Skolenhet Nord - Simrishamn Kommun

hur man samspelar, vilket kroppsspråk man har, hur man kan kommunicera målen, hur
man motiverar osv. Tendenserna att pojkarna har sämre resultat och att undervisningen
tilltalar flickorna mer, kan inte accepteras, likaså att alla elever inte når målen. Lärarens
agerande och kommunikation (både verbalt och icke verbalt) har störst betydelse för hur
eleven kommer att lyckas i skolan. Om läraren medvetet förhåller sig som jämbördig och
likvärdig med eleverna kan läraren vara förebild och bästa handledare för elevernas
lärande. Lärarna ger själva exempel i kvalitetsredovisningen på att när de utgår från vad
eleverna kan och vill dvs. möter dem i jämbördighet så blir resultaten mer framgångsrika.
Eleverna upplever inflytande, känner ökad motivation och lärandet sker.
Att samtidigt vara ledare för elevens lärprocesser, men också vara en aktiv fostrare kan
verka motsägelsefullt. Det kräver en medvetenhet och en förståelse av att vilja betrakta
sig själv utifrån; att inte vara ”härskare” utan ”tjänare”. Allt som stöd och hjälp i barnens/
elevernas lärprocesser.
Skolledningens roll i arbetet
Verksamhetsledarna följer och leder verksamheten på nära håll. Ledaren känner
barns/elevers behov och har kunskap om verksamheten som förutsättning för att kunna
leda och driva pedagogiska diskussioner. Verksamhetsledaren finns med i vardagen och
ska vara förtrogna med bakomliggande tankegångar på det pedagogiska arbetet för att
kunna utmana, ge feedback, ställa och kunna ge svar på frågor, ge tips och förslag på
litteratur samt bidra med pedagogisk forskning. Rektor riktar i högre grad in sig än
verksamhetsledarna på de övergripande resultaten och utvecklingsinsatserna. Rektor styr
genom att kommunicera en tydlig struktur, uttala förväntningar på personalen och
påverka enhetens arbete genom konkreta val och beslut. Rektors arbetssätt säkrar en
långsiktig hållbar kompetensutveckling. Rektor ser till helheten och att de olika
verksamhetsdelarna länkas ihop och involveras genom att personalen görs delaktiga i
Nords utvecklingsarbete.
Att kommunicera ut Skolledningens tankar men samtidigt också konkretisera dem och
applicera dem i sitt sammanhang i respektive verksamhet och arbetslag, blir skolledningens
nästa steg i kvalitetsarbetet.
Gemensam prioriteringslista över Nords viktigaste målområden och insatser
• Skolutvecklingsprocessen Alla kan fortsätter enligt skolutvecklingsplanen.
• Skolutvecklingsplan för förskola och förskoleklass ska utarbetas för att tydliggöra
en konkretare målstyrning av dessa verksamheter.
• Elevinflytandets olika dimensioner 5 ska tydliggöras, diskuteras och kartläggas på
enheten för att möjliggöra nya arbetssätt och lösningar. Tid för detta ska avsättas.
• Arbetet med likabehandlingsplanen ska fortsatt få stort utrymme. Inte minst
genom att utifrån ett genusperspektiv sätta fokus på barns lika behandling. Vi kan
använda genusutvecklare i t.ex. arbetslag och verksamheter för att få syn på
konkreta förbättringsområden. Arbetet ska göras greppbart genom att brytas ner i
konkretare delmål.
• Skolledningen ska fortsatt involvera personalen i enhetens utvecklingsarbete.
Detta gör skolledningen bl.a. genom att tydligt ställa förväntningar, avsätta tid,
betona det goda arbetsklimatets betydelse både i ord och handling.
5
Slutredovisning av regeringsuppdrag om Elev- och föräldrainflytande av Myndighet för skolutveckling.
Dnr: 2005:256
34