Nucleus nr 2, 2005
Nucleus nr 2, 2005
Nucleus nr 2, 2005
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tio års utveckling av oförstörande provning<br />
Kvalifi cering av provning<br />
24<br />
Av Peter Merck<br />
Artikelförfattaren är verksam som utredare på<br />
enheten för reaktorteknologi och strukturell<br />
integritet vid Statens kärnkraftinspektion.<br />
Tommy Zettervall, tekniskt ansvarig på SQC<br />
är medförfattare och ansvarar främst för<br />
avsnittet ”erfarenheter från SQC”.<br />
I denna artikel sammanfattas<br />
erfarenheterna från den första<br />
tioårsperioden i Sverige med krav<br />
på kvalifi cering av oförstörande<br />
provningssystem. I artikeln ges en<br />
historisk återblick med fakta kring<br />
de kvalifi ceringar som genomförts<br />
samtidigt som erfarenheter från<br />
SKI och kvalifi ceringsorganet<br />
SQC redovisas.<br />
I Statens kärnkraftinspektions författningssamling,<br />
SKIFS 1994:1 och SKIFS<br />
1995:1, har myndigheten formulerat de<br />
krav som ligger till grund för den reviderade<br />
författningen SKIFS 2000:2. Där<br />
behandlas bl.a. system för oförstörande<br />
provning i de svenska anläggningarna.<br />
Under 1995 byggde det svenska kvalifi<br />
ceringsorganet, SQC upp sin verksamhet<br />
och startade formellt i januari 1996.<br />
Kraven på kvalifi cering växer<br />
fram<br />
Under slutet av 70-talet och början av 80talet<br />
upptäcktes allt fl er skador inom kärnkraftsindustrin<br />
till följd av interkristallin<br />
spänningskorrosion, termisk utmattning<br />
och erosionskorrosion. En del av dessa<br />
skador upptäcktes dock inte med oförstörande<br />
provning beroende på att det fanns<br />
brister i kontrollprogrammen och de använda<br />
kontrollmetoderna.<br />
Flera internationella studier som undersökte<br />
tillförlitligheten i de provningssystem<br />
som användes inom kontrollprogrammen<br />
verifi erade dessa brister och<br />
visade på att det dessutom fanns tekniska<br />
brister i de metoder som användes. Resultatet<br />
av detta blev att det kontrollsystem<br />
som användes inom kärnkraftsindustrin<br />
ifrågasattes.<br />
Många olika åtgärder initierades i olika<br />
delar av världen. I USA ställde den amerikanska<br />
myndigheten, NRC, speciella<br />
krav på demonstrering av ultraljudsystem<br />
som användes för detektering av spänningskorrosionsskador.<br />
Inom ASME 1 XI<br />
togs standarder fram för kvalifi cering av<br />
ultraljudsprocedurer och av provningspersonal.<br />
I Sverige, Finland och Schweiz arbetade<br />
myndigheterna fram en liknande<br />
metod för kvalifi cering av ultraljudssystem.<br />
Initialt begränsades dessa system till<br />
krav på demonstrering av ultraljudsystem<br />
ämnade för provning av rördelar som var<br />
känsliga för spänningskorrosion.<br />
Under 1990-talet fortsatte arbetet inom<br />
ASME och kompletterades med appendix<br />
VII och VIII som innehåller utvidgade<br />
krav på kvalifi cering. Dessa utvidgningar<br />
av ASME sattes ikraft successivt av NRC<br />
genom lagen 10CRF50. Vid den tiden insåg<br />
också alla parter att kvalifi cering i någon<br />
form skulle öka tillförlitligheten. Flera<br />
grupper bildades därför inom industrin och<br />
på myndighetssidan för att utveckla detta<br />
vidare och för att få en samsyn i hanteringen<br />
av ett antal viktiga frågeställningar.<br />
I Sverige infördes generella krav på<br />
kvalifi cering 1995, dock med vissa övergångsregler.<br />
Ett kvalifi ceringsorgan,<br />
Swedish Qualifi cation Center, SQC startade<br />
som tidigare nämnts sin verksamhet<br />
1996. Kvalifi ceringsorganet som ägs av<br />
tillståndshavarna, arbetar som ett oberoende<br />
organ under SKI:s tillsyn.<br />
SKI:s erfarenheter hittills<br />
Den modell som tidigare fanns i Sverige<br />
då det rådde monopol på marknaden för<br />
tjänster inom tredjepartskontroll (1977-<br />
1995) skiljer sig mycket från dagens system.<br />
Statens anläggningsprovning (SA)<br />
skötte på den tiden dels övervakningen av<br />
utförandet av oförstörande provningar i<br />
anläggningarna, dels granskning av resultaten<br />
från dessa. Begränsade verifi eringar<br />
gjordes av de använda OFP-systemen som<br />
visade att de klarade sin uppgift i de specifi<br />
ka fallen. Verifi eringarna skedde ofta<br />
genom bedömningar mot konventionella<br />
standarder som inte bara användes inom<br />
de kärntekniska anläggningarna.<br />
Den komplexitet som råder vid de<br />
kärntekniska anläggningarna när det gäl-<br />
<strong>Nucleus</strong> 2/<strong>2005</strong>