Skolenhet Nord - Simrishamn Kommun

Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen____________
Varje år fastställs några prioriterade målområden av barn- och utbildningsnämnden.
Dessa målområden konkretiseras på enheten i lokala arbetsplaner. Enhetens mål är
nedbrutna från den nationella läroplanen och den kommunala skolplanen. De har
anpassats efter enhetens lokala förhållanden och förutsättningar. Enhetens lokala
arbetsplan är uppbyggd i två nivåer. En del med enhetsövergripande mål och hur enheten
tar reda på om målen har uppnåtts. Den andra delen bygger på de olika arbetslagens mål.
I år har rektor valt att i KR fokusera på de av BUN prioriterade målområdena och på en
uppföljning av förra kvalitetsredovisningens (KR 2007/2008) föreslagna åtgärder för
utveckling där också arbetet med enhetens skolutvecklingsplan beskrivs mer ingående.
Arbetslagens delaktighet i enhetens kvalitetsredovisning är stor genom att arbetslagen
genomför hela kvalitetsprocessen från att ange konkretare egna mål för arbetet till att
färdigställa kvalitetsredovisningar i slutet av läsåret (juni 2009). I dessa beskrivs resultat,
bedömning av måluppfyllelse samt åtgärder för utveckling. Enhetens kvalitetsredovisning
blir slutligen ett underlag till kommunens övergripande kvalitetsredovisning som
sammanställs under sen hösttermin 2009.
Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger på arbetslagens kvalitetsredovisningar
och kommunens centrala undersökningar. I början av varje målområde finns utvalda citat
hämtade ur nationella eller lokala styrdokument för att visa kopplingen mellan enhetens
mål och arbetssätt till styrdokumenten. Då arbetslagen är många på enheten och respektive
arbetslag har redovisat flera målområden har rektor valt ut några exempel som ger en
representativ bild av läget. Rektor har även skickat uppföljande frågor på kvalitetsredovisningarna,
via mejl, till arbetslagen där förtydligande varit önskvärda och av intresse för
rektor.
För att materialet ska kunna bearbetas och en samlad bild av enhetens upplevda behov
och utveckling ska kunna beskrivas, har ett flertal olika instrument använts; elevenkäter,
personalenkäter, föräldraenkät, nationella ämnesprov, bedömningar i läsutveckling i
samtliga skolår. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser,
observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser.
I kvalitetsredovisningen framgår en prioritering av de utvecklingsområden och insatser
som rektor och verksamhetsledare anser vara viktigast inför kommande läsår, se sidan 33.
7