Utvärdering av metoder mot mobbning - Udir.no

stånd för kränkande behandling. Hon diskuterar barnens situation utifrån ett
maktperspektiv i Foucaults anda. Maktens utövning i skolan kan beskrivas som
att den genom olika metoder individualiserar, differentierar, jämför, homogeniserar
och hierarkiserar vissa individer. De här metoderna leder till normalisering
och gemensamma regler för hur vi ska handla. Det handlar alltså om en disciplinerande
och normaliserande maktutövning i skolan. Skolans åtgärder, menar
hon, inriktas ofta på elevens beteende. Det innebär vidare att det disciplinära
straffet har till funktion att minska avstegen från ordningen och rätta till brister
som eleven har, vilket med Foucaults vokabulär kan beskrivas som dressyrmekanismer.
Att förändra skolan till det bättre och komma till rätta med mobbningsproblematiken,
är ingen enkel uppgift. Genom att ta fasta på läroplanens intentioner
om tolerans och respekt för oliktänkande i större utsträckning anser en del
forskare att en del problem kan reduceras. Att stärka möjligheter till samarbete,
problemlösning och kritiskt tänkande anses också vara viktiga ingredienser i
skolans arbete. Genusforskare gör också gällande att skolan måste överge sitt
nuvarande synsätt som i hög grad grundar sig på rationalitet, som ligger i linje
med maskulint tänkande, och i stället ägna sig mer åt elevers uttrycksfullhet och
känslomässiga värld.
3.4 Tidigare kartläggningar av skolors
arbete mot mobbning och kränkningar
Centrala skolmyndigheter har, så länge det har funnits ett uttalat krav på skolor
att arbeta mot mobbning och kränkningar, producerat kartläggningar av elevers
skolsituation och skolmiljö samt material som förtydligat skolans uppdrag och
givit råd angående arbetets uppläggning. Det är näst intill omöjligt att ge en
heltäckande redovisning av de rapporter och det programmaterial som producerats.
För att sätta in vår undersökning i detta sammanhang har vi valt att redovisa
rapporter från centrala skolmyndigheter som haft till uppgift att ge en bild
av skolors arbete mot mobbning och kränkningar. Sist i detta avsnitt summeras
några av de insatser som återkommer i de redovisade kartläggningarna.
Att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning: År 1993 fördelade Skolverket
en miljon kronor till 19 kommuner för att intensifiera det förebyggande och åtgärdande
arbetet mot mobbning och kränkningar. Projektets syfte var att minska
mobbning genom att finna framgångsrika modeller för att förebygga, upptäcka
och åtgärda mobbning, stödja dessa modeller och sprida kunskap om dem
(Skolverket, 1994). Många av de skolor som ingick i projektet arbetade med
en flora av etablerade program. Slutsatsen av projektet var bland annat att det
inte fanns färdiga modeller som var gångbara överallt. Åtgärder behövs både på
skol-, klass- och individnivå. Vuxna inom skolan måste visa vad de står för, sätta
gränser och snabbt ingripa vid misstänkta fall av mobbning. Eleverna måste ges
inflytande och delaktighet i arbetet. För att sprida goda exempel sammanfattades
skolornas erfarenheter i broschyren Kränk mig inte (Skolverket, 1995).
Värdegrundsåret: År 1999 utnämndes av Utbildningsdepartementet till ett
värdegrundsår och i anslutning till detta startades ett värdegrundsprojekt. 6
Syfte t var att lyfta upp värdegrundsfrågorna i förskola och skola och arbetet mot
6 Projektet verkade under perioden 1 februari 1999 – 31 mars 2000.
3. BAKgRUNd 37