Ladda ner Swereas årsberättelse 2012 (svenska)

More documents

Recommendations

Info

16 tema – industriell produktion och återvinning Industriell återvinning Trenden är stark: ökat resursutnyttjande, mindre avfallsmängder, säker - ställ ande av råmaterialflöden och kostnadsbesparingar. Alla instituten i Swerea arbetar för ökad återvinning inom sina respektive områden. Mycket är gjort. Många restprodukter går tillbaka till processen eller säljs som råvara. Energieffekti viseringen har hunnit långt och utsläppen har minimerats. Men många möjligheter återstår att hitta och utveckla, och här kommer mixen av kompetens i Swerea till stor nytta. Det är ofta i gränsöverskrid ande lösningar som de stora framstegen finns att göra. SWErEA hAr gJOrT en sammanställning över alla återvinningsrelaterade projekt vid instituten. Ambitionen är att tydliggöra Swereas viktiga roll inom området och att växla upp nyttan av våra kompletterande kompetenser. Det krävs en kombination av flera material i allt fler komponenter och produkter för att uppfylla kraven på lätt vikt, hållbarhet och effektivitet. Det leder i sin tur till nya och annorlunda krav på återvinning. Krav som genererar forsknings- och utvecklingsfrågor inom exempelvis materialframställning, fogning, hållbarhet och design. Inte minst är det inom designområdet som många möjligheter finns. Med kunskap om hela kedjan från råvaruutvinning, förädling, material, produktion och återvinning kan Swerea utveckla designprocessen så att den tydligt bidrar till resursoptimering med noll vision för slöseri. Att designa för minimerat spill i ett livscykelperspektiv kräver innovativ och specialiserad utveckling för att kvalitativt säkra konstruktion och produktion. Vi kallar det Eko design och inom det området samverkar Inblandning av gjuterisand i kompost ger ett friskare och grönare gräs, med mindre risk för angrepp av svampar och mossa, än om man bara använder jungfrulig sand. alla Swereas institut för att skapa nya och utvecklade lösningar. Swerea fortsätter att utveckla sin starka ställning inom industriell återvinning genom ett koncernövergripande samverkansprojekt. återvunna kompositer Kompositmaterial återvinns på flera sätt. För fordon gäller att återanvändning och materialåtervinning ska uppgå till 85 procent senast den 1 januari 2015. Kompositer energiåtervinns och materialåtervinns eller, ett nytt tankesätt; återanvänds hela i nya konstruktioner. Energiåtervinning sker på förbränningsanläggningar och skapar värme. Materialåtervinning sker antingen genom att mala kompositmaterialet och återanvända det i nya produkter eller att frigöra armeringsmaterialet och ta tillvara fibern. Ett annat intressant område är att återanvända stora komposit strukturer i nya konstruktioner. I EU-projektet Through Life studerar Swerea SICOMP till exempel hur stora sandwich paneler i fartyg kan nyttjas för nya ändamål. återvinning av kabelplaster Drivkraften för kabelåtervinning har sedan länge varit metallernas höga värde. För en hållbar framtid behöver återvinningen av kablar som inte är i bruk öka kraftigt och metoder för att återvinna även kabelplasterna implementeras. Swerea IVF koordinerar sedan många år ett återvinningsprojekt med företag i kabelbranschen: Stena Metall, Borealis, Ineos, Nexans Sweden, ABB, Draka Kabel Sverige, Ericsson, Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar. Målsättningen för projektet är att utveckla metoder för att sortera, separera och återvinna de olika plaster som ingår i kablar och hitta nya användningsområden för dessa. Vi har t.ex. utvecklat metoder för att återvinna plast (PVC och PEX) i nya kabelmantlar. Masugnsinjektion av hyttsot Förbättrat råmaterialutnyttjande genom injektion av stoft till masugnen innebär energieffektivisering och minskade kostnader för råvaror i masugnar. Swerea MEFOS har tillsammans med SSAB och LKAB
Laserteknik för kontinuerlig materialanalys av skrotflöden I år produceras 1,5 miljard ton stål i världen, samma mängd kommer inom 30 år att vara skrot. Att noga veta innehållet i metallskrot innebär att användandet kan öka. Mängden oönskade ämnen kan övervakas och minskas medan värdefulla legeringsämnen kan återanvändas. För att hantera stora materialmängder krävs en snabb analys metod. I samarbete med Acreo, Outokumpu Stainless och Stena Recycling har Swerea KIMAB utveck- utvecklat injektion av gasreningsstoft (hyttsot och hyttslam) från masugnen. I Sverige tillverkas kallbundna briketter som chargeras till mas ugnen för att recirkulera biprodukter. Det är en fungerande metod, men när hyttsot tillförs ökar kostnaden eftersom hållfastheten försämras. Injektion av finkornigt material i masugnen är då ett intressant alternativ. Lyckade försök har genomförts i LKAB:s experimentmasugn, samt i en separat lans intill kollansen vid SSAB i Oxelösund. Resultatet visar att transport av hyttsot direkt från sotavskiljningen till injektionsanläggningen är en väl fungerande metod. Koks i hyttsot ersätter effek tivt kol och koks vars användning kan minskas. Metoden har nått industriell användning i Oxelösund, och en utvidgad användning av metoden inom SSAB kommer sanno likt att ske. gjuterisand blir jord Nordens gjuterier har i regel interna återvinningssystem där 80–95 procent av sanden återvinns och återanvänds. Trots detta genereras årlig en 400 000 ton överskottssand lat en kontinuerlig online-analys av metallskrot. Tekniken, LIBS, är densamma som nyligen använts av NASA för att analysera geologiska prov er på Mars. Prototypen har använts på stålverk och återvinningsanläggningar under industriella förhållanden. Fortsatta industriförsök är planerade med målet att nå en permanent industriell installation. Prototypen kommer även att utvärderas för aluminiumåtervinning. vilket gör sand till den absolut största restprodukten. Samtidigt använd er jordtillverkarna stora mängder jungfrulig sand i sin verksamhet. Användning av överskottssand från gjuterier bidrar till hållbar utveckling och minskade kostnader hos både gjuterier och jordtill verk are. ”Kaskadrecirkulering av restprodukter genom kompostering” var ett nordiskt samarbete mellan gjuterier, jordtillverkare och forskare. Arbet et leddes av Swerea SWECAST. Resultaten är att 20–80 procent av den jungfruliga sand som idag används i jordtillverkning kan ersättas med gjuterisand. Vanadin, en värdefull restprodukt Swerea MEFOS och Swerea KIMAB har i åtta år arbetat tillsammans med SSAB, Ruukki, LKAB och SSAB Merox med projektet VILD, Vanadin i LD-slagg. Stålslagg, även kallad LD-slagg, är en biprodukt från stålframställning. Svensk och finsk stålslagg innehåller upp till 3 procent vanadin vilket för Sveriges del motsvarar tema – industriell produktion och återvinning 17 5000 ton årligen. Den miljömässiga och ekonomiska potentialen upp skattas till årliga besparingar av 1 miljard kronor, 100 000 ton koldioxid och 140 GWh elenergi i Sverige. Försök har visat att slaggreduktion är fullt genomförbart och att det är möjligt att uppnå ett vanadinutbyte på över 90 procent samt en resthalt i slaggen på under 0,1 procent vanadin, vilket har satts som gräns för användning i cement produktion. En process har utvecklats för framställning av en högvärdig vanadinslagg, LUVA-slagg, direkt i stålverket. Vanadinhaltig metall från reduktion av LD-slagg.
Page 1: Årsberättelse 2012 1
Page 4 and 5: 4 ord från vd Swerea-koncernen for
Page 6 and 7: 6 Swerea IVF Produktionseffektivite
Page 8 and 9: 8 swerea-koncernen Swerea Swerea ä
Page 10 and 11: 10 swerea växer Swerea fortsätter
Page 12 and 13: 12 tema - industriell produktion oc
Page 14 and 15: 14 tema - industriell produktion oc
Page 19 and 20: Premiärvisning av Swerea IVF-film
Page 21 and 22: Utveckling och konsultverksamhet in
Page 23 and 24: Materialteknik och metallurgi för
Page 25: Ett dotterbolag till Swerea KIMAB,
Page 28 and 29: 28 medarbetare och kompetens Medarb
Page 30 and 31: 30 swerea som kunskapsförmedlare k
Page 32 and 33: 32 styrelse och ledningsgrupp Styre
Page 34 and 35: 34 resultat- och balansräkning Fem
Page 36 and 37: 36 medlemsprogram och -företag Med
Page 38 and 39: 38 »Det är ofta i de gränsövers
Page 40: Swerea Ab Box 7047 164 07 Kista 08-

Ladda ner Swereas årsberättelse 2012 (svenska)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?