Skolenhet Nord - Simrishamn Kommun

More documents

Recommendations

Info

Uppföljning och redovisning av läsåret 2007-2008 års insatser för utveckling _____________________________________________________ Med kursiverad stil anges de planerade insatser för utveckling så som de beskrevs i 2007- 2008 års kvalitetsredovisning. Efter den kursiverade texten kommer kortare uppföljande beskrivningar som exemplifierar genomförda och/eller pågående åtgärder. I de fall insatsen har täckt flera utvecklingsbehov beskrivs insatsen enbart på ett ställe, i övrigt med sidhänvisning. Normer och värden med likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan samt uppföljning av Likabehandlingsplanen Att organisera arbetet åldersblandat har visat sig vara ett bra sätt för att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor och utveckla respekt för varandra, menar flera arbetslag. Arbetslagen kommer att fortsätta med denna organisation där det bedöms vara möjligt och lämpligt. Fadderverksamhet är viktig och denna verksamhet ska fortsätta, likaså att alla vuxna på skolan tar tag i konflikter och samtalar med de inblandade. På Piratenskolan har eleverna i åk 1 varit faddrar åt förskoleklasseleverna för att skapa trygghet och de har arbetat åldersintegrerat i temaområden för åk F-2. När arbetslaget analyserade resultaten av ett temaområde (Må bra- temat) fann man resultat som visade att de allra flesta eleverna fått större kunskapsinsikt i ”ämnet” men att arbetssättet som skulle främja de sociala målen inte fick samma goda resultat. Pedagogerna lade märke till att de elever som tidigare visat behov av att träna mer på att visa hänsyn och samarbetsvilja, gjorde inga eller små förändringar under temaperioden. Pedagogerna menar att de vuxna i högre grad själva behöver gå in i leken och sätta igång kamratfrämjande lekar för att påverka barnen. Lärarna ska fördjupa sina didaktiska kunskaper i att bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer. Rektor har ett särskilt ansvar för att höja personalens kompetens i detta avseende. En utvecklingsprocess där grundläggande demokratiska värderingar såsom jämställdhet får lov att genomsyra verksamheten ska startas upp på enheten. Rektor har under läsåret arbetat fram och fastställt en skolutvecklingsplan för skolenheten. Utvecklingsprocessen har satts igång under vårterminen 2009 genom gemensam upptakt, introduktion och en påbörjad förankring av processen, kallad Alla kan. Gruppledare och genussamordnare har utsetts och varje lärare har valt ett område att fördjupa sig inom. Varje område bildar en s.k. lärgrupp som ständigt ska belysas genom ett genusperspektiv. Lärgrupperna har under våren 2009 haft tre möten. I lärgrupperna har en kompetensutvecklingsinsats i grupp, men även för den enskilde pedagogen, påbörjats där erfarenhetsutbyte och reflektion i grupp är tänkt att fördjupa pedagogernas medvetenhet och didaktiska förståelse. Arbetet med likabehandlingsplanen ska få fortsatt stort utrymme på förskolorna och skolorna för att verka förebyggande men även för att komma tillrätta med kränkningar, mobbning och svordomar som förekommer. 8
S: t Olofs skola har utformat åldersblandade s.k. trygghetsgrupper på skolan som man använder vid tematiska arbeten. Resultaten visar att eleverna uttrycker glädje i samband med fadderverksamhet och trivselenkäten visar på att mellan 96 %-98 % av eleverna ger uttryck för att de trivs bra eller mycket bra och att de aldrig eller sällan blir kallade för fula ord i skolan. Enheten har en kamratstödjarverksamhet som växt under läsåret. På alla tre skolorna har ansvarig för kamratstödjarna träffat eleverna ett tillfälle varannan vecka. De pratar om läget i klasserna och på skolgården. Man arbetar med övningar och diskuterar olika teman. En gång per termin träffas alla kamratstödjarna från våra skolor och då ”utbildas” eleverna genom gruppdiskussioner, forumspel och övningar. Under hösten 2008 väcktes idén om att informera och visa upp sig för allmänheten. I slutet av maj månad samlades kamratstödjarna i <strong>Nord</strong> på torget i <strong>Simrishamn</strong> och framförde sitt budskap genom sång, information och kontakt med allmänheten. Man besökte även nämndens politiker och berättade om vad man gör. Barnen fick god respons av de vuxna som stärkt deras motivation och vilja. Elevers ansvar och inflytande Flera arbetslag menar att de behöver arbeta vidare med att ta tillvara elevernas idéer. De vill hjälpa elever som har svårt att ta eget ansvar. De ska få färre valmöjligheter som sedan ska utökas efterhand. Att arbeta tematiskt kan vara ett medel för att eleverna lättare ska involveras i arbetssätten. Lärarna vill ta mer tid till planering av teman och för att följa upp temaarbeten. Lärarna säger att de behöver bli bättre på att göra eleverna uppmärksamma på när och hur eleverna ska involveras i arbetssätt och i undervisningens innehåll. Detta kan ske genom tydligare lektionsplaneringar som synliggörs för eleverna. Arbetslag 5-6 i S: t Olof beskriver i sin kvalitetsredovisning hur eleverna har fått göra val i skolarbetet, både vad gäller innehåll (vad de vill lära sig och arbeta med) och med upplägg (hur de lagt upp sitt arbete under veckan). Lärarna upplever att de flesta elever tar ansvar för sitt skolarbete och i enkätundersökning (Pesok 1 ) har eleverna angett relativt högt värde (3,2 av 4) på frågan om elevmedverkan och inflytande. När eleven har svårt att engagera sig väljer läraren åt eleven. I ett gemensamt tekniktema på skolan i S: t Olof var elevernas engagemang särskilt stort. Vad berodde detta på? En av pedagogerna hade följande tanke: Jag tror att elevernas intresse berodde på att de visste att det skulle bli en musikal i slutänden av arbetet. Det kan ha varit en sporre för många elever. Innan vi gav oss in på att träna musikalen så tog eleverna reda på fakta kring sin uppfinning. De arbetade, utifrån fakta de hittat, och tog fram ett eget manus, med hjälp av bl.a. Lina (rytmikpedagogen). Detta tror jag har sporrat dem ytterligare. De fick även välja ut lämplig musik till sitt framförande och någon grupp hade även ett dansinslag. Denna kombination av egna idéer samt hjälp av oss vuxna och framförallt Lina, tror jag har bidragit stort till att eleverna tyckte att det blev ett både roligt och ansvarsfullt arbete. 1 PESOK står för pedagogisk och socialt klimat i framgångsrika skolor; Lennart Grosin, Ped.inst., Stockholms univ. 9
Page 1 and 2: SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVIS
Page 3 and 4: Förord 2004 fick jag förtroendet
Page 5 and 6: Lokaler Eleverna från S: t Olofs s
Page 7: Struktur för arbetet med kvalitets
Page 11 and 12: Specialpedagogerna på S: t Olofs s
Page 13 and 14: Att skapa mindre grupper för att k
Page 15 and 16: Skogsbackens förskola vill kunna e
Page 17 and 18: Redovisning Här följer en redovis
Page 19 and 20: Elevers ansvar och inflytande ”De
Page 21 and 22: Utveckling och lärande ”Skolan a
Page 23 and 24: I årskurs 5 ska undervisande lära
Page 25 and 26: Uppföljning av skolbiblioteksverks
Page 27 and 28: programmet Matteknep. Det är endas
Page 29 and 30: vårterminen ebbade intresset ut f
Page 31 and 32: Skola och hem i förskolan ”Förs
Page 33 and 34: Skolledningens tankar _____________

Skolenhet Nord - Simrishamn Kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?