Skolenhet Nord - Simrishamn Kommun

More documents

Recommendations

Info

Begreppet arbetsro ska fortsatt diskuteras. Ett gott arbetsklimat underlättar lärandet. Arbetsro innebär inte att det ska vara ”knäpp tyst” i ett klassrum, utan att den yttre förutsättningen i arbetsmiljön är stödjande så att eleverna kan arbeta och ta till sig ett lärande genom de arbetsuppgifter och undervisningens innehåll som sker på lektionerna. Vi ska synliggöra arbetsron genom att prata om den återkommande, t.ex. genom att göra eleverna medvetna om varför arbetsro är viktigt och koppla det till kunskapsmålen så att det blir konkret för dem. Lärarna ska bekräfta elevernas arbete med konstruktiv kritik så att de får fortsatt motivation till att inhämta kunskaper. Lärarna har påpekat betydelsen av att ha var sak på sin plats i klassrummet för att förhindra oro, tidsspill och osämja. Genom att låta eleverna samtala med varandra i s k bikupemodell får eleverna i handling erfara hur arbetsro i ett ”flerstämmigt klassrum” ser ut i motsats till den enstämmiga och tysta miljön, som enligt skolverket bedöms ge sämre förutsättningar som lärandemiljö. I arbetsro ingår inte bara ljudnivå, samtalsformer utan även övrig upplevd arbetsmiljö. Sexåringarna på Gärsnäs skola fick frågan hur de skulle vilja ha det med ljudnivån och var de ville sitta i klassrummet. En elev t.ex. ville sitta i soffan för att få plats med alla matematiksaker. Ett annat barn föreslog att klassrummet skulle delas i en lekdel och en del för undervisning. Inte sällan uttrycker lärare en viss förvåning över att eleverna upplever arbetsron olika under en och samma lektion. Sexåringarna på Gärsnäs skola har fört kloka resonemang om arbetsro. Så här skriver förskolläraren: Om vi återgår till elevernas inflytande till att skapa en miljö kring arbetsro så måste jag erkänna att deras arbetsro inte är min arbetsro. När eleverna hade omorganiserat sig och valt sin egen bästa arbetsmiljö upplevde jag att det blev mer ”ljud” i klassrummet. När vi sedan hade utvärdering efter en lektion säger eleverna att de alla har haft arbetsro och hunnit med det de hade planerat. När jag sa till eleverna att jag upplevde mer ljud i klassrummet nu än innan svarade de att jag var ju inte ”i” det. Jag tänker att det stämmer. Jag var inte i deras ”lärprocess”, den de själva äger. Jag var med dem. Jag har lärt mig av eleverna att arbetsro och arbetsmiljö hör ihop och att min arbetsro och deras inte är detsamma men att vi ska vara ärliga mot varandra och respektera varandra för arbetsro skapar vi tillsammans. Ett exempel på en situation i skolarbetet där eleverna fått direkt konstruktiv kritik som de har blivit stärkta och upplevt sig motiverade av, är genom arbetet med den digitala webbapplikationen med individuella utvecklingsplaner. Den kommer samtliga klasser att få ta del av under kommande läsår. Utveckling och lärande och uppföljning av ämneskunskaper Skolans lärare ska iaktta och ta tillvara lärdomar om undervisningsmetoder som är mer framgångsrika i att ge eleverna kunskaper. De undervisningsmetoder som visar sig vara framgångsrika ska spridas inom enheten. Skolan är en lärande organisation och med detta som grund ska vi bygga en organisation som möjliggör många tillfällen till erfarenhetsutbyte och lärande, t.ex. genom utvärdering, reflektionsbaserade arbetslagsmöten mm. I en skolutvecklingsplan ska vi tydliggöra målstyrningen genom att vi beskriver vart vi ska, vad vi ska göra och hur vi tänker oss göra detta. Nords utvecklingsplan ska dels vara övergripande för alla verksamheter inom enheten men också uppdelad med en tydligare konkretare plan för förskola respektive grundskola. 10
Specialpedagogerna på S: t Olofs skola har under våren genomfört ett eget projekt kallat TIL – Tidig Intensiv Lästräning med syftet att öka alla elevers läs och skrivförmåga genom tidiga insatser. Projektet har hitintills visat att de fem elever som deltog hade ökat sin fonologiska medvetenhet, läsförmåga, skrivförmåga och läshastighet. Alla fem befann sig efter träningen inom medelvärdet för läsförmåga enligt Provia 2 . Resultaten visade alltså på mer än tillfredsställande resultat. TIL är tänkt att spridas till övriga två skolor inom enheten. Eleverna på skolan kommer att följas t.o.m. ämnesproven i åk 5. Rektor har under läsåret, tillsammans med personalrepresentanter i enhetens skolutvecklingsgrupp, arbetat fram och fastställt en skolutvecklingsplan för skolenheten, se också sidan 8. Andelen elever som inte når målen i ämnet matematik är stort. Med mål för lärande i matematik redan i förskolan och ett utvecklat samarbete mellan lärare från förskolans första år till grundskolans senare år bör det finnas goda förutsättningar för bättre resultat än vad vi kan se idag. Enheten bedriver sedan hösten 2007 en utvecklingsprocess i förskolan som ska ge mål för lärande i matematik på enheten men även en mer jämställd förskoleverksamhet. Utvecklingsprocessen Nord flyger har bl.a. utmynnat i en gemensam lokal arbetsplan som under våren 2009 tagits fram av representanter från förskolorna tillsammans med skolledningen. I den har förskolorna fokus på olika områden under rubrikerna Utveckling och lärande och Normer och Värden. Utifrån denna plan har sedan respektive förskola ytterligare konkretiserat arbetet på den enskilda förskolan. Matematik, språk och jämställdhetsfrågor utgör viktiga delar i planen. Gärsnäs skolas utvecklingsområden är att framförallt öka andelen elever som når målen i ämnet matematik. Piratenskolan har överlag goda resultat. S: t Olofs skolas utvecklingsområde är att öka andelen elever som når målen i svenska och engelska. De nya fördjupade undervisningsmetoderna i svenska och matematik som lärarna kompetensutvecklat sig i under 2007 och 2008 ska vi använda oss av. Metoderna i svenska går att överföra i ämnet engelska. Vi ska sprida goda erfarenheter mellan lärarna och mellan skolorna i Nord. Utomhuspedagogik är en undervisningsmetod som kan hjälpa skolorna att få fler elever att nå målen inom t.ex. de naturorienterade ämnena. På Gärsnäs skola har metoden utomhuspedagogik använts för en mindre grupp elever i ämnet matematik under våren 2008. Under läsåret 2008-2009 har utomhuspedagogiken gjorts som rörelsematte och praktisk matematik inomhus. Detta har gjorts med de elever som behövt stöd i ämnet. Vi vill säkerställa att skolan har en dokumenterad kunskap om var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och vilka mål de klarat av så att vi inte är så känsliga om t.ex. en lärare hastigt slutar. Detta ska vi göra genom att alla lärare dokumenterar för varje elev och ämne och att dokumentationen förvaras på skolan. 2 Provia är testverktyg för Lexia och med Provia kan t.ex. lärare prova elevers grundläggande språkliga färdigheter inför och under läs- och skrivinlärning. Lexia är ett datorbaserat program vars syfte är att med hjälp av programmet erbjuda anpassade övningar till barn, ungdomar och vuxna med språkligt betingade inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi etc. och/eller förvärvade språkliga funktionshinder, afasi 11
Page 1 and 2: SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVIS
Page 3 and 4: Förord 2004 fick jag förtroendet
Page 5 and 6: Lokaler Eleverna från S: t Olofs s
Page 7 and 8: Struktur för arbetet med kvalitets
Page 9: S: t Olofs skola har utformat ålde
Page 13 and 14: Att skapa mindre grupper för att k
Page 15 and 16: Skogsbackens förskola vill kunna e
Page 17 and 18: Redovisning Här följer en redovis
Page 19 and 20: Elevers ansvar och inflytande ”De
Page 21 and 22: Utveckling och lärande ”Skolan a
Page 23 and 24: I årskurs 5 ska undervisande lära
Page 25 and 26: Uppföljning av skolbiblioteksverks
Page 27 and 28: programmet Matteknep. Det är endas
Page 29 and 30: vårterminen ebbade intresset ut f
Page 31 and 32: Skola och hem i förskolan ”Förs
Page 33 and 34: Skolledningens tankar _____________

Skolenhet Nord - Simrishamn Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?