbyte och reflektion i grupp är tänkt att fördjupa pedagogernas medvetenhet 

och didaktiska förståelse. 

Arbetet med likabehandlingsplanen ska få fortsatt stort utrymme på förskolorna och skolorna 

för att verka förebyggande men även för att komma tillrätta med kränkningar, 

mobbning och svordomar som förekommer. 

8

S: t Olofs skola har utformat åldersblandade s.k. trygghetsgrupper på skolan som man 

använder vid tematiska arbeten. Resultaten visar att eleverna uttrycker glädje i samband 

med fadderverksamhet och trivselenkäten visar på att mellan 96 %-98 % av eleverna ger 

uttryck för att de trivs bra eller mycket bra och att de aldrig eller sällan blir kallade för 

fula ord i skolan. 

Enheten har en kamratstödjarverksamhet som växt under läsåret. På alla tre skolorna har 

ansvarig för kamratstödjarna träffat eleverna ett tillfälle varannan vecka. De pratar om 

läget i klasserna och på skolgården. Man arbetar med övningar och diskuterar olika 

teman. En gång per termin träffas alla kamratstödjarna från våra skolor och då ”utbildas” 

eleverna genom gruppdiskussioner, forumspel och övningar. Under hösten 2008 väcktes 

idén om att informera och visa upp sig för allmänheten. I slutet av maj månad samlades 

kamratstödjarna i Nord på torget i Simrishamn och framförde sitt budskap genom sång, 

information och kontakt med allmänheten. Man besökte även nämndens politiker och 

berättade om vad man gör. Barnen fick god respons av de vuxna som stärkt deras motivation 

och vilja. 

Elevers ansvar och inflytande 

Flera arbetslag menar att de behöver arbeta vidare med att ta tillvara elevernas idéer. 

De vill hjälpa elever som har svårt att ta eget ansvar. De ska få färre valmöjligheter som 

sedan ska utökas efterhand. Att arbeta tematiskt kan vara ett medel för att eleverna 

lättare ska involveras i arbetssätten. Lärarna vill ta mer tid till planering av teman och 

för att följa upp temaarbeten. Lärarna säger att de behöver bli bättre på att göra 

eleverna uppmärksamma på när och hur eleverna ska involveras i arbetssätt och i 

undervisningens innehåll. Detta kan ske genom tydligare lektionsplaneringar som 

synliggörs för eleverna. 

Arbetslag 5-6 i S: t Olof beskriver i sin kvalitetsredovisning hur eleverna har fått göra val 

i skolarbetet, både vad gäller innehåll (vad de vill lära sig och arbeta med) och med 

upplägg (hur de lagt upp sitt arbete under veckan). Lärarna upplever att de flesta elever 

tar ansvar för sitt skolarbete och i enkätundersökning (Pesok 1 ) har eleverna angett relativt 

högt värde (3,2 av 4) på frågan om elevmedverkan och inflytande. När eleven har svårt att 

engagera sig väljer läraren åt eleven. I ett gemensamt tekniktema på skolan i S: t Olof var 

elevernas engagemang särskilt stort. Vad berodde detta på? En av pedagogerna hade 

följande tanke: 

Jag tror att elevernas intresse berodde på att de visste att det skulle bli en musikal i slutänden av 

arbetet. Det kan ha varit en sporre för många elever. Innan vi gav oss in på att träna musikalen 

så tog eleverna reda på fakta kring sin uppfinning. De arbetade, utifrån fakta de hittat, och tog 

fram ett eget manus, med hjälp av bl.a. Lina (rytmikpedagogen). Detta tror jag har sporrat dem 

ytterligare. De fick även välja ut lämplig musik till sitt framförande och någon grupp hade även 

ett dansinslag. Denna kombination av egna idéer samt hjälp av oss vuxna och framförallt Lina, 

tror jag har bidragit stort till att eleverna tyckte att det blev ett både roligt och ansvarsfullt 

arbete. 

1 

PESOK står för pedagogisk och socialt klimat i framgångsrika skolor; Lennart Grosin, Ped.inst., 

Stockholms univ. 

9

Begreppet arbetsro ska fortsatt diskuteras. Ett gott arbetsklimat underlättar lärandet. 

Arbetsro innebär inte att det ska vara ”knäpp tyst” i ett klassrum, utan att den yttre 

förutsättningen i arbetsmiljön är stödjande så att eleverna kan arbeta och ta till sig ett 

lärande genom de arbetsuppgifter och undervisningens innehåll som sker på lektionerna. 

Vi ska synliggöra arbetsron genom att prata om den återkommande, t.ex. genom att göra 

eleverna medvetna om varför arbetsro är viktigt och koppla det till kunskapsmålen så att 

det blir konkret för dem. Lärarna ska bekräfta elevernas arbete med konstruktiv kritik så 

att de får fortsatt motivation till att inhämta kunskaper. 

Lärarna har påpekat betydelsen av att ha var sak på sin plats i klassrummet för att förhindra 

oro, tidsspill och osämja. Genom att låta eleverna samtala med varandra i s k 

bikupemodell får eleverna i handling erfara hur arbetsro i ett ”flerstämmigt klassrum” ser 

ut i motsats till den enstämmiga och tysta miljön, som enligt skolverket bedöms ge sämre 

förutsättningar som lärandemiljö. I arbetsro ingår inte bara ljudnivå, samtalsformer utan 

även övrig upplevd arbetsmiljö. Sexåringarna på Gärsnäs skola fick frågan hur de skulle 

vilja ha det med ljudnivån och var de ville sitta i klassrummet. En elev t.ex. ville sitta i 

soffan för att få plats med alla matematiksaker. Ett annat barn föreslog att klassrummet 

skulle delas i en lekdel och en del för undervisning. 

Inte sällan uttrycker lärare en viss förvåning över att eleverna upplever arbetsron olika 

under en och samma lektion. Sexåringarna på Gärsnäs skola har fört kloka resonemang 

om arbetsro. Så här skriver förskolläraren: 

Om vi återgår till elevernas inflytande till att skapa en miljö kring arbetsro så måste jag 

erkänna att deras arbetsro inte är min arbetsro. När eleverna hade omorganiserat sig och valt 

sin egen bästa arbetsmiljö upplevde jag att det blev mer ”ljud” i klassrummet. När vi sedan 

hade utvärdering efter en lektion säger eleverna att de alla har haft arbetsro och hunnit med 

det de hade planerat. När jag sa till eleverna att jag upplevde mer ljud i klassrummet nu än 

innan svarade de att jag var ju inte ”i” det. Jag tänker att det stämmer. Jag var inte i deras 

”lärprocess”, den de själva äger. Jag var med dem. Jag har lärt mig av eleverna att arbetsro 

och arbetsmiljö hör ihop och att min arbetsro och deras inte är detsamma men att vi ska vara 

ärliga mot varandra och respektera varandra för arbetsro skapar vi tillsammans. 

Ett exempel på en situation i skolarbetet där eleverna fått direkt konstruktiv kritik som de 

har blivit stärkta och upplevt sig motiverade av, är genom arbetet med den digitala webbapplikationen 

med individuella utvecklingsplaner. Den kommer samtliga klasser att få ta 

del av under kommande läsår. 

Utveckling och lärande och uppföljning av ämneskunskaper 

Skolans lärare ska iaktta och ta tillvara lärdomar om undervisningsmetoder som är mer 

framgångsrika i att ge eleverna kunskaper. De undervisningsmetoder som visar sig vara 

framgångsrika ska spridas inom enheten. Skolan är en lärande organisation och med 

detta som grund ska vi bygga en organisation som möjliggör många tillfällen till 

erfarenhetsutbyte och lärande, t.ex. genom utvärdering, reflektionsbaserade 

arbetslagsmöten mm. 

I en skolutvecklingsplan ska vi tydliggöra målstyrningen genom att vi beskriver vart vi 

ska, vad vi ska göra och hur vi tänker oss göra detta. Nords utvecklingsplan ska dels vara 

övergripande för alla verksamheter inom enheten men också uppdelad med en tydligare 

konkretare plan för förskola respektive grundskola. 

10

Specialpedagogerna på S: t Olofs skola har under våren genomfört ett eget projekt kallat 

TIL – Tidig Intensiv Lästräning med syftet att öka alla elevers läs och skrivförmåga 

genom tidiga insatser. Projektet har hitintills visat att de fem elever som deltog hade ökat 

sin fonologiska medvetenhet, läsförmåga, skrivförmåga och läshastighet. Alla fem befann 

sig efter träningen inom medelvärdet för läsförmåga enligt Provia 2 . Resultaten visade 

alltså på mer än tillfredsställande resultat. TIL är tänkt att spridas till övriga två skolor 

inom enheten. Eleverna på skolan kommer att följas t.o.m. ämnesproven i åk 5. 

Rektor har under läsåret, tillsammans med personalrepresentanter i enhetens skolutvecklingsgrupp, 

arbetat fram och fastställt en skolutvecklingsplan för skolenheten, se 

också sidan 8. 

Andelen elever som inte når målen i ämnet matematik är stort. Med mål för lärande i 

matematik redan i förskolan och ett utvecklat samarbete mellan lärare från förskolans 

första år till grundskolans senare år bör det finnas goda förutsättningar för bättre 

resultat än vad vi kan se idag. Enheten bedriver sedan hösten 2007 en utvecklingsprocess 

i förskolan som ska ge mål för lärande i matematik på enheten men även en mer jämställd 

förskoleverksamhet. 

Utvecklingsprocessen Nord flyger har bl.a. utmynnat i en gemensam lokal arbetsplan som 

under våren 2009 tagits fram av representanter från förskolorna tillsammans med 

skolledningen. I den har förskolorna fokus på olika områden under rubrikerna Utveckling 

och lärande och Normer och Värden. Utifrån denna plan har sedan respektive förskola 

ytterligare konkretiserat arbetet på den enskilda förskolan. Matematik, språk och 

jämställdhetsfrågor utgör viktiga delar i planen. 

Gärsnäs skolas utvecklingsområden är att framförallt öka andelen elever som når målen i 

ämnet matematik. Piratenskolan har överlag goda resultat. S: t Olofs skolas utvecklingsområde 

är att öka andelen elever som når målen i svenska och engelska. De nya fördjupade 

undervisningsmetoderna i svenska och matematik som lärarna kompetensutvecklat 

sig i under 2007 och 2008 ska vi använda oss av. Metoderna i svenska går att överföra i 

ämnet engelska. Vi ska sprida goda erfarenheter mellan lärarna och mellan skolorna i 

Nord. Utomhuspedagogik är en undervisningsmetod som kan hjälpa skolorna att få fler 

elever att nå målen inom t.ex. de naturorienterade ämnena. 

På Gärsnäs skola har metoden utomhuspedagogik använts för en mindre grupp elever i 

ämnet matematik under våren 2008. Under läsåret 2008-2009 har utomhuspedagogiken 

gjorts som rörelsematte och praktisk matematik inomhus. Detta har gjorts med de elever 

som behövt stöd i ämnet. 

Vi vill säkerställa att skolan har en dokumenterad kunskap om var eleverna befinner sig 

kunskapsmässigt och vilka mål de klarat av så att vi inte är så känsliga om t.ex. en lärare 

hastigt slutar. Detta ska vi göra genom att alla lärare dokumenterar för varje elev och 

ämne och att dokumentationen förvaras på skolan. 

2 Provia är testverktyg för Lexia och med Provia kan t.ex. lärare prova elevers grundläggande språkliga 

färdigheter inför och under läs- och skrivinlärning. Lexia är ett datorbaserat program vars syfte är att med 

hjälp av programmet erbjuda anpassade övningar till barn, ungdomar och vuxna med språkligt betingade 

inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi etc. och/eller förvärvade språkliga funktionshinder, 

afasi 

11

Genom det statliga direktivet om skriftliga omdömen finns numera skriftlig dokumentation 

på samtliga skolor. Gärsnäs skola har även använt sig av ett webbaserat program 

för dokumentation. Alla elevers individuella utvecklingsplaner diarieförs och arkiveras en 

gång per termin på expeditionen i individuella akter. 

Skola och hem 

När vi bedömer måluppfyllelsen av detta målområde är det inte enbart allmän information 

om skolan som vi vill ge våra föräldrar utan vi vill även att den enskilda skolan är 

tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. Inför varje arbetsområde och temaområde 

är det viktigt att läraren ger information till både eleverna och deras vårdnadshavare 

om målen. Särskilt viktigt är det att läraren berättar och tydliggör för eleverna 

vilka kunskapskvaliteter de förväntas tillägna sig. 

Skolan kan bli bättre på att berätta om de förväntningar som skolan har på föräldrar och 

vi på skolan kan bli bättre på att lyssna till föräldrars förväntningar. Det pågår ett 

förvaltningsövergripande arbete med att ta fram riktlinjer för ökad samverkan mellan 

skola och hem. Detta ska Skolenhet Nord sätta sig in i under kommande läsår. 

Under våren har tre medarbetare i Nord gått utbildning i att leda föräldrakurser med syfte 

att ge stöd i föräldraskapet. Föräldrakurser är tänkta att komma igång under hösten 2009. 

Rektor deltog i det förvaltningsövergripande arbetet i att ta fram riktlinjer för ökad 

samverkan mellan skola och hem. Enligt dessa ska varje skolenhet införa dialogkvällar, 

minst en helst två per läsår, där olika frågeställningar belyses och diskuteras. Vi ska på 

föräldramöten eller studiecirklar mellan dialogkvällarna avsätta viss del av tiden till 

information och diskussioner utifrån konkreta frågeställningar, som kan utgöra 

framgångsfaktorer för att nå beskrivna syften och mål. Enheten har genomfört delar av 

dessa beskrivna metoder men inte med den systematik som eftersträvas. Denna del av 

arbetet återstår. 

Sång, musik, rörelse och rytmik 

En mer sammanhängande period av rytmik på de olika skolorna och förskolorna bidrar 

till en kontinuitet som i vissa fall har saknats under hösten men förbättrats under vårterminen. 

Det är enklare för rytmikpedagogen att följa barnens utveckling och 

samarbetet mellan rytmikpedagogen och arbetslaget om perioden är längre. Detta hade 

också underlättat vid insamling av resultat och bedömning av elevernas kunskaper. 

Sammanhängande rytmikperioder infördes under ht 08 och vt 09. Denna kontinuitet 

underlättade både planering och utvärdering av rytmikämnet. Rytmikpedagogen blev en 

del av de olika verksamheternas arbetslag. 

Rytmikpedagogen ska verka för att tillsammans med lärarna göra tydliga mål för hela 

terminens arbete och skapa mindre grupper för att kunna se och bedöma vilken kunskapsnivå 

eleverna ligger på. Mindre grupper underlättar även för individuellt spel och musicerande 

eftersom det inte finns instrument till hela klasser. Enheten ska köpa in en del 

instrument och material under nästa läsår och detta kommer att leda till att målen lättare 

kommer att nås. 

12

Att skapa mindre grupper för att kunna bedöma elevernas kunskapsnivå har genomförts 

på några av skolorna i åk 3-6. Musikinstrument har inhandlats bestående av trumset, el- 

och akustiska gitarrer, elbas samt sånganläggning. Detta har lett till att eleverna har en 

större möjlighet att uppnå målen i åk 5. Gärsnäs skola har dessutom erbjudit körverksamhet 

utanför skoltid. Ett tjugotal barn deltog i kören. 

Hälsa och livsstil 

Alla arbetslag på enheten ska utarbeta mål och åtgärder för detta målområde. De 

arbetslag som är igång vill vidareutveckla utomhuspedagogiken till att bli mer 

omfattande i tid än vad den hittills har varit. 

I förskolan vill man ha än fler ekologiska råvaror än vad som finns idag vilket man vill 

lyfta till kostchefen. Arbetslaget för de yngre skolbarnen på Piratenskolan vill göra 

kontinuerliga motoriska observationer för att medvetandegöra eleverna om deras 

motoriska utveckling. 

Flera arbetslag har mål för detta målområde, dock inte alla. Utomhuspedagogiken 

vidareutvecklas mellan lärarna genom det, under våren, påbörjade arbetet i de s.k. 

lärgrupperna. 

Förskolornas ekonomibiträden är numera underställda kostchefen vilket möjliggör en 

rakare väg i dialogen. På Gärsnäs förskola planeras en större samordning mellan tillagningskök 

och förskolans mathantering under hösten 2009. Effekterna av detta ska bli 

intressant att följa. 

Rektor ska till förvaltningen lyfta behovet om extra simträningsmöjligheter i simhallen för 

de elever som inte uppnått simkunnighet. 

Efter diskussion i rektorsgruppen har det getts bättre möjligheter till extra simträning än 

tidigare år. Skolornas olika storlek har utgjort ett kriterium för tilldelning av tid i simhallen 

vilket inte var fallet före diskussionen. Piratenskolan har även köpt in extra tid av 

simtränare för att nå målen för några äldre elever. 

Miljöfrågor 

Tuvans fritidshem har bestämt att fortsätta arbetet runt allemansrätten och källsortering. 

Målen till nästa år bör vara tydligare för att lättare kunna utvärderas. Enkäten bör innehålla 

frågor runt allemansrätten och källsortering. 

Förskolan i Gärsnäs vill satsa på att köpa en kompostbehållare. De vill planera för att 

alla barn på förskolan ska få möjlighet till att gå till komposten och att sortera sopor. 

Piratenskolans arbetslag F-2 kommer att införa s k utedagböcker för att bättre kunna 

följa barnens lärande och kunna utvärdera det egna arbetet. 

Tuvan tog med frågor i sin enkät gällande miljö och Allemansrätt. Resultat visade att 

barnen hade stor kunskap om Allemansrätt och arbetslaget har bedömt att de nått sitt mål. 

Förskolan skaffade en kompost och barnen får nu delta både vid sopsortering på förskolan 

och vid sopstationen. 

13

Fritidshemmens mål 

Fritidshemmet i S: t Olof vill verka för att alla föräldrar gör sin röst hörd t.ex. genom 

enkätsvar och personalen kommer att anstränga sig för att få in så hög svarsfrekvens som 

möjligt när de skickar ut enkäter. De ser gärna att samarbeten med andra fritidshem 

fortsätter för att göra barnens värld samt kontaktnät lite större. 

Barnen på de olika fritidshemmen har träffats ett par gånger. På fritidshemmen i S: t Olof 

och Kivik pratar barnen med varandra över ”nätet”. I våras åkte några barn per fritidshem 

till Simrishamn för gemensam aktivitet under ”Havsresan”. 

Kiviks fritidspersonal vill fortsätta att erbjuda barnen aktiviteter och ta tillvara barnens 

egna intressen och utifrån det erbjuda aktiviteter. S: t Olofs fritidshem fortsätter arbetet 

med att få alla barn delaktiga i de aktiviteter som erbjuds. De ska fortsätta med att 

prioritera tid för gemensam planering med skolans lärare. 

Arbetet med att få alla barn delaktiga i de aktiviteter som erbjuds har lett till varierande 

utbud på fritidshemmen. Varje dag får barnen leka lekar som de själva väljer t.ex. att 

cykla, hoppa och spela boll. BombiBitts fritidshem har valt att vid samlingar fråga barnen 

vilka intressen som finns. Textil- och träslöjd, rörelse i sporthall, bakning, frågesport är 

några av de intressen som barnen uttryckte. Utifrån dessa önskemål har fritidshemmet 

sedan erbjudit aktiviteter. Personalen väljer också lekar som de presenterar för barnen 

eller låtar alla barn delta i. Varje vecka går S: t Olofs fritidshem till skogen och en annan 

dag går de till gymnastiksalen för inomhusaktiviteter. Allt för att kunna variera de fysiska 

aktiviteterna. 

Förskolornas mål 

Arbetet med att ständigt uppmuntra till språkutveckling i vid bemärkelse ska fortsatt vara 

i fokus. Särskilt viktigt är att vidareutveckla arbetet med att intressera barnen för skriftspråket. 

Modersmålsstöd i förskolan är relativt nytt för oss och vi kommer att särskilt 

följa detta arbete. I vår läroplan står det uttalat att ”Förskolan ska bidra till att barn med 

annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt 

modersmål”. För att försäkra oss om att vi når målet ska arbetet fortsatt dokumenteras 

och utvärderas under 2008/2009. 

På Gärsnäs förskola har man särskilt arbetat med att få igång intresset hos barnen för det 

skrivna språket. Man har gjort rimböcker med barnen och barnen lekskriver, kopierar och 

härmar skriven text. De vuxna har i högre grad än tidigare använt skriven text i vardagen 

tillsammans med barnen. 

Nio av våra 115 förskolebarn har annat modersmål än svenska. En av förskolorna har 

med hjälp av extern personal gett aktuella barn stöd i just deras modersmål. På förskolan 

har träningen konkret gått ut på att barnen har tränat på färger och former, matematiska 

begrepp, siffror, pratat om djur, mat, läst sagor och haft många dramaövningar på sitt 

hemspråk. Övriga barn, med annat modersmål än svenska, har kunnat få stöd tillgodosett 

av ordinarie personal. 

14

Skogsbackens förskola vill kunna erbjuda föräldrar hembesök vid inskolning och fortsätta 

att lyssna till föräldrarnas önskemål om innehåll på föräldramöten. 

På Skogsbackens förskola har man erbjudit föräldrar hembesök under inskolningsperioden 

och de flesta föräldrar väljer att tacka ja till erbjudandet. Vid tidigare föräldramöte 

bestämdes det att förskolan skulle skicka hem en blankett till föräldrar där de kunde 

skriva ner önskemål om innehåll på föräldramöten och andra utvecklande aktiviteter. 

Dessa har sedan förskolan tagit upp och tillgodosett. Bl.a. genomfördes en föreläsning; 

”Våga vara förälder”. Skolenhetens kurator höll i föreläsningen. 

På Äppellunden vill man förändra den fysiska innemiljön och skapa mindre rum i rummet 

i den stora lekhallen, inspirerade av Montessoripedagogiken. Detta som ett led i att 

möjliggöra mindre grupperingar av barngruppen som kan innebära att varje barn är i 

fokus. 

Äppellundens förskola har förändrat den fysiska miljön i den stora lekhallen genom att 

med låga bokhyllor inrama fyra olika aktivitetsområden. Pedagogerna har numera bättre 

översyn och kan se och styra hur barnen grupperar sig. Detta får till följd att det blivit en 

lugnare miljö och att barnen därmed stannat kvar längre och mer koncentrerat i de olika 

aktiviteterna. Även ljudnivån har blivit lägre i och med de här åtgärderna. 

Familjedaghemmens målområde ”Lek och rörelse” 

Dagbarnvårdarna vill fortsätta arbetet med att utveckla detta målområde, bl.a. vill de utveckla 

barnens intresse för dans. Dagbarnvårdarna vill även ta fram fler egna målområden. 

De vill vidareutveckla sig i att informera sina föräldrar om familjedaghemmens 

mål och kvalitetsredovisning. 

I sporthallen har barnen rört sig till musik, vilket varit uppskattat av både vuxna o barn. 

Dagbarnvårdarna har tagit fram ett andra målområde som de arbetet med under året; 

Matematik i vardagen. 

15

Presentation av prioriterade mål för perioden 2008-2009 

Varje år fastställs det av Barn- och utbildningsnämnden (BUN) i kommunen prioriterade 

mål som enheten särskilt ska beskriva resultat och genomfört kvalitetsarbete kring. De 

prioriterade målen anges under följande rubriker för förskoleklass och grundskola: 

• Normer och värden 

Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv, ett likabehandlingsperspektiv 

och ur ett resursfördelningsperspektiv? 

• Utveckling och lärande 

Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen? 

• Elevers ansvar och inflytande 

Hur arbetar man för att skolplanens intentioner ska nås? 

• Skolans eget valda mål 

De prioriterade målen för förskola, familjedaghem och fritidshem beskrivs med dessa 

rubriker: 

• Två egna valda mål för familjedaghem 

Hur arbetar familjedaghemmet för att uppnå den önskade situationen inom de valda 

områdena? 

• Utveckling och lärande 

Inom området kan man välja att redovisa arbetet med tidig språkutveckling eller arbetet 

med matematisk medvetenhet hos barnen. 

• Förskola och hem 

Föräldrasamverkan är en grundläggande utgångspunkt för förskolans verksamhet. 

Samverkan mellan hem och förskola ska bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt. 

Hur har föräldrarna deltagit i förskolans kvalitetsutveckling? 

• Två egna mål väljs ut för fritidshemmen utav följande områden: 

Komplettera skolan, Meningsfull fritid, Lek och skapande, Stöd i undervisningen 

Social kompetens och självständighet eller Kost och fysisk aktivitet. 

16

Redovisning 

Här följer en redovisning av de prioriterade målområdena. Redovisningen följer till större 

delen upplägget där enhetens övergripande mål beskrivs. I rutorna visas citat från 

nationella måldokument som enheten valt ut att särskilt arbeta mot. Med blå fet text 

framgår de frågor som förvaltningen särskilt valt att få belyst. Därefter följer i löpande 

text en beskrivning av genomförda insatser, arbetssätt för att nå målen med resultat från 

både arbetslag men också övergripande resultatbilder från enheten och värdering av 

måluppfyllelse. I slutet av varje målområde presenteras exempel på åtgärder för 

utveckling som arbetslagen har diskuterat fram. 

Skolledningens tankar om det fortsatta kvalitetsarbetet för att förbättringar skall bestå och 

kvaliteten höjas presenteras som en avslutande diskussion i slutet av redovisningen. 

Målområde i skolan: 

Normer och värden med uppföljning av likabehandlingsplaner 

”Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, kan leva 

sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med 

deras bästa för ögonen.” (Ur Lpo 94, sid. 10) 

Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv, ett likabehandlingsperspektiv 

och ur ett resursfördelningsperspektiv? 

Enhetens mål 

• Elever och vuxna visar respekt för och hänsyn till varandra med sitt språkbruk och 

handlande. 

• Eleverna arbetar i demokratiska former. Därigenom utvecklar de sitt demokratiska 

tänkande. 

• Alla föräldrar blir positivt bemötta av skolans personal. 

• Barn och elever vid skolenhet Nord är trygga och känner arbetsglädje och 

arbetsro. 

Genomförda insatser och resultat som vi funnit 

För att få en likvärdighet ur ett genusperspektiv och ur ett likabehandlingsperspektiv har 

lärarna bl.a. strävat efter att fördela ordet mer jämnt mellan barnen i klasserna. De har 

granskat läromedel ur ett genusperspektiv för att inte ge eleverna material som innehåller 

t.ex. bilder på könstraditionella roller. På S: t Olofs skola beskriver arbetslaget att de är 

medvetna om genusperspektivet vid olika gruppsammansättningar. Med detta menar de 

att de ibland har blandade pojk- och flickgrupper och ibland rena pojk- och flickgrupper. 

Målet med dessa grupperingar är att pojkar och flickor ska få bestämma och kunna göra 

sig hörda lika mycket. 

Medvetenheten om att det finns skillnader i resultat hos pojkar och flickor gjorde att man 

på S: t Olofs skola valde att genomföra ett tema bland eleverna i F-2 där lärarna särskilt 

försökt stimulera pojkarnas läslust och skrivande. Skillnaden mellan detta läs- och 

skrivtema och tidigare läs- och skrivteman är, menar pedagogerna, att de inte tidigare har 

utgått på samma sätt från elevernas intressen. 

17

Vi har under flera år märkt att vi "tappat" en del pojkar i tvåan vad gäller läslust och som 

bekant kan det vara svårare att väcka intresset för böcker hos pojkar som kommer igång sent 

med läsning och skrivning. Vi har många pojkar som är mycket tekniskt intresserade och 

speciellt intresserade av fordon. Detta har vi genom iakttagelser under raster och fri lek 

bl.a. noterat. Därför valde vi föregående läsår att försöka hitta litteratur med sådant innehåll så 

att vi skulle kunna locka dessa elever in i böckernas värld på ett för dem lustfyllt sätt. Och se, 

det lyckades! Vi jobbade tematiskt med böckerna på det sättet att vi utgick från exempelvis 

"Castors punka" och tog hit en cykel med punktering som vi lagade tillsammans, ritade sen en 

text- och bildserie om hur man gör för att laga en punktering, lärde oss cykelns delar, pratade 

om cykelutflykter och andra utflykter, barnen fick berätta om utflykter de gjort osv. När barnen 

sedan gick och lånade på biblioteket noterade vi att de lånade de böcker vi jobbat med 

tillsammans och andra böcker i samma serie. 

Att elevernas arbetsmiljö är sådan att de känner kraft, vilja, lust och motivation att arbeta 

är viktigt. En förutsättning för att detta ska bli verklighet är de förväntningar och signaler, 

både verbala och icke verbala, som lärarna skickar till eleverna om arbetsmiljöns 

betydelse. I den förvaltningsövergripande enkätundersökningen bland kommunens 

årskurs 5 elever angav eleverna höga värden, på den fyragradiga skalan. På påståendet 

Mina lärare anser att det är självklart att det skall vara en god arbetsro i klassrummet 

blev värdet över 3, 5 vilket räknas som ett bra resultat. Likaså gav de höga värden på 

påståendet Lärarna ser till att det är arbetsro i klassrummen. Med andra ord tycks lärarna 

i Nord inte bara uttrycka rätt förväntningar utan också förverkliga en god arbetsmiljö i 

klassrummen. 

Enkätundersökningen prövade också elevernas uppfattning om lärarnormer på skolorna 

avseende respekt. Eleverna angav höga värden (över 3,5) på följande påståenden; 

Lärarna i skolan visar eleverna respekt och påståendet Lärarna i skolan kräver att 

eleverna ska visa respekt. Det är eftersträvansvärt att skolans elever upplever respekt och 

visar varandra respekt men lika viktigt är det att eleverna genuint känner att lärarna 

hjälper och stödjer dem framåt med en kärleksfull hand. Med ett värderesultat runt 3,5 på 

påståendet I den här skolan verkar alla lärare bry sig om alla elever indikerar eleverna 

att de känner av just detta positiva sociala klimat. 

Arbetslagen anger åtgärder för att förbättra resultaten och/eller upprätthålla den kvalité de 

är nöjda med. Särskilt vill de att utvecklingsprocessen som startade under våren genom 

Alla kan ska ge den fortbildning de anser sig behöva för att öka likvärdigheten ur ett 

genusperspektiv. De vill själva bidra till varandras kompetenshöjning genom att föra 

pedagogiska diskussioner också i arbetslagen. Specialpedagogerna vill aktivt bidra med 

handledning och erbjuder lärarna detta. De vill också samtala med barnen individuellt för 

ett ge bättre stöd i elevers sociala utveckling. Lärarna inser vidare att de måste ha uthållighet 

i arbetet med nolltolerens mot kränkningar och fortsätta arbetet med aktiviteter 

som stärker god arbetsmiljö. Kamratstödjarverksamheten upplevs som en mycket bra 

verksamhet som alla vill ska fortsätta och vidareutvecklas. Där åldersblandade grupperingar 

har en positiv och stärkande effekt ska de fortsatt tillämpas. 

18

Elevers ansvar och inflytande 

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta 

alla elever” (Lpo 94, sid. 15) 

”Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja 

kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande 

och ta ansvar.” (Ur Lpo 94, sid. 7) 

Hur arbetar man för att skolplanens intentioner ska nås? 

Enhetens mål 

• Efter hand som eleverna blir äldre tar de del i planeringen av undervisningen, sitt 

eget skolarbete och sina hemuppgifter. 

• Eleven medverkar i frågor som rör deras arbetsmiljö och sociala samvaro. 

• Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden. 

• Föräldrarna upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla. 

• Vi har arbetsro i skolan. 

• Eleverna trivs i skolan. 


När arbetslagen beskriver hur de har arbetat med inflytande i skolan så beskriver lärarna 

ofta formella åtaganden som de har uppdrag att genomföra i enlighet med mål och riktlinjer. 

Exempel på detta är klassråd, elevråd, individuella utvecklingsplaner med skriftliga 

omdömen och elevens val. Men de anger även mer informella dimensioner av 

elevinflytande såsom projektarbeten, elevens egen studieplanering, klassens timme, olika 

samarbeten, grupparbeten eller tillskapandet av grupper med elever som arbetar med 

förändring i skolan t.ex. skolgårdsgruppen på Gärsnäs skola. Specialpedagogerna på S: t 

Olofs skola beskriver hur de har låtit eleverna få arbeta med specialintressen inom 

ordinarie ämnen såsom matematik, svenska eller engelska. Att ha fokus på djupkunskaper 

i dialog med eleverna, såsom S: t Olofs specialpedagoger beskriver, är ett utmärkt 

exempel på elevinflytande, menar inte minst Myndighet för skolutveckling i en 

slutrapport. 3 De utmanar dessutom landets skolor i rapporten genom att beskriva nya 

dimensioner av elevinflytande där de nämner elevstyrda utvecklingssamtal. 

I den förvaltningsövergripande enkätundersökningen bland kommunens årskurs 5 elever 

angav eleverna mycket höga värden på påståendet Vi har klassråd minst en gång i 

månaden. De anger dock betydligt lägre värden på påståenden om elevmedverkan och 

elevdelaktighet t.ex. Vi elever får vara med om att planera och diskutera vad vi skall göra 

i undervisningen. Lägst värden anger Piratenskolans elever. Värdet måste anses för lågt 

för att vara acceptabelt medan Gärsnäs elever anger knappt acceptabel nivå. Inte heller 

fick påståendet kring elevmedverkan i elevernas egna intresseområden så höga värden. På 

påståendet Eleverna i den här skolan ordnar ganska ofta saker själva som dans, cafeteria, 

teaterpjäser och sådant var det enbart S: t Olofs skolas elever som angav acceptabla 

värden. 

3 

Slutredovisning av regeringsuppdrag om Elev- och föräldrainflytande av Myndighet för skolutveckling. 

Dnr 2005:256 

19

Vad tänker lärarna kring detta med att eleverna också ska vara aktiva i initiativfasen? Alla 

lärare på skolorna som undervisar i 1-6 har fått värdera likartade påståenden av 

förvaltningen. På påståendet Eleverna bedriver många aktiviteter i skolan som de själva 

initierar har lärarna satt låga värden, vilket rimmar med elevernas värden. I arbetslagens 

analyser av de resultat man funnit nämns vikten av strukturerad planering för att eleverna 

ska kunna arbeta mer självständigt. Eleverna har behov av att veta vilka förväntningar 

som ställs på dem men samtidigt måste pedagogerna planera för att lärandet behöver 

någon form av drivkraft såsom vilja, lust, motivation. Att ta tillvara elevernas egna idéer 

brukar stimulera viljan och lusten. 

Hur upplever föräldrarna utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och lärare? Vad visar 

resultaten från enhetens egen föräldraenkät, genomförd maj 2009? På påståendet 

Utvecklingssamtalet med mitt barns lärare känns alltid meningsfullt får vi höga värden av 

föräldrarna. På en skala mellan 0-10 anger Gärsnäs föräldrar så högt värde som 9,0 och 

Piratenskolans föräldrar och S: t Olofs skolas föräldrar anger 8,7. Enhetens målsättning är 

att minst nå värdet 8,5, vilket vi klarade i år. 

Arbetslagen uttrycker att arbetet med demokrati i skolan är viktigt men de menar att det 

är de vuxna, de själva som pedagoger som måste agera annorlunda. De vill i högre grad 

utgå från elevernas intressen och för att detta ska kunna ske måste de bl.a. ta reda på 

barnens intressen innan de planerar nya kunskapsområden eller arbeten. Lärarna vill 

också att skolan ska signalera till föräldrar hur betydelsefulla föräldrarna är för elevens 

skolresultat. Inte minst stödet vid hemuppgifter. 

Utemiljön behöver förbättras i Gärsnäs och eleverna ska ges stor delaktighet i detta 

arbete. Skolgårdsgruppen, där elevrepresentanter är med, är tänkt som forum för detta. 

Arbetslagen uttrycker också förväntan på att få tillgång till det av kommunen planerade 

webbapplikationsverktyget för arbetet med individuella utvecklingsplaner, som de tror 

ska ha positiv effekt på elevernas ansvarstagande och inflytande över egna studier. 

20

Utveckling och lärande 

”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska 

språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift.” 

(Ur Lpo 94, sid. 12) 

Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen? 

Enhetens mål 

• Eleverna upplever läslust och har uppnått god läsförmåga i slutet av skolår 3. 

• Eleverna har ett väl utvecklat tal- och skriftspråk. 

• Eleverna i år 5 når kunskapsmålen enligt Mål att uppnå. 


Arbetslagen beskriver utförligt hur eleverna arbetat med läs- och skrivträning i redovisningarna. 

De beskriver också hur eleverna får träna sin förmåga att uttrycka sig i olika 

gruppsammansättningar och med olika diskussionsinnehåll. De resultat arbetslagen funnit 

skiljer sig mellan arbetslag och skolor. Gärsnäs skola verkar mer generellt vara nöjda med 

sina resultat medan S: t Olofs skolas arbetslag uttrycker ett större missnöje för vissa 

resultat. Man uttrycker dock att det är tillfredsställande att eleverna visar ett stort intresse 

för skönlitteratur på skolan. Åtgärderna som arbetslagen beskriver är dock likartade 

mellan skolorna. Man tror på intensivträning, miljöer som inger läslust och större 

elevmedverkan av eleven i hans/henens lärande genom att t.ex. använda portfoliometoden 

för att visa på utveckling för den enskilde eleven. Piratenskolans lärare vill se att Kiviks 

biblioteksfilial flyttar in i skolan för att skapa ännu bättre förutsättningar för lärande som 

ett bibliotek på skolan kan ge. 

Hur såg då läsförmågan ut? I grundskolan följs alla elevers läsförmåga kontinuerligt upp 

med hjälp av läsutvecklingsschema (LUS). Barn- och utbildningsnämnden har i budget 

fastställt målet att minst 90 % av eleverna på varje skolenhet minst har nått LUS- steg 15 

när de lämnar år 3 i grundskolan. I slutet av vårterminen 2008 hade 84,4 % av 

kommunens grundskoleelever i årskurs 3 totalt nått minst punkt 15 i läsutvecklingsschemat. 

Skolenhet Nords resultat visade då att 85,7 % av eleverna i Nords årskurs 3 

hade nått upp till LUS 15 eller högre. I maj månad 2009 var kommunens resultat 

betydligt lägre än fjolårets resultat. Resultatet visade att 78,6 % av eleverna i åk 3 hade 

nått minst punkt 15 och Nords resultat visade sig återigen vara något högre än 

kommunens resultat med 83,7 %. Vare sig Nord eller kommunen nådde kommunens mål. 

Gärsnäs skola låg nära målet med sina 87 %. 

Det tidigare beskrivna projektet TIL kan vara ett sätt att genomföra intensivträning av 

elevers förutsättningar för att nå god läsförmåga. Generellt menar många arbetslag att de 

kan bli bättre på att använda skrivandet som en del i läsutvecklingen. Att bearbeta böcker 

genom skrivning nämns som en åtgärd. Att inhandla fler CD-spelare med hörlurar till 

klassrummen är en annan åtgärd som man har för avsikt att satsa på inför kommande 

läsår. 

21

Resultatuppföljning av ämneskunskaper 

Årskurs 3 

Våren 2009 har, för första gången, nationella prov genomförts i årskurs 3 i ämnena 

matematik, svenska och svenska som andraspråk. Ämnesproven ska användas för att 

bedöma elevers kunskapsutveckling och vara ett stöd för läraren vid bedömning om 

eleven har uppnått målen. Mål att uppnå i årskurs 3 har varit efterlängtade. Tidigare har 

endast nationella mål, för att kunna stämma av elevens kunskapsutveckling, funnits i 

årskurs 5 och årskurs 9. 

Det är glädjande att konstatera att eleverna i årskurs 3 visar goda resultat på ämnesproven. 

I varje ämne bedöms elevens kunskaper inom olika delområden. I ämnet 

matematik har eleverna förvärvat sådana grundläggande kunskaper som behövs för 

måluppfyllelse. De flesta elever kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än 

vad denna nivå anger. Även om resultaten är mycket goda finns delar där man kan se 

utvecklingsområden för enskilda elever. I S: t Olof och Gärsnäs nämner lärarna att några 

elever visar osäkerhet när de ska förklara vad de olika räknesätten står för t.ex. att översätta 

ett matematiskt uttryck till en händelse eller bild. I Kivik kan en del elever behöva 

arbeta mer med målet, kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder. 

Ett annat område som en del elever i Gärsnäs visar osäkerhet kring är mätande 

och mätandets idé. 

I ämnet svenska är måluppfyllelsen god. Eftersom det är viktigt att stimulera eleverna att 

nå ännu längre i sin kunskapsutveckling visar resultaten från enstaka elever att behov 

finns av att ytterligare utveckla sin läsförståelse. 

Ingen av skolorna har genomfört prov i svenska som andra språk. 

Resultaten från ämnesproven i årskurs 3 visar att undervisningen vid de tre skolorna 

minst motsvarar den miniminivå på kvalité som skolverket kräver. De viktiga grundläggande 

färdigheterna är lagda. Nu gäller det för Nords lärare att vidga och fördjupa 

elevernas kunskaper under de kommande två läsåren och ställa fortsatt höga förväntningar 

på elevernas prestationer. 

”Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall uppnå det femte 

respektive det nionde skolåret. Målen uttrycker därmed en grundläggande kunskapsnivå i 

ämnet vid dessa bägge tidpunkter.” (Ur kursplaner och betygskriterier 2000, sid. 5) 

”Mål att uppnå för årskurs tre och fem kan ses som en indikation på om undervisningen 

möjliggör för eleverna att utveckla kunskaper i linje med läroplanens och kursplanernas 

mål. De flesta elever kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än vad denna 

nivå anger”.(Ur Kursplan med kommentarer, 2009 sid. 12) 

Årskurs 5 

Den nationella ämnesuppföljningen visade att av alla elever i åk 5 i skolenhet Nord var 

det 85,4 % av eleverna som klarade målen i ämnet svenska mot enbart 80 % i engelska. 

Bäst klarade sig eleverna i ämnet matematik. 89 % av eleverna nådde målen i detta ämne. 

I tabellen på sid. 23 kan man utläsa de olika skolornas resultat. 

22

I årskurs 5 ska undervisande lärare redovisa lärarbedömningar, av kunskapsutvecklingen i 

förhållande till mål att uppnå, för rektor vid läsårets slut. Skolledningen har tagit fram 

mallar för bedömningar och dessa används även av lärare i andra årskurser för att 

synliggöra vart eleven är på väg i sin kunskapsutveckling. I tabellen nedan visas en 

sammanställning över måluppfyllelsen när det gäller samtliga skolämnen. Enheten har 

inte kunnat inhämta resultat hur kunskapsuppföljningen ser ut på övriga kommunala 

skolor och kan därmed inte jämföra övriga ämnen. 

Andel elever i procent som uppnått kunskapsmålen 

S: t Olof Gärsnäs Kivik 

Ämne: 

slöjd 100 100 100 

teknik 100 100 100 

bild 100 100 100 

musik 94 100 100 

samhällskunskap 100 100 100 

historia 100 100 100 

religion 100 100 100 

geografi 100 100 100 

idrott och hälsa 100 100 100 

svenska 75 94 86 

engelska 63 82 91 

matematik 94 94 82 

Resultaten i tabellen visar högre måluppfyllelse i de ämnen som det inte finns nationella 

ämnesprov i. Hur kan detta komma sig? En fråga att analysera för enhetens lärare. 

Eftersom målet är att alla elever ska klara målen och resultaten visar på lägre måluppfyllelse 

kan vi bara konstatera att vi fortsatt måste sträva efter förbättrade arbetssätt och 

undervisningsmetoder. 

23

Skolans eget målområde - Skola och hem 

”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa 

de bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande” 

(Lpo 94, sid 14) 

”Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens 

skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling” (Lpo 94, sid. 14) 

Enhetens mål 

• Föräldrarna upplever att de får tillräcklig information om vad som händer på 

barnets skola. 

• Varje förälder upplever att lärarna är tydliga med att fortlöpande berätta barnets 

resultat i de olika ämnena. 

• Föräldrarna är nöjda med informationsbreven från skolan. 

• Klasslärarna håller sig informerade om den enskilda elevens personliga situation. 


Skolenheten har en hemsida där information om enheten finns men också viss information 

om de aktiviteter som barnen arbetar med i skolan. Klasslärarna informerar föräldrarna 

fortlöpande genom veckobrev eller klassbrev. Inför utvecklingssamtalen har 

föräldrar fått information om var eleven befinner sig kunskapsmässigt. Information om 

utbildningens mål har klasslärarna informerats om vid föräldramöten men även i de 

löpande informationsbreven från arbetslagen. Rektor har skrivit ett övergripande 

informationsbrev några gånger per termin och respektive skolas verksamhetsledare har 

också gett information. Gärsnäs skolas föräldraråd har haft månatliga möten där personal 

deltagit. Föräldraföreningarna har haft möten där skolledningen deltagit. 

Hur upplever då föräldrarna informationen? Får de tillräckligt med information? Och hur 

ser lärarna själva på detta? Hur ser eleverna på informationen mellan lärare och föräldrar? 

Liksom tidigare år är föräldrarna i Nord nöjda med information från skola och lärare. 

Mindre skillnader finns dock mellan skolorna. Kiviks föräldrar anger generellt lägre 

värden, vilket de har gjort allt sedan enheten började ställa frågan för några år sedan. 

Kanske har föräldrarna i Kivik högre ställda förväntningar än föräldrarna vid de två 

övriga skolorna? 

Förvaltningens enkätundersökning visar svar från påståenden riktade till lärare i F-6 och 

elever i åk 5. I undersökningen kan man utläsa att lärarna anger bra värden kring att ge 

föräldrar information om betydelsen av att de stöder sina barns skolarbete och på vilket 

sätt de kan stödja sina barns skolarbete. Acceptabelt värde blev det på påståendet 

Föräldrarna underrättas alltid när deras barn uppför sig illa i skolan. Eleverna anger 

värden som överensstämmer med lärarnas på påståendet Om jag skulle bråka eller 

uppföra mig illa i skolan skulle mina föräldrar säkert snabbt få reda på det. 

När föräldrar besöker sina barn i skolan ger de barnen tydliga signaler om att de tycker att 

skolan är viktig. Av 193 stycken föräldrasvar hade 99 av dessa föräldrar besökt sitt/sina 

barn under höstterminen 2008 och 85 stycken under vårterminen 2009. Knappt hälften av 

föräldrarna som besvarade enkäten hade alltså besök skolan. Vi är inte nöjda med 

resultaten. Vi önskar att fler föräldrar kommer till skolan på besök till sina barn. 

24

Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten 

Vi har i år valt att beskriva hur skolbiblioteksverksamheten ser ut på enhetens tre skolor. 

Allmänt 

De yngre eleverna vid skolorna har i regel fasta lånetider tillsammans med sina lärare. 

Eleverna skolas in i att ta ett allt större ansvar för sitt boklånande. De äldre eleverna lånar 

själva böcker vid behov, när klassen har lästid eller på raster. Åk 4 får en biblioteksvisning, 

vilket innebär en introduktion i hur man med hjälp av dator och böcker kan 

forska i olika ämnen. Om behov finns av att anlita Skoldepån sker detta genom 

bibliotekariens försorg. 

Gärsnäs 

På Gärsnäs skola finns ett integrerat bibliotek med bibliotekarie anställd på halvtid. 

Bibliotekarien finns tillgänglig för skolan även under tid när biblioteket är stängt för 

allmänheten. Förskoleklassbarnen introduceras under höstterminen av bibliotekarien, som 

ett första steg in i bibliotekets värld när man går i skolan. Bibliotekarien hjälper till med 

att plocka ihop boklådor med olika teman och hjälper elever vid val av skönlitteratur. 

Biblioteket används ibland som arbetsplats, dock inte så ofta. Däremot så förekommer det 

ofta att eleverna ställer ut/redovisar sina elevarbeten i biblioteket. 

Kivik 

Piratenskolan har inte folkbiblioteket lokalintegrerat på skolan utan skolan har ett mindre 

eget skolbibliotek. Skötseln av detta är dock starkt eftersatt. De flesta boklån sker på 

folkbiblioteket som ligger i byggnaden bredvid skolan. Skolbibliotekslokalen används 

framförallt vid olika sorters samlingar eller möten för såväl barn som personal. 

Bokhyllorna är mobila och det händer att barnen har dansträning, yoga eller andra 

aktiviteter där. Eleverna använder biblioteket som ett grupprum att arbeta i. Lokalen 

används inte så mycket av eleverna att sitta och läsa i. 

S: t Olof 

I S: t Olof finns ett integrerat folk- och skolbibliotek med bibliotekarie som hjälper elever 

och skola under skoltid. Här ber ofta lärarna den lokala bibliotekarien om hjälp att samla 

ihop litteratur till teman eller råd om högläsningsböcker. I S: t Olof bistår bibliotekarien 

eleverna med råd inför bokval. Detta utnyttjas genom att eleverna får låna ett större antal 

böcker när bibliotekarie finns på plats. Bibliotekariens kompetens används väl i S: t Olof. 

För de yngsta barnen har hon boklek. För äldre barn blir det bokprat och bibliotekskunskap. 

Bibliotekarien är en viktig vuxenresurs åt eleverna. En vuxen som inte är en 

lärare. Bibliotekets lokal används av elever att sitta och läsa tyst i. Det händer att 

biblioteket är öppet för allmänheten under skoltid. Detta är en anledning till att biblioteket 

ej används som arbetsrum/grupprum eller aktivitetsrum för eleverna. Skolan använder 

lokalen som utställningslokal för elevarbeten som på så sätt visas upp för allmänheten. 

25

Uppföljning av enhetens IKT-plan 

IT, informationsteknologi, eller IKT, informations- och kommunikationsteknologi, är 

samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom 

datateknik och telekommunikation. 

”Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma 

referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en 

komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”. 

(Ur Lpo94) 

Enhetens mål 

• Kompensatoriska hjälpmedel och språkstöd i undervisningen används fortlöpande 

efter individuella behov, integrerat i den ordinarie undervisningen 

• Elevdatas pedagogiska undervisningsprogram ska användas integrerade i 

undervisningen i alla ämnen. 

• Generella program ska användas integrerat i undervisningen. 

• Läraren ska kunna hantera digital projektor och kunna visa kartor och lexikon 

digitalt 


De elever som lyssnar till böcker, istället för att läsa på vanligt sätt för att få läsupplevelser, 

har haft möjlighet att använda Daisyspelare. I takt med att både elever och lärare fått 

mer kunskap och erfarenhet av Elevskrivbordet 4 har det allt mer fungerat som det 

kompensatoriska hjälpmedel som det var tänkt att vara. Eleverna använder 

rättstavningsprogrammet Stava Rex, talsyntes Vital som lässtöd och läsutvecklingsprogrammet 

Lexia frekvent. En del elever har använt s.k. talpennor (C-pens) som stöd för 

att läsa längre texter. De har varit svåra att hantera och inte fått förväntad genomslagskraft. 

Att skanna av texter och därefter lyssna med hjälp av talsyntes har upplevts 

som ett mer ändamålsenligt stöd. Dock återstår en del tekniska och praktiska problem att 

lösa. 

I Nords IKT-plan är målen nedbrutna i konkreta aktiviteter för elevernas lärande. 

Arbetslagen har genomfört en självskattning i uppföljande syfte i förhållande till planens 

mål. Det är framförallt i arbetslagen för de äldre eleverna som lärarna uppger att de 

fortlöpande använt språkstöd och kompensatoriska hjälpmedel. I Gärsnäs har samtliga 

lärare i arbetslag 3-6 använt sig av kompensation i klasserna. Arbetslag F-2 i Sankt Olof 

och Kivik hamnar enligt självskattning på knappt acceptabel nivå när de uppskattar i 

vilken utsträckning de använt kompensatoriska hjälpmedel och språkstöd. Gärsnäs F-2 

uppger att de inte alls använt dessa hjälpmedel. Intresserade elever i Sankt Olof och Kivik 

har inom ramen för elevens val kunnat fördjupa sig i att göra Power Point presentationer. 

Detta har haft en positiv effekt och påverkat framförallt de äldre eleverna att använda sig 

av Power Point i sina redovisningar. Samtliga av Nords elever i åk 4-6 använder Power 

Point. Lärarna för dessa elever uppger även de att de använt programmet. Varken yngre 

elever eller deras lärare har i någon större utsträckning använt sig av Power Point. Nords 

samtliga elever, förutom klasserna 4-6 i Kivik, har regelbundet tränat med hjälp av 

4 Elevskrivbordet är en helhetslösning för elever med läs och skrivsvårigheter som är framtagen med stöd av 

Hjälpmedelsinstitutet och Specialpedagogiska institutet, (numera Specialpedagogiska Skolmyndigheten). 

Elevskrivbordet innehåller kompensatoriska programvaror som rekommenderas av logopeder och Skoldatatek. 

26

programmet Matteknep. Det är endast klass 4 i Gärsnäs som kontinuerligt tränat med 

hjälp av programmet 10-fingrar. Att använda digitalkameran och föra in bilder i datorn 

för att därefter författa text till dessa bilder har övervägande delen av eleverna fått göra 

med undantag av två klasser i arbetslag 4-6 i Kivik. I Gärsnäs arbetslag för äldre elever 

har samtliga sju pedagoger hanterat digital projektor, däremot ingen av lärarna för de 

yngre eleverna. En lärare i vartdera arbetslaget i Kivik har visat kunskap i att hantera 

digital projektor. I Sankt Olof har hälften av lärarna använt sig av detta hjälpmedel. Att 

visa digitala kartor behärskar endast tre lärare av alla lärare i Nord. 

En annan viktig faktor att belysa är datortillgängligheten och reinvestering av nya datorer. 

Idag bedöms enheten ha god tillgång till datorer, men reinvesteringsbehovet är ojämnt 

framöver. 2009 behöver enheten införskaffa ca 45 datorer för att hålla datorbeståndet 

intakt. År 2010 är behovet 4 datorer medan året därpå finns det behov av 35 nya datorer. 

Personalen i förskolorna använder olika program som finns inlagda i datorerna och de 

söker ofta bilder till t.ex. sagor med hjälp av datorerna. Personalen hämtar pedagogisk 

inspiration och konkreta tips från nätet ex. från hemsidorna Ingelas lekstuga och 

lektion.se. För barnens portfolio och verksamhetsdokumentation används digitalkameran 

flitigt. De i kommunen antagna mallarna för utvecklingsplaner (UP) för barn 1-5 år 

används med datorns hjälp. I utbildningssyfte har man använt UR-program. Kommunen 

har skolavtalsprogram som också riktar sig till barn i förskola. Barnen i åldrarna 4-6 år 

använder dessa. 

De allra flesta i förskolans personalgrupp använder sig av e-postfunktionen men det finns 

de som inte gör detta. 

Resultaten av självskattningen som gjordes i skolorna visar att enheten har en del kvar att 

arbeta med innan målen nås. Det är inte bara fortsatt utbildning som behövs utan enheten 

behöver också införskaffa t.ex. fler digitala projektorer till klassrummen för att det ska bli 

naturligt för läraren att använda informations- och kommunikationsteknologin. 

Reinvesteringsbehovet av datorer behöver åtgärdas av skolledningen om inte datortillgängligheten 

per elev ska minska. 

Personalen i Nords förskolor behöver fortsatt arbeta med sitt lärande för att bli säkra 

användare av de vanligaste dataprogrammen. 

27

Fritidshemmens mål 

”Fritidshemspersonalen kan med sin kompetens tillföra ytterligare perspektiv. Med sin 

mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på 

gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt 

komplement i t.ex. elevvårdsarbete och i arbetet med att förebygga mobbning, 

trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper.” 

(Ur Allmänna råd med kommentarer. Kvalitet i fritidshem) 

Två egna mål väljs ut för fritidshemmen av följande områden: 

Komplettera skolan, Meningsfull fritid, Lek och skapande, Stöd i undervisningen, 

Social kompetens och självständighet eller Kost och fysisk aktivitet. 

Enhetens mål till målområdet Miljöfrågor 

• Både vuxna och barn har ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. 

• Eleverna förstår hur skolans vardagsliv kan utformas för att bidra till en bättre 

miljö. 


Fritidshemmen har pratat om Allemansrätt, återvinning och sopsortering. Eleverna har 

genom praktiska övningar tränats i sopsortering bl.a. genom att gå skräpsamlarrunda i 

byn och använda matavfallspåsarna som finns. Man har räknat soppåsar för att tydliggöra 

den växande miljöproblematiken. Med en tipsrunda tog de vuxna reda på hur mycket 

barnen lärt sig. Resultaten visade att barnen tagit till sig kunskap och pedagogerna har 

märkt en ökad miljömedvetenhet genom att barnen ser skräp som finns på skolgården 

som de också tar hand om. Då det tillkommer nya barn som börjar på fritidshemmen 

anser personalen att de får göra mer av samma sak för att de nya barnen ska få sitt. De 

barn som varit med får möjlighet till djuplärande och blir mer förtrogna om de t.ex. får 

veta mer om återvinningsprocesser, vilket är det som personalen tänker att de vill 

vidareutveckla till nästa gång. 

Enhetens mål till målområdet Meningsfull fritid 

• Vi låter barnen pröva olika aktiviteter och stöttar barnen i att våga prova. 

• Fritidshemmet erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter. 


Personalen har frågat barnen vilka intressen de har. Därefter har de vuxna erbjudit olika 

aktiviteter åt barnen. För att se om man nått fram till sitt mål hade man bestämt sig för att 

iaktta om barnen var nyfikna på de nya aktiviteterna och om alla barn varit delaktiga, 

åtminstone en gång. Resultaten har gett pedagogerna insikt i att pojkar och flickor ser 

olika på aktiviteterna. Tuvans fritidshem har undersökt vad eleverna velat göra och de 

prioriteringar som barnen gjorde var annorlunda än vad personalen hoppats på. T.ex. har 

barnen inte velat vara med om aktiviteten personalen benämnt som ”utedag”. Begreppet 

tycks ha blivit något negativt och personalen menar att detta kan bero på att barnen ofta 

behöver förflytta sig till platser och att det är själva gåendet som upplevs som tråkigt, 

snarare än att genomföra aktiviteter utomhus. Det har också framkommit att pojkarna 

velat göra saker som inte kräver så mycket tid. Årstiden har också haft betydelse. Sent på 

28

vårterminen ebbade intresset ut för inomhuspyssel. Pedagogerna har nått sina mål och 

planerar för fortsatt brett utbud i verksamheten. 

”Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen 

till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och 

lek fokuseras så att alla barn vill delta.” 

(Ur Allmänna råd med kommentarer. Kvalitet i fritidshem) 

Enhetens mål till målområde Kost och fysisk aktivitet (hälsa och livsstil) 

• I skola och fritidshem arbetar man ständigt med att stimulera till fysisk aktivitet. 

• I skola, fritidshem och förskola serveras hälsosam mat. 


Arbetslagen har låtit barnen få röra sig fysiskt genom lek och aktivitet både utomhus och 

inomhus, även i gymnastiksal/sporthall. Man har bl.a. genomfört hälsovecka på ett 

fritidshem och på ett annat har man haft ett hälsotema som löpte över hela terminen, båda 

med syftet att skapa medvetenhet om vad god livsstil innebär. S: t Olofs fritidshem tog 

fokus på hälsosam mat och barnen gjorde bl.a egna receptböcker. Fritidshemmen anger 

flera positiva resultat och de pedagogiska diskussionerna som fritidshemmen fört har 

medfört att de anser att de nått en god måluppfyllelse. De vill fortsätta att arbeta på 

liknande sätt då resultaten varit goda. 

Uppföljning av fritidshemmens likabehandlingsplaner 

Två av fritidshemmen har brutit ner enhetens mål. På S:t Olofs fritidshem och BombiBitts 

fritidshem har man satt fokus på att skapa god miljö vid mellanmålen och i 

inomhuslekarna så att de ska vara fria från svordomar och kränkande ord. 

Enhetens mål 

• På skolenhet Nord visar barn/elever och vuxna respekt och hänsyn till varandra 

genom sitt språkbruk och handlande 


Medvetna val hos de vuxna har gjort att barnen involverats i likabehandlingsplanen. De 

har fått vara med och ta fram regler som de illustrerat bilder till. Dessa finns uppsatta så 

att alla kan ta del av dem. Fritidshemmet Tuvan i Gärsnäs har satt fokus på att göra 

grupperingarna så välfungerande som möjligt. Skälen de anger för detta är att gruppen 

utgör ett forum där demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan 

omsättas i konkret handling. Genom att dela in barnen i mindre grupper där barnen får 

välja på ett varierat utbud av aktiviteter menar arbetslaget att de skapar en trygg miljö 

som minimerar konflikter mellan barnen. De barnobservationer som arbetslaget gjort och 

resultaten från dessa visar ett bra språkbruk och att barnen visar varandra hänsyn. Trots 

att svordomar fortfarande förekommer, gör de detta i mindre omfattning. Personalen vill 

utöka målen att gälla även för utelek och utevistelse till nästa termin, då de anser att de 

nått sitt första delmål. 

29

Förskolornas mål 

Enhetens tre förskolor har till rektor redovisat fler mål än de som kommunen begärt att få 

svar på. Dessa målområden handlar om Miljöfrågor, Hälsa och livsstil, Sång, musik, 

rörelse och rytmik samt Normer och värden. Respektive förskola håller dessa 

målområden tillgängliga för de som vill ta del av genomförda insatser och resultat. 

Utveckling och lärande i förskolan 

Enheten har under våren 2009 skapat nya lokala arbetsplaner för bl.a. språk och 

matematik. Matematik redovisas först i nästkommande läsårs kvalitetsredovisning. 

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin 

förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar.” (Ur Lpfö 98) 

Inom området kan man välja att redovisa arbetet med tidig språkutveckling eller 

arbetet med matematisk medvetenhet hos barnen. 

Enhetens mål för arbetet med tidig språkutveckling 

• Varje barn i förskolan har en UP där barnets utveckling dokumenteras. 

• I förskolan stimuleras varje barn i sin språkutveckling. 

• I förskolan utvecklas barnets intresse för skriftspråket. 


Personalen har fortbildat sig genom enhetens eget projekt Nord flyger för att sätta fokus 

på god språkutveckling för alla barn i förskolan. Tillsammans med barnen har sånger, 

ramsor, fingerlekar, sagoläsning, biblioteksbesök varvats för att ge allsidig stimulans åt 

barnens språkutveckling. De vuxna har försökt lägga sig vinn om att själva använda ett 

rikare och varierat språkbruk för att ge barnen synonymer, fler begrepp osv. På en av 

förskolornas småbarnsavdelningar har man dagligen läst för varje barn ur en bok. för att 

stimulera språkutveckling. De barn som har annat modersmål har fått eget stöd. Barnen 

visar intresse för att lekskriva och de flesta 4-5 åringarna berättar med gott sammanhang 

vad som hänt, vad som sker och det som ska hända. 

Många aktiviteter som sker i förskolan får positiva effekter inom många olika områden. 

När förskollärare på Äppellundens förskola lät varje barn planera ett eget gymnastikpass 

användes en mall där skriftspråket synliggjordes på ett naturligt sätt. Barnen visade stort 

intresse och lust till både skrivandet och lekarna på gymnastikpasset. Barnen fick dessutom 

inflytande över sin vardag i förskolan vilket är viktigt för barnets individuella 

utveckling. I utvecklingsplanerna (UP) är syftet bl.a. att tydliggöra hur förskolans 

verksamhet planeras för att kunna främja barnens utveckling. Så här skriver en 

förskollärare hur de arbetat med UP runt barns intressen: 

Vi låter barnen komma till tals så att deras intresse och tankar synliggörs i den dagliga 

verksamheten. Vi har tillverkat gitarrer för att barnen uttryckt att de vill spela och sjunga. Ett barn 

ville fiska på förskolan. Tillsammans med barnet tillverkade vi ett fiskspel. 

Personalen är nöjd med de resultat de funnit. Inte minst med anledning av de positiva 

reaktioner som föräldrar gett uttryck för. Alla barn har egna utvecklingsplaner. Arbetet 

ska fortsätta på liknande sätt för att bibehålla god kvalité. 

30

Skola och hem i förskolan 

”Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för 

att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt.” 

(Ur Lpfö 98) 

Föräldrasamverkan är en grundläggande utgångspunkt för förskolans verksamhet. 

Samverkan mellan hem och förskola ska bygga på öppenhet, ömsesidighet och 

respekt. Hur har föräldrarna deltagit i förskolans kvalitetsutveckling? 

Enhetens mål 

• Föräldrarna upplever att de får tillräcklig information om vad som händer på 

barnets förskola 


Den dagliga stunden i tamburen är av stor betydelse. Här överförs information från 

förälder till personal och vice versa. Förskolorna har angett kriterier för måluppfyllelse, 

t.ex. när föräldrarna berömmer personalen i hallen och när föräldrar ger positiva 

kommentarer till den dagliga information som ges på tavlan i tamburen. Resultaten är 

goda. Föräldrar ger beröm och det finns en öppenhet när negativ kritik förs fram. I de fall 

det förekommit negativ kritik från föräldrar har också verksamhetsledaren fått ta del av 

denna. 

Föräldrarna har gjorts delaktiga i förskolornas kvalitetsutveckling genom att de får 

information om förskolornas mål och arbetssätt på t.ex. föräldramöten eller genom 

informativa fotocollage uppsatta till föräldrar att ta del av. Vid utvecklingssamtalen 

lyssnar personalen på föräldrarna hur föräldern vill att det ska fungera för just 

hans/hennes barn. Utifrån vad barnen har velat göra och vad deras behov är 

(dokumenterat bl.a i UP) har sedan pedagogerna utformat det som barn och vuxna gjort 

på förskolan. 

S:t Olofs förskola har fått förslag från föräldrar på innehåll till föräldramöten, vilket de 

försökt tillgodose under året. 

Förvaltningens fråga handlar om samverkan dvs. en tvåvägskommunikation, medan 

enhetens mål berör hur förskolorna informerar och hur föräldrarna upplever denna 

information. Det är mer en envägssituation. Enhetens mål är därmed inte helt tydligt 

kopplat till det som förvaltningen velat få en redovisning kring. Det vi däremot får fram 

är att personalen upplever och redovisar arbetssätt som tar utgångspunkt i en samverkan 

med föräldrar. Förvaltningens egen undersökning (dec. 2008) styrker bilden då förskolorna 

i Nord fick höga värden av de föräldrar som deltog i undersökningen. Det var enbart 

på ett av arton påståenden som en av förskolorna hade ett icke acceptabelt värde. 

Det råder samverkan om två parter verkar åt samma håll. Den kan variera i grad. 

Samverkan förutsätter att bägge parter är aktiva. Förskolorna har ansvaret att bygga goda 

förutsättningar i detta. Lärandesituationer är rörligt men också situationsbundet med just 

de människor som ingår. Med anledning av detta behöver förskolorna ständigt arbeta med 

att skapa goda förutsättningar för både samverkan och lärandemiljön på förskolan. Det är 

inget arbete som kan ligga vilande eller som man kan anse sig vara färdig med. 

31

Familjedaghemmens målområden 

Lek och rörelse 

”Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att 

främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan” 

(Ur Lpfö98) 

”I leken övar barnen också upp sin koordination och sin motorik. Uteleken betyder 

mycket både för grovmotoriken och för förståelsen för natur och miljön”. 

(Ur Allmänna råd med kommentarer för familjedaghem) 

Hur arbetar familjedaghemmet för att uppnå den önskade situationen inom de 

valda områdena? 

Enhetens mål 

• Barnen har en bra kroppsuppfattning 

• Vi har roligt tillsammans 

• Barnen har bra kondition och uthållighet 

• Barnen har förbättrat sin motståndskraft och ökat aptiten. 

• Föräldrarna vet att dagbarnvårdarna lägger stor vikt vid Lek och rörelse 


Dagbarnvårdarna är mycket ute och de går till olika aktiviteter, därför vill de ha uthålliga 

barn som orkar gå. De har lekt grovmotoriska lekar och de har gått till gymnastiksal, 

lekplatser och promenader i olika miljöer. De vuxna har haft återkommande diskussioner 

i detta ämne på sina dagbarnvårdarmöten och föräldrarna har informerats om deras 

tankar. Dagbarnvårdarna har sett att barnen har fått bättre balans och att barnen själva har 

god kraft att t.ex. sätta fart på gungan. Föräldrar har visat dagbarnvårdarna sin uppskattning 

för arbetet. Dagbarnvårdarna anser att deras diskussioner kring lek och rörelse har 

gjort dem mer medvetna och de uttrycker att de lär av varandra. De är nöjda med den 

medvetna planeringen av verksamheten. För vidare utveckling vill de sätta fokus på vad 

de kan göra för att främja lek och rörelse i sin vardag och de vill söka mer fakta kring 

barns motoriska utveckling. De vill ta upp målområdet på de möten de har med ledarna. 

Matematik i vardagen 

Enhetens mål 

• Familjedaghemmen ska sträva efter att barnet utvecklar sin förmåga att upptäcka 

och använda matematik i meningsfulla sammanhang. 


Dagbarnvårdarna har medvetet arbetat så att barnen har mött matematiska begrepp i olika 

vardagliga situationer t.ex. vid dukning och städning. Barnen har visat på utvecklad förmåga 

när de använt begrepp och ett matematiskt tänk helt spontant i leksituationer. De 

har ramsräknat, jämfört och sorterat knappar, lagt pussel (mönster) och delat frukt med 

varandra. Personalen är nöjd med de resultat de hittills fått men vill fortsätta att vidareutveckla 

arbetet kring begrepp som exempelvis antal. 

32

Skolledningens tankar 

_____________________________________________________ 

Nedan redovisas skolledningens tankar om det fortsatta kvalitetsarbetet för att förbättringar 

skall bestå och kvaliteten höjas. 

Allmänt 

Det känns angeläget att fortsätta arbetet med att förverkliga visionen med Alla kan. Det är 

ett pedagogiskt arbetsmönster som utstakats med en kombination av deltagarstyrd och 

problemorienterad styrning. Enhetens resultat har varit utgångspunkt för bearbetning. 

Lärarnas aktiva deltagande med de olika inställningar och förutsättningar de har, ska 

förhoppningsvis genom Alla kan medverka till en än bättre skola för eleverna. Att välja ut 

ett liknande arbetsmönster för förskolorna och övriga verksamheter känns också viktigt. 

Hösten 2009 avslutas Nord flyger och erfarenheterna från processen ska tas tillvara och 

utmynna i fortsatta utvecklingsprocesser som länkas ihop med Alla kan. 

Samverkan 

De nationella mål som enheten valt att fokusera på tar upp skolans skyldighet att hålla 

föräldrar informerade om elevens skolgång men även att föräldrar och lärare har ett 

gemensamt ansvar för att skapa de bästa förutsättningar för elevernas lärande. De förutsättningar 

som lärarna skapar skiljer sig från föräldrarnas. Personalens skicklighet och 

kvalitén på undervisningen har störst betydelse för elevens skolframgång. Men bådas 

förutsättningar spelar roll för hur eleven lyckas i skolan. Skolans lärare ska vara tydliga 

med det ansvar som åligger dem. Skolans/förskolans lärare behöver fortsatt skicka ut 

signaler om att vi önskar ändamålsenliga samarbeten. Hur får vi fler föräldrar till skolan/ 

förskolan? Hur tänker föräldrarna själva i detta? 

Läraren och inflytande 

Enheten tycks arbeta på ett tillfredsställande sätt med det formella elevinflytandet. Det är 

i den informella delen som ytterligare satsningar behöver ske. Eleverna kan och ska 

medverka i högre grad i skolans inre angelägenheter än vad de tillåts göra idag. Lärarna 

ger själva uttryck för att de i högre grad vill att eleverna upplever ett inflytande. 

Ledningen menar att det är svårt att få eleverna att uppleva känslan av inflytande om de 

inte genuint är med och bestämmer vad lärandet ska gå ut på och vilka aktivitetsformer 

som ska användas. Vem vill ta ansvar för något som man upplever att man inte har något 

större inflytande över? 

Lärarstyrning är den traditionella formen för styrning, där läraren mer eller mindre 

enväldigt bestämmer vad som ska utföras och hur det ska göras. När barnen blir större är 

det inte lika fruktbart för lärandet att fortsätta på detta sätt. Om eleverna ska ha inflytande 

över hur undervisningen styrs måste ramarna ha en öppen karaktär. Att styra aktiviteter 

tillsammans, lärare och elever, är värdefullt för motivationen och för kvaliteten på 

lärandet. Ledningen vill betona vikten av att lärarna får in barnens/elevernas önskemål 

inför den lokala pedagogiska planeringen. Kanske dags att ta fram planeringsschemat 

som ledningen introducerade vid temaarbetet för ett par år sedan? Schemat visar konkret 

att elevernas medinflytande ingår i arbetssättet. 

Det är ett komplext och svårt uppdrag som lärare har. De ska omsätta nationella mål till 

konkret kunskap, förståelse och färdigheter och se till att barnen/eleverna tillägnar sig 

innehållet genom goda mentala drivkrafter i from av motivation, lust och vilja till 

lärandet. Allt detta sker i ett socialt sammanhang tillsammans med barn/elever och andra 

vuxna. Detta ställer höga krav på läraren. Inte minst kravet på medvetenhet om sig själv; 

33

hur man samspelar, vilket kroppsspråk man har, hur man kan kommunicera målen, hur 

man motiverar osv. Tendenserna att pojkarna har sämre resultat och att undervisningen 

tilltalar flickorna mer, kan inte accepteras, likaså att alla elever inte når målen. Lärarens 

agerande och kommunikation (både verbalt och icke verbalt) har störst betydelse för hur 

eleven kommer att lyckas i skolan. Om läraren medvetet förhåller sig som jämbördig och 

likvärdig med eleverna kan läraren vara förebild och bästa handledare för elevernas 

lärande. Lärarna ger själva exempel i kvalitetsredovisningen på att när de utgår från vad 

eleverna kan och vill dvs. möter dem i jämbördighet så blir resultaten mer framgångsrika. 

Eleverna upplever inflytande, känner ökad motivation och lärandet sker. 

Att samtidigt vara ledare för elevens lärprocesser, men också vara en aktiv fostrare kan 

verka motsägelsefullt. Det kräver en medvetenhet och en förståelse av att vilja betrakta 

sig själv utifrån; att inte vara ”härskare” utan ”tjänare”. Allt som stöd och hjälp i barnens/ 

elevernas lärprocesser. 

Skolledningens roll i arbetet 

Verksamhetsledarna följer och leder verksamheten på nära håll. Ledaren känner 

barns/elevers behov och har kunskap om verksamheten som förutsättning för att kunna 

leda och driva pedagogiska diskussioner. Verksamhetsledaren finns med i vardagen och 

ska vara förtrogna med bakomliggande tankegångar på det pedagogiska arbetet för att 

kunna utmana, ge feedback, ställa och kunna ge svar på frågor, ge tips och förslag på 

litteratur samt bidra med pedagogisk forskning. Rektor riktar i högre grad in sig än 

verksamhetsledarna på de övergripande resultaten och utvecklingsinsatserna. Rektor styr 

genom att kommunicera en tydlig struktur, uttala förväntningar på personalen och 

påverka enhetens arbete genom konkreta val och beslut. Rektors arbetssätt säkrar en 

långsiktig hållbar kompetensutveckling. Rektor ser till helheten och att de olika 

verksamhetsdelarna länkas ihop och involveras genom att personalen görs delaktiga i 

Nords utvecklingsarbete. 

Att kommunicera ut Skolledningens tankar men samtidigt också konkretisera dem och 

applicera dem i sitt sammanhang i respektive verksamhet och arbetslag, blir skolledningens 

nästa steg i kvalitetsarbetet. 

Gemensam prioriteringslista över Nords viktigaste målområden och insatser 

• Skolutvecklingsprocessen Alla kan fortsätter enligt skolutvecklingsplanen. 

• Skolutvecklingsplan för förskola och förskoleklass ska utarbetas för att tydliggöra 

en konkretare målstyrning av dessa verksamheter. 

• Elevinflytandets olika dimensioner 5 ska tydliggöras, diskuteras och kartläggas på 

enheten för att möjliggöra nya arbetssätt och lösningar. Tid för detta ska avsättas. 

• Arbetet med likabehandlingsplanen ska fortsatt få stort utrymme. Inte minst 

genom att utifrån ett genusperspektiv sätta fokus på barns lika behandling. Vi kan 

använda genusutvecklare i t.ex. arbetslag och verksamheter för att få syn på 

konkreta förbättringsområden. Arbetet ska göras greppbart genom att brytas ner i 

konkretare delmål. 

• Skolledningen ska fortsatt involvera personalen i enhetens utvecklingsarbete. 

Detta gör skolledningen bl.a. genom att tydligt ställa förväntningar, avsätta tid, 

betona det goda arbetsklimatets betydelse både i ord och handling. 

5 

Slutredovisning av regeringsuppdrag om Elev- och föräldrainflytande av Myndighet för skolutveckling. 

Dnr: 2005:256 

34

Skolenhet Nord - Simrishamn Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?