Nucleus nr 2, 2005

More documents

Recommendations

Info

26 Snabbfakta om det svenska systemet för tillförlitlig oförstörande provning inom kärnkraftsindustrin De oförstörande provningssystem som idag används för återkommande kontroll i de svenska kärnkraftverken är, i de fall provningarna utförs på objekt i kontrollgrupperna A och B, kvalificerade enligt SKI:s föreskrifter. En kvalificering innebär vanligen att systemet genomgår ett prov i en miljö så lik den verkliga som möjligt. Provet omfattar hela systemet, dvs. utrustning, procedur och personal, och skall ge ett kvitto på att systemet klarar att detektera, karaktärisera och storleksbestämma de defekter som systemet utvecklats för att finna. Provet övervakas av ett oberoende och opartiskt organ som har godkänts av SKI. Detta kvalificeringsorgan är SQC Kvalificeringscentrum AB. En förutsättning för att ett provningsföretag skall kunna kvalificera provningssystem hos SQC är att de är ackrediterade av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, i enlighet med ISO/IEC 17025. Ackrediteringen är ett bevis på att provningsföretaget arbetar efter ett relevant kvalitetssystem och har instruktioner för sina provningar samt att de har ett system för utbildning och fortbildning av sin personal. Provningsföretaget får efter att ha genomgått en sådan ackreditering benämningen ackrediterat laboratorium (AL). Systemet för att säkerställa provningssystemens tillförlitlighet i Sverige görs alltså av flera oberoende parter. SWEDAC säkerställer att de ackrediterade laboratorierna har godtagbara rutiner och utbildad personal. SQC säkerställer sedan att provningsföretagen har utvecklat sina system för kärnkraftsindustrin på ett sätt som är anpassat till det objekt som skall provas och de skador som kan uppträda. När provningen är utförd skall dessutom ett tredjepartsorgan intyga om att provning har skett enligt SKI:s föreskrifter. Även detta organ synas in av SWEDAC i enlighet med ISO/IEC 17020 och har efter ackreditering benämningen ackrediterat kontrollorgan (AK). Provningstekniken ska vara tekniskt motiverad, dvs. utförligt beskriven och bevisad, utifrån de givna förutsättningarna. Själva provningsgenomförandet ska dessutom beskrivas i en s.k. provningsprocedur. För att nå detta mål medför begreppet kvalificering, jämfört med hur provningar hanterats tidigare, en ny syn på förberedelsearbetet inför en provning. Till sin hjälp för att demonstrera teknik och examinera personal har laboratoriet och kvalificeringsorganet oftast tillgång till objektspecifika testblock innehållande simulerade defekter motsvarande de som kan förväntas i anläggningen. Då kvalificeringsverksamheten infördes i Sverige var den stora frågan hur en provningsprocedur skulle upprättas. Denna fråga är nu löst men i dag tar däremot frågan om innehållet i en teknisk motivering mycket tid i anspråk i kvalificeringsarbetet. Långa förberedelser Förberedelserna inför en kvalificerad provning i en kärnteknisk anläggning uppskattas till 1-1,5 år. Processen för hur detta skall gå till finns idag beskrivet i en ”kvalificeringsprocess” framtagen av SQC och svenska tillståndshavare tillsammans. Här beskrivs samtliga aktiviteter: vad som ska göras, i vilken ordning, hur det ska göras samt vem som ska göra vad. Bakgrunden till att denna process togs fram var att man ville skapa en kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad verksamhet med ett samordnat arbetssätt. Kvalificering av provningssystem har initialt tagit mycket tid och varit kostnadskrävande. En tänkbar förklaring till det är att det tagit tid att få gehör för den nya kravbilden och behovet av dokumentation. Dock har kvalificerade provningssystem medfört att provningarna i anläggningarna nu fungerar bättre, systemen är bättre genomgångna inför en provning samt att personalen är bättre tränad för sin specifika uppgift. Det finns också en större tilltro till provningsresultaten idag jämfört med tidigare då systemen inte genomgått en kvalificering. SQC har för de svenska tillståndshavarna sedan 1996 genomfört ca 160 kvalificeringar för provning av de flesta objekt som ingår i kontrollgrupperna A och B, där kvalificeringskraven gäller. ”...SKI efterlyser... bättre erfarenhetsåterföring till kvalificeringsorganet från kraft- och provningsföretagen för att effekten av SQC:s forskning skall få det genomslag som eftersträvas...” Idag består kvalificeringarna till stor del av utvidgning och revidering av tidigare kvalificerade system genom teknisk motivering, samt återkvalificering av personal. SQC bedriver vid sidan om själva kvalificeringsverksamheten även en FoU- verksamhet med syfte att öka kunskapen inom OFP-området samt skapa verktyg för bättre kvalificeringsgenomföranden. Hit hör områden som defektsimuleringar i testblock, mätosäkerhetsanalyser av provningstekniker och framtagande av riktlinjer för att beskriva olika frågeställningar som ingår i kvalificeringsområdet. Utifrån den erfarenhet SQC besitter om kvalificeringsgenomförande deltar också företaget i ENIQ och framtagande av gemensamma europeiska dokument. Erfarenhetsutbyten med andra kvalificeringsorganisationer pågår kontinuerligt. Idag diskuterar SQC med det finska kvalificeringsorganet om ett samarbete, framförallt avseende provningskvalificeringar för Olkiluoto 3 (Finland 5). Nucleus 2/2005
SKI:s forskning till stöd för utvecklingen av kvalificeringsmetodiken Forskningen inom området kontroll och provning är inriktad på frågor som rör tillförlitlighet och effektivitet hos kontrollerna i de svenska anläggningarna. Detta innebär insatser inom områden som är viktiga för dagens kontrollsystem men också för utformningen av framtidens krav på återkommande kontroller i anläggningarna. Kvalificering av oförstörande provningssystem, som är en viktig del i dagens system för att få tillförlitliga kontroller, gör att forskningen inom SKI:s forskningsområde kontroll och provning inriktas på den kunskapsuppbyggnad som behövs för SKI:s tillsyn av kvalificeringsverksamheten. Systemet för återkommande kontroll bygger idag på att identifiering sker av de områden som behöver kontrolleras med hänsyn tagen till relativa risker. Kontrollernas mål och intervall klargörs med hänsyn tagen till dels möjliga skador och hur de kan tillväxa, dels kontrollernas effektivitet och tillförlitlighet vilket verifieras vid en kvalificering. Fortsatt kunskapsuppbyggnad behövs om de förhållanden och faktorer som påverkar provningarnas tillförlitlighet. Detta behov accentueras i takt med att mer kvantitativ riskstyrd kontroll införs. Detta innebär fortsatt stöd och fortsatta forskningsinsatser inom områden som berör kvalificeringsverksamheten och deras koppling till provningarna. Ett exempel är MTO området och dess koppling till kvalificering. Ett annat exempel är skademekanismers morfologier och deras betydelse för olika provningssystem samt kopplingen av dessa till tekniker för att simulera defekter. Matematisk modellering är ytterligare ett område som har betydelse för kvalificeringsmetodiken. Forskningsområdets planer för SKI:s kunskapsuppbyggnad och vidareutvecklingen av kvalificeringsmetodiken är att fortsätta bygga upp kunskap om de MTO-faktorer som påverkar provningarnas tillförlitlighet, och hur sådana faktorer och förhållanden behöver beaktas i kvalificeringssammanhang. Sådana projekt utgår från de resultat som hittills framkommit genom SKI:s och andra organisationers forskning inom området. SKI planerar också att fortsätta utveckla matematiska och fysikaliska modeller för provningsmodellering vilka kan användas för att klargöra möjligheter och begränsningar att detektera olika slag av sprickor och andra defekter. Projekt planeras med inriktning på vidareutveckling av befintliga modeller samt tillämpningsprojekt med dessa modeller. Dessutom planeras arbete för fortsatt experimentell verifiering av modellerna. Framtidens kvalificeringar Dagens system har fortfarande brister där vissa områden behöver utvecklas vidare. Dessa områden inom vilka SKI har finansierat forskning är viktiga då de kan bidra till mer tillförlitliga och effektivare kvalificeringar i framtiden. MTO-faktorer, som är den faktor som kanske spelar störst roll vid en provning men som också är svårast att kontrollera och mäta resultatet från, behöver tydligare beaktas vid kvalificeringarna. Matematisk modellering behöver utnyttjas mer, inte bara för att minska behoven av testblock utan även för att kunna underbygga kvalificeringar på ett bättre sätt. SKI har också en förhoppning om att fler av provningsföretagen börjar tillämpa de modeller som är resultatet av forskningen inom området hittills. Förutom ovan nämnda projekt som med tiden kommer att ha inflytande på dagens kvalificeringar och som på sikt kommer att ge oss större insikt i provningarnas tillförlitlighet finns det mindre frågor som diskuteras och planeras för morgondagens kvalificeringar. Dessa är dels frågor som berör hur lång giltighetstid kvalificeringsintygen bör ha, dels hur provningseffektiviteten skall kunna bestämmas för ett system vid en kvalificering. Det undersöks vidare om systemet kring personalkvalificeringar och hur olika myndigheter har inflytande när det gäller kontroll av återträning av de ackrediterade laboratoriernas personal. En fråga är om detta skall ske vid SWEDAC:s insyn eller om helt andra former behöver införas för att säkerställa detta. SKI ser dessutom positivt på att kvalificeringsorganet har börjat inrikta delar av sin verksamhet mot forskning och utveckling. Effektiviteten i kvalificeringsverksamheten kan därigenom utvecklas vidare. SKI efterlyser också i detta sammanhang bättre erfarenhetsåterföring till kvalificeringsorganet från kraft- och provningsföretagen för att effekten av SQC:s forskning skall få det genomslag som eftersträvas. Andra intressanta frågor när det gäller framtidens kvalificeringar kan komma från det projekt som SKB nu arbetar med, för att kvalitetssäkra den oförstörande provning som skall göras på kapseln till slutförvaret. Detta är ett annorlunda projekt och innebär stora skillnader från den kvalificering som rör system för återkommande kontroll. Provningen av kapseln kommer endast att göras en gång och det går inte heller att komma tillbaka och kontrollera om någonting har hänt. Den tid som svetsen skall hålla är dessutom mycket lång och det är svårt att förutse vad som händer med material och omgivning under så lång tid. Att följa upp och verifiera det arbete som SKB nu gör inom området blir således en utmaning för alla inblandade parter. Peter Merck Fotnot 1. ASME: The American Society of Mechanical Engineers 2. AEA/IVC: Atomic Energy Agency/Inspection Validation Center 3. ENIQ: European Network for Inspection Qualification Snabbfakta om SQC Kvalificeringscentrum AB • Grundat: 1996 • Ägare: Ringhals AB 50 %, OKG AB 25 %, Forsmarks Kraftgrupp AB 25 % • Antal anställda: 18 • Antal genomförda kvalificeringar: ca 160. • Ungefärlig fördelning mellan OFP tekniker: Ultraljud: 75 %, El induktiv: 15 %, Röntgen: 1 %, Visuell: 5 %, Magnetpulver: 1 %, Penetrant: 3 %. • Antal laboratorier som genomgått kvalificering hos SQC: 16. • Laboratorierna kommer från följande länder: Sverige, USA, Tyskland, Danmark, Spanien, Storbritannien, Belgien, Frankrike, Holland Nucleus 2/2005 27
Page 1 and 2: Nr 2/2005 NUCLEUS Nucleus 2/2005 33
Page 3 and 4: 4 14 28 Nucleus 2/2005 Ny SKI-före
Page 5 and 6: Huset och överbyggnaden Visuell ko
Page 7 and 8: förmåga upptäcka hot Efter omfat
Page 9 and 10: ”...Den dimensionerande hotbilden
Page 11 and 12: • Risken för att ett sabotage mo
Page 13 and 14: skydda dessa utrymmen i en komplett
Page 15 and 16: dominerar riskbilden fattande analy
Page 17 and 18: förs. En kartläggning görs därf
Page 19 and 20: för säkerhetsanalysen processer k
Page 21 and 22: av kapslingsmaterial förlopp stude
Page 23 and 24: a) b) mätningar genomförts vid ru
Page 25: ger ökad tillförlitlighet ler mat
Page 29 and 30: sätt att möta nya hot Sedan mitte
Page 31 and 32: sonliga integriteten - utan som ett

Nucleus nr 2, 2005

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?