Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Västra Götalandsregionen

Årsredovisning 

2010 

Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset

- SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSETS ÅRSREDOVISNING 2010 - 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

SAMMANFATTNING PER PERSPEKTIV---------------------------------------------------------5 

UPPDRAG OCH VISION-------------------------------------------------------------------------------9 

Verksamhetsidé ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------9 

Vision ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 9 

REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL OCH UPPDRAG--------------------- 10 

PATIENTPERSPEKTIVET -------------------------------------------------------------------------- 10 

Patientsäkerhet ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10 

Vårdskador ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10 

Vårdrelaterade infektioner ------------------------------------------------------------------------------------------------- 11 

Patientsäkerhetsanalyser---------------------------------------------------------------------------------------------------- 12 

Kvalitet i vården --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14 

Patientnöjdhet---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14 

Patienters och anhörigas delaktighet-------------------------------------------------------------------------------------- 14 

Patientinformation----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14 

Tillgänglighet för patienter via webb och telefoni ---------------------------------------------------------------------- 14 

Klagomålshantering--------------------------------------------------------------------------------------------------------- 15 

Riktade insatser till särskilda patientkategorier ------------------------------------------------------------------------- 16 

Medicinsk kvalitetsuppföljning--------------------------------------------------------------------------------------------- 16 

Hälsofrämjande sjukhus ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 18 

PROCESS- OCH VERKSAMHETSPERSPEKTIVET ---------------------------------------- 19 

Utveckling och kvalitetssäkring av vården ------------------------------------------------------------------------------- 19 

Jämlik vård------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 19 

Ledningssystem ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 20 

Förbättringsarbeten – Särskilda insatser---------------------------------------------------------------------------------- 20 

Vårdplatsplanering ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 

Samordnad vårdplanering -------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 

Läkemedelsarbete ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 

Katastrofplan----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 22 

Kvalitetsveckan-------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 22 

Vårdens inriktning och omfattning ---------------------------------------------------------------------------------------- 22 

Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2010---------------------------------------------------------------------------- 23 

Region- och rikssjukvård--------------------------------------------------------------------------------------------------- 23 

Länssjukvård----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 25 

Tillgänglighet och vårdgaranti---------------------------------------------------------------------------------------------- 27 

Förbättringsarbete inom akutmottagningarna-------------------------------------------------------------------------- 30 

Prestationer--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 36 

Sammanvägda prestationer------------------------------------------------------------------------------------------------- 36 

Vårdnivåer och komplexiteten inom DRG-registrerad slutenvård ---------------------------------------------------- 37 

Öppen vård------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 38 

Vård av patienter från Västra Götalandsregionen ----------------------------------------------------------------------- 39 

Vård av patienter från andra regioner och landsting -------------------------------------------------------------------- 41 

Miljöredovisning--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 42 

2 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Miljöledningssystemet------------------------------------------------------------------------------------------------------ 42 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets kemikaliestrategi------------------------------------------------------------------ 43 

Egenkontroll, löpande förbättringsarbete -------------------------------------------------------------------------------- 43 

MEDARBETARPERSPEKTIVET ------------------------------------------------------------------ 44 

Chefskap, ledarskap, medarbetarskap------------------------------------------------------------------------------------ 44 

Chefsförsörjning------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 44 

Medarbetarskap-------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 44 

Likabehandling -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 45 

Personal- och kompetensförsörjning-------------------------------------------------------------------------------------- 45 

Arbetad tid och antal anställda -------------------------------------------------------------------------------------------- 46 

Bemanningsföretag---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 48 

Kompetens och utbildning--------------------------------------------------------------------------------------------------- 48 

Arbetsmiljö och hälsa--------------------------------------------------------------------------------------------------------- 49 

Företagshälsovård ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 50 

Friskvård --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 50 

Arbetsgivarfrågor ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 50 

Utvecklingsarbetet inom Human Resources (HR) ---------------------------------------------------------------------- 51 

FORSKNINGS-, UTVECKLINGS- OCH UTBILDNINGSPERSPEKTIVET-------------- 51 

Allmän information ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 52 

Forskning och utveckling ---------------------------------------------------------------------------------------------------- 52 

HTA-centrum ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 52 

Gothia Forum ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 53 

Utbildning----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 53 

EKONOMIPERSPEKTIVET------------------------------------------------------------------------- 54 

Ekonomiska förutsättningar och utveckling under 2010 -------------------------------------------------------------- 54 

Genomförande av prioriteringsarbete------------------------------------------------------------------------------------- 56 

Ekonomiskt resultat----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 56 

Produktivitet ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 58 

Intäkter------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 58 

Kostnader--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 60 

Inköpsprocessen --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 63 

Köp av tjänster från Regionservice och Västfastigheter---------------------------------------------------------------- 64 

Investeringsredovisning ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 65 

3 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Bilagor 

Bilaga 1 Rapportering av regionfullmäktiges prioriterade mål och uppdrag 2010 

Bilaga 2 Vårdgarantiuppföljning 2010 

Bilaga 3 Ledtider akutmottagningar per område 

Bilaga 4 Uppföljning av SUs särskilda vårduppdrag: Kompletterande redovisning till HSN Göteborg 

Bilaga 5 Produktionsuppgifter strålverksamheten 

Bilaga 6 Målrelaterad ersättning enligt Vårdöverenskommelsen 2010 

Bilaga 7 Personalstatistik 2010 

Bilaga 8 Riksjukvårdsprojekt vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010 

Bilaga 9 Redovisning av FoUU-aktiviteter per SU-område 2010 

Bilaga 10 Förteckning över HTA-analyser 

Bilaga 11 Prestationsredovisning 

Bilaga 12 Säkerhetsinformation 

Bilaga 13 Sahlgrenska Universitetssjukhusets balansräkning inklusive notförteckning samt 

kassaflödesanalys 

Bilaga 14 Sahlgrenska Universitetssjukhusets resultaträkning rapporterad i Cognos Controller 

4 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Sammanfattning per perspektiv 

Patient- och kundperspektivet 

Patientnöjdhet 

Under 2010 genomfördes en ny nationell patientenkät. Under våren 2010 skickades drygt 6 800 enkäter 

till patienter som vårdats inom somatiska, psykiatriska och rättspsykiatriska slutenvården. Patienterna 

fick möjlighet att bedöma erfarenhet av bemötande, förtroende, delaktighet, information och 

tillgänglighet. Sjukhusets måltal för 2010 var ett index om 86 eller mer, vilket uppnåddes inom den 

somatiska vården med ett index om 92. 

Tillgängligheten var den fråga som fick lägst poäng i enkäten både för somatisk och psykiatrisk vård. 

Ytterligare förbättringsområden inom psykiatrin var ökad delaktighet och behov av information. 

Vårdskador 

Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) genomfördes omfattande utbildningsinsatser baserade på 

SKL:s sex vårdskadebegränsande åtgärdspaket. I februari 2010 avslutades projektet vårdskademätningar 

med Global Trigger Tool (GTT) inom två kirurgiska verksamheter. Mätningarna resulterade i att viktiga 

typer av vårdskador identifierades och förbättringsprocesser initierades i båda verksamheterna. I 

september startade en vårdskademätning med GTT-metoden inom åtta nya verksamhetsområden i ett 

sjukhusövergripande projekt. Syftet var att sprida och etablera metoden inom SUs verksamheter och 

bidra till ett vårdskadeförebyggande arbete genom förbättringsåtgärder riktade mot identifierade 

vårdskadetyper. 

Vårdrelaterade infektioner 

SU deltog i Sveriges och Kommuners och Landstings (SKL) årliga nationella punktprevalensmätning 

av vårdrelaterade infektioner, PPM-VRI. Regionsjukhusens resultat hösten 2010 avseende somatisk 

vård var 12,1 % (11,5 % vid vårens mätning). SUs resultat var 11,2 % (9,7 % vid vårens mätning). 

SU deltog även i strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens 

(STRAMAs) nationella punktprevalensmätning, som visade fortsatt förbättring avseende korrekt 

antibiotikaanvändning. 

Basala kläd- och hygienregler 

Alla enheter inom SU arbetar systematiskt för att basala hygien- och klädregler följs enligt sjukhusets 

direktiv genom månatliga mätningar av följsamheten till reglerna. För att stimulera verksamheterna i 

arbetet infördes i mars månad en målrelaterad ersättning. Följsamheten och rapporteringsfrekvensen 

förbättrades därefter och var för hygienregler i genomsnitt 93 % jämfört med 86 % 2009. Följsamheten 

till klädregler var i genomsnitt 95 % jämfört med 90 % 2009. 

Risk- och händelseanalyser 

Inom sjukhuset genomfördes 2010 27 riskanalyser, vilken är en minskning jämfört med föregående år. 

Arbetet med riskanalyser försvårades av att sjukhuset inte haft tillräckligt med kompetenta medarbetare 

för utförande av riskanalyser. Under året har 23 medarbetare inom SU gått riskanalysutbildning, varför 

kompetensen inom området ökar under 2011. Sjukhuset verkar aktivt för att främja genomförandet av 

riskanalyser. 

Även antalet händelseanalyser minskade 2010 i jämförelse med föregående år. 

5 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Avvikelserapportering 

Antalet rapporterade avvikelser i vården minskade under året och var 12 112 jämfört med 12 629 år 

2009. Resultatet skiljer sig inte väsentligt. Sjukhuset verkar för att öka redovisningen av antalet 

avvikelser. Antalet rapporterade medicintekniska avvikelser ökade inte under 2010. En förklaring är de 

betydande tekniska problem det nya avvikelsehanteringssystemet medfört sedan driftsstarten. 

Tillgänglighet för patienter via webb och telefoni 

Under 2010 avslutades införandet av webbtjänsten Mina vårdkontakter, vilken samtliga av sjukhusets 

öppenvårdsmottagningar nu erbjuder sina patienter. Patienterna använde vanligtvis ärendetyperna av- 

och omboka tid, kontakta mig och förnya recept. En öppenvårdsmottagning inom urologin införde 

TeleQ. Patienternas tillgänglighet till mottagningen ökade. Före införandet av TeleQ väntade 

patienterna mellan 5 och 45 minuter på att komma fram till mottagningen. Efter införande var 

väntetiden mellan 1-10 minuter. 96 % av patienterna uppgav att de blev kontaktade i rätt tid. 

Planeringen för ytterligare införande påbörjades under 2010. 

Process- och verksamhetsperspektivet 

Vårdgarantin 

Under 2010 beslutades nationellt och regionalt om ett stort antal förändringar av uppföljningen av 

vårdgarantin vilket innebär att jämförelser mellan mätningar från årets början och slut inte är 

jämförbara. I det följande fokuseras på jämförelser av resultaten september till december, under denna 

period förändrades inte mätmetoderna. 

Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller behandling var i december 

1 568 (34 %) färre jämfört med september. 

Under året skedde en markant ökning av måluppfyllelsen avseende förstabesök till mottagningarna. 

Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var i december 1 442 (47 %) färre jämfört 

med september. Måluppfyllelsen för förstabesök ökade därigenom till 83 % i december, jämfört med 70 

% per september. De långa väntetiderna fanns främst, liksom tidigare, inom ortopedi och ögonsjukvård. 

Ortopedins väntetider påverkades negativt av ett ökat antal akut sökande patienter på grund av 

halkolyckor under vintern. 

Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mindre än 90 dagar på en behandling (alla 

behandlingar) var 74 % i december jämfört med 66 % i september. Det totala antalet patienter som 

väntat mer än 90 dagar på behandling var per december 126 (8 %) färre jämfört med september. 

Inom de 40 specificerade operationerna och behandlingarna som särskilt följs upp nationellt och 

regionalt var antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på en behandling 90 (18 %) färre jämfört med 

september. Måluppfyllelsen ökade per december till 81 % jämfört med 72 % per september. 

Under 2010 fanns två regionala målrelaterade ersättningsformer gällande vårdgarantin. Enligt 

vårdöverenskommelsen mellan HSN Göteborg och SU värderades måluppfyllelsen den 31 maj 

respektive 31 oktober. Hälso- och sjukvårdsutskottet finansierade en regional målrelaterad ersättning för 

att förbättra tillgängligheten, baserad på mätningar 31 maj, 31 oktober och 30 november. SU fick under 

2010 ersättning om 56 mnkr för vårdgarantiarbetet och måuppfyllelsegraden. 

Akutmottagningarna 

Ledtiderna vid akutmottagningarna var i december 2010 kortare jämfört med december 2009 avseende 

total genomloppstid och tid till läkare. Den totala genomloppstiden vid sjukhusets akutmottagningar var 

48 minuter kortare jämfört med december 2009. Den 90 percentilen av patienterna hade en väntetid till 

6 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


läkare som i genomsnitt var 18 minuter kortare per månad under 2010 och den totala genomloppstiden 

var 55 minuter kortare per månad, i genomsnitt för hela året, jämfört med 2009. 

Ledtiderna för medicinpatienter vid akutmottagningarna förbättrades i december 2010. Tid till läkare 

var 55 minuter kortare för medicinpatienterna jämfört med december 2009. 

Ledtiderna för kirurgpatienter förkortades också. Den totala genomloppstiden minskade med 24 

minuter, och tid till läkare förkortades med 9 minuter i december månad jämfört med december 2009. 

De kortare ledtiderna förklaras av högre bemanning, ett stort antal andra särskilda insatser och bättre 

struktur på verksamheten. Ett nära och dagligt samarbete har inletts med primärvården för att rätt patient 

ska tas om hand på rätt vårdnivå, vilket också bidragit till en positiv effekt på ledtiderna. 

Prestationer 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets totalt utförda vård 2010 var 4,1 % över budget och 0,6 % över 2009 

års utfall mätt enligt Västra Götalands Regionens viktade produktionstal. 

Under året reducerades produktionsbudgeten med anledning av prioriteringsarbetet, i enlighet med 

beslut i hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhusets styrelse. En förklaring till den högre 

produktionen än budget är att beslutade prioriteringsåtgärder inte kunde genomföras fullt ut och med 

full årseffekt under 2010. Detta berodde dels på att vissa prioriteringsbeslut fattades först i februari 2010 

och på att andra åtgärder inte kunde genomföras på grund av att primärvården inte hade kapacitet och 

kompetens att ta över patientansvar i avsedd omfattning. Införande av vårdvalet i primärvården (VGPV) 

var också en orsak till det högre utfallet jämfört med budget. På grund av att Axessakuten inte längre 

omfattar allmänortopedisk vård har antalet besök på ortopediakuten ökat mycket. 

Vård av patienter från Västra Götaland översteg budget med 4,2 % och var 0,2 % högre än 2009 års 

utfall. 

Vården för patienter från andra landsting och regioner var 3,6 % högre än budget och 4,3 % över 2009 

års utfall. Det var framförallt inom öppen somatisk och psykiatrisk vård som ökningen skedde. 

Medarbetarperspektivet 

Antal anställda 

I december var 16 404 anställda vid sjukhuset, varav 1 066 var timanställda. Det var 90 färre än året 

innan. Antalet tillsvidare- och timanställda minskade. 

Antal arbetade timmar bland timanställd personal ökade med 15,3 % eller 108 000 timmar jämfört med 

2009, vilket motsvarar cirka 54 heltider. Detta innebär att cirka 3,8 % av den arbetade tiden utfördes av 

timanställda, 2009 var det 3,3 %. Andelen heltidsanställda var 82 % av de månadsanställda vilket var 

1,3 procentenhet mer än föregående år. 

Arbetad tid 

Den arbetade tiden (utförda timmar) minskade jämfört med förra året med 266 000 timmar vilket 

motsvarar 1,2 %. Antal vardagar var två fler än förra året (cirka 100 000 timmar), justerat för detta var 

minskningen cirka 366 000 timmar (1,7 %) eller motsvarande 185 heltidsekvivalenter. Minskningen kan 

framförallt härledas till färre anställda och ökad frånvaro (40 000 timmar). 

Bemanningsföretag 

Det var under 2010 svårt att rekrytera läkare särskilt till psykiatri och radiologi vilket innebar att 

sjukhuset anlitade bemanningsföretag för 58,6 mnkr. Under året anlitade sjukhuset även sjuksköterskor 

och annan personal, särskilt till områdena medicin och An/Op/IVA motsvarande 5,5 mnkr. Jämfört med 

föregående år var det en kostnadsminskning om totalt med 7,2 mnkr (10 %). 

7 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning minskade 2010 och var 5,4 %. Hela nedgången förklarades av 

den långa sjukfrånvaron över 60 dagar som minskade med 0,34 procentenheter medan den korta 

sjukfrånvaron ökade med 0,33 procentenheter jämfört med förra året. Inom samtliga personalkategorier 

förutom undersköterskor och läkarsekreterare minskade sjukfrånvaron under 2010. 

Löneutveckling 

Den genomsnittliga löneökningen var 2,15 % under 2010 vilket var i nivå med vad som budgeterades. 

Kvinnors andel av männens medellön var 73,0 %. 2009 var andelen 72,4%. 

Forsknings-, utvecklings- och utbildningsperspektivet 

Under 2010 finansierades 15 projekt vid SU med det särskilda anslaget för rikssjukvård, utbildning och 

spridning av medicinska metoder från regionfullmäktige. 

SU är ett attraktivt utbildningssjukhus och hade under 2010 ett ökat antal sökande till AT-blocken med 

en frekvens vid senaste tillsättningen på 10,5 sökande/AT-block (jämfört med 8,6/AT-block 2009). 

Studierektorskansliet SU/AT fullföljde under 2010 dubbleringen av antalet AT-block och arbetade 

systematiskt för en fortsatt god kvalitet av AT-utbildningen. En unik satsning på förbättringsprojekt 

resulterade i att 190 läkare under perioden 2003-2010 fick utbildning och träning i förändrings- och 

förbättringsarbete. Genom att erbjuda goda möjligheter till forskning genom forskar-AT-block och 

andra externfinansierade projekt stimuleras forskning under AT på SU. 

Under senare år har en betydande förbättring av organisationen runt utbildningstjänsterna och synen på 

hur en utbildningstjänst bör vara upplagd skett. Arbetet med en modern yrkesutbildning till läkare får 

stöd av de riktlinjer och rekommendationer som specialitetsföreningarna, tillsammans med 

Socialstyrelsen, tagit fram som målbeskrivningar för ST. SU har idag cirka 450 ST-läkare. 

Med utgångspunkt i avtal gällande regional samverkan avseende den verksamhetsförlagda utbildningen 

på grund- och avancerad nivå, tillhandahöll sjukhuset under 2010 cirka 7 500 verksamhetsförlagda 

utbildningsveckor. 

Ekonomiperspektivet 

Resultat 

Det ekonomiska resultatet för år 2010 var 33,9 mnkr. Resultatet var 73,9 mnkr bättre än senast lämnade 

prognos och 147,8 mnkr bättre än av regionstyrelsen godkänt resultat för året inklusive nyttjande av 

eget kapital. Resultatförbättringen jämfört med senaste prognos beror i huvudsak på ökade intäkter från 

hälso- och sjukvårdsutskottet för tillgänglighetssatsningar, samt något lägre kostnader än beräknat. 

Intäkter 

Vårdintäkterna från VGR var 184,0 mnkr högre än budget. Vårdintäkter från övriga landsting var 36,4 

mnkr lägre än budget. Det förklaras bland annat av att utomlänspatienter av rikssjukvårdskaraktär, t.ex. 

transplantationer, minskade i förhållande till 2009. Övriga intäkter var 10,8 mnkr lägre än budget. 

8 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Kostnader 

Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal var 12,4 mnkr lägre än budget och 88,9 mnkr högre än 

föregående år. 

Kostnaderna för inhyrd personal var 64,1 mnkr vilket var 44,7 mnkr (231 %) högre än budget men 7,2 

mnkr (10 %) lägre än föregående år. Det var fortsatt i huvudsak läkare inom psykiatri och radiologi som 

anlitades genom bemanningsföretag. 

Kostnaderna för material, varor och tjänster var 59,2 mnkr (2,6 %) högre än budget men 13,8 mnkr (0, 6 

%) lägre än föregående år. 

Ett aktivt arbete kring läkemedel vid samtliga områden vid SU bidrog till att kostnadsutvecklingen var 

lägre vid SU jämfört med övriga större sjukhus i regionen. 

För att klara vårdgarantin köptes vård för 130,9 mnkr mer än budgeterat. Regionstyrelsen beslutade i 

maj att sjukhuset fick använda 96 mnkr av eget kapital under 2010 för köp av vårdgarantivård och 

tjänster. Åtgärderna genomfördes utan att eget kapital togs i anspråk. 

Produktivitet 

SUs mål i det balanserade styrkortet 2010 var att förbättra produktiviteten med 1 % jämfört med 

föregående år. Under 2010 förbättrades produktiviteten med 1,9 % mätt som kostnad per sammanvägd 

vårdprestation. Produktivitetsökningen förklaras av ökning av vårdprestationerna med 0,6 % samtidigt 

som kostnaderna minskade med 1,3 % i fasta priser. 

Uppdrag och vision 

Verksamhetsidé 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns till för patienterna och för att säkerställa hälsa och trygghet för 

boende och besökande i Västra Götalandsregionen. Vi finns även till för studerande och för att ta fram 

och implementera ny kunskap. Enligt uppdrag ska Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriva vård, 

utbildning, forskning och utveckling. 

Vi bedriver länssjukvård för Göteborgsområden, regionsjukvård för Västra Götalandsregionen, 

rikssjukvård för hela riket samt viss planerad vård för utländska patienter. Vi har ett nära samarbete med 

Sahlgrenska akademien för framgångsrik forskning, utveckling och utbildning. 

Vision 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets vision – 

sjukvård, forskning, utveckling och utbildning 

med högsta kvalitet 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska bidra till ett gott liv för invånarna i Västra Götaland – för hälsa och 

trygghet i vardagen och för ett livskraftigt Västra Götaland. Det är alla verksamheters och alla 

medarbetares ansvar – oavsett roll, uppgift, uppdrag – att både se till den enskilda individens behov och 

till regioninvånarnas samlade behov. 

9 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Regionfullmäktiges prioriterade mål och uppdrag 

Alla regionfullmäktiges prioriterade mål som berör Sahlgrenska Universitetssjukhuset ifråga om utfall 

och åtgärder redovisas i Bilaga 1, vilken även omfattar en redovisning av regionfullmäktiges uppdrag 

2010. 

Patientperspektivet 

Strategiska mål Styrtal Måltal 

2010 

Resultat 2008 Resultat 2009 Resultat 2010 

K1. SU efterfrågar och överträffar Patientnöjdindex, 2010 > 86% Akutmottag 48% Slutenvård 92 (PUK-index) 

patientens/kundens förväntningar genomförs en ny 

83,7% 

bemötande 

Verksamheterna ska fokusera på nationell patientenkät. 

somatisk vård 

patienternas och kundernas behov Måltalet har sin 

och önskemål samt hur dessa ska utgångspunkt i den 

uppfyllas. Alla patienter och 

närstående är välinformerade och 

gamla enkäten. 

delaktiga i vården. De bemöts med 

värdighet, omtanke och respekt för 

vars och ens integritet. 

Antal områden/ 

verksamhetsområden 

som arbetar med 

patient/kund-dialog i 

ledningsgrupp 

100 % av VO Nytt 2010 43% 

K2. Vården vid SU håller hög 

kvalitet och bedrivs på ett tryggt 

och säkert sätt 

Varje patient ska ges rätt och säker 

vård och behandling i rätt tid. Vården 

ges på jämlika och jämställda villkor. 

Patientsäkerhet 

Vårdskador 

Förekomst av 

vårdrelaterade 

infektioner (källa SKL 

punktprevalensmätning. 

Sammanvägt all 

somatik inkl psykiatri.) 

7,1% 7% 8% Höst 11,2 % 

Vår 9,7 % 

Inom SU genomfördes omfattande utbildningsinsatser baserade på SKL:s sex vårdskadebegränsande 

åtgärdspaket, varav ett syftar till att förbättra sjukhusets remisshantering. Inom ramen för regionens 

Centrum för Verksamhetsutveckling insats ”Steget före” genomfördes inom sjukhuset flera projekt. 

Resultaten har redovisats under hösten och visade stora förbättringar för patienterna. Som exempel 

minskade antalet infektioner per kateterdygn från 9,1 till 4,8 vid den barnkirurgiska vårdavdelningen. 

WHO:s checklista för kirurgi infördes i alla verksamheter som utför undersökningar och behandlingar 

där checklistan är applicerbar och vid alla operationsavdelningar. Användningen av checklistan följs 

upp kvartalsvis och användandet ökade kontinuerligt. 

En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att ha tydliga och kända rutinbeskrivningar. Ett arbete för att 

begränsa antalet PM och vårdprogram startades för att i så stor utsträckning som möjligt använda de 

nationellt och regionalt framtagna. Dessutom påbörjades ett stort arbete för att förbättra 

remisshanteringen. Under året infördes rutiner för medicintekniska produkter i ledningssystemet, för att 

förebygga vårdskador och negativa händelser. Rutinerna innefattar anskaffning, undervisning/ 

utbildning, underhåll och avvikelsehantering rörande medicintekniska produkter. Dessutom 

förtydligades ansvarsfördelningen för medicintekniska produkter. 

10 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Strukturerad journalgranskning, mätning av vårdskador med Global Trigger Tool 

I februari 2010 avslutades projektet vårdskademätningar med Global Trigger Tool (GTT) inom två 

kirurgiska verksamheter. Mätningarna resulterade i att viktiga typer av vårdskador identifierades och 

förbättringsprocesser initierades i båda verksamheterna. I september startade en vårdskademätning med 

GTT- metoden inom åtta nya verksamhetsområden i ett sjukhusövergripande projekt. Syftet var att 

sprida och etablera metoden inom SUs verksamheter och bidra till ett vårdskadeförebyggande arbete 

genom förbättringsåtgärder riktade mot identifierade vårdskadetyper. Resultatet av sex månaders 

mätning presenteras på den nationella patientsäkerhetskonferensen i september 2011. GTT modifierades 

på SU genom att bedömning av om identifierade skador kunde undvikas gjordes av verksamhetschef 

eller senior läkare i berörd verksamhet, för att säkra lokal förankring. Erfarenheterna av detta arbetssätt 

är goda. 



direktiv, genom månatliga redovisning av mätningar av följsamheten till reglerna. För att stimulera 

verksamheterna i arbetet infördes i mars månad en målrelaterad ersättning. Följsamheten och 

rapporteringsfrekvensen förbättrades därefter och var för hygienregler i genomsnitt 93 % jämfört med 

86 % 2009. Följsamheten till klädregler var i genomsnitt 95 % jämfört med 90 % 2009. 

Under hösten genomfördes en utbildningsinsats i syfte att öka personalens förståelse för vikten av att 

följa de fastställda reglerna. Målsättningen var att underlätta arbetet med mätningar och registreringar 

av basala hygienrutiner och klädregler. Ett hygienkörkort för basala hygien- och klädrutiner togs fram 

och testades i en pilot på område 1 inför sjukhusets breddinförande. 

Diagram 1: Följsamhet till basala hygien- och klädregler inom SU perioden 2009-2010 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

jan- 

09 

feb- 

09 

mar- apr- maj- jun- 

09 09 09 09 

Framtaget 2011-01-24 

jul- 

09 

Följsamhet till basala hygien- och klädregler 

aug- sep- okt- nov- dec- jan- 

09 09 09 09 09 10 

feb- mar- apr- maj- jun- 

10 10 10 10 10 

jul- 

10 

aug- 

10 

sep- okt- nov- dec- 

10 10 10 10 

Basala hygienregler 

Klädregler 

Informationsmaterial till patienter och besökande om vikten av god handhygien på sjukhus, - ”Rena 

händer spelar roll” - delades ut i samband med WHOs globala kampanjdag ”Clean hands” den 5 maj. 

SU deltog i Sveriges och Kommuners och Landstings (SKL) årliga nationella punktprevalensmätning 

av vårdrelaterade infektioner, PPM-VRI. Regionsjukhusens resultat hösten 2010 avseende somatisk 

vård var 12,1 % (11,5 % vårens mätning). SUs resultat var 11,2 % (9,7 % under vårens mätning). 

11 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Diagram 2: Andelen vårdrelaterade infektioner fördelat per somatisk och psykiatrisk verksamhet 

inom SU 2010 i jämförelse med 2010 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

% 

9,7 

1,4 

8,1 

SU deltog även i STRAMAs nationella punktprevalensmätning, som visar fortsatt förbättring avseende 

korrekt antibiotikaanvändning. En sjukhusövergripande kampanj genomfördes för rätt 

antibiotikaanvändning riktad till sjukhusets läkare, vilket bidrog till det positiva resultatet. 

I det nationella projektet ”Infektionsverktyget” utsågs regionen till ett av två pilotlandsting i landet. 

Regionens projekt förläggs vid verksamhetsområde kirurgi vid SU. Projektet syftar till att utveckla och 

testa ett IT-stöd för kontinuerlig registrering och återkoppling av vårdrelaterade infektioner och 

antibiotikaanvändning kopplat till diagnos. 

En omfattande revidering av direktivet för virusgastroenterit genomfördes och ett digitalt 

rapporteringsinstrument vid virusgastroenteritutbrott infördes under året. 

Sjukhuset genomförde även en utredning och arbetar aktivt för att få kontroll över misstänkt 

smittspridning och utbrott orsakade av calici, ESBL-bildande bakterier, MRSA, VRE, Aspergillus, 

Legionella och skabb. 

En ökande trend av antal utbrott/påvisad smittspridning av ovan nämnda mikroorganismer har noterats 

under senare år. Därtill ses en ökning av ESBL-bildande bakterier inom sjukhusets slutenvård. En 

globalt välkänd hyperendemisk klon med smittspridningspotential har etablerat sig såväl inom 

slutenvården på SU som i samhället i Göteborg. Över 100 nyupptäckta patienter med ESBL-bildande 

E.coli identifierades under året inom slutenvården på SU. 

Patientsäkerhetsanalyser 

Andel VRI SU fördelat på somatik och psykiatri 2009-2010 

8,7 

Nedan redovisas antalet risk- och händelseanalyser som genomfördes på SU 2010. Sjukhuset strävar 

efter att antalet analyser ska öka, då det speglar en riskmedvetenhet inom verksamheten. Risk- och 

händelseanalysutbildningar har genomförts och en central stödfunktion för att bistå verksamheterna i 

arbetet startade under året. 

Tabell 1: Antal riskanalyser som genomfördes på SU 2010 

Indikator 2009 2010 

Antal utförda riskanalyser 33 27 

1,9 

7,3 

VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 

11,5 

1,2 

Somatik Psykiatri SU totalt 

9,5 

11,2 

1,7 

9,3 

12 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Arbetet med riskanalyser försvårades då sjukhuset inte haft tillräckligt med kompetenta medarbetare för 

utförande av riskanalyser. Under året gick 23 medarbetare inom SU riskanalysutbildning, varför 

kompetensen inom området ökar under 2011. Sjukhuset verkar aktivt för att främja genomförandet av 

riskanalyser. 

Tabell 2: Antal Händelseanalyser som genomfördes på SU 2010 

Händelseanalyser 

Indikator 

2009 2010 

Antal utförda händelseanalyser 131 107 

Antalet rapporterade avvikelser i vården var under 2010 (t.o.m. 2010-12-14) 12 112 jämfört med 12 629 

år 2009. Resultatet skiljer sig inte väsentligt från år 2009. Sjukhuset verkar för att öka antalet 

rapporterade avvikelser. Redovisning av medicintekniska avvikelser ökade inte under 2010. En 

förklaring var de betydande tekniska problem det nya avvikelsehanteringssystemet medförde sedan 

driftsstarten. 

Tabell 3: Antalet registrerade avvikelser inom SU 2009 och 2010. 

Indikatorer 2009 2010 

Antal registrerade avvikelserapporter totalt. 

varav: 

- antal registrerade avvikelserapporter som avser män 

- antal registrerade avvikelserapporter som avser kvinnor 

- kön har ej angetts 

varav: 

- antal avvikelserapporter om bristande informationsöverföring, 

överrapportering, bristfällig, felaktig, försenad, förväxling och övrigt 

varav: 

- antal avvikelserapporter patientavvikelserapport där medicinsk 

produkt var inblandad 

12 629 

5 707 

5 697 

1 225 

324 

676 

13 562 

5890 

5843 

1826 

Antalet lex Maria-anmälningar minskade något under 2010. En betydligt större andel av anmälningarna 

under 2010 gällde män, se tabellen nedan. Jämförelser kan inte göras med tidigare år då könsuppdelad 

statistik inte finns tillgänglig. 

Tabell 4: Typ av ärende som hanterades av expeditionen för patientärenden vid SU 2010. 

2008 2009 2010 Kvinnor Män Övrigt 

Lex Maria 66 83 73 29 41 3 

SoS (ensk. anmäln samt 

övriga) 

98 60 81 35 45 1 

HSAN 226 195 165 86 79 

PSR 545 547 495 

Övriga ärenden 

Exp. för patientärenden 

- 97 82 

Journalförstöring - 18 4 3 1 

315 

703 

13 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

Kvalitet i vården 



Under våren 2010 skickades drygt 6 800 enkäter till patienter som vårdats inom den somatiska, 

psykiatriska och rättspsykiatriska slutenvården. Patienterna ombads bedöma erfarenhet av bemötande, 

förtroende, delaktighet, information och tillgänglighet. 

Inom den somatiska vården fick bemötandet högst poäng (92). Även frågor om patienterna kunde 

rekommendera sjukhuset till andra fick höga poäng. Enkäten visade också att patienterna upplevde sig 

ha haft nytta av vården och kände förtroende för personalen. 

Tillgängligheten var den fråga som fick lägst poäng i enkäten både för somatisk och psykiatrisk vård. 

Ytterligare förbättringsområden inom psykiatrin var ökad delaktighet och behov av information. 

Patienternas erfarenheter av och synpunkter på vården är ovärderliga för sjukhusets förbättrings- och 

utvecklingsarbete. Med anledning av studien genomfördes inom sjukhuset föreläsningar om hur man 

arbetar med resultatet av enkäten. 

Patienters och anhörigas delaktighet 

Verksamheter inom sjukhuset samarbetade med patienter, närstående och många brukarorganisationer 

på olika sätt under 2010: 

- Alla verksamhetsområden lade upp relevanta brukarorganisationer på sin hemsida, med länk till 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets externa hemsida. 

- Patienter och anhöriga träffade ledningsgrupper i dialogmöten eller motsvarande. 

- En del verksamheter tillvaratog patienters erfarenheter genom ”utvecklande revision”, där patienter 

intervjuas av revisorer, som utsågs av brukarorganisationerna, med uppföljning efter ett år. 

- En del verksamhetsområdena hade regelbunden kontakt med olika diagnosgruppsföreningar. 

- En del patienter och anhöriga deltog i några av verksamheterna händelseanalyser. 

- En del patienter erbjöds att delta i information/utbildning kring specifika diagnoser samt 

undervisning riktade till patienter. 

- Inspirationsdagen ”Patientdelaktighet – en tillgång eller ett hinder?” anordnades. 

- Den nya patientsäkerhetslagen medförde ett omfattande arbete inför undervisning om lagen, arbete 

som fortsätter under år 2011. 

Patientinformation 

En gemensam mall för patient- och närståendeinformation ”Hej och välkommen” togs fram för att 

sjukhusets information ska vara enhetlig. Sjukhusets verksamheter har möjlighet att lägga till 

enhetsspecifik information i mallen. De delar av mallen som är sjukhusgemensamma översattes till 

regionens tolv vanligast språk. Mallen implementerades under 2010 och sjukhusets verksamheter fick 

särskilt stöd i utformandet av lokala anpassningar. 



öppenvårdsmottagningar nu erbjuder sina patienter. Patienterna använde vanligtvis ärendetyperna av- 

och omboka tid, kontakta mig och förnya recept. En nationell utvärdering visade att patienter vanligtvis 

använde Mina vårdkontakter mellan kl. 17.00-24.00. 

Inom sjukhuset pågår ett utvecklingsarbete för att patienter direkt ska kunna vända sig till centralarkivet 

för att få ut journalkopior, istället för att vända sig till den medicinska verksamheten. 

14 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


En öppenvårdsmottagning inom urologin införde TeleQ. Tillgängligheten till mottagningen ökade från 

att 51 % av patienterna kom fram vid första försöket, till 85 % efter införandet. Före införandet av 

TeleQ väntade patienterna mellan 5 och 45 minuter på att komma fram till mottagningen. Efter 

införande var väntetiden mellan 1-10 minuter. 96 % av patienterna uppgav att de blev kontaktade i rätt 

tid. Planeringen för ytterligare införande påbörjades under 2010. 

Klagomålshantering 

Klagomålshanteringen är en viktig del av sjukhusets samspel med patienter och närstående. Den bidrar 

till patienters och närståendes delaktighet och ger underlag för förbättringar. Inkomna klagomål har 

registrerats i sjukhusets avvikelsehanteringssystem. 

Sjukhuset anordnade ett flertal informations- och utbildningstillfällen för anställda som ett led i 

kvalitetssäkring av avvikelseregistrering. En uppskattad inspirationsdag, med temat bemötande av 

missnöjda patienter, anordnades för sjukhusets klagomålshanterare. 

Diagram 3: Totalt antal klagomål som inkommit till SU 2009 och 2010, inklusive redovisning per 

kön och typ av klagomål. 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

64 

30 

280 

125 

98 

223 

158 

117 

279 

40 

30 

197 

152 

91 

243 

128 

102 

233 

90 

31 

277 

181 

106 

287 

215 

125 

4 3 7 

2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 

Vård och behandling Org/regler/resurser Bemöt/komm/info 

* Kategorin ”vet ej” avser ospecificerat kön 

347 

Kvinnor 

Under 2010 (t.o.m. 2010-12-14) registrerades 859 patientklagomål i sjukhusets avvikelsehanteringssystem 

(753 under 2009). Under 2010 blev det möjligt att i avvikelsehanteringssystemet välja flera 

klagomålskategorier för ett ärende. Det gör att summan av kategorier inte överensstämmer med totala 

antalet klagomål. 

Patientnämndens kansli i Göteborg tog 2010 (t.o.m. 2010-12-15) emot 868 ärenden gällande SU (818 

ärenden 2009). Chefläkarna och övrig personal inom expeditionen för patientärenden träffade vid två 

tillfällen under året utredarna på patientnämndens kansli i Göteborg. Syftet var att ta del av och 

diskutera aktuella iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna. Träffarna resulterade i en 

ökad kontakt mellan chefläkarna och berörda verksamheter. 

Målsättningen är att patienter ska vara nöjda med vården, men även underlätta för dem att rapportera 

eventuella klagomål. Med anledning av den senare målsättningen är det för en tid framöver positivt att 

antalet registrerade klagomål ökar. 

Män 

Vet ej 

Totalt 

15 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Riktade insatser till särskilda patientkategorier 

Våldsutsatta i nära relationer 

Etiskt forum fortsatte implementeringen av handlingsplanen för våldsutsatta i nära relationer. 

Personalutbildningar genomfördes inom bland annat verksamhetsområdena gynekologi, obstetrik, 

An/Op/IVA, reumatologen samt inom ambulansverksamheten. Undersköterskor fick även information 

om patientgruppen i samband med kompetensutvecklingsdagar. Etiskt forum samarbetade under året 

med regionens Kompetenscenter för Våld i nära relationer. 

Vård av asylsökande och gömda flyktingar 

Etiskt forum fortsatte implementeringen av ”Handlingsplan om akut och omedelbart nödvändig vård för 

asylsökande och gömda flyktingar” inom sjukhuset. Personalutbildningar genomfördes vilka riktade sig 

till kuratorsgruppen vid Mölndals sjukhus, personal vid Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska 

vårdavdelningar och An/Op/IVA samt obstetriken inom Östra sjukhuset. 

Socialdepartementet intervjuade personal från Etiskt forum angående sjukhusets handlingsplan för 

papperslösas rätt till vård, inför det nya lagförslag som skall lämnas till regeringen våren 2011. 

Eventuellt kommer sjukhusets handlingsplan bli mall för riket. 

Etiskt forum svarade även på förfrågningar och gav stöd vid olika ställningstaganden från 

vårdavdelningar och mottagningar inom hela SU. Dessutom samarbetade de nära med regionens Asyl- 

och flyktingenheten. 

Barnperspektivet inom vuxenvården 

Enligt regionstyrelsens och sjukhusets riktlinjer skall barn och ungdomars perspektiv som närstående 

till svårt sjuka inom vuxenvården, vara en naturlig del i arbetet. Målet är att barnets eller ungdomens 

behov av omvårdnad, trygghet, information, råd och stöd i samband med närståendes sjukdom eller död 

ska tillgodoses. Under 2010 arbetade flera verksamheter med frågan sedan utbildningsdagarna 2009, 

och lokala arbetsgrupper och rutiner etablerades. Sjukhusets verksamheter anordnare 

utbildningsaktiviteter och medarbetare deltog i externa föreläsningar om barnperspektivet och barns 

rättigheter. En utbildning till barnrättsombud har framtagits i samarbete med Centrum för barns rätt till 

hälsa inom DSBUS. Sammanlagt utbildades 23 barnombud under 2010. 

Medicinsk kvalitetsuppföljning 

Resultaten i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet analyseras 

tillsammans med resultat från kvalitetsregister inom sjukhuset. Analysen ligger till grund för 

förbättringsåtgärder. Resultaten används framförallt som underlag för förbättringsåtgärder inom berörda 

verksamheter oavsett var man ligger i den nationella jämförelsen. Inom verksamheter där resultaten 

ligger klart under riksgenomsnittet sker redovisningar och uppföljningar för sjukhusets ledningsgrupp 

och styrelse. Verksamheter med mycket goda resultat uppmärksammas, med syftet att fungera som 

inspiration för andra verksamheter. 

Tabell 5: Andel kvalitetsindikatorer där SU är lika bra eller bättre än riksgenomsnittet 

2010 2009 

Alla indikatorer (39 st) 36 % 28 % 

Medicinska kvalitetsindikatorer (24 st) 46 % 26 % 

16 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Inom strokesjukvård ligger 4 av 5 indikatorer över riksgenomsnittet. Inom kirurgi ligger de 4 

indikatorerna under riksgenomsnittet. Förbättringspotential finns också för tillgänglighet där SU ligger 

under riksgenomsnittet i 3 av 4 sjukhusspecifika indikatorer. 

Inom psykiatrisk vård följs ett flertal kvalitetsmått. Ett viktigt mått är andelen patienter i 

allmänpsykiatrisk öppenvård som funktionsskattas med GAF (Global Assessment Function Scale). 

Totalt för SU 2010 skattades 71 % av patienterna (72 % av kvinnliga patienterna och 69 % av manliga 

patienterna) med GAF. 

Tabell 6: Andel patienter inom allmänpsykiatrisk öppenvård skattade med GAF 2010 i jämförelse 

med 2009 

2010 2009 

Psykiatri Mölndal 71% 85% 

Psykiatri Sahlgrenska 73% 72% 

Psykiatri Östra 61% 69% 

På grund av skillnader i mätmetoder är resultaten för 2009 och 2010 inte jämförbara. Mätmetoden som 

användes under 2009 var inte kvalitetssäkrad, och olika slags mätmetoder användes i uppföljningen 

under 2010. Under 2011 ska mätmetoderna vidareutvecklas, och målsättningen är att GAF-skattning 

som mätinstrument ska vara helt kvalitetssäkrad inför uppföljningar 2012. 

Tabell 7: Andel patienter inom allmänpsykiatrisk öppenvård skattade med GAF 2010, 

könsuppdelat 

Kvinnor Män 

Psykiatri Mölndal 73% 68% 

Psykiatri Sahlgrenska 73% 73% 

Psykiatri Östra 63% 58% 

Ett annat mått är förekomsten av en skriftlig vårdplan. 

Tabell 8: Andel patienter i psykiatrisk slutenvård med skriftlig vårdplan i Melior 2010 i jämförelse 

med 2009 

2010 2009 

Psykiatri Mölndal 73% Ingen uppgift 

Psykiatri Sahlgrenska 63% Ingen uppgift 

Psykiatri Östra 80% Ingen uppgift 

Beroende 84% 92% 

Neuropsykiatri 96% 90% 

På grund av skillnader i mätmetoder är resultaten för 2009 och 2010 inte jämförbara, på grund av 

förändrade uppföljningsrutiner. Beroendekliniken vars resultat var sämre jämfört med 2009 bedömer 

trots det att andelen patienter med skriftliga vårdplaner varit lika stor i jämförelse med 2009. Vissa 

enheter har inte rapporterat in underlag i journalsystemen, som ligger till grund för uppföljningen, på 

korrekt sätt. 

Alla psykiatriska verksamheter arbetar med att patienter i behandling ska ha en skriftlig vårdplan. Vid 

mätning per juli månad 2010 hade 68 % av patienter inom allmänpsykiatrin en skriftlig vårdplan och 

vid mätningen i september var motsvarande siffra 72 %. Andelen är egentligen högre då dokumentering 

i vissa fall inte gjorts under rätt sökord. Psykiatrin arbetar med att förbättra dokumentationsrutinerna. 

17 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Hälsofrämjande sjukhus 

Under 2010 fortsatte arbetet med att integrera det viktiga hälsofrämjande syn- och förhållningssättet i 

organisationen som en del i det dagliga arbetet. Syftet med insatsen är att sprida kunskap, motivera till 

en hälsosammare livsstil för befolkning, patient och medarbetare samt bidra till en effektiv och hållbar 

hälso- och sjukvård. Fokusområden under 2010 var fysisk aktivitet på recept (FaR), rökfritt 

sjukhusområde samt kampanj för ett hjärn- och hjärtsäkert Västra Götaland. 

Under året genomfördes följande aktiviteter: 

• Deltagande vid möte för ”alla chefer” för att tydliggöra vad ett hälsofrämjande sjukhus är och 

berätta vad som pågår på SU samt inspirera till ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 

arbete. 

• För allmänheten anordnades 11 öppna föreläsningar samt en kampanj i Nordstan för att öka 

medvetenheten om att snabbt söka vård vid symtom på stroke, TIA och hjärtinfarkt. 

• Införandet av FaR påbörjades, en övergripande FaR-samordnare tillsattes, handlingsplaner 

utarbetades, Melior förbereddes och flera enheter införde FaR. 

• Aktiviteter som riktade sig till medarbetarna genomfördes. föreläsningar, friskvårdsdagar och 

friskvård/träning för att öka möjligheten till och kunskapen om livsstilens betydelse för hälsan. 

• Arbetet med att skapa ett rökfritt sjukhusområde fortsatte, liksom insatsen rökstopp inför 

operation. 

• Deltagande i nationell alkoholscreening. 

• Deltagande i nationella nätverksgrupper för kost och fysisk aktivitet, samt vid socialstyrelsens 

kunskapsseminarium för sjukdomsförebyggande metoder. 

18 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03



Strategiska mål Styrtal Måltal 2010 Resultat 2008 Resultat 2009 Resultat 2010 

P1. Allt införande av nya och Antal införda och 

utmönstrande av mindre effektiva utmönstrade metoder med 

eller föråldrade metoder sker på hjälp av HTA, SBU, 

ett ordnat och evidensbaserat sätt nationella riktlinjer 

P2 Den överenskomna vården vid 

SU är lättillgänglig och köfri och 

baseras på öppna prioriteringar 

SU:s verksamheter kännetecknas 

av kvalitet, tillgänglighet, 

nytänkande och effektivitet. 

Verksamheter arbetar systematiskt 

med överföring från sluten vård till 

öppen vård 

P3 Väldefinierade, 

standardiserade och effektiva 

processer utan oönskad variation 

Ledningssystemet omfattar den 

samlade verksamehten inklusive 

kvalitet, säkerhet och miljö. 

P4 Bästa möjliga vård säkerställs 

genom öppen systematisk 

uppföljning Arbetet präglas av 

helhetssyn, samarbete, dialog och 

öppenhet. 

Antal väntande >90 dagar till 

ett första besök 


behandling 

Antal viktade prestationer i 

enlighet med vårdöverenskommelsen 

Ledtider på akutmottagningarna 

ska bli 

kortare i enlighet med 

regionens mål: 

Tid till triage 

Tid till läkare 

Total genomloppstid 

Andel chefer som känner till 

och använder SUs 

ledningssystem 

Andel kvalitetsparametrar 

som uppnår minst 

riksgenomsnitt i nationella 

jämförelser av vårdens 

resultat 

Kartläggning och 

mätmetod samt 

resultatredovisnin 

g klart sep -10 

0 väntande > 90 

dagar 

Enligt VÖK 2010 

182 245 (Budget 

inkl prioriteringar 

och exklusive synhörselverksamheten) 

90% 90 3 855 väntande > 90 

dagar till förstabesök dagar till förstabesök 

922 väntande > 90 948 väntande > 90 

dagar till behandling dagar till behandling 

197 745 189 541 (exkluvise synhörselverksam-heten) 

190346 (inklusive synhörselverksamheten) 

Nytt 2010 

1 578 väntande > 90 

dagar till förstabesök 

1 454väntande > 90 

dagar till behandling 

189 899 (Inklusive 

prioriteringar och 

exklusive synhörselverksamheten) 

26 min 

299 min 

7,21 tim 

90% Nytt 2010 85% av SUs chefer 

känner till 

ledningssystemet 

65% av SUs chefer 

använder 


50% Nytt 2010 46% 

Vården inom SU ska vara jämlik och baserad på behov. Resurstilldelning, säkerhet, tillgänglighet och 

bemötande ska inte vara beroende av t.ex. kön, etnisk bakgrund, religion, förmåga att kommunicera, 

bostadsområde, klasstillhörighet etc. En kunskapsbaserad vård är en förutsättning för att säkerställa en 

jämlik vård. 

Vårdens resultat redovisas i form av könsuppdelad statistik i bland annat nationella kvalitetsregister. 

Sjukhuset följer även mått på att samma vård erbjuds patienterna oavsett i vilket upptagningsområde de 

bor genom analys av vårdutnyttjande och bostadsort. 

Inom sjukhusets psykiatriska vård etablerades under 2010 en ny organisation som syftade till att 

underlätta utvecklingen av gemensamma arbetssätt och förbättra möjligheterna att erbjuda god vård på 

lika villkor. Vidare fortsatte arbetet med att införa så kallade fast-track vårdkedjor. Denna insats berörde 

under 2010 allt fler patientgrupper och löper genom patientens hela vårdkedja från ambulans till "rätt" 

vårdnivå. Insatsen bygger på standardiserade rutiner enligt triagesystemet Metts och strävar mot en 

jämlik och jämställd vård. 

19 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Sjukhuset genomförde tillsammans med Kunskapscentrum för jämställd vård en särskild temadag om 

jämlik vård riktad till alla medarbetare. Under temadagen belystes bland annat HBT, genus, etnicitet, 

funktionshinder, socioekonomi och organisation av olika föreläsare. 

Flera av sjukhusets team deltog i det regionala projektet ”Gör det jämnt”. En glädjande händelse är att 

en slutenvårdsvårdenhet inom Psykiatri Mölndal tilldelades Västra Götalandsregionens 

jämställdhetspris 2010. 

Ledningssystem 

SUs ledningssystem utökades med nya processer, rutiner och regelverk om medicintekniska produkter 

samt vårdprocessen för stroke/TIA-patienter. Utifrån upprättad kommunikationsplan genomfördes en 

introduktion i ledningssystemet för områdesledningar, kvalitetsorganisationen och för nya chefer på SU. 

I en enkätundersökning svarade 274 chefer att 85 % kände till ledningssystemet och 65 % använde det. 

Arbetet kommer framgent att fortsätta med beskrivning av vårdprocesser samt utbildning och 

forskningsprocesser. 

Förbättringsarbeten – Särskilda insatser 

Ständiga förbättringar 

Under hösten utvecklade sjukhuset en modell för ständiga förbättringar. FOKUS-modellen syftar till att 

systematisera verksamheternas förbättringsarbete. Modellen är en guide i förbättringsarbete och vänder 

sig till alla kliniskt verksamma såväl som till administrativ personal på SU. Modellen är framtagen av 

enheten för Kvalitetsutveckling och Patientsäkerhet samt sjukhusets kvalitetschefer. I den första 

utbildningsomgången under hösten 2010 utbildades cirka 500 chefer som sedan kunde ta hem modellen 

för att arbeta med ständiga förbättringar i den egna verksamheten. 

För att få en nulägesbedömning av engagemanget genomfördes en enkätundersökning där 274 chefer 

med ansvar för 12 227 medarbetare skattade att 26 % hade lämnat förbättringsförslag under året. 

Produktionsstyrning 

Ett koncept för produktionsplanering togs fram av sjukhusets logistiker. Konceptet baseras på vad som i 

engelskan kallas Master Planning och innebär planering av resurser och kapacitet i rullande 12 

månaders perioder. Som en del av huvudplaneringsprocessen utvecklades ett verktyg för 

prognostisering och planering. Inom Område 2, 3 och 5 pågår implementeringen. Fortsatt utrullning 

sker under kommande år. Utbildningar i huvudplaneringsprocessen genomfördes för sjukhusledning, 

områdesledningar, utförargruppen, kursdeltagare i processledareutbildning och regionchefer. 

Under våren genomfördes ett större arbete kring akuta vårdkedjorna. Där bistod SUs logistiker med 

analyser och rekommendationer i projekten: 

- Jourlinjer och schemaläggning 

- Medicinska akutvårdkedjan 

- Kirurgiska akutvårdkedjan 

- Akuta vårdplatser 

- Geriatrikprocessen 

- KOLprocessen 

- Strokeprocessen 

- Sjuktransporter 

20 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

KASK 


KASK Innovation är ett treårigt EU-projekt som drivs av sjukhusets enhet för Kvalitetsutveckling. 

Syftet är att utnyttja den stora potentialen för innovation i hälsosektorn. Projektet fokuserar på brukar- 

och medarbetardriven innovation och omfattar samarbete kring metoder för insamling, utveckling, 

utnyttjande och spridning av idéer. 

Fyra enheter inom sjukgymnastik och arbetsterapi arbetade med Innovationsmotorn, en modell, för att 

utveckla ett innovativt klimat. I modellen ingår självskattning på olika delar av verksamheten, 

exempelvis patientbemötande och målstyrning, följt av workshops och upprättande av handlingsplaner. 

Aktionsforskning kring detta arbete pågår i samarbete med Chalmers Innovation och förväntas 

resultera i en vetenskaplig artikel. 

Vårdplatsplanering 

En särskild arbetsgrupp ansvarar för sammanställning, bedömning och utvärdering av 

vårdplatsplanering under jul-/nyår och sommarperioden med utgångspunkt i tidigare års utfall. Ett 

pågående arbete syftar till att säkra tillförlitlig statistik över beläggning av vårdplatser, antal 

utlokaliserade patienter, antal återinskrivna patienter inom 28 dagar och den samordnade 

vårdplaneringsprocessen. Syftet är att ta fram bättre underlag för att ständigt anpassa antalet vårdplatser 

till behovet så att patientsäkerhet, god arbetsmiljö och ekonomi i balans upprätthålls. SU inrättade under 

2010 en funktion för vårdresursansvar på Mölndals sjukhus, Östra sjukhuset och Sahlgrenska sjukhuset. 

Sjukhusdirektör/jourhavande sjukhusdirektör har det övergripande vårdresursansvaret dygnet runt året 

runt. Vid ökat vårdplatsbehov kan s.k. vårdavdelning i beredskap, totalt 3 avdelningar med cirka 18 

vårdplatser, öppnas genom aktivering av katastroforganisationen. 

Samordnad vårdplanering 

I det gemensamma samverkansavtalet (LGS) mellan sjukhus, primärvård och kommun används en 

enhetlig och gemensam rutin för en samordnad vårdplaneringsprocess (SVPL). SU införde en ny rutin 

för säker rapportering av avvikelser som sker i samband med vårdplanering som berör sjukhuset, 

primärvård och kommun. Ett nytt IT-stöd (KLARA-SVPL) möjliggör en säker vårdplanering och 

överföring av vårdgivaransvar. 

Läkemedelsarbete 

Sjukhusets strategiska råd för läkemedelsfrågor samordnar arbetet med läkemedel. Rådet arbetar efter 

en fastställd strategi, vilken omfattar tio strategiska områden, som skall vara ett stöd för decentralisering 

av läkemedelsansvaret. 

Rådet samordnar även nomineringar för och uppföljning av ordnat införande av nya dyra läkemedel. 

Rådet samlar även in områdesvisa beskrivningar och uppföljning av läkemedelsanvändningen som 

bildar underlag för budgetarbetet kring läkemedelskostnader. 

Rådet deltar i uppbyggnaden av den nya organisationen för läkemedelsförsörjning som skall införas i 

början av 2012. Sortimentsanalys och inrättande av ett vårdnära lager (VNL) har genomförts i 

vårdbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset. 

Delar av läkemedelsstrategin berör patientsäkerhet och omfattar insatser avseende rapportering om 

läkemedelsbiverkningar, utbildning i journalsystemet Meliors läkemedelsmodul, introduktion av 

läkemedelsberättelser och läkemedelsavstämning inom geriatrik och medicin samt införande av 

läkemedelsförteckningen (syftar till att minska förekomsten av läkemedelsrelaterade problem och 

läkemedelsfel i vårdens övergångar). 

21 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Rådet genomförde under 2010 kompetensutvecklingsinsatser kring läkemedel, t.ex. i form av sjukhus- 

och områdesvisa läkemedelsdagar, utbildning av sjuksköterskor. Rådet genomförde även granskning av 

underlag för regionala medicinska riktlinjer och rekommendationer. 

Parallellt med sjukhuset egna insatser pågår införande av en ny regiongemensam rutin för 

läkemedelshantering. 

Katastrofplan 

Katastrofplanen för sjukhuset omarbetades under 2010, och en reviderad version fastställdes i januari 

2011. Våren 2011 planeras en revidering av den regionala katastrofplanen. I samband med detta 

kommer en mer omfattande revidering av sjukhusets katastrofplan genomföras. Under året har 

utbildningar i katastrofledning genomförts för sjukhusets gemensamma s.k. särskilda 

sjukvårdsledningen liksom för de lokala särskilda sjukvårdsledningarna. 

Kvalitetsveckan 

I mars 2010 genomfördes sjukhusets kvalitetsvecka för sjätte gången. Syftet med kvalitetsveckan är att 

presentera lokala och sjukhusgemensamma forsknings- och utvecklingsinsatser med fokus på kvalitet. 

Det goda kvalitetsarbete som görs på sjukhuset uppmärksammas samtidigt som Kvalitetsveckan ger 

inspiration och stimulans till fortsatt förbättringsarbete. 2010 års tema var Bemötande. 

2010 anmäldes totalt 95 bidrag, varav 33 presenterades som korta muntliga föredrag och 55 som 

”postrar”. Lunchdebatter hölls om aktuella teman. Två gästföreläsare var inbjudna, Jim Easton föreläste 

på temat "Leading quality in healthcare in a cold climate". Barbro Friden föreläste på temat "Säkerhet är 

allas ansvar - ta lärdom av misstagen!". Varje år lanseras ett SU-budskap under lättsamma former, detta 

år var temat "Prioritera mera". Dessutom anordnades en öppen kvällsföreläsning för allmänheten, "Lite 

skit rensar magen – sanningar och myter om bakterier och virus". 

SUs kvalitetspris 2010 tilldelades Vårdhygien och verksamhetsområdet infektion för arbetet "Bättre 

antibiotikaanvändning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset – en lyckad patientsäkerhetssatsning". 

Priset för bästa förbättringsidé tilldelades ortopedmottagningen på Mölndals sjukhus för arbetet 

"Sårbehandling i gemensam vårdprocess mellan sjukhus och kommun". Priser för dagens bästa poster 

delades ut. 

På måndagen hölls Sahlgrenska akademins Science Day och på fredagen hölls en kvalitetsdag för 

läkemedel på förmiddagen och ett seminarium om kunskapsbaserad vård på eftermiddagen. 

Vårdens inriktning och omfattning 

Socialstyrelsens föreskrift om God Vård (SFS 2005:12) är central i hela regionens hälso- och 

sjukvårdsarbete. SU ska på ett strukturerat sätt styra och leda verksamheten, och bedriva god vård i 

enlighet med socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för hälso- och sjukvården. I 

vårdöverenskommelsen för 2010 fastställdes därför att SU hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad 

och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. 

Sjukhusets övergripande uppdrag är att: 

- Erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11 och 

12. 

- Erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med Västra 

Götalandsregionen som upptagningsområde. 

- Erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som 

upptagningsområde. 

22 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


- Bedriva forskning, utbildning och utveckling. 

- Utgöra sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem. 

I vårdöverenskommelsen för 2010 reglerades volymer för patienter från Västra Götalandsregionen, 

specificerades gemensamma utvecklingsfrågor och konkreta förändringar i SUs uppdrag. En särskild 

plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2010 fastställdes, och redovisning sker i följande 

avsnitt. 

Utöver sjukhusets grunduppdrag, som specificerades i överenskommelsen med hälso- och 

sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, erhöll sjukhuset även finansiering för ett antal särskilda uppdrag enligt 

regionfullmäktiges budget för 2010, vårdöverenskommelsen och från regionstyrelsen och hälso- och 

sjukvårdsutskottet för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Uppdragen berörde följande 

verksamheter: 

- Hjärtsjukvården 

- Psykiatri 

- Mammografi 

- Strokesjukvård 

- Obesitas 

- Rättspsykiatri 

Utöver ovanstående har sjukhuset även övertagit strålbehandlingsverksamheten vid Södra Älvsborgs 

sjukhus och därmed även uppföljningen av verksamheten i Borås. Uppdragen har genomförts enligt 

plan. En detaljerad redovisning finns i bilaga 4, Uppföljning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets 

särskilda vårduppdrag 2010, kompletterande redovisning till HSN Göteborg. I bilagorna 4 och 5 

redovisas kompletterande produktionsuppgifter för strålbehandlingsverksamheten. 

Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2010 

SU sluter årligen en vårdöverenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet. 

Enligt den beslutade uppföljningsplanen för vårdöverenskommelsen ska SU särskilt följa upp ett urval 

av verksamhetsområden. Nedan redovisas resultat i enlighet med planen, per vårdnivå. 

Region- och rikssjukvård 

Transplantationssjukvård 

Sjukhuset har i uppdrag att ansvara för regionens donationsenhet med syfte att öka antalet anmälningar 

till donationsregistret och därmed i förlängningen antal tillgängliga organ för transplantation och dels 

regionuppdraget att utföra transplantationer. Då antalet transplantationer är helt beroende av tillgången 

på organ har en ekonomisk modell tagits fram som är anpassad till verksamhetens speciella 

förutsättningar. Enligt modellen får sjukhuset finansiering för det antal transplantationer som överstiger 

en överenskommen basvolym och en reduktion av ersättningen om volymerna minskar. Antalet 

transplantationer som genomförts vid transplantationscentrum under 2010 framgår i nedanstående 

tabell. 

23 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Tabell 9: Antalet transplantationer som genomfördes vid SU 2010 fördelat per organ, med 

uppgift om differens i jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland 

respektive andra region/landsting särredovisas. 

VG Ej VG Totalt 

Typ av organ Antal Basvolym Differens basvolym Antal Antal 

Hjärta 16 14 2 15 31 

Lungor 15 12 3 23 38 

Njure 56 80 -24 71 127 

Lever 35 27 8 42 77 

Övriga 6 8 14 

Summa 128 133 -11 159 287 

Utveckling av antalet transplantationer framgår av nedanstående tabell. 

Tabell 10: Totala antalet transplantationer utförda vid SU 2005-2010. 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 Totalt 

VG 103 115 123 138 114 128 721 

ej VG 156 132 156 174 188 159 965 

Summa 259 247 279 312 302 287 1 686 

Antalet donatorer från Västra Götalandsregionen minskade under 2010 (20 donatorer) jämfört med 2009 

(29 donatorer). 

En genomgång har gjorts avseende alla avlidna på CIVA och NIVA vid Sahlgrenska sjukhuset, för att 

pröva om någon ytterligare avliden kunde ha blivit donator. Genomgången visar att det fanns en eller 

möjligen två patienter under början av 2010 där frågan skulle ha aktualiserats. De patienter där det 

bedömts finnas en möjlig utveckling till donator är de med svår nytillkommen hjärnskada och 

respiratorbehandling. 

Regionala donationsenheten, beskrivning av insatser 2010 

Sjukhuset har i uppdrag att ansvara för regionens donationsenhet. Enheten uppdrag är att bidra till att 

antalet anmälningar till donationsregistret ökar, och i förlängningen ökar antalet tillgängliga organ för 

transplantation. Enheten har även uppdraget att koordinera transplantationer i regionen. 

Under året besökte enheten samtliga IVA-avdelningar i regionen utom Alingsås. Vid dessa besök gavs 

information om donation och metoder för identifiering av patienter där det finns möjlig utveckling till 

donation. Detta arbete fortsätter under 2011 med ett besök per IVA-avdelning och år. 

I november hölls ett första möte med donationsansvariga läkare i regionen. Vid mötet diskuterades hur 

den regionala donationsansvarige läkaren (DAL) skall stödja lokala DAL-kollegor i deras arbete. Dessa 

möten skall försöka hållas ett per termin. 

Under senare år har det varit oklarheter om organdonation i samband med att det finns behov av en 

rättsmedicinsk obduktion. Kontakt har tagits med Polismyndigheten och Rättsmedicin under 2009, 

vilket resulterat i en arbetsgrupp som kommer att utarbeta rutiner för verksamheten. 

24 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Donationsveckan 18-24 oktober 

För första gången arrangerades en Donationsvecka i Sverige. Inom regionen förekom olika aktiviteter 

för att öka allmänhetens ställningstagande för donation. Övergripande ordnades en serie 

informationsartiklar på SUs hemsida med länkning till regionens hemsidor. Vidare bistod enheten GP 

med kontakt med en anhörig till en donator, vilket resulterade i en mycket bra artikel om och för 

donation. Denna veckas aktiviteter ledde nationellt till en stor ökning av anmälningar till 

donationsregistret. 

Regional enhet öppenvård för funktionshinder 

Sjukhuset har ett regionalt kompetenscentrum som bistår andra sjukvårdsenheter i regionen avseende 

vård av patienter med medfödda kognitiva funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. 

Verksamheten etablerades 2009 och har under 2010 varit i full drift. Tillgängligt ekonomiskt utrymme 

2 084 tkr har använts. 

Länssjukvård 

Förlossningssjukvård 

Antalet förlossningar vid SU framgår av nedanstående tabell. För 2011-2013 görs en prognos på 

totalnivån. 

Tabell 11: Totala antalet förlossningar utförda vid SU 2005-2010 samt prognos 2011-2013. 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

VG 8 840 9 383 9 402 9 538 10 249 10 702 

Ej VG 273 263 228 261 293 291 

Summa 9 113 9 646 9 630 9 799 10 542 10 993 11 100 11 100 11 050 

Inom Västra Götalandsregionen tillämpas från och med 2010 en regiongemensam ersättningsmodell för 

förlossningssjukvård. Modellen innebär att för volymer utöver prognostiserat födelsetal utgår en 

ersättning per prestation med 75 procent av fullpris. Om antalet förlossningar blir färre än prognostiserat 

görs ett avdrag med 50 procent per prestation, om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket. 

Prognostiserat antal förlossningar på SU 2010 var 9 788 st, utfallet blev 10 702 förlossningar för 

kvinnor hemmahörande i Västra Götaland. Det var 914 förlossningar över budgeterat antal vilket 

innebar att sjukhuset fick 19,3 mnkr i ytterligare ersättning. 

Fosterdiagnostik 

HSU beslutade 2008 om nya riktlinjer för fosterdiagnostik och 2009 gjordes en kompletterande 

överenskommelse mellan SU och HSN för det utökade uppdraget. De nya riktlinjerna innebär att 

gravida kvinnor, 35 år och äldre, erbjuds kombinerat test samt att alla gravida kvinnor erbjuds 

organscreening. Mödrahälsovården svarar översiktlig information till alla gravida kvinnor som deltar i 

regionens mödrahälsovård. Vidare utför mödrahälsovården en mindre del blodprover för biokemisk 

analys. SU svarar för fördjupad informationen samt merparten av diagnostik och tester samt second 

opinion. Dessutom har sjukhuset ett regionalt uppdrag att vara remissinstans för misstänkta 

missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning samt ansvar för third opinion, 

kvalitetsuppföljning och utbildningsinsatser. 

Det under 2009 påbörjade arbetet att implementera riktlinjerna för fosterdiagnostik fortsatte även under 

2010 enligt plan. Utbildningsinsatserna gjordes till allt väsentligt under 2009 men har fortsatt under 

2010 med utbildning av genetisk rådgivare samt ultraljudsläkare. 

25 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Sjukhuset medverkade även i nätverksträffar i regionen för ultraljudsbarnmorskor och ultraljudsläkare. 

Kombinerade ultraljud och biokemiska prov (KUB) har till allt väsentligt genomförts enligt 

vårdöverenskommelsen. Efter införandet av KUB minskade det totala antalet fostervattenprover och 

moderkaksprover vilket var en väntad effekt. Organgenomgång utfördes vid alla rutinultraljud i enlighet 

med vårdöverenskommelsen. Samtliga ingående delar i riktlinjerna för fosterdiagnostik genomfördes 

under 2010 med undantag för second opinion där riktlinjer finns sedan tidigare. 

Palliativt centrum 

Sjukhuset har enligt vårdöverenskommelsen i uppdrag att inrätta ett palliativt centrum för utveckling, 

rådgivning och kompetensuppbyggnad. Verksamheten startade hösten 2009 och har sedan maj månad 

2010 varit i fulldrift. Till följd av att verksamheten inte har varit i drift hela året och kostnaderna 

därmed har varit lägre än antagandet i vårdöverenskommelsen fick sjukhuset ett avdrag med 220 tkr på 

tillgängligt ekonomiskt utrymme. 

Målrelaterad ersättning 

I vårdöverenskommelsen finns specificerat ett antal kvalitetsindikatorer med tillhörande måltal. 

Målrelaterad ersättning är kopplad till varje indikator. Utfall av målrelaterad ersättning framgår av 

bilaga 6: Målrelaterad ersättning enligt vårdöverenskommelsen 2010. 

Jämställd vård – Analys av två patientgrupper ur ett genusperspektiv 

Enligt vårdöverenskommelsen skall sjukhuset analysera patientgrupperna strokevård och vård vid 

bröstsmärta utifrån ett genusperspektiv, för att undersöka om kvinnor och män får likvärdig vård och 

behandling. Resultatet av analyserna redovisas kortfattat nedan. 

Strokesjukvården 

Analysen avseende strokesjukvården visar att könsskillnader främst förekommer inom trombolys- och 

blodförtunnande behandlingar. Beträffande förstnämnda synes könsskillnaden bero på slumpvariationer 

då det rör sig om relativt få patienter. I ägaruppdraget för strokesjukvården görs en satsning på 

trombolysområdet vilket medför att volymen ökar. Beträffande blodförtunnande medel finns inga 

sakliga skäl till könsskillnader. 

Strokesjukvården på Sahlgrenska bör vara bättre än riksgenomsnittet och även sträva efter att tillhöra de 

bästa. Det finns inga sakliga skäl till att män oftare får strokeenhetsvård jämfört med kvinnor. Sedan 

2009 är tillgången på strokeenhetsplatser förbättrad, och direktinläggning från ambulansen praktiseras 

vilket troligen har minskat skillnaderna. Antalet trombolyser behöver ökas. Under 2010 har 

trombolyserna ökat med nära 50 % jämfört med 2009, bland annat tack vare förbättrad prehospital 

sjukvård. Fler patienter bör få blodförtunnande behandling. Nya rutiner håller på att tas fram, vilket 

kommer att öka behandlingen hos äldre. Dessa förbättringar kan bidra till minskad dödlighet, bättre 

funktionsförmåga och lägre återinsjuknande i stroke. 

Kardiologi 

Verksamhetsområde kardiologi arbetar löpande med kartläggning och uppföljning av patientflöden med 

målsättning att kvalitetssäkra verksamheten. Nationella register som Swedeheart Riks-HIA, SCAAR, 

Sephia samt verksamhetens egna data ligger till grund för uppföljningarbete och analyser. I samtliga 

databaser och register följs genusuppdelad statistik systematiskt. Detta för att säkerställa att vården är 

jämställd och rättvis. 

Medelvårdtiden för alla vårdtillfällen 2010 vid verksamhetsområdet var lika för kvinnor och män, 2,5 

dygn. Kvinnor genomgår coronar-angio i samma omfattning som män medan något färre PCI-ingrepp 

görs hos kvinnor vilket kan förklaras av att den kvinnliga åderförkalkningssjukdomen skiljer sig från 

26 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


den manliga och sannolikt inte ska interveneras i samma omfattning. Andelen direktinlagda från 

ambulans inom respektive kön uppgår till 29 % för män och 18 % för kvinnor. Den främsta 

förklaringen till skillnaden är att en typ av infarkter är vanligare hos män än hos kvinnor. 

Vinnvård var ett projekt som hade som mål att kartlägga alla patienter som sökte för bröstsmärta på 

Sahlgrenska, Östra och Mölndal oktober-december 2008. Mätningar som gjordes inom ramen för 

projektet visade att skillnaderna mellan könen var små, även om det visade sig att det tog det längre tid 

innan kvinnor fick en preliminär diagnos och längre tid innan kvinnor fick plats på en vårdavdelning 

jämfört med män. Inom gruppen som verkligen hade ett akut koronart syndrom sågs dock ingen 

skillnad. Män och kvinnor fick behandling lika snabbt. 

Sammanfattningsvis har kartläggningar sedan mitten av 90-talet visat att det inte är några systematiska 

könsskillnader avseende utredning och behandling för de patienter som läggs in på en kardiologisk 

avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Forskning har visat att skillnaderna mellan könen är 

större för de patienter som blir inlagda på vanliga medicinavdelningar och det är sannolikt här den 

största förbättringspotentialen finns ur jämlik och rättvis sjukvårdsaspekt. 

Tillgänglighet och vårdgaranti 

Vårdgarantin syftar till att patienter som uppsöker hälso- och sjukvården ska få vård i rimlig tid. 

Vårdgarantin blev lag genom ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen den 1 juli 2010. Nationella och 

regionala uppföljningar av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet sker löpande under året. Uppföljningen 

av vårdgarantin har förändrats över tid, dels ifråga om mätmetoder som används, dels ifråga om 

patientgrupper och behandlingar som följs upp. Detta innebär att resultaten mellan månader inte alltid är 

jämförbara. För mer information om förändrade mätmetoder, se rapportens bilaga 2: 

Vårdgarantiuppföljning 2010. 

I denna rapport presenteras en sammanställning av det antal patienter som väntat på förstabesök eller 

behandling i mer än 90 dagar, med fokus på resultaten från och med september 2010, då betydande 

förändringar i uppföljningen av vårdgarantin genomfördes. Mer detaljerad information om väntetider 

finns i rapportens bilagor. 

Tabell 12: Antal patienter som väntat på första besök eller behandling i mer än 90 dagar, per 

september och december 1 . Inklusive graden av måluppfyllelse, i procent. 

Kategori 

förstabesök 2 

Väntande >90 dagar 

Första besök/behandling 

/behandling 3 December September 

Förändring 

december/ 

september 

Totalt 

väntande i 

december per 

kategori 

December 

Måluppfyllelse 

September 

28 mottagningar 1 578 3 020 -1 442 9 553 83% 70% 

40 specialiteter 

Övriga 

398 488 -90 2 137 81% 72% 

behandlingar/op 1 056 1 092 -36 3 524 70% 62% 

Totalt väntande 3 032 4 600 -1 568 15 214 

Koloskopi 70 126 -56 320 78% 66% 

Gastroskopi 50 43 7 310 84% 85% 

1) För historik, se rapportens bilagor. 

2) Förstabesök till ett urval av 28 mottagningar följs upp. 

3) Särredovisning av 40 (tidigare 42). specifika behandlingar sker pga att särskild nationell och regional uppföljning 

av dessa sker. Tidigare ingick även en uppföljning av obesitascentrats patienter, som fr.o.m sep 2010 endast 

redovisas i den regionala uppföljningen. Detsamma gäller särredovisning av resultat för koloskopi och gastroskopi 

som endast följs upp regionalt; ingår inte i den s.k. "kömiljarden", varför resultatet inte ingår i totalsiffrorna. 

27 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller behandling var i december 

1 568 vilket var 34 % färre jämfört med september. 

Måluppfyllelse förstabesök 


med september. Måluppfyllelsen för förstabesök ökade därigenom till 83 % i december, jämfört med 70 

% per september. Måluppfyllelsen minskade under december jämfört med november delvis på grund av 

att färre besökstider fanns tillgängliga under december eftersom många läkarbesök användes för 

återbesök och andra efterföljande besök. 

De långa väntetiderna fanns främst, liksom tidigare, inom ortopedi och ögonsjukvård. Ortopedins 

väntetider påverkades negativt av ett ökat antal akut sökande patienter på grund av halkolyckor under 

vintern (se även nedan). Antalet som väntat mer än 90 dagar inom den handkirurgiska specialiteten 

minskade väsentligt under de två sista månaderna, i december fanns inga väntade patienter över 

garantigränsen. 

Måluppfyllelse behandling 

Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på en behandling (alla behandlingar) 

var 74 % i december jämfört med 66 % i september. Det totala antalet patienter som väntat mer än 90 

dagar på behandling var i december 126 (8 %) färre jämfört med september. 


regionalt var antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på en behandling 90 (18 %) färre jämfört med 

september. Måluppfyllelsen ökade per december till 81 % jämfört med 72 % per september. Antalet 

patienter som väntat på behandling i mer än 90 dagar hade ökat främst inom områdena ögon och 

ortopedi (se bilaga 1). Snöoväder och halka bedrog till att ortopedins planerade operationsprogram i 

huvudsak ersattes av akuta operationer. 

I december var det 36 (4 %) färre patienter än i september som hade väntat mer än 90 dagar på alla 

”övriga” behandlingar. Måluppfyllelsen för övriga behandlingar var 70 % per december liksom 62 % 

per september. 

Inom BUP uppnåddes, liksom tidigare, vårdgarantimålet till hundra procent avseende förstabesök, fördjupad 

behandling samt för fördjupad utredning inom BUP. 

Problemet med långa väntetider fanns inom samma specialiteter som för förstabesök, inklusive 

plastikkirurgin. Externa vårdgivare anlitades för att korta köerna inom t.ex. ortopedi, ögon, 

bröstrekonstruktion, ablationsbehandling, handkirurgi och behandling vid sömnapné. För att klara 

vårdgarantin köpte SU vård hos andra vårdgivare för 131 mnkr under 2010. 

Trots verksamheternas extrainsatser och anlitande av externa vårdgivare kvarstår inom vissa områden 

långa väntetider. Samtidigt minskade antalet patienter som väntat mer än 90 dagar kraftigt särskilt de 

senaste månaderna. Det betyder att SU både löpande tillhandahåller vård inom vårdgarantitiderna för 

nytillkommande patienter och till ett stort antal av de patienter som sedan tidigare fått vänta för länge. 

Att antalet som väntat mer än 90 dagar inte minskar ännu snabbare beror på att det saknas fler externa 

vårdgivare att remittera patienterna till. Tillgången på externa vårdgivare med rätt kompetens är starkt 

begränsad inom t.ex. plastikkirurgi, neurokirurgi och handkirurgi. 

Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer 

Regional uppföljning av vårdgarantin avseende välgrundad misstanke om cancer sker löpande. Vid 

välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom 2 dagar 

räknat från ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. 

28 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Tabell 13: Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer, som har erbjudits vård inom 

den regionala vårdgarantin under 2010 

Specialitet 

antal inkomna 

remisser rörande välgrundad 

misstanke om 

cancer 

Kvinnor Män 

andel patienter som fått 

läkarbesök inom 

garantitiden 

antal inkomna 

remisser rörande 

välgrundad 

misstanke om 

cancer 

andel patienter som fått 

läkarbesök inom 

garantitiden 

December September December September 

Allmän kirurgi 16 

94% 75% 

16 88% 88% 

Gynekologi 5 80% 100% - - - 

Urologi 15 100% 100% 27 100% 100% 

ÖNH 18 100% 100% 27 100% 100% 

Hud 8 100% 100% 5 100% 100% 

Lungmedicin 8 100% 86% 5 100% 60% 

Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU för 

konsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning, 

vilket förklarar att ingen patient hade väntat mer än två dagar inom barn- och ungdomsmedicin. 

Inom allmän kirurgi fick 15 kvinnor besökstid inom garantitiden. En kvinna fick besökstid inom 18 

dagar. Fjorton män fick besökstid inom 14 dagar och två män fick en besökstid inom 15 dagar. Inom 

den gynekologiska vården fick fyra kvinnor besökstid inom garantitiden samt en kvinna fick besökstid 

inom 19 dagar. 

Sjukhusets verksamhetschefer har fastställt en rutin rörande remisser som medicinskt bedöms indikera 

”välgrundad misstanke om cancersjukdom”. Samtliga sådana inkomna remisser registreras vid 

ankomsten och patienten bokas in direkt till första möjliga mottagningstillfälle. Om ledig tid inte finns 

tillgänglig skall extra mottagningar bokas in, vilket inte alltid hittills kunnat göras inom garantitiden. 

Måluppfyllelse koloskopi och gastroskopi 

Inom SU följs måluppfyllelsen avseende koloskopier och gastroskopier särskilt upp (se särredovisning i 

tabell 12). Antalet patienter som väntat på en koloskopi i mer än 90 dagar var 56 (55 %) färre jämfört 

med september. Inom gastroskopin ökade antalet väntande jämfört med september med en. Berörda 

verksamheter samordnar sina insatser, bland annat finns en gemensam koordinering för 

koloskopiundersökningar. 

Måluppfyllelse vårdgarantin 2009-2010 

I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen för besök och behandling perioden januari 2009 till 

december 2010. Resultaten för 2009 och 2010 är, som tidigare nämnts, inte jämförbara på grund av 

förändringar i mätmetoder och utökning av de patientgrupper som omfattas av vårdgarantin (se 

rapportens bilagor för detaljer). Brotten i diagrammet visar när förändringar skett. 

29 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Diagram 4: Måluppfyllelse vårdgarantin 2009 januari-december 2010. Första besök och 

operation/behandling, i procent. 1 

Procent 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

jan-09 

februari 

mars 

april 

maj 

juni 

juli 

augusti 

september 

oktober 

november 

december 

jan-10 

februari 

mars 

Måluppfyllelse vårdgarantin 

2009 januari -2010 december 

april 

maj 

juni 

juli 

augusti 

Första besök Operation/ Behandling 

september 

oktober 

november 

december 

1) Måttet behandling jan 2009-aug 2010 omfattar 41 (tidigare 42) specificerade åtgärder. För december är 

resultatet för dessa åtgärder 81 %. Från och med september 2010 och framåt omfattar måttet operation/behandling 

de 40 (tidigare 42) specificerade åtgärder och ”övriga” behandlingar, i enlighet med SKLs direktiv och den nya 

vårdgarantilagen. Det redovisade resultatet i diagrammet är för operation/behandling 74 %. Resultaten december 

2009 och december 2010 är därmed ej jämförbara. Från 1 april 2010 ingår även patienter i kategorin ”Patientvald 

väntan < 90 dagar” i mätningarna, vilket också markeras med ett brott i diagrammet. 

Under året ökade måluppfyllelsen avseende förstabesök till mottagningarna markant. Måluppfyllelsen 

minskade något under sommarmånaderna (63 % i augusti) men genom intensivt arbete ökade den till 

83 % i december. Måluppfyllelsen för behandling/operation ökade också markant under hösten, till 

74 % i december jämfört 66 % i september. Mätmetoden för behandling förändrades från och med 

september månad och omfattar sedan dess alla patienter som väntade på behandling/operation oavsett 

diagnos eller typ av operation/behandling. 

Under 2010 fanns två regionala målrelaterade ersättningsformer gällande vårdgarantin. Enligt 

vårdöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet och SU värderades 

måluppfyllelsen den 31 maj respektive 31 oktober. Hälso- och sjukvårdsutskottet finansierade en 

regional målrelaterad ersättning för att förbättra tillgängligheten, baserad på mätningar 31 maj, 31 

oktober och 30 november. SU fick under 2010 ersättning om 56 mnkr för vårdgarantiarbetet och 

måuppfyllelsegrad. 

Förbättringsarbete inom akutmottagningarna 

År 2008 fastställdes en regional utvecklingsplan för akutmottagningar inom Västra Götalandsregionen. 

Utvecklingsplanen består av tre moduler och omfattar områdena bemötande, information och service, 

ledtider samt personalens kompetens. Den regionala uppföljningen sker två gånger om året men 

dessutom följs ledtiderna upp varje månad inom sjukhuset. 

Under 2010 bedrev SU ett systematiskt förbättringsarbete i syfte att korta ledtiderna på 

akutmottagningarna. Varje akutmottagning har en handlingsplan för hur målen ska uppnås, dessa följs 

upp och revideras årligen. Under 2010 fastställdes akutenprocessen, processansvarig utsågs, liksom 

styrgrupp och processteam med uppdraget att förbättra vårdens kvalitet och effektivitet. Insatser som 

särskilt haft effekt är: 

30 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


- Akutmottagningarna vid Sahlgrenska och Östra öppnade tio respektive fyra observationsplatser 

för patienter som av medicinska skäl måste stanna på akutmottagningen för ställningstagande 

om inläggning eller hemgång. 

- På Östras akutmottagning infördes Specialist-Direkt för att förkorta patienternas väntetid till 

läkare. Östra och Sahlgrenskas akutmottagning och akutortopedin införde två s.k. Snabb-spår 

för mindre komplicerade sjukdomar och ortopediska skador. 

- Samtliga akutmottagningar har gjort förändringar vad gäller bemanning och schemaläggning för 

läkarna. 

- Vårdavdelningar har förändrat rutinerna för ronder och utskrivning av patienter för att lediggöra 

vårdplatser tidigt på dagen. 

- Fler patienter omfattas av direktintag såsom t.ex. stroke och åldersstigen. 

- Östras akutmottagning påbörjade försök med att tillåta triagesjuksköterskan direktinlägga vissa 

patienter. 

SU startade våren 2010 en bemötandeutbildning för akutmottagningarnas personal. Kursen omfattade 

22 timmar. Innehållet fokuserade på bemötande, jämställd vård, etnicitet, etik och kommunikation. 

Inom ramen för kursen lästes ett antal vetenskapliga arbeten som belyste bemötandet ur olika aspekter 

och med anknytning till akutsjukvård. Varje kursdeltagare ansvarade för att diskutera seminariefrågor 

på sin arbetsplats och därefter på de gemensamma seminarierna. Totalt deltog 22 medarbetare i kursen. 

Akutmottagningarnas förändrade arbetssätt har varit nödvändig, särskilt med tanke på det ökade antalet 

patienter som under 2010 sökt akut vård. Under december besökte totalt 14 431 personer någon av 

akutmottagningarna på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, 

Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset. Det var 476 fler än i november 2010 och drygt 1 000 fler 

än i december 2009. I genomsnitt besökte 466 personer per dag akutmottagningarna (465 i november). 

2010 besökte 171 471 personer någon av SUs akutmottagningar vilket är drygt 4 600 fler än 2009. I det 

totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, vars resultat 

mäts separat. 

I det följande redovisas resultaten för de ledtider som akutmottagningarna särskilt följt under 2010, dvs. 

tid till triage, tid till läkare och total genomloppstid. Resultaten redovisas på sjukhusövergripande nivå 

och omfattar akutmottagningarna på Östra (inkl DSBUS), Sahlgrenska och Mölndal. 

I rapporten redovisas både ledtider för december och genomsnittet för året. Båda mätningarna speglar 

ledtiderna men på något olika sätt, decemberrapporten visar hur utvecklingen såg ut för årets sista 

månad i förhållande till årets övriga månader. När ledtiderna varierar över tid under ett år är 

redovisningen av genomsnittet på årsbasis en indikation på hur ledtiderna har utvecklats. De enskilda 

akutmottagningarnas ledtider redovisas i bilaga 3. 


Målet för tid till triage (TTT) är att 90 % av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom 10 

minuter. I genomsnitt tog det 10 minuter (median 5 minuter) till en första bedömning och 90 % av 

patienterna var bedömda inom 24 minuter. Medianväntetiden var lika för december och november. 

31 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Diagram 5: Tid till triage för patienter vid SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av 

patienterna. Perioden avser januari – december 2010. 1 

minuter 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 

1) Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. 

67 % av patienterna hade fått en första bedömning inom 10 minuter vilket var en lägre andel än i 

november, se följande diagram. 

Diagram 6: Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs 

akutmottagningar. Perioden januari-december 2010. 1 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 


1) Resultat för första bedömning redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. 


Målet för tid till läkare (TTL) är att 90 % av patienterna ska ha träffat läkare inom 90 minuter. Tid till 

läkare var i december månad 277 minuter, vilket var 27 minuter längre än i november och 16 minuter 

kortare än i december 2009. 

32 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Diagram 7: Tid till läkare för patienter vid SUs akutmottagningar 2010 i jämförelse med 2009. 

Avser 90 percentilen av patienterna. 

minuter 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

j an feb mar s april maj juni juli aug sept ok t nov dec 

58 % träffade läkare inom 90 minuter vilket var en något lägre andel än i november, se diagram 7. 

Diagram 8: Andelen patienter som träffade en läkare inom 90 minuter vid SUs akutmottagningar. 

Perioden 2009-2010. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

jan 

09 

feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 

10 


Målvärde 

2009 

2010 

feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 

Målet för total genomloppstid (TGT) är att 90 % av patienterna ska ha lämnat akuten inom 5 timmar. 

Den totala genomloppstiden var i november 6 timmar och 57 minuter, vilket var 16 minuter längre 

jämfört med november 2010 och 48 minuter kortare än i december 2009. I genomsnitt var den totala 

genomloppstiden 3 timmar och 49 minuter (median 2 timmar och 49 minuter). 

09 

10 

33 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Diagram 9: Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar, 2010 i 

jämförelse med 2009. Avser 90 percentilen av patienterna. Perioden 2009-2010. 

timmar 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 


76 % av patienterna lämnade akutmottagningen inom 5 timmar, vilket är en något lägre andel än i 

november. Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, gynekologiakuten och infektionsakuten 

klarade målet för total genomloppstid. 

Diagram 10: Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar inom 5 timmar. Perioden 2009- 

2010. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

jan 

09 


10 

Målv ärde 

2009 

2010 


09 

10 

34 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

Sammanfattande analys 


Väntetiderna vid akutmottagningarna var i december något längre jämfört med november 2010, men 

kortare jämfört med december 2009 avseende total genomloppstid och tid till läkare. Den totala 

genomloppstiden var 48 minuter kortare jämfört med december 2009. Den totala genomloppstiden 

förbättrades med 53 minuter på Östra, 2 timmar och 15 minuter på Sahlgrenska och 35 minuter på 

Mölndal i december jämfört med december 2009 

Genomsnittlig förändring under 2010 

Den 90 percentilen av patienterna hade en tid till läkare som i genomsnitt var 18 minuter kortare per 

månad under 2010 och den totala genomloppstiden var 55 minuter kortare per månad i genomsnitt för 

hela året, jämfört med 2009. 

Ledtider för medicin och kirurgi 


var 55 minuter kortare för medicinpatienterna jämfört med december 2009. Ledtiderna för 

kirurgipatienterna förkortades också. Den totala genomloppstiden var 24 minuter kortare och väntetiden 

till läkare förkortades med 9 minuter i december jämfört med december 2009. 

Antal besök 

Antalet besök på akutmottagningarna inom SU ökade med drygt 4 600 personer (3 %) under 2010 

jämfört med 2009. Den största ökningen gällde ortopedin på Mölndal som hade 5 700 (14 %) fler 

akutbesök jämfört med 2009. I december föranledde det stora akutinflödet till ortopedin på grund av 

extrem halka att stabsläge påkallades vid två tillfällen. Det innebar bland annat att hela sjukhuset fick 

bidra med resurser för att klara det ökade inflödet av patienter. Bland annat ställdes planerade 

operationer in. 

Avslutande kommentar 

De kortare ledtiderna förklaras av högre bemanning, ett stort antal särskilda insatser och bättre struktur 

på verksamheten. Ett nära och dagligt samarbete har inletts med primärvården för att rätt patient ska tas 

om hand på rätt vårdnivå, vilket också bidragit till en positiv effekt på ledtiderna. Ledtiderna på 

akutmottagningarna påverkas av flera faktorer såsom ledtider för undersökningar som ska genomföras 

på andra ställen på sjukhuset, tillgången på lediga vårdplatser och inte minst att ett stort antal 

verksamheter ska samordna sina resurser och som samtidigt är beroende av varandra. 

Totalt sett har målen för ledtiderna på akutmottagningarna inte uppnåtts 2010 och förkortningen av 

ledtiderna inte varit tillräckligt stora. De i vissa fall mer blygsamma resultatbättringarna speglar heller 

inte omfattningen av alla de analyser som gjordes och de åtgärder som prövades och infördes. 

Anledningen att ledtiderna inte har förbättrats ännu mer är flera. Det viktigaste skälet är att det 

omfattande arbete som gjorts under 2010 bland visat att svårigheterna och komplexiteten är väsentligt 

större än vad som var förväntat. Det akuta patientflödet påverkas av och påverkar arbetet på 

vårdavdelningarna och påverkas av ledtider för laboratorieanalyser, röntgenundersökningar, transporter, 

andra akuta händelser, kompetensen och omfattning av bemanning, schemaläggning mm. Det samlade 

engagemanget hos chefer och många medarbetare för att lösa problemen och klara ledtiderna ökade 

avsevärt under 2010. Ett antal åtgärder genomfördes sent under året eller tidigt 2011 och har därför 

ännu inte fått effekt. Ytterligare åtgärder står i begrepp att prövas. Dit hör fortsatt successivt ökad 

bemanning (fler team) på akutmottagningarna för att klara målet för tid till läkare, arbete med ledtider 

på röntgen, tidigare utskrivningar från vårdavdelningar och bättre rutiner och stöd för patienter som 

skrivits ut för att klarar målet för total genomloppstid. Arbetet för att klara målen för ledtiderna vid 

akutmottagningarna är även 2011 en av sjukhusets mest prioriterade uppgifter. 

35 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Prestationer 

Sammanvägda prestationer 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets total utförda vård 2010 var 4,1 % över budget och 0,6 % över 2009 

års utfall mätt enligt Västra Götalands Regionens viktade produktionstal. 

Tabell 14: Sahlgrenska Universitetssjukhusets sammanvägda prestationer 2010-2009 

Perioden totalt 

Förändring utfall 

Viktat 

10-09 Diff utfall 10- budget 10 

produktionstal Utfall Budget Utfall Antal % Antal % 

2010 2010 2009 

VGR 189 899 182 245 189 451 448 0,2% 7 654 4,2% 

Övriga 17 180 16 583 16 478 702 4,3% 597 3,6% 

SU TOTALT 207 079 198 828 205 929 1 150 0,6% 8 251 4,1% 

Nedanstående graf illustrerar hur utfallet har förhållit sig mot budget under åren 2006-2010. 

Diagram 11: SUs sammanvägda prestationer 2006- 2010 

Utf all 

Budget 

225 000 

200 000 

175 000 

150 000 

125 000 

100 000 

75 000 

50 000 

25 000 

0 

Utfall och budget 2006-2010 

Utfall 207 079 206 989 215 156 204 204 203 180 

Budget 198 828 206 201 209 459 203 875 193 564 

Diff. årets utfall - årets 

budget 

Diff. årets utfall - 

föregående års utfall 

2010 2009 2008 2007 2006 

4,1% 0,38% 2,70% 0,16% 4,73% 

0,60% -0,90% 1,50% 1,70% 2% 

2009-2006 års utfall och budget är inklusive syn- och hörselverksamheterna. 

Under året reducerades budgeten med anledning av prioriteringsarbetet, i enlighet med beslut i hälso- och 

sjukvårdsnämnderna och sjukhusets styrelse. En förklaring till den högre produktionen än budget är att 

beslutade prioriteringsåtgärder inte kunde genomföras fullt ut och med full årseffekt under 2010. Detta 

berodde dels på att vissa prioriteringsbeslut fattades först i februari 2010 och på att andra åtgärder inte 

kunde genomföras på grund av att primärvården inte hade kapacitet och kompetens att ta över 

patientansvar i avsedd omfattning. Införande av vårdvalet i primärvården (VGPV) var också en orsak till 

det högre utfallet jämfört med budget. På grund av att Axessakuten inte längre omfattar allmänortopedisk 

vård ökade antalet besök på ortopediakuten mycket. En förändring som påverkade prestationsutfallet var 

överflyttningen av syn- och hörselverksamheterna till den nybildade förvaltningen Habilitering & Hälsa. 

Nedanstående graf illustrerar hur utfallet under året har förhållit sig till budget. Från och med maj har 

det skett en successiv ökning av utfallet i jämförelse med budget. 

Diagram 12: SUs produktionstal. Ackumulerat utfall och budget för totala antalet patienter. 

Mätning i enlighet med Västra Götalandsregionens viktade produktionstal 

36 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

Patienter totalt 

210 000 

200 000 

190 000 

180 000 

170 000 

160 000 

150 000 

140 000 

130 000 

120 000 

110 000 

100 000 

90 000 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 


Ackumulerat viktat produktionstal 

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Utfall 

Budget 

Inom den somatiska slutenvården (se bilaga 11) minskade totala antalet DRG-poäng jämfört med 

föregående års utfall med 1,1 %. Minskningen i antalet DRG-poäng förklaras av en teknisk förändring av 

viktlistorna motsvarande 1,3 %. 

För vård av rikssjukvårdskaraktär var minskningen 14,5 %, för regionsjukvården 6,9 % medan 

länssjukvårdens utfall var 4,2 % högre jämfört med föregående års utfall. Antalet DRG-poäng 2010 var 

4,7 % högre än budget. Mellan åren 2009-2010 kan noteras en förskjutning till länssjukvård från region 

och rikssjukvård. Antalet vårdtillfällen var 7,3 % högre än budget och oförändrade i jämförelse med 

2009. Medelvårdtiden i den somatiska slutenvården var 5,17 vårddagar per vårdtillfälle, vilket var en 

ökning med 2,1 % i jämförelse med 2009 (5,06 vårddagar). Medelvårdtiden inom den psykiatriska vården 

(exklusive rättspsykiatri) var 17,1 dagar 2010 i jämförelse med 18,1 dagar 2009. Andelen akuta 

inläggningar var 65 % (64 % 2009). 

Vårdnivåer och komplexiteten inom DRG-registrerad slutenvård 

Komplexiteten inom den somatiska slutenvården kan mätas som antalet DRG-poäng per vårdtillfälle. 

(Case Mix index, CMI). 2010 var CMI var 1,18 jämfört med 1,19 föregående år. 

Tabell 15: SUs somatiska slutenvård per vårdnivå och komplexitet 2006-2010 

Vårdnivå 

Länssjukvård 

2010 2009 2008 2007 2006 

DRG Poäng 83505 80137 80659 79279 79850 

Andel 66% 63% 63% 63% 63% 

Antal vårdtillfällen 86450 83610 82703 80144 78131 

CMI 0,97 0,96 0,98 0,98 1,02 

Regionsjukvård 

DRG Poäng 26763 28757 29896 29167 30600 

Andel 21% 23% 23% 23% 24% 


CMI 1,93 1,91 1,77 1,81 1,76 

Rikssjukvård 

DRG Poäng 16028 18751 18350 17311 17050 

37 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Andel 13% 15% 14% 14% 13% 


CMI 2,34 2,23 2,22 2,21 2,26 

CMI totalt 1,18 1,19 1,19 1,21 1,24 

Ett annat sätt att mäta komplexiteten är att följa ytterfallskostnaderna. Detta avser kostnader för extremt 

resurskrävande patienter där antingen vårdtiden var betydligt längre för enskilda patienter än inom 

förväntat intervall för respektive diagnosgrupp, eller där kostnaderna för enskilda patienter inom 

respektive diagnosgrupp var betydligt högre än inom förväntat intervall. Ytterfallskostnaderna 

motsvarade ett belopp på 386 mnkr för 2010, en ökning med 1 % i förhållande till 2009 (382 mnkr). 

Diagram13: SU ytterfallskostnader 2006-2010 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Ytterfallskostnader 

(mnkr) 

Diff. årets utfall - 

föregående års utfall 

Öppen vård 

386 382 

Ytterfallskostnader 2006-2010 

411 

380 

289 

2010 2009 2008 2007 2006 

386 382 411 380 289 

1% -7,1% 8,2% 31,5% -4,9% 

Antalet besök i öppen vård (se bilaga 11) var 2010 totalt 1 301 438, vilket var 40 443 (3,1 %) fler än 

under 2009. Besöken i dagkirurgi m.m. minskade med 1,9 % och uppgick till 177 723 (2009: 181 168). 

Läkarbesöken och sjukvårdande behandlingar var 4,8 % fler än budgeterat och 5,7 % fler jämfört med 

2009. 

Av SUs totala vård 2010 tillhandahölls 48 % till män och 52 % till kvinnor, vilket var samma andelar 

som 2009. Totalt sett fick 0,2 % fler män och 0,9 % fler kvinnor vård på sjukhuset jämfört med 


Tabell 16: SUs prestationer, fördelat per kön. 2010 jämfört med 2009. 

2010 2009 Förändring 2010-2009 i % 

Nyckeltal prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Antal sammanvägda 

prestationer 107 415 99 664 207 079 106 493 99 436 205 929 0,9% 0,2% 0,6% 

294 500 patienter (unika individer) besökte och vårdades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset under 

2010 i öppen respektive slutenvård. I förhållande till föregående år så minskade antalet patienter med 

1,2 % i öppen och slutenvården. Av dessa patienter var 68 patienter över 100 år gamla, en ökning mot 

föregående år med 13 patienter. 

38 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Tabell 17: Antal patienter som besökt SU per vårdform. Avser fakturerade patienter. Resultat 2010 

i jämförelse med 2009 

Patientens 

2010 2009 Förändring 2010-2009 

hemvist Slutenvård Öppenvård Totalt Slutenvård Öppenvård Totalt Slutenvård Öppenvård 

Västra 

Götalandsregionen 

69 952 259 790 274 735 70 578 263 143 277 925 -0,9% -1,3% 

Övriga 5 724 17 875 20 586 6 020 17 803 20 590 -5,2% 0,4% 

Summa 75 607 276 949 294 500 76 532 280 206 297 667 -1,2% -1,2% 

Vård av patienter från Västra Götalandsregionen 

Vård av patienter från Västra Götaland var 4,2 % högre än budget och 0,2 % högre än föregående år (se 

bilaga 11). Av nedanstående diagram framgår att utfallet följde budget fram till maj, därefter var utfallet 

högre än budget 

Diagram 14: Ackumulerat utfall och budget för patienter från Västra Götaland. Mätning i enlighet 

med Västra Götalandsregionens viktade produktionstal 

VGR patienter 

200 000 

190 000 

180 000 

170 000 

160 000 

150 000 

140 000 

130 000 

120 000 

110 000 

100 000 

90 000 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 



Utfall 

Budget 

Sluten somatisk vård 

Den slutna somatiska vården utgör den kvantitativt mest omfattande och resurskrävande vården vid 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Antalet DRG-poäng 2010 var 5,4 % högre än budget och 0,9 % 

lägre än 2009. Antal vårdtillfällen var 7 295 fler än budgeterat och i princip oförändrade i jämförelse 

med 2009. Antalet transplantationer ökade med 16 % och antalet förlossningar ökade med 5,3 % i 

jämförelse med föregående år. I utfallet märks även en förskjutning från vård inom riks och 

regionsjukvård till länssjukvård. 

Öppen somatisk vård 

Inom öppen somatisk vård utfördes under året 798 393 besök, vilket var 3,8 % fler än budgeterat och 

3,4 % fler än föregående år. Att antalet öppenvårdbesök var väsentligt fler än budgeterat kan förklaras 

av att den förväntade ökade andel vård som skulle utföras inom primärvården som en följd av 

vårdvalsinförandet ej realiserades. En regional uppföljning under slutet av 2010 visade att 

39 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


vårdvalsinförandet, tvärtemot ambitionerna, ökat antalet remisser till sjukhusen (se avsnittet om VGPV 

nedan) 

Vuxenpsykiatrisk vård 

Besöken i vuxenpsykiatrisk öppen vård var 12 % fler än budgeterat och 0,4 % färre än föregående år. 

En anledning till det högre utfallet i jämförelse med budget är att antalet budgeterade besök minskades 

med cirka 30 000 till följd av besluten om prioriteringsåtgärder. Ansvaret för dessa besök skall 

successivt övergå till primärvården, vilket inte fullt ut kunnat genomföras på grund av kompetens- och 

kapacitetsbrist inom primärvården. Antalet vårdtillfällen ökade med 3,0 % jämfört med 2009 samtidigt 

som antalet vårddagar minskade med 6,0 %. 

Barn- och ungdomspsykiatrisk vård 

Antalet besök inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården var 16,4% fler än budgeterat och 3,3 % 

lägre än 2009. Prioriteringsåtgärderna för att reducera antalet besök har av regionala skäl inte kunnat 

genomföras under året. Antalet vårddagar var 0,5 % fler än budgeterat och 0,4 % färre än 2009. 

Övrig sluten vård 

Den övriga slutna vården avser medicinsk rehabilitering, thorax eftervård och regionhabilitering. 

Vårddagarna inom den övriga slutna vården var 15 % fler än budgeterat och 25,8 % färre än föregående 

år. I februari 2010 stängdes verksamheten för thorax eftervård, vilket förklarar det lägre utfallet i 

jämförelse med 2009. 

Tabell 18: Resultat avseende DRG-poängsatt somatisk sluten vård vid SU. Redovisning av DRGpoäng, 

antal vårdtillfällen och Case Mix Index (CMI). Fördelning per betalande huvudman (VGR 

eller övrig). Resultat 2010 i jämförelse med 2009 

Betalare DRG Poäng Andel 

2010 2009 

Antal 

vårdtillfällen CMI DRG Poäng Andel 

Förändring 2010- 

2009 

Antal 

vårdtillfällen CMI DRG Poäng CMI 

VGR 112440 89 % 99097 1,13 113467 89 % 99094 1,15 -1027 -0,01 

Övriga 13857 11 % 8039 1,72 14178 11 % 8012 1,77 -321 -0,05 

Totalt 126 297 100 % 107 136 1,18 127 645 100 % 107 106 1,19 -1348 -0,01 

Vårdvalet VGPV, effekter på SUs verksamhet 

I oktober 2009 infördes VG Primärvård. Nedanstående tabell redovisar antalet inkomna remisser till 

sjukhuset från vårdcentraler som ingår i VG Primärvård. Remisserna är indelade enligt regionala 

anvisningar. 

Tabell 19: Inkomna remisser till SU från VG Primärvård 2010 i jämförelse med 2009. 

VG - Primärvård 

inkomna remisser Män Kvinnor 

Andel 

män 

Andel 

kvinnor 2010 2009 

Differens 

2010- 

2009 

Medicinsk specialitet 11910 18033 40% 60% 29943 21712 37,9% 

Kirurgisk specialitet 19218 22344 46% 54% 41562 28836 44,1% 

Psykiatrisk specialitet 1749 2164 45% 55% 3913 2715 44,1% 

Övrig specialitet 1) 146 231 39% 61% 377 112 336% 

Antal 

Egen vårdbegäran 

33023 42772 44% 56% 75795 53375 42% 

SU 


2552 3480 42% 58% 6032 6751 -11,9% 

Medicinsk specialitet 301 469 39% 61% 770 608 26,7% 

40 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03



Kirurgisk specialitet 1036 1573 40% 60% 2609 3502 -34,2% 


Psykiatrisk specialitet 1042 1031 50% 50% 2073 2084 -0,5% 


Övrig specialitet 1) 6 2 75% 25% 8 16 -100% 

Antal Egen 

vårdbegäran 4937 6555 43% 57% 11492 12961 -12,8% 

Totalt antal inkomna 

remisser 37960 49327 43% 57% 87287 66336 31,6% 

1) Övrig specialitet avser smärtbehandling 

Totalt ökade antalet remisser till SU från primärvården med 42 %. Samtidigt minskade antalet egen 

vårdbegäran/remisser med totalt 13 %. Det summerade antalet remisser, dvs. antalet remisser från 

primärvården och antalet egnen vårdbegäran/remisser, ökade med knappt 21 000 eller 32 %. Framförallt 

ökade antalet remisser till ortopedin, vilket delvis kanske kan förklaras av att Axessakuten inte längre 

omfattar allmänortopedisk vård. Vårdvalet syftade bland annat till att den andel av den öppna vården som 

utförs i primärvården skulle öka. Samtidigt tillfördes totalt sett inga nya resurser, tvärtom minskade 

resurserna till vården 2010 på grund av den internationella lågkonjunkturen. Primärvårdens andel av det 

totala vårdutbudet kan då öka endast om den vård som utförs vid sjukhusen minskar. Så blev det alltså 

inte. 

Vård av patienter från andra regioner och landsting 

Vården för patienter från andra landsting och regioner var 3,6 % högre än budget och 4,3 % högre än 

utfall 2009 (se bilaga 11). Det var framförallt inom öppen somatisk och psykiatrisk vård som ökningen 

skedde. Ökningen var störst (74,5 %) inom besök i öppen vård, dvs. läkarbesök och sjukvårdande 

behandlingar. 

Inom den vuxenpsykiatriska vården var antalet besök 11 % fler än budget och 55 % fler i jämförelse 

med föregående år. Vårddagarna inom barn- och ungdomspsykiatri var 59 % färre än 2009 medan 

besöken ökade med 24 %. 

Inom den slutna somatiska vården var utallet 2010 0,3 % lägre än budget och 2,3 % lägre än 2009. En 

förskjutning har skett från vård av riksjukvårdskaraktär till länssjukvård. Det genomsnittliga antalet 

DRG-poäng per vårdtillfälle (CMI) minskade till 1,72 år 2010 från 1,77 år 2009. Antalet 

transplantationer var 15 % färre än 2009. 

Tabell 20: Belopp som SU fakturerat perioden 2007-2010. 

Övriga patienter 2007 2008 2009 2010 

Fakturerade belopp (tkr) 755817 807981 862738 827683 

De landsting som remitterar flest patienter är Halland, Värmland och Jönköpings läns landsting samt 

Region Skåne. Det finns ett samverkansavtal med Landstinget Halland samt ett avtal med Landstinget i 

Värmland som i huvudsak omfattar barnsjukvård. 

41 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Diagram 15: Ackumulerat utfall och budget för utomregionala patienter. Mätning enligt Västra 

Götalandregionens viktade produktionstal 

Övriga patienter 

20000 

19000 

18000 

17000 

16000 

15000 

14000 

13000 

12000 

11000 

10000 

9000 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 



Utfall 

Budget 

Ovanstående graf visar att producerad vård för utomregionala patienter var i nivå med budget fram till 

sista kvartalet då en ökning skedde. 

Utskrivningsklara patienter 

Antalet dagar med kommunalt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter ökade 2010 till 6610 

dagar från 5480 år 2009. Detta motsvarar en ökning på 21 %. Vårdtiderna för utskrivningsklara 

patienter var 2010 längre än 2009. En del av orsaken till detta är införandet av den nya rutinen med 

tillhörande IT-system för samordnad vårdplanering – KLARA SVPL – som förorsakat betydande 

problem under det första året. 

Miljöredovisning 

Miljöledningssystemet 

Under 2010 gick införandet av SUs miljöledningssystem in i sista fasen. Ledningssystemet för miljö ska 

från och med 2011 utgöra en integrerad del i sjukhusets ledningssystem. Implementeringen av SUs 

miljöledningssystem sker i enlighet med den fastställda handlingsplanen, med viss försening. 

Handlingsplanen för 2010 omfattade sju delmoment, varav det sista omfattar aktiviteterna ”revision av 

miljöledningssystemet” och ”ledningens genomgång”. Aktiviteterna skulle ha varit genomförda i slutet 

av 2010, men ska på grund av viss försening genomföras första kvartalet 2011. När delmoment sju är 

genomfört är systemet implementerat”. 

Utbildningar i miljöledningssystemet genomfördes under 2010 och ingår som ett ordinarie inslag i 

introduktionsutbildningen för nya medarbetare. En anpassad miljöutbildning för chefer är framtagen och 

kommer framöver att ingå i utbildningsinsatser för nya chefer. 

42 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Chefer och miljöombud erbjöds en utbildning i miljölagstiftning. 82 chefer deltog i utbildningen. SU 

erbjöd miljöombuden en utformad miljöombudsutbildning för att kunna klara behoven från 

verksamhetsområdena. Inom SU finns nu 49 miljöombud med rätt kompetens på verksamhetsnivå. 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets kemikaliestrategi 

Första kvartalet 2010 arbetade SU fram en åtgärdsplan för att uppfylla Västra Götalandregionens 

kemikaliestrategi. Implementering av planen påbörjades och fortsätter under 2011. 

Åtgärdsplanen beskriver i detalj vilka kemikalier (ämnen/produkter) som ska fasas ut. De kemikalier 

som berörs är sådana som utgör en betydande negativ påverkan på hälsan och miljön. Berörda 

verksamheter har tagit fram verksamhetsspecifika handlingsplaner för utfasning av ett urval kemikalier 

som används i verksamheten. Sjukhusets åtgärdsplan är baserad på 2008 års inventering. Till och med 

år 2010 har sjukhuset fasat ut 30 % av rena ämnen som är klassade som utfasningsämnen. Sjukhusets 

målsättning är att minska totalvolymen av miljö- och hälsofarliga kemikalier med 25 %. Sjukhuset 

klarade således målet att minska volymen kemikalier med 25 %. Utsläpp till vatten från farliga 

kemikalier minskade under 2010. 

Under 2010 fanns total 338 kemikalieinventerare som ansvarade för inventering och första 

riskbedömning i syfte att skapa en trygg arbetsmiljö. Inventerare finns kopplade till alla 

avdelningar/enheter där miljö- och hälsofarliga kemikalier används i verksamheten. 

Den negativa miljöpåverkan som lustgasutsläpp medför är mycket stor. Insatserna för att kontrollera och 

minska lustgasutsläppen fortsatte under 2010. Under 2010 var lustgasutsläppen i nivå med 2009 års 

utsläpp. Trots ökningen av antalet förlossningar har den totala förbrukningen av lustgas således varit i 

princip oförändrad. Det innebär att den totala förbrukningen i övrigt har minskat vilket sannolikt 

förklaras av fortsatt minskat läckage genom tätning och minskad användning av lustgas vid gasanestesi. 

Sjukhuset deltog i regionala och nationella nätverk som rör kemikaliehantering. 

Egenkontroll, löpande förbättringsarbete 

Egenkontrollprogram för Sahlgrenska, Östra och Mölndal togs fram under 2010. Till programmen finns 

en s.k. mätplan för att underlätta arbetet ute i verksamheterna. 

En miljökommitté med representanter från SU, Västfastigheter och Regionservice etablerades under 

2010 i syfte att öka samarbetet kring miljöfrågorna. 

För att kraven i miljöbalken skulle uppnås, genomfördes i februari den första s.k. periodiska 

besiktningen på SU. Besiktning skedde på Östra sjukhuset och på Sahlgrenska sjukhuset. 

Anmärkningarna som framkom behandlades i miljökommittén. 

43 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03




M1 SU är en attraktiv och konkurrenskraftig 

arbetsgivare 

SUs medarbetare har hög kompetens. Anställda 

hos SU ska känna trygghet, framtidstro, 

delaktighet och stolthet över sitt bidrag till 

verksamhetens mål. Chefers ledarskap ska 

präglas av insikt och förmåga att utöva sitt 

arbetsgivaransvar för att därigenom nå målen. 

M2 Medarbetarskapet vid SU präglas av 

engagemang, delaktighet och ansvarstagande 

Alla medarbetare ska känna ett personligt ansvar 

för den egna verksamhetens resultat, utveckling 

och arbetsmiljö. 

Sjukfrånvaron ska fortsätta 5% 6,02% 5,45% 

att minska (% av arbetad tid) 

Mars 6,31% 

Andel genomförda 

medarbetarsamtal med 

individuell kompetensutvecklingsplan 

utifrån 

verksamhetens uppdrag 

Medarbetarsamtal: Medarbetar- 

90 % av 

samtal: 83% 

tillsvidareanställda i Individuell 

aktiv tjänst. komputv plan: 

Individuell 71% 

kompetensutvecklingsplan: 

70 

% 

Medarbetarsamtal: 

81% 

Individuell 

komputv plan: 

72% 

5,44% 


84,6% 

Individuell 

komputv plan: 

78,2% 

JÄMIX-index 108 poäng 104 poäng 105 poäng 90 poäng 

Nöjd medarbetarindex 3,8 3,71 3,76 3,72 

Antal förbättringsförslag Minst 8000 

medarbetare har 

lämnat ett förslag 

Chefskap, ledarskap, medarbetarskap 

Chefsförsörjning 

Nytt 2010 26% 

Sjukhuset arbetade under 2010 aktivt med att förtydliga och kvalitetsutveckla den långsiktiga 

chefsförsörjningsprocessen. Som underlag för chefsförsörjningsarbetet genomfördes, liksom tidigare år, 

en kartläggning av bland annat åldersstrukturen och avslutade chefskap. Dessutom nominerades ett 

antal medarbetare med bedömda goda förutsättningar för ledarskap till sjukhusets 

chefskandidatprogram. Vid årets slut hade 64 % av dem som genomfört sjukhusets 

chefskandidatprogram linjechefsuppdrag eller annat ledande uppdrag inom sjukhuset. 

År 2010 avslutade 77 chefer sina chefsuppdrag och tillsattes 48 chefer. 

Ett flertal insatser genomfördes för att utveckla och stärka chefer som ledare och i sin roll som 

arbetsgivare. Introduktionsprogrammet för nya chefer reviderades under året och två 

utbildningstillfällen med totalt cirka 50 deltagare genomfördes. 

Ett utvecklingsprogram för första linjens chefer genomfördes under året. Flera chefer deltog även i 

regionens introduktions- och utvecklingsprogram. En del av sjukhuset medarbetare deltog i regionens 

verksamhetschefsprogram samt i det regionala utvecklingsprogrammet för potentiella 

förvaltningschefer. 

Ett nytt underlag för genomförande av utvecklingssamtalet ”chef – chef” utvecklades. Under året hade 

92 % av cheferna utvecklingssamtal, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med förra året. 

Medarbetarenkäten visar att 75 % av cheferna är nöjda med sitt eget utvecklingssamtal. 

Under året genomfördes ett stort antal utvecklingsprogram för ledningsgrupper på verksamhetsnivå, 

områdesnivå och SU-nivå. 

Medarbetarskap 

Under kvalitetsveckan 2010 utsågs ”Årets arbetsplatser”. Syfte var att lyfta fram arbetsplatser som 

föredömen för andra och ge dem erkännande för gott arbete. Aktiviteten är ett led i att skapa attraktiva 

arbetsplatser. 

44 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Sjukhusets ambition är att alla medarbetare skall ha utvecklingssamtal med sina chefer. Under året 

genomfördes utvecklingssamtal med 85 % av medarbetarna vilket är en ökning med 4 procentenheter. 

Individuella utvecklingsplaner upprättades för 78 % av medarbetarna. 

En ny riktlinje och checklista för hur ett utvecklingssamtal genomförs upprättades och testades under 

2010 ”Utvecklingssamtal – råd, samtalsguide, individuell utvecklingsplan”. 

Likabehandling 

Arbetet med likabehandlingsfrågor inom HR finns beskrivet i den likabehandlingsplan som 2010 ersatte 

tidigare jämställdhets- och mångfaldsplaner. 

En del i likabehandlingsplanen är den årliga JÄMIX®-mätning som genomförs i samarbete med 

Nyckeltalsinstitutet AB. Mätningen utgår från nio nyckeltal som beskriver hur väl arbetsgivaren lyckats 

med sitt jämställdhetsarbete. 

Resultatet för 2010 var lägre än 2009 med ett index på 90 jämfört med 105 föregående år. Högsta 

möjliga poäng är 190. Motsvarande mätning görs sedan 2009 även på områdesnivå. Det sämre resultatet 

2010 beror i huvudsak på att bedömningsgrunderna av nyckeltalet ”Jämställdhetsplan” ändrades 

jämfört med tidigare år. 

Under året genomförde Nyckeltalsinstitutet en JÄMIX jämförelse mellan universitetssjukhusens där 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset kom på andra plats. 

Tabell 21: Månadsanställda vid SU per kön och ålder 

- 34 år 35-49 år 50 år - Totalt Medelålder 

Kvinnor 2 529 4 870 5 240 12 639 46 

Män 590 1 043 1 066 2 699 45 

Totalt 3 119 5 913 6 306 15 338 46 

Andel i % 20,3 38,6 41,1 

Fördelningen mellan män och kvinnor har under 2010 förändrats något genom att andelen män ökat 

något till 17,6% i jämförelse med 82,4 % kvinnor. Medelåldern var 46 år. Andelen anställda över 50 år 

minskade under året med 2,6 procentenheter och andelen anställda upp till 34 år ökade motsvarande. 

En checklista togs fram som ett hjälpmedel att undersöka arbetsplatsen ur perspektivet funktionshinder. 

Avsikten var att den ska vara ett komplement i samband med att man genomför skyddsronder. 

Under första hälften av 2010 medverkade sjukhuset i projektet ”Öppet Hus” som är en ideell förening 

med syfte att hjälpa ungdomar med invandrarbakgrund att få arbete. Genom olika aktiviteter önskar 

föreningen ingjuta framtidstro, motivation och positiv utveckling hos deltagande ungdomar. Sjukhusets 

medverkan var betydande ur ett strategiskt perspektiv, med tanke på sjukhusets framtida 

personalförsörjning och sjukhusets målsättning att främja mångfalden bland medarbetarna på sjukhuset. 

Syftet var också att skapa goodwill och bidra till en samhällelig insats för ungdomar. Insatserna från 

sjukhuset har främst bestått av att intresserade medarbetare åtagit sig att fungera som mentorer för ett 

antal ungdomar med invandrarbakgrund. 

Personal- och kompetensförsörjning 

Under året pågick arbete med att identifiera framtida kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. 

Kartläggningen visar att sjukhuset på kort sikt behöver rekrytera specialistsjuksköterskor, 

biomedicinska analytiker, läkarsekreterare och specialistläkare inom psykiatri och radiologi. Under de 

senaste åren har en kompetensförskjutning skett mot högre andel läkare och sjuksköterskor och en lägre 

andel undersköterskor, skötare och barnskötare. För att stimulera sjukhusets långsiktiga 

45 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


personalförsörjning tog sjukhuset tagit emot 72 gymnasieungdomar på feriepraktik under sommaren och 

10 PRAO-elever från årskurs 9. 

För att möta behovet av personalutveckling, kompetensförsörjning, utbildning och personalomställning 

anslogs 2010 ett ägarstöd till sjukhuset på totalt cirka 45 mnkr under perioden 2010 och 2011. Inom 

sjukhuset påbörjades 65 aktiviteter, finansierade av dessa medel. Som exempel användes medel för 

specialistutbildning för sjuksköterskor, handledarutbildningar, förbättringskunskap och 

vidareutbildningar för läkarsekreterare. I december var cirka 75 vikarier anställda för att ersätta 

anställda som deltar i utbildningar inom ramen för ägarstödet. Många fler av sjukhusets anställda har på 

ett eller annat vis berörts genom deltagande i projekt och kurser. Utöver utbildningar genomfördes även 

ett antal insatser som syftade till att utveckla verksamhetens kvalitet och effektivitet genomfördes: Ett 

organisationsutvecklingsprojekt inom obesitaskirurgi, ett utvecklingsarbete av akutläkarkonceptet och 

en särskild verksamhetsutvecklingsinsats inom urologin. 

Arbete med verksamhetsanpassad bemanning och minskning av personalvolym pågick under året. En 

SU-intern arbetsförmedling (SU-AF) bildades våren 2009 i samband med det beslutade 

anställningsstoppet. Förmedlingen fortsätter sitt uppdrag med att matcha omplacerings- och 

rekryteringsbehov inom SU. 

SU-AF fungerar också som ett nätverk och skapade gemensamma rutiner i omställningsarbetet. 

Omställningsarbetet med matchning sker i första hand inom berört område men kan vid behov lyftas till 

sjukhusets arbetsförmedling. Arbetet innebar att tidsbegränsade anställningar avslutades och 

tillsvidareanställda arbetstagare som var övertaliga omplacerades temporärt till vikariat i avvaktan på ny 

tillsvidareplacering. Omställningsarbete under 2010 skedde i en mindre omfattning än under 2009 och 

hanterades till stor del inom respektive område. Vid behov skedde omplaceringar mellan områdena. 

Arbetad tid och antal anställda 

Den arbetade tiden (utförda timmar) minskade jämfört med i fjol med 266 000 timmar vilket motsvarar 

1,2 %. Antal vardagar var två fler än i fjol (cirka 100 000 timmar), justerat för detta var minskningen 

cirka 366 000 timmar (1,7 %) eller motsvarande 185 heltidsekvivalenter. Minskningen kan framförallt 

härledas till färre anställda och ökad frånvaro (40 000 timmar). Antalet arbetade övertidstimmar var 

cirka 265 000, vilket är en ökning jämfört med 2009 med 26 000 eller 11 %. Övertiden utgör cirka 1,3 

% av den arbetade tiden, 2009 var det 1,1 %. 

Tabell 22: Antal anställda inom SU per anställningsform och personalkategori. Resultat för 2010 i 


Tillsvidare Viss tid Timanställda Totalt 

Kategori 2010 2009 Diff 2010 2009 Diff 2010 2009 Diff 2010 2009 Diff 

Sjuksköterskor 4 874 4 824 50 420 366 54 240 242 -2 5 534 5 432 102 

Undersköterskor 3 286 3 410 -124 85 71 14 580 595 -15 3 951 4 076 -125 

Läkare 1 861 1 848 13 268 237 31 76 70 6 2 205 2 155 50 

Läkarsekreterare 959 962 -3 24 20 4 34 28 6 1 017 1 010 7 

Rehab & 

förebyggande 

1 096 1 117 -21 79 88 -9 24 25 -1 1 199 1 230 -31 

Sjukhusteknik, bma 1 014 1 004 10 84 92 -8 31 28 3 1 129 1 124 5 

Adm, inkl chefer 1 055 1 122 -67 45 52 -7 55 66 -11 1 155 1 240 -85 

Kök, städ, transport 59 68 -9 3 4 -1 21 23 -2 83 95 -12 

Övriga 122 124 -2 4 6 -2 5 2 3 131 132 -1 

Summa 14 326 14 479 -153 1 012 936 76 1 066 1079 -13 16 404 16 494 -90 

46 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Diagram 16: Antalet anställda vid SU perioden 2007-2010 

17000 

16800 

16600 

16400 

16200 

Antal anställda totalt 2007 - 2010 

2007 2008 2009 2010 

I december var 16 404 anställda vid sjukhuset, varav 1 066 var timanställda. Det är 90 färre än året innan. 

Antalet tillsvidare- och timanställda minskade. 

Antal arbetade timmar av timanställd personal ökade med 15 % eller 108 000 timmar jämfört med 2009, 

vilket motsvarar cirka 54 heltider. Detta innebär att cirka 3,8 % av den arbetade tiden utförs av 

timanställda, 2009 var det 3,3 %. Andelen heltidsanställda var 82 % av de månadsanställda vilket är 1,3 

procentenhet mer än föregående år. Sjukhuset följer regionens rekryteringspolicy som innebär att 

bedömning görs om ofrivilligt deltidsanställda kan beredas höjd sysselsättningsgrad innan nyrekrytering 

sker. 

Vårdöverenskommelsen 2010 innebar finansierade beställningar av ökad vård till ett värde av 43 mnkr 

vilket krävde bemanning. Med ett antagande om att personalkostnaderna utgör 70 % av de totala 

kostnaderna och att den totala genomsnittliga personalkostnaden är cirka 490 tkr per anställd motsvarar 

den ökade vårdbeställningen cirka 88 ytterligare heltidsekvivalenter. Minskningen av inhyrd personal 

motsvarar 17 heltidsekvivalenter. Mot denna bakgrund effektiviserade sjukhuset verksamheten 

motsvarande 195 medarbetare jämfört med 2009 och i jämförbara termer. För en beräkning, se tabellen 

nedan. 

Tabell 23: Beräkning av antalet färre anställda inom SU under 2010 

Faktisk minskning 2010–2009 inkl. 

prioriteringsarbetet -90 

Ökning beställd vård -88 

Minskning inhyrd personal -17 

Summa -195 

Tabell 24: Antal tillsvidareanställda vid SU som avgått under året i relation till antal 

tillsvidareanställda. Personalomsättning per personalkategori, Resultat för 2010 i jämförelse 

med 2009 

TillsvidareTillsvidareanställdaanställda Omsättning 

Tillsvidareanställda 

Tillsvidareanställd 

Omsättning 

Personalkategori 

avgångar 2010 2010 avgångar 2009 2009 

2010 2009 

Sjuksköterskor 308 4 874 6,32% 356 4 824 7,38% 

Undersköterskor 171 3 286 5,20% 173 3 410 5,07% 

Läkare 122 1 861 6,56% 117 1 848 6,33% 

Läkarsekreterare 77 959 8,03% 82 962 8,52% 

Rehab & föreb 67 1 096 6,11% 67 1 117 6,00% 

47 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Sjuhustekn, bma 54 1 014 5,33% 46 1 004 4,58% 

Adm, inkl chef 91 1 055 8,63% 69 1 122 6,15% 

Kök, städ,trsprt 9 59 15,25% 14 68 20,59% 

Övriga 8 122 6,56% 3 124 2,42% 

Summa 907 14 326 6,33% 927 14 479 6,40% 

Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda minskade något jämfört med föregående år. Av de 

907 tillsvidareanställda som avslutade sin anställning under året gick 368 i pension eller avled. 140 

stycken gick till en annan anställning inom regionen. 

Diagram 17: Personalomsättning vid SU perioden 2003-2010. Avser tillsvidareanställda 

Procent 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

Personalomsättning tillsvidareanställda totalt 2003 - 2010 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 



sjukhuset anlitade bemanningsföretag till en kostnad om 58,6 mnkr. Under året anlitade sjukhuset även 

sjuksköterskor och övrig personal särskilt till områdena medicin och An/Op/IVA motsvarande 5,5 

mnkr. Jämfört med föregående år är det en kostnadsminskning om totalt med 7,2 mnkr (10 %). 

Tabell 25: SUs kostnader för bemanningsföretag 2010 och 2009 

Kostnad 

mnkr 2010 

Kostnad mnkr Kostnad mnkr 

2009 2008 

Differens 

2010-2009 

Sjuksköterskor 4,8 7,6 13,5 -2,8 

Läkare 58,6 62,2 73,1 -3,6 

Övrig personal 0,7 1,5 0,4 -0,8 

Summa 64,1 71,3 87,0 -7,2 

Kompetens och utbildning 

SU åtar sig att varje läsår handleda studerande under arbetsplatsförlagd utbildning från 14 

gymnasieskolor i Göteborgsregionen. Åtagandet har omfattat 3 200 studentveckor under 2010. För att 

stödet till de studerande ska fungera gick cirka 100 undersköterskor/barnsköterskor och skötare samt 11 

läkarsekreterare en särskild handledarutbildning under året. 

48 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


En handledaremodell för omvårdnadsprogrammet togs fram för att uppnå kliniska utbildningsplatser av 

god kvalitet, samt motsvara den utbildningskapacitet som behövs för att säkerställa personal med rätt 

kompetens. Huvudhandledare rekryterades inom hela sjukhuset. 

Efterfrågan på välutbildad personal ökar inom vård- och omsorg och en satsning kvalitativt och 

kvantitativt måste därför ske både på ungdoms- och vuxenutbildning. Vård och Omsorgscollege är en 

modern samverkansform på regional och lokal nivå mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Vård 

och Omsorgscollege är ett skyddat varumärke som får användas när vissa kvalitetskriterier är uppnådda 

och certifiering genomförd. Göteborgsregionen blev certifierat i augusti 2009 där sjukhuset ingår som 

en part. Under 2010 deltog sjukhuset i ett intensivt arbete för att etablera lokala Vård och 

Omsorgscollege för Göteborg och Mölndal. Dessa kan ses som långsiktiga 

kompetensförsörjningsprojekt för i första hand icke legitimerad personal. 

Under året genomfördes en utbildning i processledning som avslutades under vårterminen. Målet med 

utbildningen är att stödja utveckling och kvalitetsförbättring inom verksamheterna. Uppföljning av 

utbildningen visar att processerna i stor utsträckning uppfyller uppställda syften och mål. Ytterligare en 

processledningsutbildning startade under höstterminen och avslutas i mars 2011. 

Sjukhusets verksamhet ska präglas av en hög etisk medvetenhet och med den utgångspunkten har 

sjukhuset genomfört utbildningarna ”Etik i vårdens vardag” samt ”Etikskolan” där studerande ska 

utveckla förmågan att identifiera etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Syftet med 

utbildningen är en förbättrad patientsäkerhet. 

För att förbättra underlaget för beräkning av DRG-poäng och förbättrad kvalitet på data som ligger till 

grund för beräkning av verksamheternas prestationer och resultat fortsatte satsningen på 

kompetensförsörjning inom ämnesområdet ”Primär patientklassifikation”. Under året genomfördes tre 

utbildningar där målgruppen är läkarsekreterare vars uppgift är att registrera verksamheternas 

vårdtillfällen. 

För att öka förståelsen för vad som är viktigt att tänka på i förändringsarbeten och bli bättre på att 

formulera målgruppsanpassade budskap gick stabspersonal en utbildning i ”Förändring och 

kommunikation”. Utbildningen har genomförts vid åtta tillfällen och totalt 190 medarbetare deltog. 

Arbetsmiljö och hälsa 

Under 2010 genomfördes följande insatser för att förbättra och effektivisera det systematiska 

arbetsmiljöarbetet, inklusive rehabiliteringsinsatser: 

- SU genomförde 2010 för fjärde året en medarbetarenkät. Syftet är att undersöka hur 

medarbetarna upplever sin samlade arbetssituation för att, baserat på mätningen, i 

organisationens alla delar arbeta med och genomföra förbättringar. Det totala 

”nöjdmedarbarindexet” (NMI) 2010 var 3.72 vilket är ett något lägre värde än 2009 (3.76). 

Resultatet var bättre än 2008 (3.71) och 2007 (3.59). Svarsfrekvensen 2010 var 66 procent 

vilket var fyra procentenheter lägre än 2009. 

- Genom deltagande i regionens arbetsmarknadsnoder bildades nya nätverk med syfte att se över 

arbetssätt och skapa nya möjligheter för personer som behöver rehabilitering. Inom nodarbetet 

har även en översyn av ”NAVET” och ”Gröna Rehab” gjorts med avsikt att erbjuda alternativa 

aktiviteter i förebyggande och rehabiliterande syfte. 

- För att tydliggöra hela rehabiliterings-/omställningsprocessen genomfördes en 

processkartläggning i syfte att underlätta att rehabiliteringsarbetet sker på ett likadant sätt 

oavsett arbetsplats/verksamhet/organisation. 

- Fortsatt utveckling av rutiner för utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet exempelvis 

utbildningsinsatser kring arbetet med att göra konsekvensanalys och riskbedömning. 

- Påbörjat arbetet med utbildningsinsatser vad gäller personsäkerhet. 

49 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


- Genomfört en reviderad utbildning för byggprocessen/investeringsprojekt där chefer och 

skyddsombud är målgrupp. 

- Rutin togs fram för att säkra arbetsmiljöansvaret vid om- och nybyggnation. 

- Sjukhusgemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud fortsatte. Sju 

tredagarsutbildningar genomfördes under 2010. Utbildningarna genomfördes tillsammans med 

representanter från personalorganisationerna. 

- Samarbete kring gemensamma arbetsmiljöfrågor har återetablerats med Sahlgrenska akademin. 

Tabell 26: Personalfrånvaro inom SU, per orsak till frånvaro och i procent av antalet anställda 

Sjukfr inkl 

sjukers 

Vård av 

barn 

Semester 

Föräldraledighet 

Studier Fackligt 

uppdrag 

Övr. med 

lön 

Övr. utan 

lön 

Övrigt Totalt 

2009 5,5% 0,4% 8,9% 5,9% 2,0% 0,1% 1,9% 4,0% 0,3% 29,0% 

2010 5,4% 0,5% 9,0% 6,0% 2,0% 0,1% 1,8% 4,1% 0,3% 29,2% 

Diff -0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% -0,1% 0,1% 0,0% 0,2% 

Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning 2010 var 5,4 %. Hela nedgången förklaras av att den långa 

sjukfrånvaron över 60 dagar minskar med 0,34 procentenheter medan den korta sjukfrånvaron ökar med 

0,33 procentenheter jämfört med i fjol. Inom samtliga personalkategorier förutom undersköterskor och 

läkarsekreterare minskade sjukfrånvaron under 2010. 

Den totala frånvaron utgjorde cirka 29,2 % av anställningstiden. De största frånvaroorsakerna var 

semester och föräldraledighet. Totalt hade sjukhuset en ökning av frånvaron med 0,2 procentenheter. 

Företagshälsovård 

Sjukhuset har sedan 2005 avtal med Hälsan & arbetslivet om företagshälsovård. Kostnaden för 2010 var 

17,2 mnkr. Därutöver har sjukhuset avtal med andra externa aktörer för företagshälsovårdsrelaterade 

tjänster, exempelvis Stadsmissionen (personalsociala tjänster), S:t Lucas (handledning) och Valet 

(missbruk). Exempel på sjukhusinterna resurser är hantering av stickskador, friskvårdsaktiviteter samt 

HR-stöd i rehabiliteringsarbetet. 

Friskvård 

På sjukhuset uppmuntras alla medarbetare att delta i aktiviteter för att bibehålla och stärka sin hälsa. I de 

aktiviteter som anordnades av sjukgymnastiken i form av gruppträning, styrketräning samt 

sjukgymnastisk rådgivning deltog 730 medarbetare under 2010. Dessutom erbjöd sjukhuset sina 

medarbetare ett friskvårdsbidrag på 500 kronor som kunde användas för att köpa motionskort vid flera 

motions- och friskvårdsanläggningar i Storgöteborg till rabatterade priser. Under 2010 var det 3 642 

medarbetare som sökte och fick friskvårdsbidrag. Under året genomfördes även särskilda 

friskvårdsaktiviteter såsom friskvårdsdagar och stegtävlingar. Sjukhusets idrotts- och konstföreningar 

erhöll bidrag till sina verksamheter. 

Arbetsgivarfrågor 

Nya centrala tvåårsavtal slöts för flera av våra stora yrkesgrupper. Utifrån regionens riktlinjer fortsatte 

arbetet med prioritering av kvinnodominerade yrkesgrupper med akademisk vårdutbildning ur ett 

jämställdhetsperspektiv. 

Ramavtal för arbetstider träffades som anger de yttre ramarna avseende flextid och individuell 

schemaläggning. Det nya avtalet började gälla från 1 mars 2010. I samband med införandet beslutade 

SU om att lunchrasten omfattar minst 45 minuter med möjlighet till verksamhetsanpassning. 

50 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Arbetet med att utveckla lönebildningsprocessen genom en utbildning för chefer och förhandlare 

fortsatte. Fokus för utbildningen var att varje chef skulle ta fram lönekriterier utifrån verksamhetens 

uppdrag och mål. Löneutvecklingen kopplas till verksamhetens lönekriterier och medarbetarens 

prestation. 

Den genomsnittliga löneökningen var 2,15 % under 2010 vilket är i nivå med det som budgeterades. 


Utvecklingsarbetet inom Human Resources (HR) 

För att möta kraven från omvärlden, men också från ledning och linjechefer, HR-funktionens roll och 

arbetssätt måste utvecklas för att möta kraven från omvärlden, och verksamhetens ledning. 

Målsättningen är att HR-funktionen på bästa vis ska kunna stödja verksamheternas uppdrag och mål 

genom att säkerställa ett kompetent och kvalitetssäkrat stöd till cheferna. 

Aktiviteter som skett under året är att: 

- Sveriges första HR-lektor rekryterades i samarbete med Handelshögskolan i syfte att vara en 

länk mellan praktik och forskning. 

- Enhetsnamn och traditionella befattningsbenämningar moderniserades och kompetensprofiler 

inom HR togs fram. 

- Kompetensinsatser på temat ”Kommunikation” genomfördes för att utveckla stabspersonalens 

förmåga att informera och skapa målgruppsanpassade budskap. 

- Arbete med att identifiera IT-verktyg som underlättar HR-arbete och administration 

genomfördes. 

- Arbetssätt för att säkra att HR-perspektivet integreras i styrprocesser och i strategiska beslut 

togs fram. 

- En undersökning i nära dialog med chefer kring deras förväntningar och behov av stöd av HRfunktionen 

genomfördes. 

- Processutveckling med fokus på rehabilitering, personalomställning samt chefsrekrytering 

skedde. 

- Arbete med att utveckla en HR-portal på SUs intrasida för att förbättra service och stöd till 

chefer och medarbetare påbörjades. 



F1. Forskningen och utbildningen inom SU 

håller hög kvalitet och omsätts i det dagliga 

arbetet 

Forskning innebär att ta fram ny kunskap. 

Utveckling innebär att implementera ny kunskap. 

Utbildning innebär att förmedla kunskap och 

utveckla färdigheter. Inom SU bedrivs forskning i 

världsklass tillsammans med Sahlgrenska 

akademin (SA) och Chalmers. 

Andel nöjda 

studerande 

Antal vetenskapliga 

publikationer per 

institution 

Fältnominerad 

medelciteringsgrad 

Top 5% citerade 

publikationer 

Tot:85 % Enkätundersökning 

genomförts. 

Resultatet har 

redovisats 2009 

Högre tal än 2009. 


resultatredovisning 

klar dec -09 




klar dec -09 




klar dec -09 


redovisats 2009. 

87% enligt GUenkät 

2008 

Enkätundersökning 

ej genomförts 

Nytt 2010 Ej uppnåtts 

Nytt 2010 Kartläggning pågår 


51 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

Allmän information 


Målsättningen med medicinsk forskning är att ge förutsättningar för bättre hälsa och ökad livskvalitet. 

Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är klinisk forskning, utveckling och utbildning viktiga uppdrag 

som genomsyrar den kliniska vardagen. Omfattande samverkan med universitet, näringsliv och andra 

forsknings- och utbildningsinstitutioner har lagt grunden till sjukhusets ledande roll inom dessa 

områden. 

En viktig finansiär av klinisk forskning är staten som 2010 genom det s.k. ALF-avtalet lämnade ett 

anslag till sjukhuset om 407 mnkr. Tillsammans med andra medel från externa finansiärer var 

tillgängliga medel för olika forskningsprojekt drygt 550 mnkr. 

Under 2010 påbörjade sjukhusets nye FoUU-direktör sin tjänst, och följande områden var särskilt i 

fokus i inom FoUU-enheten under året: 

- Stora ALF utlysningen med totalansvar för administrationen av projektansökningar. 

- Förändringsarbete av arbetssätt inom Styrgruppen för FoUU-frågor. 

- Förberedande arbete för förändrad och utökad FoUU-organisation. 

- Förberedande arbete inför uppdraget att upprätta forskningsstrategier och 

forskningsprojektbudgetar inom SU:s olika verksamheter. 

- Informations-, arbets- och dialogmöten med SUs olika områden och verksamheter samt med 

grupperingar inom VGR och näringslivet. 

- Kartläggning av sjukhusets pågående klinisk forskning och dess finansiering. 

Forskning och utveckling 

Under 2010 finansierades 15 projekt vid SU med det särskilda anslaget för rikssjukvård, utbildning och 

spridning av medicinska metoder, från regionfullmäktige. Två av dessa projekt berör områdena 

barnhjärtsjukvård och organtransplantation vilka är etablerade som rikssjukvårdsområden vid SU. De 

erhållna projektmedlen har använts i linje med forskningsplanerna och redovisas i bilaga 8. 

HTA-centrum 

Health Technology Assessment innebär en systematisk granskning av den vetenskapliga 

dokumentationen för en metod eller teknologi inom hälso- och sjukvården. HTA-centrum betjänar hela 

Västra Götalandsregionen. Avsikten med HTA är att värdera en viss teknik eller metod avseende: 

- effekten i form av patientnytta och risker 

- etiska aspekter 

- organisatoriska aspekter 

- kostnader 

Under året 2010 publicerades sju HTA-rapporter, sju projekt pågår och sju ytterligare är nominerade 

varav fyra är antagna. HTA-centrum använder numera GRADE som gradering för evidensstyrkan i 

HTA-rapporter. Detta sker i enlighet med SBU och övriga enheter nationellt och internationellt. 

HTA-centrum har sedan starten 2008 bedrivits på försök som projekt. Baserat på genomförd 

uppföljning har verksamheten permanentats från och med 2011. I samband med detta har en 

sammanställning över alla genomförda HTA-rapporter och vad de lett till upprättats. 

Sammanställningen redovisas i bilaga 10. 

52 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

Sjukhusbiblioteket 


Verksamheten beslutade under året att arbeta efter en så kallad fokusstrategi, där olika processer och 

perspektiv belyses. En samarbetsstrategi togs fram i syfte att öka samarbetet mellan SUs tre medicinska 

bibliotek. I ett kundperspektiv belyses bland annat hur medicinska biblioteken når ut med information 

om de E-tjänster som erbjuds. I syfte att ta fram en biblioteksenkät som dels skulle fungera som 

marknadsföring av medicinska bibliotekens befintliga E-tjänster och dels för att ta reda på det verkliga 

informationsbehovet, bildades en inventeringsgrupp. Under november skickades enkäten ut till cirka 

16 000 medarbetare, varav 5 598 svarade. Analys pågår. Samtliga bibliotekarier deltog i minst ett HTAprojekt. 

Gothia Forum 

Gothia Forum för klinisk forskning är en gemensam samverkansorganisation för klinisk forskning i 

Västra Götalandsregionen (VGR) som startades i början av 2009 och är resultatet och inledningen på ett 

unikt samarbete mellan läkemedelsindustrin, Sahlgrenska akademin, SU och VGR. Gothia Forum ska 

fungera som en resurs och en katalysator för att driva forskningen framåt inom de olika enheterna och i 

VGR. 

Under september 2010 genomförde Gothia Forum en andra upplaga av sin forskningskonferens med 

mer än 260 deltagare. Temat var etik, forskningsbokslut och hur man bygger en framgångsrik life 

science region med inspiration från North Carolina, USA. Under hösten 2010 lanserade Gothia Forum 

en digital projektplattform för att förenkla och utöka samarbetet mellan olika aktörer inom klinisk 

forskning. 

För att förbättra möjligheterna till tidig behandlingsforskning bidrog Gothia Forum till att skapa en 

enhet vid Centrum för klinisk prövning (CTC) med drygt 30 platser för experimentell klinisk forskning 

och s.k. FasI/First-In-Man studier. 

Gothia Forum erbjuder projektstöd till forskare och under 2010 har ett stort antal projekt erhållit stöd 

genom verksamheten. Projektstödet omfattar allt från mer omfattande projektledningsansvar för 

multicenterstudier till enstaka moment i projekt. Projektstöd har även erbjudits för uppföljningsstudier, 

hälsoekonomiska studier och feasibilityprojekt. 

Under 2010 byggdes kvalitetsstödsfunktionen inom Gothia Forum. Genom Gothia Forum kan nu stöd 

erhållas i form av GCP-utbildning, monitorering och Quality Assurance. Under hösten 2010 utbildade 

Gothia Forum mer än 150 personer inom GCP. 

Utbildning 

AT-utbildning 



Studierektorskansliet SU/AT fullföljde under 2010 fullföljt dubbleringen av antalet AT-block och 

arbetade systematiskt för en fortsatt god kvalitet av AT-utbildningen. En unik satsning på 

förbättringsprojekt resulterade i att 190 läkare under perioden 2003-2010 fick utbildning och träning i 

förändrings- och förbättringsarbete. Genom att erbjuda goda möjligheter till forskning genom forskar- 

AT-block och andra externfinansierade projekt stimuleras forskning under AT på SU. 

ST-utbildning 





53 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Studierektorskansliet ST har under senare år arbetat målinriktat med att genomföra egna 

utbildningsprogram. Man har dessutom fungerat som informationsbank och förmedlingslänk för 

studierektorer, handledare och deras ST-läkare i deras arbete med att finna lämpliga kurser hos andra 

utbildningsgivare 

Akademiska vårdutbildningar 

Med utgångspunkt i avtal gällande regional samverkan avseende den verksamhetsförlagda utbildningen 

på grund- och avancerad nivå, presterade sjukhuset under 2010 cirka 7 500 verksamhetsförlagda 

utbildningsveckor. Studierektor för akademiska vårdutbildningar arbetade, tillsammans med HRstrategiska 

enheten, även med kompetensförsörjning, gällande specialistutbildningar för sjuksköterskor. 

Utöver uppdragsutbildningarna gick 53 personer Studenthandledning 7,5 hp i reguljära kurser. 

Sjukhuset höjde genom dessa åtgärder handledarkompetensen avsevärt för att nå kraven i 

handledarmodellen och är en del i ett långsiktigt strategiskt arbete för att höja prestationsnivån för 

verksamhetsförlagd utbildning. 

Hösten 2010 infördes Nationell klinisk slutexamination (NKSE) vid SU. Med tydliga och identiska 

bedömningskriterier avseende studentens kliniska kompetens är NKSE en kvalitetssäkring av 

utbildningen och en avstämning inför ansökan om legitimation. 


Strategiska mål Styrtal Måltal 2010 Resultat Resultat Resultat 

2008 2009 2010 

E1 SU bedriver en 

kostnadseffektiv verksamhet 

och har en ekonomi i balans 

Intäkter > kostnader 

Högre produktivitet 

än föregående år 

> 0 

+1,0 % i 

förhållande till 

föregående år 

-129,4 mnkr 

-1,7 

+113,9 mnkr 

-1 

+33,9 mnkr 

1,9 

Ekonomiska förutsättningar och utveckling under 2010 

Enligt budget 2010 skulle SU genomföra kostnadsminskningar med netto 221 mnkr under året. Det 

förklaras i huvudsak av fullmäktiges effektiviseringskrav på 1 %, ett fortsatt minskat omställningsbidrag 

från HSN, ökade hyror och avskrivningar över index samt att kostnader och prestationer under året 

skulle minska med 140 mnkr genom ändrade prioriteringar efter ett samarbete med Hälso- och 

sjukvårdsnämnderna. 

Utöver detta beaktade sjukhuset i budget 2010 för egen del ett behov av ytterligare finansiering av vissa 

specificerade verksamheter på tillsammans 159 mnkr, där detta inte kunde beaktas i t.ex. 

vårdöverenskommelsen, för en ekonomi och verksamhet i balans. Det handlade om resurser för: 

- barn-IVA (12,5 mnkr) 

- cancerkirurgi (24 mnkr) 

- ortopedisk vård (44 mnkr) 

- ambulanssjukvård (7,5 mnkr) 

- ökade läkemedelskostnader över budgetindex (71 mnkr). 

Detta ställde ett motsvarande ökat krav på effektiviseringar på SUs samtliga verksamheter. Det samlade 

effektiviseringskravet uppgick därigenom till 380 mnkr eller 4,4 % av finansieringen enligt 

vårdöverenskommelsen. 

54 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Grundförutsättningen för verksamhet var vårdöverenskommelsen 2010 med hälso- och 

sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Totalt ersättningsutrymme var 9 616,6 mnkr, fördelat på 

länssjukvård 6 810,8 mnkr och region- och rikssjukvård 2 805,8 mnkr. 

I förutsättningarna för 2010 års vårdöverenskommelse fanns några särskilt svårbedömda faktorer: 

- Befolkningsförändringen i Göteborgsområdet och dess påverkan på vårdvolymen på SU 

- Läkemedelskostnadsutvecklingen 

- Införandet av VG Primärvård och dess konsekvenser för vårdvolymen på SU 

Vårdöverenskommelsen medförde ökade/förändrade resurser till 

- Ordnat införande av läkemedel år 2 

- Utökning av IVA-platser 

- Ändrad finansiering klinisk genetik 

- Koncentration av pancreaskirurgin 

- Nya riktlinjer fosterdiagnostiken 

- Förstärkning psykiatrin, utökning vårdplatser samt fler ST-tjänster 

- Ersättningsmodell förändrade volymer transplantationsverksamheten 

- Ersättningsmodell förlossningssjukvården 

- Specialistmedverkan i Primärvården i annan form 

- 3 % av länsjukvårdsbeställningen avser målrelaterad ersättning 

- Extra ersättning till akutmottagningar som uppnår regionalt måltal om ledtider 

Överenskommelsen innehöll målrelaterad ersättning, där medel reserverades ur det befintliga 

ersättningsutrymmet och utbetalades efter avstämning att mål uppnåtts på totalt 205,0 mnkr. 

Den målrelaterade ersättningen fanns 2010 inom följande områden: 

- Psykiatri - tillgänglighet, vårdgaranti och kvalitetsmål 

- Somatisk vård – vårdgaranti och kvalitetsmål 

- Ledtider inom akutmottagningsverksamheten 

Utöver grundöverenskommelsen träffades ett antal tilläggsöverenskommelser och ett antal extra 

ersättningar under året motsvarande 221,2 mnkr varav 18,3 mnkr har återbetalats avseende ej 

förbrukade medel för nya dyra läkemedel samt 19,0 mnkr har återbetalats för målrelaterad ersättning. 

En av de kompletterande överenskommelserna avsåg minskat uppdrag efter genomfört 

prioriteringsarbete. Prioriteringsarbetet innebar att uppdraget till SU minskade med 140 mnkr i s.k. 

halvpriser. 

Tilläggsöverenskommelser och nya uppdrag innefattade bland annat ordnat införande av läkemedel och 

nya metoder, omställningsbidrag prioriteringsarbetet, omställningsbidrag diagnostik, hjärtsjukvård, 

strokesjukvård, särskilda insatser inom psykiatri och tillgänglighet och vårdgaranti satsningar. 

En begäran om omställningsbidrag omfattande 65 mnkr för att underlätta genomförandet av 

vårdöverenskommelsen överlämnades till Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg i maj månad. I 

början av juli beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnderna att sjukhuset skulle tillföras 35 mnkr i 

omställningsbidrag. Någon ytterligare finansiering erhölls inte. 

Regionstyrelsen beslutade i maj månad att sjukhuset fick använda 96 mnkr av eget kapital under 2010 till 

vårdgarantiåtgärder samt att använda 18 mnkr av eget kapital under 2010 till projekt om patientsäkerhet 

och produktionsstyrning. 

Regionfullmäktige finansierade FoUU- och Sista utposten-uppdragen med 750,3 mnkr, vilket är 26,2 

mnkr högre än föregående år. 

Från och med 2009 finansieras den Rättspsykiatriska vårdkedjan genom särskilt beslut av regionstyrelsen. 

För 2010 uppgick denna ersättning till 197,1 mnkr. 

55 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Sjukhuset erhöll även ersättning för hyreskostnader från regionstyrelsen på 56,2 mnkr, till största delen 

avsett för psykiatrihuset på Östra och nya vårdbyggnaden på Sahlgrenska. 

SU erhöll finansiering från staten genom ALF-avtalet för klinisk utbildning och forskning med 392,5 

mnkr. 

Genomförande av prioriteringsarbete 

Alla beslutade åtgärder har påbörjats. Av 156 åtgärder som innebär ändrade indikationer eller som ska 

sluta utföras har 132 genomförts och för 24 av dessa pågår genomförandet. Förklaringarna till att ett 

antal prioriteringsåtgärder ännu inte fullt ut har kunnat genomföras är främst att kompetens- och 

kapacitet att överta vårdansvar inom primärvården inte funnits. 

Ekonomiskt resultat 

Det ekonomiska resultatet för år 2010 var 33,9 mnkr. Resultatet var 73,9 mnkr bättre än senast lämnade 

prognos och 147,8 mnkr bättre än av regionstyrelsen godkänt resultat för året inklusive nyttjande av 

eget kapital. Resultatförbättringen jämfört med senaste prognos beror i huvudsak på ökade intäkter från 

hälso- och sjukvårdsutskottet för tillgänglighetssatsningar, samt något lägre kostnader än beräknat. 

Tabell 27: Resultaträkning och prognos för 2010. Ackumulerat utfall per december 2010, i 

jämförelse med budget. Siffror i tkr. (Budget källa: SU Raindance) 

Vårdintäkter, VGR 

Vårdintäkter, övriga 

Patientavgifter 

ALF-medel 

Övriga intäkter 

Verksamhetens intäkter 

Personalkostnader 

Inhyrd personal 

Köpt vård 

Läkemedel 

Lokalkostnader 

Material, varor o tjänster 

Avskrivningar 

Verksamhetens kostnader 

Finansiella intäkter/kostn 

Resultat 

Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Utfall 2009/2010 

2010 2010 2010 % 2009 % 

10 073 577 

9 889 586 

183 991 1,9 10 092 834 -0,2 

863 244 

899 676 

-36 432 -4,0 861 565 0,2 

146 779 

151 766 

-4 987 -3,3 149 330 -1,7 

374 900 

395 721 

-20 821 -5,3 358 198 4,7 

822 559 

807 554 

15 005 1,9 737 924 11,5 

12 281 059 12 144 303 136 756 1,1 12 199 851 0,7 

-7 324 027 

-64 116 

-228 587 

-1 350 536 

-742 076 

-2 316 014 

-218 817 

-7 381 136 

-19 380 

-91 359 

-1 399 819 

-741 544 

-2 256 860 

-233 220 

57 110 0,8 -7 227 872 1,3 

-44 736 -230,8 -71 335 -10,1 

-137 228 -150,2 -191 869 19,1 

49 283 3,5 -1 326 513 1,8 

-532 -0,1 -721 449 2,9 

-59 154 -2,6 -2 329 814 -0,6 

14 403 6,2 -208 939 4,7 

-12 244 173 -12 123 318 -120 855 -1,0 -12 077 791 1,4 

-2 948 

-20 985 

18 037 86,0 -8 151 -63,8 

33 938 0 33 938 113 909 -70,2 

56 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Diagram 18: Resultat och budget 2005-2010 Siffror i mnkr. (Budget källa: SU Raindance) 

Mkr 

150,0 

100,0 

50,0 

0,0 

-50,0 

-100,0 

-150,0 

Resultat, Budget - Utfall 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Anm: Åren 2005, 2006, 2008, 2009 och 2010 var budgeterat resultat 0 

Budget 

De samlade intäkterna var per december 136,7 mnkr högre än budget och de samlade kostnaderna var 

102,8 mnkr högre än budget. I utfallet ingår köp av vård för att klara vårdgarantin med 130,9 mnkr över 

budget. Vidare ingår i utfallet dels retroaktivt sedan januari minskade kostnader för avtalsförsäkringar 

med 25,5 mnkr (enligt besked från regionkansliet i början av december 2010), dels 19,9 mnkr minskade 

intäkter till följd av lägre priser och lägre volymer till VG primärvård för laboratorietjänster och röntgen 

SU har erhållit finansiering från HSU med 20 mnkr för dessa minskade intäkter. 

För transplantationscentrum var de externa vårdintäkterna 28,7 mnkr lägre än budget, Det förklaras 

bland annat av att antalet utomregionala transplantationspatienter minskade med 15 % i förhållande till 

2009. Antalet transplantationer för VGR patienter ökade med 16 %. Urvalet av patienter för 

transplantation betingas helt av medicinska prioriteringar bland väntande patienter. Till följd av fler 

transplanterade patienter från VGR erhöll SU enligt en särskild ersättningsmodell, som infördes 2010, 

en intäkt från HSN om 9,0 mnkr över grundbudget. 

Diagram 19: Ackumulerat resultat januari-december, jämfört med budget, 2010. Avser SU totalt. 

Mkr 

40 

20 

0 

-20 

-40 

-60 

-80 

-100 

-120 

-20,3 

-46,0 

-34,4 

-59,0 

-18,5 

-46,6 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Ackumulerat resultat jmfr budget 

SU totalt 2010 

-48,6 

-67,2 

-94,8 

-71,7 

-17,1 

-98,8 

-114,2 

-22,4 

1,6 

42,5 

-24,3 

-0,2 

-19,5 

-28,1 

Utfall 

33,9 

-40,9 

-48,3 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Ack budget Ack resultat 

57 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03 

0,0


Bruttokostnadsökningen per december var 1, 9 % i jämförelse med december 2009. 

Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal var 1,1 % högre än 2009. 

Produktivitet 

SUs mål i det balanserade styrkortet 2010 var att förbättra produktiviteten med 1 % jämfört 

med föregående år. Under 2010 förbättrades produktiviteten med 1,9 % mätt i kostnad per sammanvägd 

vårdprestation. Produktivitetsökningen förklaras av ökning av vårdprestationerna med 0,6 % samtidigt 

som kostnaderna minskade med 1,3 % i fasta priser. 

Diagram 20. SUs kostnadsutveckling över tid (exkl. köpt vård) reducerat med 

Landstingsprisindex inkl läkemedel) och viktade vårdtal (inkl. årliga viktlisteförändringar) 

109 

108 

107 

106 

105 

104 

103 

102 

101 

100 


SU total Viktade vårdtal och 

Kostnader (exkl köpt vård) reducerade med LPI (inkl läkemedel) 

Rullande 12 månadsvärden 

2004 = 100 

99 

Jan04-Dec04 Jul04-Jun05 Jan-05-Dec05 Jul05-Jun06 Jan06-Dec06 Jul06-Jun07 Jan07-Dec07 Jul07-Jun08 Jan08-Dec08 Jul08-Jun09 Jan09-Dec09 Jul09-Jun10 Jan10-Dec10 

Intäkter 

Förändring 2004 -- 2010-12 

Vårdvolymer 6,5 % 

Kostnader 5,1 % 

Kostnader (fasta priser) 

Viktade vårdtal 

Diagram 21: Intäkter och budget 2005-2010 Siffror i mnkr. (Budget källa: SU Raindance) 

Mkr 

13 000,0 

12 000,0 

11 000,0 

10 000,0 

9 000,0 

8 000,0 

Intäkter, Budget - Utfall 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Budget 

Utfall 

58 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Ovanstående diagram redovisar en ökning av intäkterna från 2005 med 2 miljarder, i löpande priser. 

Vidare framgår tydligt den låga intäktsutvecklingen 2010 på grund av den internationella 

lågkonjunkturen. 

Diagram 22. Fördelning av SUs intäkter helår 2010. 

Intäktsfördelning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010 

Patientavgifter 

1,2% 

Vårdintäkter 

övriga 

7,0% 

VGR vårdintäkter 

ALF-medel 

3,1% 


6,7% 

Vårdintäkter VGR 

82,0% 

Vårdintäkterna från VGR var 184,0 mnkr högre än budget. Avvikelsen förklaras främst av finansiering 

för fler utförda förlossningar än budgeterat i enlighet med vårdöverenskommelsen, för vårdgaranti och 

tillgänglighetssatsningar, omställningsbidrag för genomförande av prioriteringsarbetet och till 

diagnostikverksamheten. Vidare erhölls finansiering enligt kompletterande överenskommelser inom 

transplantationskirurgin, strokesjukvården, utökade vårdplatser och ST-läkare inom psykiatrin. 

Återbetalning har skett med 18,3 mnkr avseende ej förbrukade medel för nya dyra läkemedel samt 19,0 

mnkr för målrelaterad ersättning. 

Vårdintäkter från övriga landsting 

Vårdintäkter från övriga landsting var 36,4 mnkr lägre än budget. Det förklaras bland annat av att 

utomlänspatienter av rikssjukvårdskaraktär minskade 2010 i förhållande till 2009, t.ex. 

transplantationer. 


Övriga intäkter var 10,8 mnkr lägre än budget. Inom övriga intäkter ingår patientavgifter, ALF-medel 

samt andra intäkter såsom laboratorie- och radiologitjänster, forskning och utbildning. Avvikelsen 

förklaras bland annat av en förändring av priser vid införandet av VG Primärvård den 1 oktober 2009. 

Regionstyrelsen beslutade om en gemensam prislista för de offentliga utförarna för vanliga 

laboratoriemedicinska analyser och konventionella röntgenundersökningar. Den ekonomiska effekten är 

en minskning av intäkterna med 19,9 mnkr. För ALF-medel var utfallet 20,8 mnkr lägre än budget 2010 

men 16,7 mnkr högre än för 2009. Övriga intäkter har ökat för statsbidrag kopplade till köpt vård och 

anlitande av bemanningsföretag samt intäkter för externa projekt 

59 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

Kostnader 


Diagram 23: kostnader och budget 2005-2010 Siffror i mnkr. (Budget källa: SU Raindance) 

Mkr 

13 000 

12 000 

11 000 

10 000 

9 000 

8 000 

Kostnader, Budget - Utfall 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Budget 

Ovanstående diagram redovisar en ökning av kostnaderna från 2005 med cirka 2 miljarder i löpande 

priser. Vidare framgår den låga kostnadsökningen de senaste två åren. 

Diagram 24: Fördelning av SUs kostnader per kostnadsslag 2010 

Kostnadsfördelning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010 

Material, varor o 

tjänster 

18,9% 

Läkemedel 

11,0% 

Lokalhyror 

6,1% 

Personalkostnader 

Avskrivningar 

1,8% 

Köpt vård 

1,9% Inhyrd personal 

0,5% 

Finansiella 

kostnader 

0,0% 

Personalkostnad 

59,8% 


föregående år. Personalkostnadsutvecklingen består både av minskande som ökande faktorer. 

Personalkostnaderna har minskat genom lägre avgifter till avtalsförsäkringar med ett belopp 

motsvarande 25,5 mnkr och genom och genom färre anställda. Förklaringar till ökade kostnaderna över 

budget är ökat vårduppdrag, personalkostnader finansierade av ALF- och projektmedel samt försenade 

effekter av 2010 års prioriteringsåtgärder . 

I utfallet ingår kostnader med 16,2 mnkr som förklaras av insatser för kompetensförsörjning finansierad 

med särskilt omställningsbidrag. Se vidare kommentarer under avsnittet medarbetarperspektivet. 

Nedanstående tabell redovisar lönekostnadsförändring mellan åren 2009 och 2010 för löner inklusive 

sociala avgifter. 

Utfall 

60 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


Tabell 28: SUs löneskostnadsförändringar inklusive sociala avgifter. 2010 i jämförelse med 

2009*. 

LÖNER OCH SOCIALA AVGIFTER 2009 7 075 Mnkr 

FÖRÄNDRINGAR 2010 Mkr % 

Volymförändringar 

Volymminskning -78 -1,2 

Volymökning, överfört från VGR 15 0,2 

Löneförändringar 

Ökning enligt lönerevision 2009 40 0,6 

Ökning enligt lönerevision 2010 75 1,1 

Kostnadsersättningar och naturaförmåner 5 0,1 

Nattkvotering för sjuksköterskor 9 0,1 

Ob-ersättning -5 -0,1 

Övrigt 

Ökning, semester-, jour och övriga personalskulder 11 0,2 

Övrigt 16 0,2 

Summa förändringar exkl sociala avgifter 88 1,2 

Po-påslag -18 -0,3 

Summa förändringar inkl sociala avgifter 70 0,9 

LÖNER OCH SOCIALA AVGIFTER 2010 7 145 Mnkr 

*Sociala avgifter 2010 var 41,73 % 


Kostnaderna för inhyrd personal var 64,1 mnkr, vilket var 44,7 mnkr (231 %) högre än budget men 7,2 

mnkr (10 %) lägre än föregående år. Det var fortsatt i huvudsak läkare inom psykiatri och radiologi som 

anlitades genom bemanningsföretag. 

Material, varor och tjänster 

Kostnaderna för material, varor och tjänster var 59,2 mnkr (2,6 %) högre än budget men 13,8 mnkr (0, 6 

%) lägre än föregående år. Justerat för den organisatoriska förändringen av syncentralen och 

hörselcentralen som från 2010 tillhör förvaltningen Hälsa och Habilitering var kostnaderna 68,2 mnkr 

(3,0 %) högre än föregående år. Den ökade produktionen resulterade i ökade kostnader för medicinskt 

material, ökade kostnader för köpta medicinska tjänster för att klara vårdgarantiuppdraget samt ökade 

kostnader för bildlagring inom såväl radiologi som klinisk fysiologi. 

Läkemedel 

Ett aktivt arbete kring läkemedel vid samtliga områden vid SU bidrog till att kostnadsutvecklingen 

minskade under 2010 och att kostnadsutvecklingen var lägre vid SU jämfört med övriga större sjukhus i 

regionen. Läkemedelsenhetens prognos i mars 2010 över kostnadsökningarna 2010 var för 

receptläkemedel 1,2 % och för rekvisitionsläkemedel 8,5 %. Utfallet blev -0,7 % och +7,7 %, totalt 2,6 

%. 

Tabell 29: SUs läkemedelskostnader fördelat per typ av läkemedel. Resultat för 2010 i jämförelse 

med 2009. 

Läkemedel Utfall 

2010 

Budget 

2010 

Avvikelse 

jmf med 

budget 

Utfall 

2009 

Utfall 2010 

jmf med utfall 

2009 i % 

Recept * 825 800 841 564 15 764 831 940 -0,7 % 

Rekvisition 523 209 558 255 35 046 482 930 +7,7 % 

Totalt 1 349 009 1 399 819 50 810 1 314 870 +2,6 % 

61 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


* = För att uppnå jämförbarhet mellan åren är kostnaden för receptläkemedel år 2009 i tabellen reducerad med 

11 643 tkr. Beloppet avser kostnader för tjänsten dosdispensering under perioden jan-sept 2009. 

Inom följande områden ökade kostnaderna under året: 

- Nyinsjuknade barn med cancer, medfödda metaboliska sjukdomarna, ökning av 

transplantationer hos barn. 

- Lucentis vid behandling av gula fläcken i ögat 

- Ökad användning av biologiska läkemedel vid reumatiska sjukdomar framför allt tozilicumab 

- Immunglobuliner till olika typer av immunbrist 

- Behandling av MS (Tysabri, interferon), Parkinson och cancer, 

- Behandling med dyra koagulationsfaktorer 

Köpt vård avseende vårdgarantin 

För att klara vårdgarantin köptes vård för 130,9 mnkr mer än budgeterat. Regionstyrelsen beslutade i 

maj månad att sjukhuset fick använda 96 mnkr av eget kapital under 2010 till köp av vårdgarantivård 

och tjänster. Åtgärderna kunde dock genomföras utan ianspråktagande av eget kapital. Inom den 

diagnostiska verksamheten köptes radiologitjänster till ett värde av 2,7 mnkr. Därtill genomfördes vissa 

särskilda vårdgarantisatsningar i egen regi inom urologi, kirurgi och lungmedicin under året, som 

innebar ökade kostnader utöver budget på 18 mnkr. Den sammanlagda kostnaden för särkskilda 

vårdgarantisatsningar över budget uppgick således till 149 mnkr. Samtliga åtgärder kunde genomföras 

inom ramen för en ekonomi i balans. 

Under 2007 – 2009 fick SU ersättning för köpt vårdgarantivård enligt den s.k. handlingsplanen för 

ortopedi. Inom ortopedi och ögonsjukvård vidarefakturerades vårdgarantiåtgärder till HSU under 2009 

utöver planen till ett värde av 61,5 mnkr. Sjukhuset erhöll inte motsvarande ersättning för 2010. 

Tabell 30: Kostnader för köpt vård för att klara vårdgarantin per område och specialitet, Tkr. 

Budget och utfall t.o.m. december 2010, inklusive avvikelser. 

Utfall 2010 Avvikelse Budget 

helår 2010 

Vårdgarantivård 

Omr 2 Kirurgi Östra 595 -595 0 

Omr 3 Ortopedi 85 657 -85 657 0 

Ögon 22 612 -22 612 0 

Omr 5 Handkirurgi 10 323 -10 023 300 

Hud 286 -286 0 

Kirurgi 318 -318 0 

Neurosjukvård 343 -343 0 

Urologi 2 326 -2 326 0 

Omr 6 Kardiologi Ablationer 8 660 -8 660 0 

Övrigt 45 -45 0 

Summa 131 165 -130 865 300 

Övrig köpt vård 

Kostnaderna för övrigt köp vård uppgick till 97,7 mnkr, vilket innebar en negativ avvikelse mot budget 

på 6,3 mnkr. Övrig köpt vård består bland annat av brännskadevård, rättpsykiatrisk vård och viss annan 

specialistvård. 

Dessutom hade sjukhuset kostnader på 5,8 mnkr utöver budget för fyra patienter under 2010 som 

remitterades till Stockholm för att vårdas i lung-ECMO. 

62 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

Inköpsprocessen 


I regionens inköpspolicy står att regionens inköpsorganisation aktivt skall användas som redskap för att 

nå de av fullmäktige beslutade målen för verksamheten. En följsamhet till den beslutade 

inköpsprocessen leder till förbättrad totalekonomi och miljöprofil. För att uppnå målet arbetar sjukhuset 

med att öka den andel av inköpen som beställs via regionens beställningsportal (BSP). Detta följdes upp 

varje månad. 

Diagram 25: Uppföljning av andelen materialinköp via regionens beställningsportal perioden 

januari-december 2010 i jämförelse med 2009. Andel i procent. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Andel materialinköp via Inköp (BSP) 

år 2009-2010, räknat i kronor, per månad 

2009 2010 

39% 39% 38% 38% 40% 44% 37% 

44% 43% 40% 38% 40% 

Jan-feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack dec 

På SU köptes 40 % av materialet in via BSP under 2010, att jämföra med 34 % år 2009. I pengar 

innebär det en ökad beställning via BSP med 60 mnkr jämfört med 2009. De största posterna återfinns 

på kontona övrigt sjukvårdsmaterial, medicinska instrument, suturer och staples. 

Varor som inte beställdes via inköpsorganisationen beställdes direkt från leverantör, som i de allra flesta 

fall har ramavtal med regionen. Konsekvensen blir emellertid att samordning av leveranser och 

fakturahantering försvåras, vilket innebär ökad miljöpåverkan, ineffektiva materialflöden och ökad 

administration. Det har tidigare inte funnits något bra övergripande IT- stöd för att följa vad som köps 

på avtal och inte, på de varor som beställs direkt av leverantör. Regionens inköpsorganisation har nu 

tagit fram en ny rapport som kommer att börja användas för uppföljning under 2011. 

Aktiviteter 2010 

Under 2010 genomförde inköpscontrollers i samarbete med regionservice Inköp nedanstående 

aktiviteter som ett led i att följa regionens inköpspolicy: 

- Besök på 18 större enheter. Minst två personer genomförde minst två besök på varje enhet för 

att stötta och hjälpa i arbetet med att förändra inköpsbeteende. Viljan finns men det går trögt att 

ändra beteende och att få in artiklar i systemet. 

- Implantatsbeställningar i BSP. Det var trögt att få igenom en förändring dels på grund av att 

verksamheten var orolig för hur uppföljningen ska ske i det nya systemet, men också på grund 

av att det ofta är operationsavdelningar som beställer implantat åt kirurgiska enheter. Detta 

63 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


innebär att många personer från ett flertal enheter är inblandade i beställningsprocessen vilket 

försvårar kommunikationen. 

- Alla laboratorieartiklar är ännu inte beställningsbara i BSP men ett tätt samarbete med Område 

Inköp inom Regionservice pågår för att kartlägga produkter så att de efterhand kan läggas in i 

systemet. Till följd av detta slöts ett flertal nya avtal under året. 

- Inköpscontrollers kontaktade löpande personer som beställt varor ifrån icke avtalade 

leverantörer för att informera om inköpsprocessen, som ett led i ett ständigt lärande. 

- En framgångsfaktor för att höja procenten var att regionens inköpsorganisation ökade antalet 

beställningsbara artiklar i BSP. Antal artiklar följs löpande tillsammans med regionens 

inköpsorganisation och under året ökade dessa med 53 % till drygt 48 000 artiklar, mycket tack 

vare starkt tryck från SU. 

Avtalstrohet 

Regionen mäter fortlöpande avtalstroheten på fyra olika konton. 

Vid senaste mätningen var avtalstroheten följande för SU (VGR totalt inom parentes): 

- resekostnader 97 % (91 %) 

- köp av sjukskötersketjänster 100 % (91 %) 

- kontorsmaterial 97 % (91 %) 

- köp av läkartjänster 88 % (86 %) 

Leasingavtal 

Ett arbete som påbörjades 2007 pågår för att avsluta alla externa leasingavtal (exklusive medicinsk 

teknisk utrustning som hanteras enligt särskild ordning). Måltalet för 2010 var tio avtal vid årets slut. 

Målet har inte uppnåtts, det finns 54 avtal kvar i december. Det är framförallt kopieringsmaskiner som 

behållits. Sjukhusets inköpsorganisation har löpande kontakt med berörda verksamheter och avslutar 

avtalen allteftersom det är möjligt. 

Köp av tjänster från Regionservice och Västfastigheter 

Regionservice 

Överenskommelsen för år 2010 mellan sjukhuset och Regionservice reglerar volymer och servicenivåer 

för Regionservice samtliga tjänsteområden. Tjänsteområdena är städning, transporter, måltider, depå, 

textiler, IT, telefoni och administrativ service. En viktig nyhet i överenskommelsen var att villkoren i 

ersättningen knöt an till den gängse ekonomistyrningsmodellen avseende hälso- och sjukvården. Det 

innebar ett ökat fokus på totalkostnadskontroll och införande av en högsta möjliga ersättning upp till ett 

tak. 

Under 2010 års uppföljning av köpta tjänster från regionservice rapporterades om brister avseende 

städkvalitet samt IT-tjänsternas/VGR-ITs servicenivåer. Regionservice åtog sig att fastsälla 

kvalitetsmåtten och målen för dessa områden under året. 

Sjukhusets måltidsråd har i uppdrag att samordna sjukhusets behov av måltidsservice till patienterna. 

Måltidsrådet genomförde en översyn av det sortiment som måltidsorganisationen inom regionservice 

tillhandahåller, och en justering av utbudet genomfördes, för att passa sjukhusets behov bättre. 

Västfastigheter 

Västfastigheter ansvarar för fastigheterna på sjukhustomterna inkluderande dess service. Den totala yta 

som SU hyr från Västfastigheter är 551 000 kvadratmetrar, Tillkomsten av den nya vårdbyggnaden 

innebar en ökning med cirka 20 000 kvadratmetrar. På SU hyr flera regionala förvaltningar lokaler inom 

64 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


sjukhusen. Med anledning av detta finns ett behov av att klara ut ansvarsfrågor vad gäller servicetjänster 

och liknande. 

Lokalhyror 

Tilläggshyrorna avser funktionella ombyggnader som SU initierat. Kostnadsökningen 2010 jämfört med 

året innan beror bl a på projekt som ombyggnad av akutmottagningarna på Mölndals sjukhus och på 

Sahlgrenska sjukhuset. Vidare förklaras kostnadsökningen av evakueringsåtgärder i samband med 

upprustningen av låghuset Sahlgrenska, anpassningar av GEA/KAVA på Östra sjukhuset och 

entréombyggnaden på Östra sjukhuset. Dessutom anpassades flera lokaler under 2009 vilket gav 

helårseffekt under 2010. 

Tabell 31: SU kostnader för lokalhyror. Utfall för 2010 i jämförelse med 2009. 

Lokalhyra Utfall 

2010 

Budget 

2010 

Avvikelse 

jmf med 

budget 

Utfall 

2009 

Utfall 2010 

jmf med utfall 

2009 i % 

Bashyra, VF 530 044 532 515 2 471 521 994 +1,5 % 

Tilläggshyra, VF 104 564 106 103 1 539 91 639 +14,1 % 

Summa, VF 634 608 638 618 4 010 613 633 +3,4 % 

Övriga lokalhyror 107 468 102 926 -4 542 107 817 -0,3 % 

TOTAL 742 076 741 544 -532 721 450 +2,9 % 

Investeringsredovisning 

Investeringar i större byggprojekt 

Byggnadsarbetena med den nya Rättpsykiatriska vårdbyggnaden vid Rågården pågår och de olika 

byggnadskropparna kan idag tydligt urskiljas. Alla byggnadsarbeten beräknas vara klara under april 

2012 och verksamheten inflyttad i september samma år. Planeringsarbetet med vårdbyggnadens 

utrustning pågår liksom avveckling av nuvarande hyreskontrakt. 

Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att bygga Bild- och interventionscentrum. 

Projekteringsarbetet av byggnadens grund, stomme och fasader har genomförts. Rivningen av befintliga 

byggnader, där Bild- och interventionscentrum skall uppföras, upphandlades. Planeringsförberedelser 

pågår beträffande projektering av stomkompletteringen och inredningen. 

Ett större planeringsarbete på Östra sjukhuset genomfördes, där planering både avseende tillbyggnad av 

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och ett nytt operationshus har slutförts. SUs styrelse 

beslutade om att starta ett programarbete för tillbyggnad av Drottning Silvias barn- och 

ungdomssjukhus. Programarbetet pågår med stor intensitet. 

Förberedande planeringsarbetet med Hus R, Mölndal sjukhus, resulterade i ett pågående programarbete 

med färdigställande under våren 2011. Ombyggnaden av IVA, Mölndals sjukhus, står inför omedelbar 

byggstart med färdigställande om cirka ett år. 

Övriga fastighetsinvesteringar inklusive låghuset och Jubileumskliniken – Exempel på 

projekt 

- En systemhandling av ombyggnad av Antenatal på Östra sjukhuset är framarbetad och har 

beslutats, för genomförande, av SUs styrelse. Byggnadsarbeten planeras med start hösten 2012. 

- Planering av Akutmottagningens ombyggnaden på Östra sjukhuset pågår och en program- och 

systemhandling planeras bli färdigställd i början av 2012. 

65 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


- Ett projekt med att förbättra toalettstandarden i byggnad CK, Östra sjukhuset, pågår. 

Byggnadsarbetena genomförs under pågående vårdverksamhet. 

- Infektionsmottagningen i IK-byggnaden, Östra sjukhuset, kommer att moderniseras och byggas 

om. En systemhandling har färdigställts och styrelsen har fattat beslut om byggnation som 

påbörjas i januari 2011. 

- Ombyggnad av f.d. Apoteksbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset har planerats för 

sjukgymnastik och stamcellslaboratorium. Byggnadsarbetens har startat och kommer att pågå 

under hösten och delar av våren 2011. 

- En operationssal på Operation Söder har byggts om till hybridsal och utrustningsarbete pågår. 

Detta projekt är ett förberedande arbete inför Bild- och interventionscentrumprojektet. Vid 

beslut om projektet överskreds de reserverade medlen med cirka 12 mnkr. 

- SUs låssystem fortsätter att moderniseras. 

- Byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning skall installeras, pågår 

kontinuerligt på alla tre sjukhustomterna. 

Låghuset och upprustning Jubileumskliniken 

Upprustningsarbetena inom Sahlgrenska sjukhuset pågår i form av tre olika byggnadsentreprenader i 

Låghuset, Höghuset respektive JK. Investeringsutgiften för 2010 är därför högre än den summa som 

årligen sätts av för ”Upprustning Sahlgrenska sjukhuset”. 

Arbetena med Låghuset etapp 3 kommer att vara klara vid årsskiftet 2011/12. Före byggnadsarbetena 

startade, genomfördes flera större evakueringsarbeten. 

Omflyttningsarbetena i Höghuset har genomförts under stor skyndsamhet. Byggnadsarbeten pågår 

under stor aktivitet och kommer att avslutas under våren 2011. 

Byggnadsarbetena med upprustning av JK på Sahlgrenska sjukhuset pågår. Lokalerna kommer att 

färdigställas i tre etapper, där sista etappen kommer att vara klar till årsskiftet 2012/13. 

Tabell 32: SUs fastighetsinvesteringar. Utfall och investeringsram 2010 (mnkr) 

Utfall 2010* Investeringsram 

2010 

Fastighetsinvesteringar 2010 76 68 

Upprustning Sahlgrenska sjukhuset 80 56 

Fastighetsinvesteringar från tidigare år 0 132 

Summa 156 256 

*Siffrorna är hämtade ur Västfastigheters bokföring 

Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning 

För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram på 259 

mnkr för SU-interna prioriteringar. Till detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs anslag för 

strategiska utrustningsinvesteringar med 43 mnkr. Det innebär att SU totalt disponerade 302 mnkr. 

Tabell 33: SUs investeringsram och övrigt investeringsutrymme avseende medicinteknisk och 

annan utrustning. 

SU interna prioriteringar 259 mnkr 

MR-kameror 6 mnkr 

Strålbehandling 22 mnkr 

Mini-MR till neurooperation 15 mnkr 

Summa 302 mnkr 

66 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03


SU tillämpar en genomarbetad planeringsmodell för investeringar i medicinsk teknik. Modellen innebär 

att medicinteknisk utrustning är indelad i åtta huvudgrupper s.k. ”samplaneringsområden”. 

- Bild och funktionsmedicinsk utrustning 

- Laboratoriemedicinsk utrustning 

- AN/IVA/IMA-utrustning 

- Ultraljudsutrustning 

- KirOP-salsutrustning (basutrustning) 

- KirOP-salsutrustning(specialutrustning) 

- Smittreningsutrustning (spol/disk/autoklaver) 

- Sjukhussängar 

Utöver samplaneringsverksamheten finns ytterligare tre återkommande rubriker i investeringsplanen. 

- Områdesramar avser behov som är av annat slag än medicinteknisk utrustning, t.ex. mer 

omfattande anskaffningar av inventarier till kontor och avdelningar . 

- Särskilda projekt är medicinteknisk utrustning som är unik eller utrustning som föranleder eller 

är en konsekvens av en byggprocess. 

- Byggrelaterad utrustning är utrustning som byggs in av byggentreprenören men betalas av 

sjukhusets investeringsmedel för utrustning. Exempel kan vara utrustning/inredning som 

förbättrar arbetsmiljö på enheten. 

Tabell 34: SUs främsta investeringar under 2010 

Ultraljudsutrustning 28,9 mnkr 

Laboratoriemedicinsk utrustning 21,3 mnkr 

OP sal basutrustning 20,6 mnkr 

AN/IVA/IMA utrustning 17,7 mnkr 

Bild och funktionsmedicinsk utrustning 16,0 mnkr 

Hybridsal 12,7 mnkr 

Strålbehandling 8,7 mnkr 

Övrigt 111,9 mnkr 

TOTALT 237,8 mnkr 

En stor del av de övriga investeringarna består av inköp av utrustning i samband med ny- och 

ombyggnader. Här följer några exempel: Låghuset på Sahlgrenska har utrustats för 6,3 mnkr, 

GEA/KAVA inom Område Östra för 5,6 mnkr, Höghuset på Sahlgrenska för 5,3 mnkr, JK/KK för 3,9 

mnkr och OTA inom Område Mölndal för 3,7 mnkr. 

Utfallet för utrustningsinvesteringar 2010 var 238 mnkr att jämföras med ramen på 302 mnkr. Det 

innebär att 79 procent av det totala låneutrymmet användes. 

67 (67) 2011-01-27 

rev 2011-02-03

Rapportering av regionfullmäktiges prioriterade mål och 

uppdrag 2010, i enlighet med anvisningar från 

regionkansliet 

1 Sammanfattning 

Patient- och kundperspektivet 

1 (38) 

Bilaga 1 


Våren 2010 genomfördes en ny nationell patientenkät omfattande patienter som vårdats inom 

somatiska, psykiatriska och rättspsykiatriska slutenvården. Patienterna fick möjlighet att bedöma 

erfarenhet av bemötande, förtroende, delaktighet, information och tillgänglighet. Sjukhusets måltal för 

2010 var ett index om 86 eller mer, vilket uppnåddes inom den somatiska vården med ett index om 92. 

Vårdskador 

Inom SU genomfördes omfattande utbildningsinsatser baserade på SKL:s sex vårdskadebegränsande 

åtgärdspaket. Projektet vårdskademätningar med Global Trigger Tool (GTT) genomfördes inom två 

kirurgiska verksamheter. Mätningarna resulterade i att viktiga typer av vårdskador identifierades och 

förbättringsprocesser initierades. I september startade en vårdskademätning med GTT-metoden inom 

åtta nya verksamhetsområden i ett sjukhusövergripande projekt. 


SU deltog i Sveriges och Kommuners och Landstings årliga nationella punktprevalensmätning av 

vårdrelaterade infektioner. Regionsjukhusens resultat hösten 2010 avseende somatisk vård var 12,1 % 

(11,5 % vid vårens mätning). Sahlgrenska Universitetssjukhusets resultat var 11,2 % (9,7 % vid vårens 

mätning). 

SU deltog även i STRAMAs nationella punktprevalensmätning, som visade fortsatt förbättring 

avseende korrekt antibiotikaanvändning. 

Basala kläd- och hygienregler 


direktiv genom månatliga mätningar av följsamheten till reglerna. För att stimulera verksamheterna i 

arbetet infördes i mars månad en målrelaterad ersättning. Följsamheten och rapporteringsfrekvensen 

förbättrades därefter och var för hygienregler i genomsnitt 93 % jämfört med 86 % 2009. 

Följsamheten till klädregler var i genomsnitt 95 % jämfört med 90 % 2009. 



öppenvårdsmottagningar nu erbjuder sina patienter. En öppenvårdsmottagning inom urologin införde 

TeleQ. Patienternas tillgänglighet till mottagningen ökade. Efter införande var väntetiden mellan 1-10 

minuter. 96 % av patienterna uppgav att de blev kontaktade i rätt tid.


2 (38) 

Bilaga 1 

Vårdgarantin 

Under 2010 beslutades nationellt och regionalt om ett stort antal förändringar av uppföljningen av 

vårdgarantin vilket innebär att jämförelser mellan mätningar från årets januari till december inte är 

jämförbara. Redovisningen gäller därför perioden september till december. 

Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller behandling var i 

december 1 568 (34 %) färre jämfört med september. 

Under året skedde en markant ökning av måluppfyllelsen avseende förstabesök till mottagningarna. 


med september. Måluppfyllelsen för förstabesök ökade därigenom till 83 % i december, jämfört med 

70 % per september. De långa väntetiderna fanns främst inom ortopedi och ögonsjukvård. Ortopedins 

väntetider påverkades negativt av ett ökat antal akut sökande patienter på grund av halkolyckor under 

vintern. 

Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mindre än 90 dagar på en behandling var 74 % i 

december jämfört med 66 % i september. Det totala antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på 

behandling var per december 126 (8 %) färre jämfört med september. 


regionalt var antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på en behandling 90 (18%) färre jämfört 

med september. Måluppfyllelsen ökade per december till 81 % jämfört med 72 % per september. 

Under 2010 fanns två regionala målrelaterade ersättningsformer gällande vårdgarantin. SU fick under 

2010 ersättning om 56 mnkr för vårdgarantiarbetet och måuppfyllelsegraden. 

Akutmottagningarna 

Ledtiderna vid akutmottagningarna var i december 2010 kortare jämfört med december 2009. Den 

totala genomloppstiden vid sjukhusets akutmottagningar 48 minuter kortare jämfört med december 

2009. Den 90 percentilen av patienterna hade en väntetid till läkare som i genomsnitt var 18 minuter 

kortare per månad under 2010 och den totala genomloppstiden var 55 minuter kortare per månad, i 

genomsnitt för hela året, jämfört med 2009. 


var 55 minuter kortare för medicinpatienterna jämfört med december 2009. 

Ledtiderna för kirurgpatienter förkortades också. Den totala genomloppstiden minskade med 24 

minuter, och tid till läkare förkortades med 9 minuter i december månad jämfört med december 2009. 

De kortare ledtiderna förklaras av högre bemanning, ett stort antal andra särskilda insatser och bättre 

struktur på verksamheten. Ett nära och dagligt samarbete har inletts med primärvården för att rätt 

patient ska tas om hand på rätt vårdnivå, vilket också bidragit till en positiv effekt på ledtiderna. 

Prestationer 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets totalt utförda vård 2010 var 4,1 % över budget och 0,6 % över 

2009 års utfall mätt enligt Västra Götalands Regionens viktade produktionstal. 

Under året reducerades produktionsbudgeten med anledning av prioriteringsarbetet, i enlighet med 

beslut i hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhusets styrelse. En förklaring till den högre 

produktionen än budget är att beslutade prioriteringsåtgärder inte kunde genomföras fullt ut och med 

full årseffekt under 2010. Detta berodde dels på att vissa prioriteringsbeslut fattades först i februari 

2010 och på att andra åtgärder inte kunde genomföras p.g.a. att primärvården inte hade kapacitet och

3 (38) 

Bilaga 1 

kompetens att ta över patientansvar i avsedd omfattning. Införande av vårdvalet i primärvården 

(VGPV) var också en orsak till det högre utfallet jämfört med budget. På grund av att Axessakuten 

inte längre omfattar allmänortopedisk vård har antalet besök på ortopediakuten ökat väsentligt. 

Vård av patienter från Västra Götaland översteg 4,2 % över budget och 0,2 % över 2009 års utfall. 

Vården för patienter från andra landsting och regioner var 3,6 % högre än budget och 4,3 % över 2009 

års utfall. Det var framförallt inom öppen somatisk och psykiatrisk vård som ökningen skedde. 


Antal anställda 

I december var 16 404 anställda vid sjukhuset, varav 1 066 var timanställda. Det var 90 färre än året 

innan. Antalet tillsvidare- och timanställda minskade. 

Antal arbetade timmar bland timanställd personal ökade med 15,3 % eller 108 000 timmar jämfört 

med 2009, vilket motsvarar cirka 54 heltider. Detta innebär att cirka 3,8 % av den arbetade tiden 

utfördes av timanställda, 2009 var det 3,3 %. 

Arbetad tid 

Den arbetade tiden (utförda timmar) minskade jämfört med förra året med 266 000 timmar vilket 

motsvarar 1,2 %. Antal vardagar var två fler än förra året (c:a 100 000 timmar), justerat för detta var 

minskningen cirka 366 000 timmar (1,7 %) eller motsvarande 185 heltidsekvivalenter. Minskningen 

kan framförallt härledas till färre anställda och ökad frånvaro. 


Det var svårt att rekrytera läkare särskilt till psykiatri och radiologi vilket innebar att sjukhuset 

anlitade bemanningsföretag för 58,6 mnkr under 2010. Sjukhuset anlitade även sjuksköterskor och 

annan personal, särskilt till områdena medicin och An-op-iva motsvarande 5,5 mnkr. Jämfört med 

föregående år var det en kostnadsminskning om totalt med 7,2 mnkr (10 %). 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning minskade och var 5,4 %. Hela nedgången förklarades av den 

långa sjukfrånvaron över 60 dagar som minskade med 0,34 procentenheter medan den korta 

sjukfrånvaron ökade med 0,33 procentenheter jämfört med förra året. Inom samtliga 

personalkategorier förutom undersköterskor och läkarsekreterare minskade sjukfrånvaron. 

Löneutveckling 

Den genomsnittliga löneökningen var 2,15 % under 2010 vilket var i nivå med vad som budgeterades. 



Under 2010 finansierades 15 projekt vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset med det särskilda anslaget 

för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder från regionfullmäktige. 



Studierektorskansliet SU/AT fullföljde under 2010 dubbleringen av antalet AT-block och arbetade 

systematiskt för en fortsatt god kvalitet av AT-utbildningen. En unik satsning på förbättringsprojekt 

resulterade i att 190 läkare under perioden 2003-2010 fick utbildning och träning i förändrings- och

4 (38) 

Bilaga 1 

förbättringsarbete. Genom att erbjuda goda möjligheter till forskning genom forskar-AT-block och 

andra externfinansierade projekt stimuleras forskning under AT på SU. 


Resultat 

Det ekonomiska resultatet för år 2010 var 33,9 mnkr. Resultatet var 73,9 mnkr bättre än senast 

lämnade prognos och 147,8 mnkr bättre än av regionstyrelsen godkänt resultat för året inklusive 

nyttjande av eget kapital. Resultatförbättringen jämfört med senaste prognos beror i huvudsak på 

ökade intäkter från hälso- och sjukvårdsutskottet för tillgänglighetssatsningar, samt något lägre 

kostnader än beräknat. 

Intäkter 

Vårdintäkterna från VGR var 99,9 mnkr högre än budget medan vårdintäkter från övriga landsting var 

20,9 mnkr lägre. Det förklaras bland annat av att utomlänspatienter av rikssjukvårdskaraktär 

minskade. 

Övriga intäkter inkl patientavgifter och statsbidrag var 100,2 mnkr högre än budget. 

Kostnader 



Kostnaderna för inhyrd personal var 64,1 mnkr vilket var 44,7 mnkr (231 %) högre än budget men 7,2 

mnkr (10 %) lägre än föregående år. Det var fortsatt i huvudsak läkare inom psykiatri och radiologi 

som anlitades genom bemanningsföretag. 

Kostnaderna för material, varor och tjänster var 59,2 mnkr (2,6 %) högre än budget men 13,8 mnkr (0, 

6 %) lägre än föregående år. 

Ett aktivt arbete kring läkemedel vid samtliga områden vid SU bidrog till att kostnadsutvecklingen var 

lägre vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset jämfört med övriga större sjukhus i regionen. 

För att klara vårdgarantin köptes vård för 130,9 mnkr mer än budgeterat. 

Produktivitet 

SUs mål var att förbättra produktiviteten med 1 % jämfört med föregående år. Under 2010 förbättrades 

produktiviteten med 1,9 % mätt som kostnad per sammanvägd vårdprestation. Produktivitetsökningen 

förklaras av ökning av vårdprestationerna med 0,6 % samtidigt som kostnaderna minskade med 1,3 % 

i fasta priser. 

Från 500 till 1 500 ord

2 Medborgaravsnittet 

2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar 

5 (38) 

Bilaga 1 

2.1.1 Invånarna i hela Västra Götaland ska ha god tillgång till utbildning 

och arbete 

Område tillväxt och utveckling inom regionkansliet ansvarar för uppföljning av detta mål. 

2.1.2 Varje invånare ska kunna ta klimatansvar i ett långsiktigt hållbart 

samhälle 

Område tillväxt och utveckling inom regionkansliet ansvarar för uppföljning av detta mål 

2.1.3 Invånarna ska finna inspiration och utveckling i ett rikt kulturliv 

Område tillväxt och utveckling inom regionkansliet ansvarar för uppföljning av detta mål 

2.1.4 Invånarna ska ha goda förutsättningar att leva ett liv i hälsa 

Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsutskottet och Folkhälsokommittén ansvarar för 

uppföljning av detta mål. 

2.1.5 Den som har behov av hälso- och sjukvård ska få vård i rätt tid 

Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsutskottet ansvarar för uppföljning av detta mål. 

2.1.6 Invånarna ska möta effektiva verksamheter som bedrivs med hög 

kvalitet 

Servicenämnden och område tillväxt och utveckling inom regionkansliet ansvarar för 

redovisning av detta mål. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har följande kommentar: 

Vård som är effektiv och bedrivs med hög kvalitet kan beskrivas enligt God vård: 

Kunskapsbaserad vård 

SU anordnade seminarier om kunskapsbaserad vård och om kvalitetsregister. Utvärdering för 

införande och utmönstring genomfördes med hjälp av Health Tecnology Assessment (HTA), SBUrapporter 

och nationella riktlinjer. 

Säker vård 

Ett löpande intensivt arbete pågår för att minska omfattningen av vårdrelaterade infektioner och 

vårdskador. Exempel på metoder som användes 2010 var följsamhetsmätning till kläd- och 

hygienregler, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner, WHO:s checklista för säker 

kirurgi, risk- och händelseanalyser och strukturerad journalgranskning. 

Patientfokuserad vård 

Under året genomfördes dialogmöten med patient/anhörig och nationella patientenkäter. Utifrån 

redovisade resultat vidtogs förbättringsåtgärder.

6 (38) 

Bilaga 1 

Effektiv vård 

Sjukhusets ledningssystem utvecklades för standardisering och effektivisering av arbetsrutiner. Ett 

omfattande arbete med produktionsplanering påbörjades under året. 

Jämlik vård 

Ett arbete bedrivs för standardisering av resurstilldelning, säkerhet, tillgänglighet och bemötande för 

att säkerställa likvärdiga rutiner/behovsbaserade rutiner, och för att säkerställa att diskriminering på 

grund av patientens kön, etniska bakgrund, religion, förmåga att kommunicera, bostadsområde, klass, 

sexuell tillhörighet eller ålder inte förekommer. 

Vård i rimlig tid 

Ett omfattande arbete för att klara vårdgaratin medförde en klar minskning av antal väntande till vård 

och behandling. Varje akutmottagning upprättade och påbörjade arbetet enligt en handlingsplan för 

hur målen för att minska ledtiderna ska uppnås. Under 2010 fastställdes akutenprocessen, 

processansvarig utsågs, liksom styrgrupp och processteam med uppdraget att förbättra vårdens kvalitet 

och effektivitet. 

2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet 


K1. SU efterfrågar och överträffar 

patientens/kundens förväntningar 

Verksamheterna ska fokusera på 

patienternas och kundernas behov och 

önskemål samt hur dessa ska uppfyllas. 

Alla patienter och närstående är 

välinformerade och delaktiga i vården. 

De bemöts med värdighet, omtanke och 

respekt för vars och ens integritet. 

K2. Vården vid SU håller hög kvalitet 

och bedrivs på ett tryggt och säkert 

sätt 

Varje patient ska ges rätt och säker vård 

och behandling i rätt tid. Vården ges på 

jämlika och jämställda villkor. 

Patientnöjdindex, 2010 

genomförs en ny 

nationell patientenkät. 

Måltalet har sin 

utgångspunkt i den 

gamla enkäten. 

Antal områden/ 

verksamhetsområden 

som arbetar med 

patient/kund-dialog i 

ledningsgrupp 

Förekomst av 

vårdrelaterade infektioner 

(källa SKL 

punktprevalensmätning. 

Sammanvägt all somatik 

inkl psykiatri.) 

>86% Akutmottag 48% Slutenvård 83,7% 92 (PUK-index) 

bemötande 

somatisk vård 

100 %av VO Nytt 2010 43% 

7,1% 7% 8% Höst 11,2 % Vår 

9,7 % 

2.3 Jämställdhetsintegrering 

Patienter oavsett kön ska inte diskrimineras i sin kontakt med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 

varken ifråga om bemötande eller ifråga om den vård som erbjuds. Vården ska vara jämlik och 

jämtställd. Resurstilldelning, säkerhet, tillgänglighet och bemötande ska inte vara beroende av kön. En 

kunskapsbaserad vård bidrar till att göra vården jämställd. Sahlgrenska Universitetssjukhusets resultat 

och prestationer redovisas i form av könsuppdelad statistik i bland annat nationella kvalitetsregister. 

Sjukhusets prestationer redovisas också könsuppdelat. Exempel på en aktivitet under året är ny 

organisation inom psykiatri SU med målsättningen att underlätta utvecklingen av gemensamma 

arbetssätt och möjligheterna att erbjuda god vård på jämlika (och jämställda) villkor. Vidare fortsatte 

arbetet med att införa fast-track vårdkedjor. Dessa inbegriper allt fler patientgrupper och löper genom 

patientens hela vårdkedja från ambulans till "rätt" vårdnivå. Insatsen bygger på standardiserade rutiner 

enligt triagesystemet Metts och syftar till att säkerställa att vården inom sjukhuset är jämlik och 

jämställd vård. 

Exempel på insatser: Inom psykiatrin skapades en ny organisation med målsättningen att underlätta 

utvecklingen av gemensamma arbetssätt och möjligheterna att erbjuda god vård på lika villkor. Inom 

sjukhuset fortsatte även arbetet med att införa så kallade fast-track vårdkedjor. Dessa inbegriper allt

7 (38) 

Bilaga 1 

fler patientgrupper och löper genom patientens hela vårdkedja från ambulans till "rätt" vårdnivå, 

bygger på standardiserade rutiner enligt triagesystemet Metts och syftar till att säkerställa att vården är 

jämlik och jämställd. 

Max 250 ord 

2.4 Kommunikation och bemötande 

Sjukhuset samarbetade under året med patienter, närstående och brukarorganisationer på olika sätt. 

Brukarorganisationers hemsidor finns länkade på verksamheternas interna hemsidor, och med länk till 

sjukhusets externa hemsida. Ett antal patienter och anhöriga fick möjlighet att delge sina erfarenheter 

av vården i dialogmöten med sjukhusets ledning, i olika sammanhang. En del verksamheter tillvaratog 

patienters erfarenheter genom så kallad ”utvecklande revision”, där patienter intervjuas av 

brukarorganisationernas revisorer. Verksamheten hade regelbunden kontakt med patienter genom 

olika diagnosgruppsföreningar, i samband med så kallad experienced base design, och då 

patient/anhöriga erbjudits att delta i risk- och händelseanalyser. 

Ansvariga inom sjukhusets verksamheter genomförde även informations- och utbildningsinsatser 

kring specifika diagnoser samt undervisning med patienter som målgrupp. En inspirationsdag, riktad 

till medarbetare, med temat ”Patientdelaktighet – en tillgång eller ett hinder?” anordnades. 

Sjukhuset genomförde förberedelser inför den nya patientsäkerhetslagen. Kommunikationssättet 

SBAR introducerades och en halvdag har ägnats kommunikation på ett sjukhusövergripande 

chefsmöte. 

En kampanjdag angående stroke anordnades för allmänheten i Nordstan. 

Max 250 ord 

2.5 Funktionshinder 

Utbildningsinsatser riktade till medarbetarna och informationsinsatser rörande funktionshinder och 

bemötande genomförs kontinuerligt för befintlig och ny personal. Regionens film ”Tänkte inte på det” 

användes som diskussionsunderlag i verksamheten. Som ett exempel pågår ett arbete med att göra 

kallelser och brev mer inbjudande, lättförståeliga och enhetliga för sjukhusets verksamheter. 

Sjukhusets arbete med likabehandling av medarbetare finns beskrivet i likabehandlingsplanen för 

2010; bland annat togs en checklista fram som ett hjälpmedel för att undersöka arbetsplatsen ur ett 

funktionshinderperspektiv. Västfastigheter koordinerar arbetet med fysisk tillgänglighet i sjukhusets 

lokaler. 

Max 250 ord 

2.6 Mångfald 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets resultat och prestationer redovisas i form av könsuppdelad statistik 

i bland annat nationella kvalitetsregister. Sjukhusets prestationer redovisas också könsuppdelat. 

Sjukhuset genomför mätningar för att säkerställa att vården som erbjuds patienter är likvärdig, baserad 

på behov, oavsett upptagningsområde de bor i, i form av analyser av vårdutnyttjande och bostadsort. 

Sjukhuset verkar för att säkerställa att vården är jämlik och jämställd. Exempel på en aktivitet under 

året är ny organisation inom psykiatri SU med målsättningen att underlätta utvecklingen av 

gemensamma arbetssätt och möjligheterna att erbjuda god vård på jämlika (och jämställda) villkor.

8 (38) 

Bilaga 1 

Vidare fortsatte arbetet med att införa fast-track vårdkedjor. Dessa inbegriper allt fler patientgrupper 

och löper genom patientens hela vårdkedja från ambulans till "rätt" vårdnivå. Insatsen bygger på 

standardiserade rutiner enligt triagesystemet Metts och syftar till att säkerställa att vården inom 

sjukhuset är jämlik och jämställd vård. 

Sjukhusets ledningssystem har utvecklats för standardisering och effektivisering av arbetsrutiner. 

Tydliga rutiner är en förutsättning för att resurstilldelning, säkerhet, tillgänglighet och bemötande inte 

ska vara beroende av t.ex. patientens kön, etniska bakgrund, religion, förmåga att kommunicera, 

bostadsområde, klass, sexuell tillhörighet eller ålder. 

Max 250 ord 

2.7 Övrigt 

Redovisa övrig information i medborgarperspektivet som är av intresse att förmedla till 

regionstyrelsen/egen nämnd/styrelse. 

Fri text 

3 Verksamhetsperspektivet 

3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål 

3.1.1 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska 

minska 

Folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna delar organisatoriskt ansvaret för regionens 

folkhälsoarbete. Sahlgrenska Universitetssjukhuset bidrar dock på olika sätt med sitt expertkunnande 

inom särskilda verksamhetsområden t ex vid utveckling av folkhälsoarbetet och spridning av 

erfarenheter. Sjukhuset bidrar även till utvecklingen av en mer hälsofrämjande sjukvård. 

Huvudansvaret för uppföljning av målet ligger i huvudsak på folkhälsokommittén och hälso- och 


Max 125 ord 

3.1.2 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska 

minska 


folkhälsoarbete. SU bidrar dock på olika sätt med sitt expertkunnande inom särskilda 

verksamhetsområden t ex vid utveckling av folkhälsoarbetet och spridning av erfarenheter. Sjukhuset 

bidrar även till utvecklingen av en mer hälsofrämjande sjukvård. 

Huvudansvaret för uppföljning av målet ligger i huvudsak på folkhälsokommittén och hälso- och 


Max 125 ord 

3.1.3 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska 


folkhälsoarbete. SU bidrar på olika sätt med sitt expertkunnande inom särskilda verksamhetsområden 

vid utveckling av regionens folkhälsoarbetet.

Folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för uppföljningen av målet. 

9 (38) 

Bilaga 1 

Inom psykiatrin finns metoder för att identifiera och behandla patienter med självskadebeteende. Inom 

allmän psykiatri finns flera team som arbetar specifikt med emotionellt instabil personlighetsstörning 

med självskadebeteende. Kompetensutvecklingsaktiviteter pågår kontinuerligt för suicidprevention. 

Olika samverkansprojekt har pågått i syfte att öka samarbetet mellan vårdgivare och kommun för 

dessa patientgrupper. 

Under den senaste femårsperioden har antal patienter med självdestruktivitet inom BUP halverats. 

Detta förklaras av att: Tillgängligheten till BUP förbättrats; öppenvården har numera akutverksamhet 

dagtid; BUP tillämpar i allt högre grad kognitiv beteende terapi (KBT) som behandlingsmetod. 

Max 125 ord 

3.1.4 Andelen överviktiga och feta barn ska vara lägst i Sverige 

Primärvården ansvarar för uppföljning av detta mål. 

Max 125 ord 

3.1.5 Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella 

jämförelser av vårdens kvalitet 

Analys av resultaten i Öppna jämförelser ligger till grund för förbättringsåtgärder inom berörda 

verksamheter. Inom de verksamheter där resultaten ligger klart under riksgenomsnittet sker 

redovisningar och uppföljningar för sjukhusledning och styrelse. Verksamheter med mycket goda 

resultat uppmärksammas och får fungera som inspiration för övriga verksamheter. 

Andel indikatorer där SU är lika bra eller bättre än riksgenomsnittet 

2010 2009 

Alla indikatorer (39 st) 36 % 28 % 

Medicinska kvalitetsindikatorer 

(24 st) 

46 % 26 % 

Inom strokesjukvård ligger 4 av 5 indikatorer över riksgenomsnittet. Inom kirurgi ligger de 4 

indikatorerna under riksgenomsnittet. Inom psykiatrisk vård följs bland annat andelen patienter i 

allmänpsykiatrisk öppenvård som funktionsskattas med GAF (Global Assessment Function Scale). 

Totalt 2010 skattades 71 % av patienterna (72 % av kvinnliga patienterna och 69 % av manliga 

patienterna) med GAF. Ett annat mått är skriftlig vårdplan. 

Max 125 ord 

3.1.6 Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska 

halveras 

Regionen har inte definierat hur vårdskador skall mätas. För att minska vårdskador använde sig 

sjukhuset av SKL:s åtgärdspaket för att minska förekomsten av vårdskador. Sjukhuset deltog i SKLs 

punktprevalensmätningar av förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). 

Regionsjukhusens resultat hösten 2010 avseende somatisk vård var 12,1 % (11,5 % vårens mätning). 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets resultat var 11,2 % (9,7 % under vårens mätning).

10 (38) 

Bilaga 1 

Sjukhuset införde en målrelaterad ersättning som syftade till att förbättra verksamheternas följsamhet 

till basal hygien- och klädrutiner. 

Under hösten genomfördes en utbildningsinsats i syfte att öka personalens förståelse för vikten av att 

följa de fastställda reglerna. Inom sjukhuset genomfördes och utvecklades även arbetet med 

vårdskademätningar med hjälp av strukturerad journalgranskning (sk GTT). 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

% 

9,7 

1,4 

Max 125 ord 

3.1.7 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna 

Den 1 april 2010 ändrades reglerna för den nationella vårdgarantin. Därmed är siffrorna inte 

jämförbara över året. Måluppfyllelsen för förstabesök ökade under året till 83 % i december 2010 

jämfört 74 % i januari 2009. De långa väntetiderna fanns främst inom ortopedi och ögonsjukvård. 

Måluppfyllelsen för behandling var 74 % i december 2010 jämfört 71 % i december 2009. Från 

september ingår alla patienter som väntande på behandling i mätningen. De långa väntetiderna fanns 

främst inom ortopedi, ögon, bröstrekonstruktioner, ablation och handkirurgi. Tillgången till externa 

vårdgivare är begränsad inom plastikkirurgi, neurokirurgi och handkirurgi. 

Verksamheterna reducerade antalet väntande över garantitiden genom ett systematiskt arbete och med 

hjälp av externa vårdgivare. Aktivt arbete med kapacitets- och produktionsplanering har skett inom 

alla verksamhetsområden under året. 

Max 125 ord 

8,1 

Andel VRI SU fördelat på somatik och psykiatri 2009-2010 

8,7 

1,9 

7,3 

VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 

3.1.8 Bemötande av patienter i vården ska förbättras 

11,5 

1,2 

Somatik Psykiatri SU totalt 

9,5 

Under våren skickades drygt 6 800 enkäter till patienter som vårdats inom den somatiska, psykiatriska 

och rättspsykiatriska slutenvården. Patienterna fick möjlighet att bedöma bemötande, förtroende, 

delaktighet, information och tillgänglighet. 

Inom somatiska vården fick bemötandet högst poäng (92). Enkäten visade också att patienterna 

upplevde sig ha haft nytta av vården och kände förtroende för personalen. 

11,2 

1,7 

9,3

11 (38) 

Bilaga 1 

Inom den psykiatriska heldygnsvården visade resultaten ungefär samma mönster som inom den 

somatiska vården. Frågor om bemötande, förtroende och vilja att rekommendera sjukhuset till andra 

patienter fick högst poäng, dock lägre resultat än inom den somatiska vården. Bemötande fick 74 

poäng, vilket var högre än för regionen och riket i övrigt. 

Max 125 ord 

3.1.9 Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor 

Redovisa de resultat verksamheten har uppnått under året för detta mål, samt vad som bidragit 

till resultatet. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar ej för uppföljningen av detta mål. 

Max 125 ord 

3.1.10 Den genomsnittliga väntetiden på akutmottagningen ska bli 

kortare 

Tid till triage: 67 % av patienterna fick en första bedömning inom 10 min (december). Tid till läkare: 

58 % träffade läkare inom 90 minuter (december). Den 90 percentilen av patienterna hade en väntetid 

till läkare som i genomsnitt var 18 minuter kortare per månad under 2010 jmf med 2009. Total 

genomloppstid: 76 % av patienterna lämnade akutmottagningen inom 5 timmar (december). Den totala 

genomloppstiden var 55 minuter kortare per månad, i genomsnitt för hela året, jämfört med 2009. 

Tid till triage var lika lång för kvinnor respektive män. Tid till läkare var i genomsnitt 20 minuter 

längre för kvinnor. Total genomloppstid var 32 minuter längre för kvinnor. Av alla de patienter som 

sökt akut vård bedömdes männen genomsnittligt ha allvarliga åkommor jämfört med kvinnorna. 

Max 125 ord 

3.1.11 Minst 90 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen ska 

besvaras inom tre minuter 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar ej för uppföljningen av detta mål. 

3.1.12 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka 

Folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna delar organisatoriskt ansvaret för 

regionens folkhälsoarbete. SU bidrar dock på olika sätt med sitt expertkunnande inom 

särskilda verksamhetsområden t ex vid utveckling av folkhälsoarbetet och spridning av 

erfarenheter. Sjukhuset bidrar även till utvecklingen av en mer hälsofrämjande sjukvård. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar ej för uppföljningen av målet. 

Max 125 ord

3.1.13 Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig 

vårdplan 

12 (38) 

Bilaga 1 

Styrtal A) Andel tvångsvårdade patienter: Inom vuxenpsykiatrin finns ingen säker registrering i Melior 

varför uppgifter inte kan lämnas. 

Styrtal B) Andel kroniskt sjuka och/eller patienter inom vuxenpsykiatrin med behov av flera 

vårdgivare, som har en individuell vårdplan: SU kan inte få ut parametern ”flera vårdgivare” men 

uppgifter kring kroniskt sjuka med individuell vårdplan håller på att tas fram. 

Alla verksamheter arbetar med att patienter i behandling ska ha en skriftlig vårdplan. Vid mätning per 

juli månad 2010 hade 68 % av patienter inom allmänpsykiatrin en skriftlig vårdplan och vid 

mätningen i september var motsvarande siffra 72 %. Andelen är egentligen högre då dokumentering i 

vissa fall inte gjorts under rätt sökord. Verksamheterna arbetar med att förbättra 

dokumentationsrutinerna. 

Max 125 ord 

3.1.14 Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver 

verksamheter ska öka 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är under stor förändring både fysiskt och innehållsmässigt. Vid alla 

ny- och ombyggnader följs Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Målet för 

Sahlgrenska universitetssjukhuset tillsammans med Västfastigheter är att i största möjliga utsträckning 

utforma alla fysiska miljöer efter anvisningarnas bästa exempel de s.k. ”gröna” lösningarna. 

På Sahlgrenska sjukhuset har arbetet koncentrerats till de ”offentliga miljöerna” där stora insatser är 

redan är genomförda och planeras att fortsätta under 2011. 

Hänvisningssystemet har i grunden gjorts om och ett särskilt system för synskadade är under 

uppbyggnad. 

Östra sjukhuset har ett ur tillgänglighetssynpunkt, homogent fastighetsbestånd. Här har huvudentrén 

och övriga ”offentliga rum” i Centralkliniken tillgängliganpassats. 

Även här håller hänvisningssystemet på att upprustas. 

På Mölndals sjukhus pågår arbetet med de ”offentliga rummen”. 

3.1.15 Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 20 

procent i Västra Götalandsregionen som helhet 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar ej för uppföljningen av detta mål. Servicenämnden följer 

upp målet. SU följer ej upp enskilda verksamheters livsmedelsinköp (t.ex. mjölk), vilket sker via 

regionservice. 

3.1.16 Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets energiförbrukning var 17 % högre per sammanvägd prestation 

under 2010 jämfört med 2009. 

SUs mål för 2010 är att 10 % av sjukhuset enheter skall ha genomfört energironder samt påbörjat 

förbättringsåtgärder. Under året genomförde 4 områden energironder. Handlingsplaner för SUs 

miljömål har tagits fram per område och för den gemensamma administrationen. SU har antagit en 

gemensam handlingsplan för energiförbättringar och en checklista för energironder tillsammans med 

Västfastigheter. 

Max 125 ord

3.1.17 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala 

stödinsatser ska öka 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar ej för uppföljning av detta mål. 

13 (38) 

Bilaga 1 

3.1.18 Tio nya företag per 1 000 invånare ska skapas, jämt fördelade 

mellan män och kvinnor 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar ej för uppföljning av detta mål, men verkar inom olika 

områden som indirekt kan bidra till att målet uppnås. Sjukhuset är t.ex. engagerade i Gothia Forum 

som erbjuder resurser och stöd för klinisk forskning och klinisk prövning för både företag och Västra 

Götalandsregionens anställda. KASK-projektet kan också nämnas, ett treårigt EU projekt som drivs i 

samarbete med Oslo Universitetssjukhus, Ålborgs sjukhus och Chalmers. Syftet är att utnyttja den 

enorma potential för innovation i hälsosektorn. 

Under 2011 kommer ett projekt som syftar till att stödja innovationer inom hälso- och sjukvården 

drivas. Genom projektet erbjuds anställda inom hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen 

hjälp med att bedöma affärsidéer. Ett innovationsråd bedömer de idéer som kommer in och ser vilka 

som har möjlighet till stöd för utveckling. 

3.1.19 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan för närvarande inte följa upp detta mål av tekniska skäl. 

3.1.20 Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka både för 

kvinnor och män 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan för närvarande inte följa upp detta mål av tekniska skäl. 

3.1.21 De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och 

sammanfogas 

Arbetsmarknadsnod Göteborg samordnas av Sahlgrenska Universitetssjukhuset i vilket ingår cirka 15 

förvaltningar. Syftet är att Västra Götalandsregionen ska utvecklas som arbetsgivare för personer med 

funktionsnedsättning, arbeta mer effektivt och regiongemensamt med rehabilitering för 

långtidssjukskrivna och med omställningsprocessen samt i ökad utsträckning arbeta med 

arbetsmarknadspolitiska insatser. 

Arbetet under året har inriktats på att skapa arbetsformer och arbetssätt mellan förvaltningarna för att 

uppnå en optimal hantering enligt ovan redovisade uppdrag. Arbetet har inneburit uppbyggnad av 

nätverk vilket underlättar omställningsarbetet samt finna nya lösningar för medarbetare som är behov 

av nya arbetsuppgifter i rehabiliteringsprocessen. Arbetsmarknadsnod Göteborg har ca 40-45 personer 

med funktionshinder i praktik varav cirka 27 har fått anställning med lönebidrag. Arbetet har också 

inriktats på olika former att ge ökad kunskap om funktionshinder till chefer och medarbetare i syfte att 

underlätta att fler praktikplatser inrättas och på sikt anställning. 

3.1.22 Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen 

Västfastigheter redovisar minskning av fossil energi för SUs lokaler. SU redovisar åtgärder för 

energiförbrukningen under punkt 3.1.16

14 (38) 

Bilaga 1 

3.1.23 Antalet resta mil i tjänsten ska minska 

SUs mål var att antal körda mil i tjänsten med privat bil jämfört under 2010 inte skulle öka jämfört 

med 2008. Beräknat för SU som helhet minskade resandet med privat bil i tjänsten och målet för 2010 

uppnåddes. Under året genomfördes informationsinsatser om regionens resepolicy och SUs 

anpassning till policyn. 

Max 125 ord 

3.1.24 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna 

verksamheten ska fasas ut. 

Första kvartalet 2010 arbetade SU fram en åtgärdsplan för att uppfylla kemikaliestrategin. 

Implementering av planen påbörjades och fortsätter under 2011. 2010 fastställdes 26 kemikalier som 

ska fasas ut senast 2012. Under 2010 fasades 27% av dessa ämnen ut. Under 2011 kompletteras listan 

över kemikalier som ska fasas ut. 

Inom SU fanns 338 kemikalieinventerare som ansvarar för inventering och första riskbedömning i 

syfte att skapa en trygg arbetsmiljö. Alla avdelningar/enheter, där miljö- och hälsofarliga kemikalier 

används, har tillgång till en inventerare. SUs utsläpp till vatten från farliga kemikalier minskade under 

2010. 

SU deltar i regionala och nationella nätverk som rör kemikaliehantering. 

Max 125 ord 

3.1.25 Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de 

verksamheter, institutioner och organisationer som regionen 

stöder 

Barn- och Ungdomsbiblioteket försåg under 2010 barn och ungdomar med kultur på SU. 

Kulturhändelser arrangeras överallt på sjukhuset: på avdelningar, i väntrum, i entrén, på 

lekterapin/biblioteket etc. Under 2010 genomfördes cirka 130 programpunkter inom musik, dans, 

teater, film, konst, berättande, olika verkstäder, föreställningar, drop-in-besök och utställningar. En 

studiomusiker och en musikterapeut är också knutna till verksamheten. 

Utnämningen till Årets Bibliotek präglade verksamheten under 2010. Kulturverksamheten och 

arbetsmetoderna uppmärksammades och lyftes fram som förebild och ett stort antal studiebesök 

genomfördes. Lekterapierna på Drottning Silvia och Sahlgrenska samorganiserades 2010 vilket 

förbättrar möjligheten till samarbete mellan sjukhusen. 

Max 125 ord 

3.1.26 Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och 

aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har inga resultat att redovisa för detta mål.

3.1.27 Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god 

geografisk spridning av kulturaktiviteter 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har inga resultat att redovisa för detta mål. 

3.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet 


P1. Allt införande av nya och Antal införda och 

utmönstrande av mindre effektiva utmönstrade metoder med 

eller föråldrade metoder sker på hjälp av HTA, SBU, 

ett ordnat och evidensbaserat sätt nationella riktlinjer 

P2 Den överenskomna vården vid 

SU är lättillgänglig och köfri och 

baseras på öppna prioriteringar 

SU:s verksamheter kännetecknas 

av kvalitet, tillgänglighet, 

nytänkande och effektivitet. 

Verksamheter arbetar systematiskt 

med överföring från sluten vård till 

öppen vård 

P3 Väldefinierade, 

standardiserade och effektiva 

processer utan oönskad variation 

Ledningssystemet omfattar den 

samlade verksamehten inklusive 

kvalitet, säkerhet och miljö. 

P4 Bästa möjliga vård säkerställs 

genom öppen systematisk 

uppföljning Arbetet präglas av 

helhetssyn, samarbete, dialog och 

öppenhet. 


ett första besök 


behandling 

Antal viktade prestationer i 

enlighet med vårdöverenskommelsen 

Ledtider på akutmottagningarna 

ska bli 

kortare i enlighet med 

regionens mål: 




Andel chefer som känner till 

och använder SUs 

ledningssystem 

Andel kvalitetsparametrar 

som uppnår minst 

riksgenomsnitt i nationella 

jämförelser av vårdens 

resultat 


mätmetod samt 

resultatredovisnin 

g klart sep -10 

0 väntande > 90 

dagar 

Enligt VÖK 2010 

182 245 (Budget 

inkl prioriteringar 

och exklusive synhörselverksamheten) 

90% 90 3 855 väntande > 90 

dagar till förstabesök dagar till förstabesök 

922 väntande > 90 948 väntande > 90 

dagar till behandling dagar till behandling 

197 745 189 541 (exkluvise synhörselverksam-heten) 

190346 (inklusive synhörselverksamheten) 

Nytt 2010 

1 578 väntande > 90 

dagar till förstabesök 

1 454väntande > 90 

dagar till behandling 

189 899 (Inklusive 

prioriteringar och 

exklusive synhörselverksamheten) 

26 min 

299 min 

7,21 tim 

90% Nytt 2010 85% av SUs chefer 

känner till 


65% av SUs chefer 

använder 


50% Nytt 2010 46% 

3.3 Prestationer 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets prestationsbudget 2010 reducerades till följd av beslutade 

prioriteringsåtgärder i enlighet med beslut i nämnderna och sjukhusets styrelse. 1 Under året har syn 

och hörselverksamheterna överförts till förvaltningen Habilitering & Hälsa. 

PRODUKTIONSUTFALL SJUKHUS 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset (731) 

INOMREGIONAL VÅRD (PRODUKTION SJUKHUS) 

Sluten vård, rikssjukvård 

Utfall 

2010 1) 

Budget 

2010 2) 

Utfall 

2009 3) 

PSJ103 Sjukhusvårdtillfällen, rikssjukvård 4 823 4 478 6 143 

PSJ104 DRG-poäng, rikssjukvård 9 666 9 044 11 831 

Sluten vård, DRG-ersatt 

1 Procentuell jämförelse av prestationer i förhållande till föregående år och utfall har beräknats med Sahlgrenska 

Universitetssjukhusets budget efter prioriteringar som grund. I utfallen för 2009 och 2010 har prestationer som 

avser Habilitering & Hälsa exkluderats.

PSJ101R Sjukhusvårdtillfällen, regionsjukvård 11 945 14 904 

PSJ102R DRG-poäng, regionsjukvård 23 282 27 318 

16 (38) 

Bilaga 1 

PSJ101 Sjukhusvtf, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) 82 328 78 473 92 951 

PSJ102 DRG-poäng, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) 79 492 73 827 101 637 

Övrig sluten vård, vtf 

PSJ203 Vuxenpsykiatri, vtf 6 335 6 452 6 148 

Övrig sluten vård, vdg 

PSJ303 Vuxenpsykiatri, vdg 126 964 134 940 133 140 

PSJ304 Rehabmed o thorax eftervård, vdg 5 611 6 950 8 094 

PSJ305 Barn- o ungdomsrehab, vdg 1 523 1 600 1 518 

PSJ306 BUP, vdg 5 706 5 915 5 727 

Öppen vård, riks- och regionsjukvård 

PSJ401R Läkarbesök (ej DRG-ersatta) riks- o reg. vård 57 244 45 902 

PSJ402R Besök, DRG-ersatta riks- o reg. vård 45 828 44 788 

PSJ403R DRG-poäng enl ovan PSJ 402R 4 407 3 104 

PSJ405R Övriga besök (ej DRG-ersatta) riks- o reg. vård 26 213 18 900 

Öppen vård, länssjukvård 

PSJ401 Läkarbesök (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr 2010 427 215 460 140 478 535 

PSJ402 Besök, DRG-ersatta, länssjukvård fr 2010 121 525 149 676 183 678 

PSJ403 DRG-poäng enl ovan PSJ 402 11 169 13 966 18 554 

PSJ405 Övriga besök (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr 2010 566 741 543 681 584 071 

UTOMREGIONAL VÅRD (PRODUKTION SJUKHUS) 

Sluten vård, rikssjukvård 

PSJ153 Sjukhusvårdtillfällen, rikssjukvård 2 021 2 400 2 281 

PSJ154 DRG-poäng, rikssjukvård 6 362 6 800 6 920 

Sluten vård, DRG-ersatt 

PSJ151R Sjukhusvårdtillfällen, regionsjukvård 1 896 1 850 

PSJ152R DRG-poäng, regionsjukvård 3 481 3 400 

PSJ151 Sjukhusvtf, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) 4 122 3 800 5 731 

PSJ152 DRG-poäng, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) 4 014 3 700 7 258 

Övrig sluten vård, exkl. med. färdigbehandlade 

PSJ253 Vuxenpsykiatri, vtf 213 170 201 

PSJ353 Vuxenpsykiatri, vdg 3 118 1 600 3 002 

PSJ251 Övr sluten vård, vtf 135 98 

PSJ351 Övrig sluten vård, vdg 242 700 851 

Med. färdigbehandlade, ersatta av kommun 

PSJ352 Med färdigbehandlade, vdg 6 610 6 000 5 480 

Öppen vård, riks- och regionsjukvård 

PSJ451R Läkarbesök, (ej DRG-ersatta) riks- o reg. vård 7 118 6 500 

PSJ452R Besök, DRG-ersatta, riks- o reg. vård 6 635 5 700 

PSJ453R DRG-poäng enl ovan PSJ 452R 517 540 

PSJ455R Övriga besök (ej DRG-ersatta) riks- o reg. vård 1 808 1 900 

Öppen vård, länssjukvård 

PSJ451 Läkarbesök, (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr 2010 18 940 19 100 25 855 

PSJ452 Besök, DRG-ersatta, länssjukvård fr 2010 3 735 3 800 9 568 

PSJ453 DRG-poäng enl ovan PSJ 452 367 360 1 203 

PSJ455 Övriga besök (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr 2010 8 079 8 850 10 293 

1) 

Syn och hörselverksamheterna som överförts till Habilitering & Hälsa är exkluderad i produktionsutfallet 2010. 

2) 

Budgeten är exklusive prioriteringsåtgärder. Prestationerna som avsåg den reducerade budgeten har inte registrerats i 

Cognos Controller 2010. 

3) 

Syn och hörselverksamheterna som överförts till Habilitering & Hälsa är inkluderad i produktionsutfallet 2009.

3.3.1 Utfall prestationer jämfört med föregående år 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets sammanvägda prestationer 2010-2009 

17 (38) 

Bilaga 1 



Viktat 



2010 2010 2009 

VGR 189 899 182 245 189 451 448 0,2% 7 654 4,2% 

Övriga 17 180 16 583 16 478 702 4,3% 597 3,6% 

SU TOTALT 207 079 198 828 205 929 1 150 0,6% 8 251 4,1% 

Inom den somatiska slutenvården minskade andelen patienter från Västra Götaland med 0,9 % jämfört 

med föregående år. Under året skedde en förskjutning från i huvudsak rikssjukvård men även 

regionsjukvård till länssjukvård som ökade med 4,1 %. Vårdtillfällena var oförändrade i förhållande 

till föregående år. Andelen akut slutenvård var 65 % en ökning med 1 procentenhet. Antalet 

förlossningar ökade med 5,3 % och antalet transplantationer ökade med 16 %. 

Inom vuxenpsykiatrin ökade vårdtillfällena med 3 %. Antalet vårddagar minskade med 6 % och besök 

med 0,4 %. Inom barn- och ungdomspsykiatrin var utfallet 0,4 % lägre för vårddagar och för besök 3,3 

% lägre jämfört med 2009. 

Vården för patienter från andra landsting och regioner var 3,6 % högre än budget och 4,3 % högre än 

utfall 2009 (se bilaga 9). Det var framförallt inom öppen somatisk och psykiatrisk vård som ökningen 

skedde. Ökningen var störst (74,5 %) inom besök i öppen vård, dvs läkarbesök och sjukvårdande 

behandlingar. 

Inom den vuxenpsykiatriska vården var antalet besök 11 % fler än budget och 55 % fler i jämförelse 

med föregående år. Vårddagarna inom barn- och ungdomspsykiatri var 59 % färre än 2009 medan 

besöken ökade med 24 %. 

Inom den slutna somatiska vården var utfallet 2010 0,3 % lägre än budget och 2,3 % lägre än 2009. En 

förskjutning har skett från vård av riksjukvårdskaraktär till länssjukvård. 

3.3.2 Utfall prestationer jämfört med budget 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets sammanvägda prestationer 2010-2009 



Viktat 



2010 2010 2009 

VGR 189 899 182 245 189 451 448 0,2% 7 654 4,2% 

Övriga 17 180 16 583 16 478 702 4,3% 597 3,6% 

SU TOTALT 207 079 198 828 205 929 1 150 0,6% 8 251 4,1% 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets total utförda vård 2010 var 4,1 % över budget. 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets budget för 2010 reducerades med anledning av 

prioriteringsarbetet. Prioriteringsarbetet som pågick under året uppnådde inte beräknad effekt på 

produktionsutfallet, vilket var den huvudsakliga anledningen till att utfallet överstiger den 

sammanvägda budgeten för patienter från Västra Götaland med 4,2 %. DRG - poängen inom den 

somatiska slutenvården översteg budget med 5,4 % och vårdtillfällena med 7,9 %. Under året skedde 

en förskjutning till länssjukvård från i huvudsak regionsjukvård. Antal förlossningar och 

transplantationer ökade vilket var en av anledningarna till att DRG – poäng och vårdtillfällena 

översteg årets budget.

18 (38) 

Bilaga 1 

En ökning skedde även för besök inom den vuxenpsykiatriska vården med 12 % samt barn- och 

ungdomspsykiatri med 16,4 %. Årsbudgeten för besök inom vuxenpsykiatrin reducerades med ca 

30 000 besök eftersom ansvaret för dessa besök skulle övergå till primärvården, vilket inte skedde, på 

grund av kompetens- och kapacitetsbrist inom primärvården. Detta förklarar varför utfallet överstiger 

budget. Prioriteringsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin kunde inte heller genomföras under 

året. Under året stängdes avdelningen för thorax eftervård, vilket är en anledningen till att utfallet 

sjönk med 15 % för övriga vårddagar. 

Den utomregionala vården översteg årets sammanvägda budget med 3,6 %. Den slutna somatiska 

vården var relativt oförändrad medan en ökning med 28,5 % skedde för öppenvårdsbesöken. Inom den 

vuxenpsykiatriska vården skedde en ökning för vårdtillfällen (25,3 %) vårddagar (94,9 %) samt besök 

(11,1 %). Besöken inom barn och ungdomspsykiatri ökade med 10,5 % medan vårddagarna minskade 

med 64 %. 

3.3.3 Utfall nyckeltal, prestationer 

Anvisning prestationer hälso- och sjukvård: 

Förinlagd tabell fylls i av utförarna inom hälso- och sjukvården. 

Anvisning 

prestationer 

hälso- och 

sjukvård: 

Nyckeltal 

prestationer 

Sjukhus 

Sammanvägda 

Utfall 1) 

2010 

Budget 2) 

2010 

Utfall 1) 

2010 

prestationer 207 079 198 828 205 929 0,6 

Avvikelse 

utfall/utfall 

procent 

varav kvinnor 107 415 106 493 0,9 

varav män 99 664 99 436 0,2 

1) Syn och hörselverksamheterna som överförts till Habilitering & Hälsa är exkluderad i produktionsutfallet 2010-2009. 

2) Budgeten än inklusive prioriteringsåtgärder 

Avvikelse 

utfall/budget 

procent 

Könsfördelningen för total utförd vård: 0,9 % fler kvinnor och 0,2 % fler män fick vård på sjukhuset 

jämfört med föregående år. I detta utfall motsvarar män 48 % och kvinnor 52 %, vilket var oförändrat i 


3.4 Patientsäkerhet 

Under 2010 följdes fyra indikatorer upp för att stödja ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. 

Patientsäkerhet/ Indikator 1, Antal registrerade avvikelserapporter 

Här ska följande inrapportering ske: 

Indikator 1 Utfall 2010 Utfall 2009 

Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt 0,8 0,8 

Sjukhuset verkar för att öka antalet rapporterade avvikelser, trots detta ökade inte de patientrelaterade 

avvikelser under 2010. En förklaring kan vara de stora tekniska problem det nya systemet, 

MedControl Pro, medfört sedan driftsstarten 2010-10-01. 

4,1

Max 125 ord 

19 (38) 

Bilaga 1 

3.4.1 Patientsäkerhet/ Indikator 2, Antal registrerade avvikelserapporter 

om försörjning och funktion av medicintekniska produkter 


Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och 

funktion av medicintekniska produkter 

653 676 

Resultatet skiljer sig inte väsentligt från år 2009. Sjukhuset verkar för att öka antalet rapporterade 

avvikelser, men medicintekniska avvikelser ökade inte under 2010. En förklaring kan vara de stora 

tekniska problem det nya systemet, MedControl Pro, medfört sedan driftsstarten 2010-10-01. 

Max 125 ord 

3.4.2 Patientsäkerhet/Indikator 3, Antal utförda riskanalyser 


Antal utförda riskanalyser 27 33 

Arbetet med riskanalyser försvårades då sjukhuset inte hade tillräckligt antal kompetenta medarbetare 

för utförande av riskanalyser. Under året gick 23 medarbetare inom SU riskanalysutbildning, varför 

verksamhetens kompetens inom området ökar under 2011. Sjukhuset verkar aktivt för att främja 

genomförandet av riskanalyser. 

Max 125 ord 

3.4.3 Patientsäkerhet/Indikator 4, Antal utförda händelseanalyser 


Antal utförda händelseanalyser 107 131 

Sjukhusets samtliga Lex Maria-anmälningar åtföljs av en händelseanalys. Sjukhuset verkar aktivt för 

att öka antalet analyser. Under året skapades en central organisation för att bistå verksamheterna i 

deras händelseanalysarbete. Under året gick 18 medarbetare en händelseanalysutbildning. 

Max 125 ord 

3.5 Jämställdhet 

Patienter oavsett kön ska inte diskrimineras i sin kontakt med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 

varken ifråga om bemötande eller ifråga om den vård som erbjuds. Vården ska vara jämlik och 

jämtställd. Resurstilldelning, säkerhet, tillgänglighet och bemötande ska inte vara beroende av kön. En

20 (38) 

Bilaga 1 

kunskapsbaserad vård bidrar till att göra vården jämställd genom att den baseras på kunskapsunderlag 

som är gemensamma inom sjukhuset. Sahlgrenska Universitetssjukhusets resultat och prestationer 

redovisas i form av könsuppdelad statistik i bland annat nationella kvalitetsregister. Sjukhusets 

prestationer redovisas också könsuppdelat. Exempel på en aktivitet under året är ny organisation inom 

psykiatri SU med målsättningen att underlätta utvecklingen av gemensamma arbetssätt och 

möjligheterna att erbjuda god vård på jämlika (och jämställda) villkor. Vidare fortsatte arbetet med att 

införa fast-track vårdkedjor. Dessa inbegriper allt fler patientgrupper och löper genom patientens hela 

vårdkedja från ambulans till "rätt" vårdnivå. Insatsen bygger på standardiserade rutiner enligt 

triagesystemet Metts och syftar till att säkerställa att vården inom sjukhuset är jämlik och jämställd 

vård. 

SU har tillsammans med Kunskapscentrum för Jämställd Vård genomfört en särskild temadag om 

jämlik vård riktad till alla medarbetare. Flera team från SU har deltagit i det regionala projektet ”Gör 

det jämnt”. En slutenvårdsvårdenhet inom Psykiatri Mölndal tilldelades Västra Götalandsregionens 

jämställdhetspris 2010. 

Max 125 ord 

3.6 Miljö 

Observera: Regionala anvisningar om innehållet och format avseende miljöredovisningen är 

skickade till regionens förvaltningar först 2011-01-17. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fastställt övergripande miljömål inom områdena kemikalier, 

energiförbrukning, transporter, läkemedel och avfallshantering. Alla områden och 

verksamhetsområden är engagerade i miljöarbetet, och handlingsplaner för att SUs övergripande 

miljömål ska uppnås har tagits fram. Nedan beskrivs SUs i korthet åtgärder för att miljömålen ska 

uppnås, och resultat för 2010. 

Kemikalier 

Sjukhuset har utarbetat en strategi med en åtgärdsplan som beskriver i detalj vilka ämnen/produkter 

som ska fasas ut. Åtgärdsplanen har anpassats efter Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi. 

Berörda verksamheter har tagit fram verksamhetsspecifika handlingsplaner för utfasning av berörda 

kemikalier. SUs åtgärdsplan är baserad på 2008 års inventering. Till och med år 2010 har SU fasat ut 

30 % av rena ämnen som är klassade som utfasningsämnen. Sjukhusets målsättning är att minska 

totalvolymen av miljö- och hälsofarliga kemikalier med 25 %. Sjukhusets fokus är de kemikalier som 

utgör en stor påverkan på hälsan och miljön. SU har klarat målet att minska volymen kemikalier 25%. 

Sjukhusets åtgärdsplan kommer revideras för att inkludera fler kemikalier som ska fasas ut. Det 

fortsatta arbetet är löpande, och sker i samarbete med regionens inköpsorganisation. Syftet är att 

förhindra upphandling och inköp av oönskade kemikalier. 

Energiförbrukning 

Sjukhusets målsättning är att minska verksamhetens elanvändning. De senaste åren har 

energianvändningen ökat, även om ökningstakten minskade något under 2010. Målet för 2010 var att 

ökningen per sammanvägd prestation skulle vara 0%. Målet uppnåddes inte. 

Sjukhusets verksamheter tog under 2010 fram en checklista för energironder. En målsättning var att 

minst 10 % av alla verksamhetsområden skall ha använt sig av checklistan under 2010, vilket 

uppnåddes. 

Transporter 

Sjukhusets målsättning är att antal körda mil i tjänsten med privat bil inte ska öka jämfört med år 

2008. Medarbetarnas resande med privat bil i tjänsten minskade under 2010, och 2011 års mål om en 

minskning på 5 % uppnåddes. Åtgärder som bidragit till måluppfyllelsen kan vara:

21 (38) 

Bilaga 1 

Informationsspridning om regionens och sjukhusets resepolicys till alla linjechefer, vid introduktion 

nyanställning och vid grundläggande miljöutbildning. 

Läkemedel 

Sjukhuset verkade under 2010 i linje med regionens strategi för läkemedel och miljö; ett samarbete 

mellan sjukhusets organisation för läkemedelsförsörjning och miljöavdelning utvecklades. 

Miljöavdelningen fick i uppdrag att underhålla och förbättra rutinerna för läkemedelskassation på SU. 

Förändrade rutiner för läkemedelsförsörjning som genomfördes under 2010 kommer bidra till en 

minskning av kasserade läkemedel, vilket i sig minskar sjukhusets negativa miljöpåverkan. 

Avfallshantering 

SU ökade den den källsorterade delen av avfallsmängder under 2010 och uppnådde målet med 

sortering av produkter som ingår i producentansvaret med 10 %. SU har även ett mål om att förbättra 

rutiner och lokaler för källsortering. Exempel på åtgärd för att uppnå målet är ett projekt på Östra 

sjukhuset som pågått under 2010 och som resulterat i förbättrade återvinningsstation. Lokala miljörum 

iordningsställdes vilket förenklade sorteringen av avfall. Sjukhusets totala mängd avfall ökar dock. 

Fri text 

3.6.1 Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och 

bolag 

Målsättningen var att Sahlgrenska universitetssjukhuset miljöledningssystemet skulle vara 

implementerat 2010. Detta mål uppnåddes inte, men målet är att systemet ska vara till fullo 

implementerat 2011. 

Sjukhusets miljöledningssystemet utgör från och med 2011 en integrerad del i sjukhusets 

ledningssystem. Delar av miljöledningssystemet som inte är färdigutformat och ska revideras kommer 

fortlöpande att utvecklas i linjeorganisationen med stöd från SUs miljöorganisation. 

Under 2010 påbörjades sista fasen av miljöledningssystemets införande. Miljöledningsystemet ska 

vara helt implementerat under 2011. 

Max 125 ord 

3.6.2 Miljöhänsyn ska tas i planering, upphandling och beslut 

Regionservice ansvarar för uppföljning av detta mål. Sahlgrenska Universitetssjukhuset bidrar till att 

målet uppnås genom sin representation i regionens grupp för miljöprioriterade upphandlingar och 

inköpsråd. 

3.6.3 Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i 

miljökunskap 

Totalt gick 412 anställda någon av sjukhusets miljöutbildningar under 2010. Introduktionsutbildning 

av nyanställd personal omfattade grundläggande miljöutbildningar/miljöinformation. För att 

säkerställa att verksamheten lever upp till miljökrav som ställs av regionen och diverse 

tillsynsmyndigheter genomfördes bland annat en utbildning i miljölagstiftning. Under hösten ersattes 

ordinarie miljöutbildning tillfälligt med en extra utbildningssatsning om miljöledningssystemet och 

miljölagstiftning. 

Max 125 ord

22 (38) 

Bilaga 1 

3.6.4 Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska 

minska 

Sjukhuset genomförde en uppföljning av 2009 års resvaneundersökning, och har tagit fram miljömål 

och riktlinjer för att minska resandet i tjänsten med privata bilar. För mer information, se avsnitt 3.6. 

Max 125 ord 

3.6.5 Den negativa miljöpåverkan från avfall ska minska 

Under 2010 uppnåddes SU interna miljömål som rör återvinning, och över 10% av avfallet som kan 

återvinnas (glas, färgat och ofärgat, papper, kartong, wellpapp, plast, metall) återvanns. 

Sjukhusets målsättning är att utveckla avfallshanteringen. Målsättningen är att de tre sjukhusen ska 

etablera en likvärdig hantering av avfall. Under 2010 togs en sjukhusövergripande avfallsguide fram i 

samarbete med Regionservice och Västfastigheter. 

Sjukhuset verkar aktivt för att minska påverkan från farligt avfall såsom smittförande avfall, 

kvicksilver och andra tungmetaller, lysrör och kemikalier från det konventionella avfallet. Sjukhuset 

verkar även för att öka återvinningen av avfall. 

Max 125 ord 

3.7 Övrigt 

Inget övrigt att rapportera 

4 Medarbetarperspektivet 

4.1 Personalförhållanden 

4.1.1 Personaldata 

Redovisa utvalda personaldata i tabellen nedan 

Utfall 1012 Utfall 0912 

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Antal anställda 13 414 2 990 16 404 13 489 3 005 16 494 

Årsarbetare 12 228 2 740 14 968 12 224 2 726 14 950 

Sjukfrånvaro % 5,96 3,14 5,44 5,99 3,11 5,45 

Medellön 27 084 37 119 28 849 26 545 36 677 28 319 

Personalomsättning 6,14 7,24 6,33 6,45 6,18 6,40 

varav ålderspension 1,97 2,02 1,98 1,69 1,77 1,71 

Bemanningsföretagskostnad 

64,1 

71,3 

- - mnkr - - mnkr

23 (38) 

Bilaga 1 

I december var 16 404 anställda vid sjukhuset varav 1 066 timanställda. Det är 90 färre än året innan 

och resultat av en fortsatt budgetanpassning. Detta innebär att cirka 3,8 % av den arbetade tiden utförs 

av timanställda, 2009 var det 3,3 %. Andelen heltidsanställda var 82 % av de månadsanställda vilket är 

1,3 procentenhet mer än föregående år. Sjukhuset arbetar efter en särskild handläggningsordning när 

deltidsanställda önskar utökning av arbetstid. 

Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning 2010 var 5,4 %. Hela nedgången förklaras av att den långa 

sjukfrånvaron över 60 dagar minskar med 0,34 procentenheter medan den korta sjukfrånvaron ökar 

med 0,33 procentenheter jämfört med i fjol. Under 2010 var fokus på arbetet med sjukfrånvaron 

liksom tidigare att minska långtidssjukfrånvaron. 

I samarbete med regionen fortsatte lönebildningsarbetet ur ett jämställdhetsperspektiv med prioritering 

av kvinnodominerade yrkesgrupper med akademisk vårdutbildning. Den genomsnittliga löneökningen 

var 2,15 % under 2010 vilket var i nivå med det som budgeterades. Kvinnors andel av männens 

medellön var 73,0 %. 2009 var andelen 72,4%. 

Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda minskade något jämfört med föregående år. Av de 

907 tillsvidareanställda vars anställning avslutats under året gick 368 i pension eller avled. 140 

stycken påbörjade en annan anställning inom regionen. 

Kostnaderna för användandet av bemanningsföretag var under 2010 drygt 64 mnkr. Det är en 

minskning med 7,2 mnkr eller 10 %. De yrkeskategorier som hyrdes in genom bemanningsföretag var 

huvudsakligen läkare inom psykiatri och radiologi (drygt 90 %), sjuksköterskor inom medicin och anop-iva 

och övrig personal. Orsakerna till nyttjandet av bemanningsföretag var brist på specialistläkare 

och sjuksköterskor inom de berörda specialiteterna 

För antalet anställda, årsarbetare och medellön anges utfall för december månad medan för övriga 

anges ackumulerat utfall för januari till och med december. 

Max 500 ord 

4.1.2 Personalvolymförändringar primärvård 

Primärvården ansvarar för uppföljning av detta mål. 


4.2.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska 

Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning minskade marginellt 2010 och var 5.4 %. Nedgången berodde 

på den långa sjukfrånvaron över 60 dagar, medan den korta ökade jämfört med i 2009. 

Då den korta sjukfrånvaron ökade uppnås inte måltalet med en sjukfrånvaro motsvarande 5 %. Under 

2010 var arbetet med sjukfrånvaron liksom tidigare fokuserat på att minska långtidssjukfrånvaron. Det 

är av stor betydelse att rehabiliteringsåtgärder sätts in så tidigt som möjligt för att undvika de långa 

sjukskrivningarna. Under året genomfördes att arbete med att se över rehabiliterings- 

/omställningsprocessen i syfte att set till att rehabiliteringsarbetet genomförs på lika sätt oavsett 

arbetsplats/verksamhet/organisation. 

Särskilda riktlinjer användes i arbetet med korttidssjukfrånvaron. Analyser av korttidssjukfrånvaron 

påbörjades under den senare delen av 2010. En orsak till att korttidssjukfrånvaron ökade var utbrott av 

svininfluensa och calici. 

Max 125 ord

4.2.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en 

individuell utvecklingsplan 

Inom SU hade 78 % av de anställda en individuell utvecklingsplan 2010, måltalet var 78 %. 

24 (38) 

Bilaga 1 

Åtgärder: 

1. Inom ramen för samverkansavtalet skulle alla chefer upprätta kompetensutvecklingsplaner för 

samtliga underställda. Utbildning i samverkansavtalet genomfördes under året och vid introduktion av 

nya chefer nämndes frågan. 

2. En ny riktlinje och checklista för hur ett utvecklingssamtal genomförs upprättades och testades 

under 2010 ”Utvecklingssamtal – råd, samtalsguide, individuell utvecklingsplan”. Implementering 

fortsätter under 2011. 

Ett arbete för att tydligare integrera personalförsörjning och kompetensutveckling i sjukhusets 

verksamhetsplanerings- och budgetprocess påbörjades, bla genom en kompetenskartläggning via 

Cognos planning – Kompetensförsörjningsplan. Ambitionen var att knyta ihop verksamhetens uppdrag 

med medarbetarnas individuella kompetensutveckling. 

Max 125 ord 

4.2.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska 

Kvinnors andel av männens löner var 73 % och något bättre än målet som var 72,4 %. Aktiviteter som 

genomfördes var t ex att vid all lönesättning arbeta för lika och likvärdiga löner för män och kvinnor. I 

löneöversynsarbetet prioriterades kvinnodominerade yrkesgrupper inom vården med medellånga 

högskoleutbildningar. Under året verkade sjukhuset för att kvalitetssäkra basvärderingarna för att få 

fram en önskvärd lönestruktur och vidareutveckla löneprocessen. 

Max 125 ord 

4.2.4 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska 

Måltalet för 2010 var att 1,1 % eller mindre skulle vara ofrivilligt deltidsanställda, vilket uppnåddes. 

Resultatet för 2010 blev 0,7 % ofrivilligt deltidsanställda. Sjukhuset följde regionens stegvisa 

rekryteringsordning vilket innebär att innan nyanställning sker, ska en prövning alltid ske för att 

avgöra om deltidsanställd kan erbjudas förhöjd sysselsättningsgrad istället. Särskild 

handläggningsordning finns när deltidsanställda önskar utökning av arbetstid. 

Max 125 ord 

4.2.5 Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska 

Sjukhuset arbetar aktivt med att minska andelen visstids- och timanställda genom att erbjuda 

tillsvidareanställning när det finns möjlighet. Under året pågick ett arbete med att inrätta 

sjukhusövergripande bemanningsteam bl.a. i syfte att minska tillfälliga anställningar. Andelen 

anställda med tillfälliga anställningar jämfört med totalt antal anställda var i december 2010 13,1 % 

(måltalet för 2010 var 12 %). Jämfört med föregående december är detta en ökning med 0,8 

procentenheter.

25 (38) 

Bilaga 1 

Antalet timanställda minskade något medan antalet visstidsanställda ökade med 137 anställda. 

Ökningen av visstidsanställningar omfattar 24 fler AT-läkare. 75 vikarier ersatte ordinarie personal 

som deltog i utbildning och andra åtgärder med omställningsmedel. Resterande ökning av 

visstidsanställningar kan förklaras med att frånvaron, exempelvis föräldraledighet, ökade mellan åren. 

Max 125 ord 

4.2.6 Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska 

Kostnaderna för användandet av bemanningsföretag var under 2010 drygt 64 mnkr. Det är en 

minskning med 7,2 mnkr eller 10 %. 


sjukhuset anlitade bemanningsföretag till en kostnad om 58,6 mnkr. Under året anlitade sjukhuset 

även sjuksköterskor och övrig personal särskilt till områdena medicin och An-Op-Iva motsvarande 5,5 

mnkr. Jämfört med föregående år är det en kostnadsminskning om totalt med 7,2 mnkr (10 %). 

Under de senaste åren pågick ett intensivt arbete för att minska behovet av bemanningsläkare. Stora 

insatser riktades mot rekrytering av specialister. Arbetet skedde i två parallella ”spår” – dels att 

försöka täcka nuvarande behov av specialister och dels att verka för långsiktig rekrytering specialister. 

Max 125 ord 

4.3 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet 


M1 SU är en attraktiv och konkurrenskraftig 

arbetsgivare 

SUs medarbetare har hög kompetens. Anställda 

hos SU ska känna trygghet, framtidstro, 

delaktighet och stolthet över sitt bidrag till 

verksamhetens mål. Chefers ledarskap ska 

präglas av insikt och förmåga att utöva sitt 

arbetsgivaransvar för att därigenom nå målen. 

M2 Medarbetarskapet vid SU präglas av 

engagemang, delaktighet och ansvarstagande 

Alla medarbetare ska känna ett personligt ansvar 

för den egna verksamhetens resultat, utveckling 

och arbetsmiljö. 

Sjukfrånvaron ska fortsätta 5% 6,02% 5,45% 

att minska (% av arbetad tid) 

Mars 6,31% 

Andel genomförda 

medarbetarsamtal med 

individuell kompetensutvecklingsplan 

utifrån 

verksamhetens uppdrag 

Medarbetarsamtal: Medarbetar- 

90 % av 

samtal: 83% 

tillsvidareanställda i Individuell 

aktiv tjänst. komputv plan: 

Individuell 71% 

kompetensutvecklingsplan: 

70 

% 


81% 

Individuell 

komputv plan: 

72% 

5,44% 


84,6% 

Individuell 

komputv plan: 

78,2% 

JÄMIX-index 108 poäng 104 poäng 105 poäng 90 poäng 

Nöjd medarbetarindex 3,8 3,71 3,76 3,72 

Antal förbättringsförslag Minst 8000 

medarbetare har 

lämnat ett förslag 

Nytt 2010 26% 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomförde 2010 för fjärde året en medarbetarenkät för att 

fastställa ett sk Nöjd-Medarbetar-Indelx (NMI). Syftet var att undersöka hur medarbetarna upplevde 

sin samlade arbetssituation. Syftet med mätningen var att få ett underlag för verksamhetens 

förbättringsåtgärder. Det totala NMI-värdet 2010 hamnade på 3.72 vilket är ett något lägre värde än 

2009 (3.76). Resultatet var dock bättre än 2008 (3.71) och 2007 (3.59). Svarsfrekvensen 2010 var 66 

procent vilket motsvarar 9 117 svar.

26 (38) 

Bilaga 1 

Arbete med analys och åtgärdsplaner utifrån resultatet genomfördes på arbetsplatser och övriga nivåer 

inom sjukhuset. 

4.4 Jämställdhet 

4.4.1 JÄMIX 

En del i likabehandlingsplanen är den årliga JÄMIX®-mätning som genomförs i samarbete med 

Nyckeltalsinstitutet AB. Mätningen utgår från nio nyckeltal som beskriver hur väl arbetsgivaren 

lyckats med sitt jämställdhetsarbete. Resultatet för 2010 var lägre än 2009 med ett index på 90 jämfört 

med 2009 (105). Högsta möjliga poäng är 190. Motsvarande mätning görs sedan 2009 även på 

områdesnivå. Det sämre resultatet 2010 berodde i huvudsak på att bedömningsgrunderna av 

nyckeltalet ”Jämställdhetsplan” ändrades jämfört med tidigare år. 

Motsvarande mätning görs sedan 2008 även på områdesnivå. 

Max 250 ord 

4.4.2 Jämställdhetsintegration 

Under året gjordes förberedelser för att införa en jämställdhetsintegrerad budgetprocess vilken ska 

påbörjas 2011. Internutbildning kommer under 2011 att genomföras för chefer i 

jämställdhetsintegrerad budget. 

Max 125 ord 

4.5 Övrigt 

Redovisa övrig personalinformation som är av intresse att förmedla till regionstyrelsen/egen 

nämnd/styrelse 

Fri text

5 Eventuella övriga perspektiv 

5.1 Verksamheternas mål i övriga perspektiv 


27 (38) 

Bilaga 1 


F1. Forskningen och utbildningen inom SU 

håller hög kvalitet och omsätts i det dagliga 

arbetet 

Forskning innebär att ta fram ny kunskap. 

Utveckling innebär att implementera ny kunskap. 

Utbildning innebär att förmedla kunskap och 

utveckla färdigheter. Inom SU bedrivs forskning i 

världsklass tillsammans med Sahlgrenska 

akademin (SA) och Chalmers. 

Andel nöjda 

studerande 

Antal vetenskapliga 

publikationer per 

institution 

Fältnominerad 

medelciteringsgrad 

Top 5% citerade 

publikationer 

Tot:85 % Enkätundersökning 

genomförts. 


redovisats 2009 




klar dec -09 




klar dec -09 




klar dec -09 

87% enligt GUenkät 

2008 

Enkätundersökning 

ej genomförts 

genomförts. Nytt 2010 Ej uppnåtts 


redovisats 2009. 



Målsättningen med medicinsk forskning är att ge förutsättningar för bättre hälsa och ökad livskvalitet. 

Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är klinisk forskning, utveckling och utbildning viktiga 

uppdrag som genomsyrar den kliniska vardagen. Omfattande samverkan med universitet, näringsliv 

och andra forsknings- och utbildningsinstitutioner har lagt grunden till sjukhusets ledande roll inom 

dessa områden. 

En viktig finansiär av klinisk forskning är staten som 2010 genom det s.k. ALF-avtalet lämnade ett 

anslag till sjukhuset om 407 mnkr. Tillsammans med andra medel från externa finansiärer var 

tillgängliga medel för olika forskningsprojekt drygt 550 mnkr. 

Under 2010 påbörjade sjukhusets nye FoUU-direktör sin tjänst, och följande områden var särskilt i 

fokus i inom FoUU-enheten under året: 

- Stora ALF utlysningen med totalansvar för administrationen av projektansökningar. 

- Förändringsarbete av arbetssätt inom Styrgruppen för FoUU-frågor. 

- Förberedande arbete för förändrad och utökad FoUU-organisation. 

- Förberedande arbete inför uppdraget att upprätta forskningsstrategier och 

forskningsprojektbudgetar inom SU:s olika verksamheter. 

- Informations-, arbets- och dialogmöten med SUs olika områden och verksamheter samt med 

grupperingar inom VGR och näringslivet. 

- Kartläggning av sjukhusets pågående klinisk forskning och dess finansiering. 

Forskning och utveckling 

Under 2010 finansierades 15 projekt vid SU med det särskilda anslaget för rikssjukvård, utbildning 

och spridning av medicinska metoder, från regionfullmäktige. Två av dessa projekt berör områdena 

barnhjärtsjukvård och organtransplantation vilka är etablerade som rikssjukvårdsområden vid SU. De 

erhållna projektmedlen har använts i linje med forskningsplanerna och redovisas i bilaga 7. 

HTA-centrum 

Health Technology Assessment innebär en systematisk granskning av den vetenskapliga 

dokumentationen för en metod eller teknologi inom hälso- och sjukvården. HTA-centrum betjänar 

hela Västra Götalandsregionen. Avsikten med HTA är att värdera en viss teknik eller metod avseende:

- effekten i form av patientnytta och risker 

- etiska aspekter 

- organisatoriska aspekter 

- kostnader 

28 (38) 

Bilaga 1 

Under året 2010 publicerades sju HTA-rapporter, sju projekt pågår och sju ytterligare är nominerade 

varav fyra är antagna. HTA-centrum använder numera GRADE som gradering för evidensstyrkan i 

HTA-rapporter. Detta sker i enlighet med SBU och övriga enheter nationellt och internationellt. 

HTA-centrum har sedan starten 2008 bedrivits på försök som projekt. Baserat på genomförd 

uppföljning har verksamheten permanentats från och med 2011. 

Sjukhusbiblioteket 

Verksamheten beslutade under året att arbeta efter en så kallad fokusstrategi, där olika processer och 

perspektiv belyses. En samarbetsstrategi togs fram i syfte att öka samarbetet mellan SUs tre 

medicinska bibliotek. I ett kundperspektiv belyses bland annat hur medicinska biblioteken når ut med 

information om de E-tjänster som erbjuds. I syfte att ta fram en biblioteksenkät som dels skulle 

fungera som marknadsföring av medicinska bibliotekens befintliga E-tjänster och dels för att ta reda 

på det verkliga informationsbehovet, bildades en inventeringsgrupp. Under november skickades 

enkäten ut till cirka 16 000 medarbetare, varav 5 598 svarade. Analys pågår. Samtliga bibliotekarier 

deltog i minst ett HTA-projekt. 

Gothia Forum 

Gothia Forum för klinisk forskning är en gemensam samverkansorganisation för klinisk forskning i 

Västra Götalandsregionen (VGR) som startades i början av 2009 och är resultatet och inledningen på 

ett unikt samarbete mellan läkemedelsindustrin, Sahlgrenska akademin, SU och VGR. Gothia Forum 

ska fungera som en resurs och en katalysator för att driva forskningen framåt inom de olika enheterna 

och i VGR. 

Under september 2010 genomförde Gothia Forum en andra upplaga av sin forskningskonferens med 

mer än 260 deltagare. Temat var etik, forskningsbokslut och hur man bygger en framgångsrik life 

science region med inspiration från North Carolina, USA. Under hösten 2010 lanserade Gothia Forum 

en digital projektplattform för att förenkla och utöka samarbetet mellan olika aktörer inom klinisk 

forskning. 

För att förbättra möjligheterna till tidig behandlingsforskning bidrog Gothia Forum till att skapa en 

enhet vid Centrum för klinisk prövning (CTC) med drygt 30 platser för experimentell klinisk 

forskning och s.k. FasI/First-In-Man studier. 

Gothia Forum erbjuder projektstöd till forskare och under 2010 har ett stort antal projekt erhållit stöd 

genom verksamheten. Projektstödet omfattar allt från mer omfattande projektledningsansvar för 

multicenterstudier till enstaka moment i projekt. Projektstöd har även erbjudits för uppföljningsstudier, 

hälsoekonomiska studier och feasibilityprojekt. 

Under 2010 byggdes kvalitetsstödsfunktionen inom Gothia Forum. Genom Gothia Forum kan nu stöd 

erhållas i form av GCP-utbildning, monitorering och Quality Assurance. Under hösten 2010 utbildade 

Gothia Forum mer än 150 personer inom GCP. 

Utbildning 

AT-utbildning 


en frekvens vid senaste tillsättningen på 10,5 sökande/AT-block (jämfört med 8,6/AT-block 2009).

29 (38) 

Bilaga 1 

Studierektorskansliet SU/AT fullföljde under 2010 fullföljt dubbleringen av antalet AT-block och 

arbetade systematiskt för en fortsatt god kvalitet av AT-utbildningen. En unik satsning på 

förbättringsprojekt resulterade i att 190 läkare under perioden 2003-2010 fick utbildning och träning i 

förändrings- och förbättringsarbete. Genom att erbjuda goda möjligheter till forskning genom forskar- 

AT-block och andra externfinansierade projekt stimuleras forskning under AT på SU. 

ST-utbildning 





Studierektorskansliet ST har under senare år arbetat målinriktat med att genomföra egna 

utbildningsprogram. Man har dessutom fungerat som informationsbank och förmedlingslänk för 

studierektorer, handledare och deras ST-läkare i deras arbete med att finna lämpliga kurser hos andra 

utbildningsgivare 

Akademiska vårdutbildningar 

Med utgångspunkt i avtal gällande regional samverkan avseende den verksamhetsförlagda 

utbildningen på grund- och avancerad nivå, presterade sjukhuset under 2010 cirka 7 500 

verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Studierektor för akademiska vårdutbildningar arbetade, 

tillsammans med HR-strategiska enheten, även med kompetensförsörjning, gällande 

specialistutbildningar för sjuksköterskor. 

Utöver uppdragsutbildningarna gick 53 personer Studenthandledning 7,5 hp i reguljära kurser. 

Sjukhuset höjde genom dessa åtgärder handledarkompetensen avsevärt för att nå kraven i 

handledarmodellen och är en del i ett långsiktigt strategiskt arbete för att höja prestationsnivån för 

verksamhetsförlagd utbildning. 

Hösten 2010 infördes Nationell klinisk slutexamination (NKSE) vid SU. Med tydliga och identiska 

bedömningskriterier avseende studentens kliniska kompetens är NKSE en kvalitetssäkring av 

utbildningen och en avstämning inför ansökan om legitimation. 

Fri text 

6 Ekonomiperspektivet 


6.1.1 Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive 

beviljad användning av eget kapital 

Det ekonomiska resultatet för år 2010 var 33,9 mnkr. Det kan jämföras med av regionstyrelsen beviljat 

negativt ekonomiskt resultat om – 114 mnkr inkl nyttjande av eget kapital. 

Max 125 ord

6.1.2 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet 

30 (38) 

Bilaga 1 

Produktiviteten ökade 1,9 %, målet var en ökning med 1% . Måttet är förändringen av kostnaden i fast 

pris per sammanvägd vårdprestation. Produktivitetsökningen förklaras av en ökning av 

vårdprestationerna på 0,6 % samtidigt som kostnaderna har minskat med 1,3 % i fasta priser. 

Max 125 ord 

6.2 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet 

Strategiska mål Styrtal Måltal 2010 Resultat Resultat Resultat 

2008 2009 2010 

E1 SU bedriver en 

kostnadseffektiv verksamhet 

och har en ekonomi i balans 

Intäkter > kostnader 

Högre produktivitet 

än föregående år 

> 0 

+1,0 % i 

förhållande till 

föregående år 

-129,4 mnkr 

-1,7 

+113,9 mnkr 

-1 

+33,9 mnkr 

1,9

6.3 Ekonomiskt resultat 

31 (38) 

Bilaga 1 


2010 2010 2010 % 2009 % 

Såld vård internt, VGR 9 323,3 9 223,4 99,9 1,1 9 368,7 -0,5 

Såld vård, externt 863,2 884,1 -20,9 -2,4 861,6 0,2 

Statsbidrag 406,9 377,8 29,2 7,7 379,2 7,3 

Patientavgifter 146,8 148,8 -1,9 -1,3 149,3 -1,7 

Övriga intäkter 790,5 717,6 72,9 10,2 717,0 10,3 

Verksamhetens intäkter 11 530,8 11 351,6 179,2 1,6 11 475,8 0,5 

Personalkostnader -7 324,0 -7 338,7 14,7 0,2 -7 227,9 1,3 

Inhyrd personal -64,1 -29,6 -34,5 -116,6 -71,3 -10,1 

Köpt vård -228,6 -86,6 -142,0 -164,0 -191,9 19,1 

Läkemedel (inkl dosdispensering) -1 367,1 -1 454,7 87,5 6,0 -1 330,8 2,7 

Lokalkostnader -742,1 -743,5 1,3 0,2 -721,4 2,9 

Material, varor o tjänster -2 299,3 -2 201,8 -97,5 -4,4 -2 325,2 -1,1 

Avskrivningar -218,9 -227,3 8,4 3,7 -209,3 4,6 

Verksamhetens kostnader -12 244,3 -12 082,2 -162,1 1,3 -12 077,8 1,4 

Regionbidrag 750,3 750,3 0,0 0,0 724,1 3,6 

Finansiella intäkter/kostn -2,9 -19,7 16,8 85,0 -8,2 -63,8 

Resultat 33,9 0,0 33,9 113,9 -70,3 

Det ekonomiska resultatet för år 2010 var 33,9 mnkr. 

Enligt budget 2010 skulle Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomföra kostnadsminskningar med 

netto 221 mnkr under året. Det förklaras i huvudsak av fullmäktiges effektiviseringskrav på 1 %, ett 

fortsatt minskat omställningsbidrag från HSN, ökade hyror och avskrivningar över index samt att 

kostnader och prestationer under året skulle minska med 140 mnkr genom ändrade prioriteringar efter 

ett samarbete med Hälso- och sjukvårdsnämnderna. 

Utöver detta beaktade sjukhuset i budget 2010 för egen del ett behov av ytterligare finansiering av 

vissa specificerade verksamheter på tillsammans 159 mnkr, där detta inte kunde beaktas i t.ex. 

vårdöverenskommelsen, för en ekonomi och verksamhet i balans. Detta ställde ett motsvarande ökat 

krav på effektiviseringar på SUs samtliga verksamheter. Det samlade effektiviseringskravet uppgick 

därigenom till 380 mnkr eller 4,4 % av finansieringen enligt vårdöverenskommelsen. 

Grundförutsättningen för verksamhet var vårdöverenskommelsen 2010 med hälso- och 

sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Totalt ersättningsutrymme var 9 616,6 mnkr, fördelat på 

Länssjukvård 6 810,8 mnkr och region- och rikssjukvård 2 805,8 mnkr. 

I förutsättningarna för 2010 års vårdöverenskommelse fanns några särskilt svårbedömda faktorer: 

- Befolkningsförändringen i Göteborgsområdet och dess påverkan på vårdvolymen på SU 

- Läkemedelskostnadsutvecklingen 

- Införandet av VG Primärvård och dess konsekvenser för vårdvolymen på SU 

Vårdöverenskommelsen medförde ökade/förändrade resurser till 

- Ordnat införande av läkemedel år 2 

- Utökning av IVA platser 

- Ändrad finansiering klinisk genetik 

- Koncentration av Pancreaskirurgin

- Nya riktlinjer fosterdiagnostiken 

- Förstärkning Psykiatrin, utökning vårdplatser samt fler ST-tjänster 

- Ersättningsmodell förändrade volymer Transplantationsverksamheten 

- Ersättningsmodell Förlossningssjukvården 

- Specialistmedverkan i Primärvården i annan form 

- 3 % av länsjukvårdsbeställningen avser målrelaterad ersättning 

- Extra ersättning till akutmottagningar som uppnår regionalt måltal om ledtider 

Överenskommelsen innehöll målrelaterad ersättning, där medel reserverades ur det befintliga 

ersättningsutrymmet och utbetalades efter avstämning att mål uppnåtts på totalt 205,0 mnkr. 

Den målrelaterade ersättningen fanns 2010 inom följande områden: 

- Psykiatri - tillgänglighet, vårdgaranti och kvalitetsmål 

- Somatisk vård – vårdgaranti och kvalitetsmål 

- Ledtider inom akutmottagningsverksamheten 

32 (38) 

Bilaga 1 

Utöver grundöverenskommelsen träffades ett antal tilläggsöverenskommelser och ett antal extra 

ersättningar under året motsvarande 221,2 mnkr varav 18,3 mnkr har återbetalats avseende ej 

förbrukade medel för nya dyra läkemedel samt 19,0 mnkr har återbetalats för målrelaterad ersättning. 

En av de kompletterande överenskommelserna avsåg minskat uppdrag efter genomfört 

prioriteringsarbete. Prioriteringsarbetet innebar att uppdraget till SU minskade med 140 mnkr i s.k. 

halvpriser. 

Tilläggsöverenskommelser och nya uppdrag innefattade bland annat ordnat införande av läkemedel och 

nya metoder, omställningsbidrag prioriteringsarbetet, omställningsbidrag diagnostik, hjärtsjukvård, 

strokesjukvård, särskilda insatser inom psykiatri och tillgänglighet och vårdgaranti satsningar. 

En begäran om omställningsbidrag omfattande 65 mnkr för att underlätta genomförandet av 

vårdöverenskommelsen överlämnades till Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg i maj månad. I 

början av juli beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnderna att sjukhuset skulle tillföras 35 mnkr i 

omställningsbidrag. Någon ytterligare finansiering erhölls inte. 

Regionstyrelsen beslutade i maj månad att sjukhuset fick använda 96 mnkr av eget kapital under 2010 

till vårdgarantiåtgärder samt att använda 18 mnkr av eget kapital under 2010 till projekt om 

patientsäkerhet och produktionsstyrning. 

Max 500 ord 

6.4 Intäktsutveckling 

De samlade intäkterna var 2010 179,2 mnkr högre än budget. De samlade kostnaderna var 145,3 mnkr 

högre än budget. I utfallet ingår köp av vårdgarantivård med 130,9 mnkr över budget. Vidare ingår i 

utfallet dels retroaktivt sedan januari minskade kostnader för avtalsförsäkringar med 25,5 mnkr (enligt 

besked från regionkansliet i början av december 2010), dels 19,9 mnkr minskade intäkter till följd av 

lägre priser och lägre volymer till VG primärvård för laboratorietjänster och röntgen SU har erhållit 

finansiering från HSU med 20 mnkr för dessa minskade intäkter. 

Regionfullmäktige finansierade FoUU- och Sista utposten-uppdragen med 750,3 mnkr, vilket är 26,2 

mnkr högre än föregående år. 

Från och med 2009 finansieras den Rättspsykiatriska vårdkedjan genom särskilt beslut av 

Regionstyrelsen. För 2010 uppgick denna ersättning till 197,1 mnkr. 

Sjukhuset erhöll även ersättning för hyreskostnader från regionstyrelsen på 56,2 mnkr, till största delen 

avsett för psykiatrihuset på Östra och nya vårdbyggnaden på Sahlgrenska.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset erhöll finansiering från staten genom ALF-avtalet för klinisk 

utbildning och forskning med 392,5 mnkr. 

33 (38) 

Bilaga 1 

VGR vårdintäkter 

Vårdintäkterna från VGR var 99,9 mnkr högre än budget. Avvikelsen förklaras främst av finansiering 

för fler utförda förlossningar än budgeterat i enlighet med vårdöverenskommelsen, för vårdgaranti och 

tillgänglighetssatsningar, omställningsbidrag för genomförande av prioriteringsarbetet och till 

diagnostikverksamheten. Vidare erhölls finansiering enligt kompletterande överenskommelser inom 

transplantationskirurgin, strokesjukvården, utökade vårdplatser och ST läkare inom psykiatrin. 

Vårdintäkter, övriga landsting 

Vårdintäkter från övriga landsting var 20,9 mnkr lägre än budget. Det förklaras bland annat av att 

utomlänspatienter av rikssjukvårdskaraktär minskade 2010 i förhållande till 2009, t.ex. 

transplantationer. 

Max 250 ord 

6.5 Bruttokostnadsutveckling 

Beskrivning i enlighet med resultaträkning i Cognos Controller 

Bruttokostnadsökningen under året var 1, 9 % i jämförelse 2009. Personalkostnaderna inklusive inhyrd 

personal var 1,1 % högre än 2009. 


föregående år. Personalkostnaderna har minskat genom lägre avgifter till avtalsförsäkringar och 

prioriteringsarbetet. Faktorer som har ökat kostnaderna är ökat vårduppdrag, personalkostnader som 

finansierats med ALF- och projektmedel. 

Kostnaderna för inhyrd personal var 64,1 mnkr, vilket var 34,5 mnkr högre än budget och 7,2 mnkr 

(10 %) lägre än 2009. Det var fortsatt i huvudsak läkare inom psykiatri och radiologi som anlitades 

genom bemanningsföretag. 

För att klara vårdgarantin har vård köpts för 130,9 mnkr mer än budgeterat. 

Kostnaderna för material, varor och tjänster var 97,5 mnkr lägre än budget och 25,9 mnkr lägre än 

föregående år. Förändringen av utfallet beror dels på att SU 2009 hade kostnader för syncentralen och 

Hörselvården som nu tillhör en annan förvaltning dels på ökade kostnader 2010 för köpta medicinska 

tjänster för att klara vårdgarantiuppdraget och ökade kostnader för medicinskt material och bildlagring 

på grund av den ökade produktionen. 

Kostnadsökning på lokalhyror 2010 beror t ex på ombyggnaden av akutmottagningar. Dessutom har 

flera lokaler som anpassats under 2009 gett helårseffekt under 2010. 

Kostnadsutvecklingstakten avseende läkemedel har minskat under 2010, och var lägre vid SU jmf med 

andra större sjukhus i regionen. 

Max 250 ord 

6.6 Eget kapital 

Eget kapital har inte utnyttjats, andra medel har använts till det

34 (38) 

Bilaga 1 

beslutade ändamålet. Mnkr 

Redovisat resultat 34 

Användning av medel för det beslutade ändamålet -99 

Resultat exkl användning av medel avsedda att finansieras av eget kapital 133 

SUs ingående egna kapital 2010 var 113,9 mnkr. Regionstyrelsen beslutade den 25 maj bevilja att SU 

under 2010 kunde använda 96 mnkr av eget kapital för köp av vård för att klara vårdgarantin, samt 

under 2010-2011 18 mnkr för insatser för projekt om patientsäkerhet och produktionsstyrning. 

• Köp av vårdgaranti vård har skett för 131 mnkr under året utan att egna kapitalet behövt 

nyttjas. 

• Projektet kring patientsäkerhet och produktionsstyrning har 2010 kostat 3 mnkr. Projekten 

fortsätter under 2011. 15 mnkr kvarstår av tidigare beslutad möjlighet att nyttja eget kapital. 

Utgående eget kapital 2010 är 147,8 mnkr (113,9 mnkr+33,9 mnkr) 

Max 125 ord 

6.7 Investeringar 

Investeringar i större byggprojekt 

Byggnadsarbetena med den nya Rättpsykiatriska vårdbyggnaden vid Rågården pågår och de olika 

byggnadskropparna kan idag tydligt urskiljas. Alla byggnadsarbeten beräknas vara klara under april 

2012 och verksamheten inflyttad i september samma år. Planeringsarbetet med vårdbyggnadens 

utrustning pågår liksom avveckling av nuvarande hyreskontrakt. 

Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att bygga Bild- och interventionscentrum. 

Projekteringsarbetet av byggnadens grund, stomme och fasader har genomförts. Rivningen av 

befintliga byggnader, där Bild- och interventionscentrum skall uppföras, upphandlades. 

Planeringsförberedelser pågår beträffande projektering av stomkompletteringen och inredningen. 

Ett större planeringsarbete på Östra sjukhuset genomfördes, där planering både avseende tillbyggnad 

av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och ett nytt operationshus har slutförts. SUs styrelse 

beslutade om att starta ett programarbete för tillbyggnad av Drottning Silvias barn- och 

ungdomssjukhus. Programarbetet pågår med stor intensitet. 

Förberedande planeringsarbetet med Hus R, Mölndal sjukhus, resulterade i ett pågående 

programarbete med färdigställande under våren 2011. Ombyggnaden av IVA, Mölndals sjukhus, står 

inför omedelbar byggstart med färdigställande om cirka ett år. 

Övriga fastighetsinvesteringar inklusive låghuset och Jubileumskliniken – Exempel på 

projekt 

- En systemhandling av ombyggnad av Antenatal på Östra sjukhuset är framarbetad och har 

beslutats, för genomförande, av SUs styrelse. Byggnadsarbeten planeras med start hösten 

2012. 

- Planering av Akutmottagningens ombyggnaden på Östra sjukhuset pågår och en program- och 

systemhandling planeras bli färdigställd i början av 2012. 

- Ett projekt med att förbättra toalettstandarden i byggnad CK, Östra sjukhuset, pågår. 

Byggnadsarbetena genomförs under pågående vårdverksamhet. 

- Infektionsmottagningen i IK-byggnaden, Östra sjukhuset, kommer att moderniseras och 

byggas om. En systemhandling har färdigställts och styrelsen har fattat beslut om byggnation 

som påbörjas i januari 2011.

35 (38) 

Bilaga 1 

- Ombyggnad av f.d. Apoteksbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset har planerats för 

sjukgymnastik och stamcellslaboratorium. Byggnadsarbetens har startat och kommer att pågå 

under hösten och delar av våren 2011. 

- En operationssal på Operation Söder har byggts om till hybridsal och utrustningsarbete pågår. 

Detta projekt är ett förberedande arbete inför Bild- och interventionscentrumprojektet. Vid 

beslut om projektet överskreds de reserverade medlen med cirka 12 mnkr. 

- SUs låssystem fortsätter att moderniseras. 

- Byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning skall installeras, pågår 

kontinuerligt på alla tre sjukhustomterna. 

Låghuset och upprustning Jubileumskliniken 

Upprustningsarbetena inom Sahlgrenska sjukhuset pågår i form av tre olika byggnadsentreprenader i 

Låghuset, Höghuset respektive JK. Investeringsutgiften för 2010 är därför högre än den summa som 

årligen sätts av för ”Upprustning Sahlgrenska sjukhuset”. 

Arbetena med Låghuset etapp 3 kommer att vara klara vid årsskiftet 2011/12. Före byggnadsarbetena 

startade, genomfördes flera större evakueringsarbeten. 

Omflyttningsarbetena i Höghuset har genomförts under stor skyndsamhet. Byggnadsarbeten pågår 

under stor aktivitet och kommer att avslutas under våren 2011. 

Byggnadsarbetena med upprustning av JK på Sahlgrenska sjukhuset pågår. Lokalerna kommer att 

färdigställas i tre etapper, där sista etappen kommer att vara klar till årsskiftet 2012/13. 

SUs fastighetsinvesteringar. Utfall och investeringsram 2010 (mnkr) 

Utfall 2010* Investeringsram 

2010 

Fastighetsinvesteringar 2010 76 68 

Upprustning Sahlgrenska sjukhuset 80 56 

Fastighetsinvesteringar från tidigare år 0 132 

Summa 156 256 

*Siffrorna är hämtade ur Västfastigheters bokföring 

Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning 

För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram på 259 

mnkr för SU-interna prioriteringar. Till detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs anslag för 

strategiska utrustningsinvesteringar med 43 mnkr. Det innebär att SU totalt disponerade 302 mnkr. 

SUs investeringsram och övrigt investeringsutrymme avseende medicinteknisk och annan 

utrustning. 

SU interna prioriteringar 259 mnkr 

MR-kameror 6 mnkr 

Strålbehandling 22 mnkr 

Mini-MR till neurooperation 15 mnkr 

Summa 302 mnkr 

SU tillämpar en genomarbetad planeringsmodell för investeringar i medicinsk teknik. Modellen 

innebär att medicinteknisk utrustning är indelad i åtta huvudgrupper s.k. ”samplaneringsområden”. 

- Bild och funktionsmedicinsk utrustning 

- Laboratoriemedicinsk utrustning 

- AN/IVA/IMA-utrustning

36 (38) 

Bilaga 1 

- Ultraljudsutrustning 

- KirOP-salsutrustning (basutrustning) 

- KirOP-salsutrustning(specialutrustning) 

- Smittreningsutrustning (spol/disk/autoklaver) 

- Sjukhussängar 

Utöver samplaneringsverksamheten finns ytterligare tre återkommande rubriker i investeringsplanen. 

- Områdesramar avser behov som är av annat slag än medicinteknisk utrustning, t.ex. mer 

omfattande anskaffningar av inventarier till kontor och avdelningar . 

- Särskilda projekt är medicinteknisk utrustning som är unik eller utrustning som föranleder 

eller är en konsekvens av en byggprocess. 

- Byggrelaterad utrustning är utrustning som byggs in av byggentreprenören men betalas av 

sjukhusets investeringsmedel för utrustning. Exempel kan vara utrustning/inredning som 

förbättrar arbetsmiljö på enheten. 

SUs främsta investeringar under 2010 

Ultraljudsutrustning 28,9 mnkr 

Laboratoriemedicinsk utrustning 21,3 mnkr 

OP sal basutrustning 20,6 mnkr 

AN/IVA/IMA utrustning 17,7 mnkr 

Bild och funktionsmedicinsk utrustning 16,0 mnkr 

Hybridsal 12,7 mnkr 

Strålbehandling 8,7 mnkr 

Övrigt 111,9 mnkr 

TOTALT 237,8 mnkr 

En stor del av de övriga investeringarna består av inköp av utrustning i samband med ny- och 

ombyggnader. Här följer några exempel: Låghuset på Sahlgrenska har utrustats för 6,3 mnkr, 

GEA/KAVA inom Område Östra för 5,6 mnkr, Höghuset på Sahlgrenska för 5,3 mnkr, JK/KK för 3,9 

mnkr och OTA inom Område Mölndal för 3,7 mnkr. 

Utfallet för utrustningsinvesteringar 2010 var 238 mnkr att jämföras med ramen på 302 mnkr. Det 

innebär att 79 procent av det totala låneutrymmet användes. 

Regionens anvisning: Investeringar i fastigheter och utrustning redovisas och beskrivs. 

Västfastigheter ska lämna en särskild uppföljning av de större byggnadsprojekten. En 

specifikation ska lämnas över varje enskild utrustningsinvestering, som överstiger sju mnkr. 

Fri text 

6.7.1 Kompletterande investeringsmodell 

SU nyttjade inte den kompletterande investeringsmodellen under 2010. 

6.8 Övrigt 

Inget att rapportera

6.9 Resultaträkning/Kassaflöde/Balansräkning, noter och 

anläggningsredovisning 

Bilagor 11 och 12 i årsredovisningen 

7 Regionfullmäktiges uppdrag 

7.22 Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska fortlöpande överföra 

kunskaper till andra sjukhus i regionen som ett led i regional 

kompetensutveckling. 

37 (38) 

Bilaga 1 

Verksamhetsområden inom hela SU bistår regionens övriga sjukhus med 

kompetensutvecklingsinsatser av olika slag. Sahlgrenska Universitetssjukhuset bidrar även med 

betydande utbildningsinsatser på exempelvis universitetets läkar- och sjuksköterskeutbildningar, och 

särskilda yrkesutbildningar på Chalmers. Följande är exempel på verksamhetsområden som arrangerat 

utbildningar eller särskilda insatser som genomfördes under 2010: 

- Medverkan i ST-läkarutbildning, regionala studierektorer från området inom kardiologi och 

geriatrik, medverkar i regionala utvecklingsdagar, erbjuder möjligheter för överläkare att få 

utvidgad kompetens inom sin specialitet. 

- Kardiologen vid SU genomförde särskilda utbildningsinsatser riktade till ST-läkare och 

kardiologer med hemvist vid andra sjukhus i regionen. 

- Regionala studierektorer inom kardiologi och geriatrik som medverkar i regionala 

utvecklingsdagar vilket är en möjlighet för överläkares kompetensutveckling. 

- Infektionskliniken tog initiativ till och genomförde en regional utbildning i infektionssjukvård 

för sjuksköterskor (pågår 2010-2011). 

- Inom ortopedi (traumateamet) finns en ST-studierektor som utöver sitt kliniska arbete även 

arbetar med ST-frågor lokalt, regionalt och nationellt. 

- Ambulanssjukvården: Inom SU initieras arbete med vårdkedjor " Fast track" vilket innebär 

direktinläggning från ambulans till vårdavdelning. Efter utvärdering implementeras de i 

regionen och nationellt. Aktuella vårdkedjor är HIA-direkt, Höftfrakturer,Stroke ( strokeenhet 

och trombolys),Geriatrik. Till varje vårdkedja finns forskare knutna. 

- Utvecklingscentrum: Poänggivande utbildningar för sjukvårdspersonal inom akutsjukvård 

med fokus på hjärtsjukvård. Många deltagare från regionen även från riket i övrigt. 

- Kapacitetsstöd vid brist på specialister i regionen tex inom lungmedicin, hematologi, 

kärlkirurgi 

- Regionala telemedicinska konferenser inom lungmedicin, kardiologi och thoraxkirurgi. 

- Gothia Forum en mötesplats och en resurs för alla som arbetar med klinisk forskning i 

regionen. 

7.30 Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet 

inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över 

hela organisationen. 

Planeringsarbetet inför 2010 har genomförts med utgångspunkt från inriktningsdiskussioner i 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse och i sjukhusets ledningsgrupp vid varje möte under 

hösten 2009. I arbetet identifierades dels sådana åtgärder där bedömning gjorts att kostnaderna 

kommer att minska när åtgärderna genomförs, dels åtgärder, projekt etc genom vilka vi bedömer att 

kostnaderna kan minska genom att åtgärderna genomförs. Totalt sett uppgick planeringen till 380 

mnkr, varav 240 mnkr effektivisering och 140 mkr prioriteringar. 

Budgetramar för sjukhusets sex områden fördelades baserat på det arbete som gjorts i SUs 

ledningsgrupp. Områdescheferna ansvarade för fortsatt fördelning av ramar och beting till

verksamhetsområdena. Sjukhusets planeringsarbete inför 2010 baserades på gemensamt arbete 

koordinerat med regionens budget, vårdöverskommelsen och andra styrande förutsättningar. 

38 (38) 

Bilaga 1 

Som framgår ovan baserades arbetet dessutom på ett ansvarstagande, och därigenom krav på 

effektivisering, långt över vad fullmäktige fastställt och ekonomi långt över vad nämnderna kunnat 

skapa förutsättningar för. Fullmäktiges krav på att beting inte ska fördelas proportionellt med 

”osthyvelsprincip” är mycket väl tillgodosett.

Kommentar med anledning av förändrade mätmetoder vid uppföljningen av vårdgarantin 

Bilaga 2 

Den 1 april 2010 ändrades reglerna för den nationella vårdgarantin. Alla patienter som väntat 

över 90 dagar, inklusive de som frivilligt valt att vänta längre (patientvald väntan, PvV), ingår 

sedan dess i den nationella rapporteringen. Detta förklarar i vissa fall ökningen av patienter som 

väntat mer än 90 dagar från och med april månad, och därmed den sämre måluppfyllelsen. 

Siffrorna från och med april månad är därmed inte jämförbara med tidigare månaders siffror. Den 

nationella vårdgarantin reglerades från och med den 1 juli 2010 som ett tillägg i Hälso- och 

sjukvårdslagen (1982:763). 

Ytterligare förändringar i mätmetoden påverkade höstens månadsresultat. Från och med 

redovisningen per september ska alla väntande på behandling/ operation oavsett diagnos 

redovisas. Hittills har mätningarna endast omfattat antal väntande på behandling avseende 41 

specifika diagnoser. Måluppfyllelsen avseende vårdgarantin är från september månads 

redovisning därmed inte jämförbar med tidigare redovisningar. I bilagan redovisas resultaten för 

de tillkommande behandlingarna separat.

Januari 2009- december 2010 redovisas antal patienter som har väntat mer än 90 dagar. 

MOTTAGNINGAR 

jan- 

10 

febr- 

10 

mars- 

10 

apr- 

10 

maj- 

10 

juni- 

10 

sep- 

10 okt-10 

nov- 

10 

dec- 

10 

Ortopedi 1 410 1 458 1 380 1335 1402 1501 1778 1897 1688 1568 1433 1444 1514 1402 1134 1417 1410 1393 1474 1715 1544 1333 968 901 

Ögonsjukvård 338 447 502 534 826 1196 1507 1616 1642 1192 977 1154 1209 1311 1131 1181 1156 1100 1310 1143 713 618 464 658 

Neurokirurgi 20 28 31 44 49 46 36 27 0 0 0 0 0 0 3 4 0 4 13 17 16 15 12 16 

Allergologi 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 8 0 0 0 0 0 0 3 

Hematologi 23 17 1 9 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 0 0 2 0 

Gynekologi 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 0 0 0 1 0 2 1 2 7 9 0 1 0 

Barn- & ungdomsmed 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 27 0 4 6 0 0 1 0 

Handkirurgi 233 334 392 351 368 435 285 667 703 720 608 801 776 735 568 684 935 912 851 771 676 304 0 0 

Öron-näsa-hals 0 0 0 0 0 82 208 223 347 283 101 0 0 0 0 122 0 0 145 243 51 0 0 0 

Plastikkirurgi 12 36 36 17 14 17 15 19 0 0 0 0 0 0 0 15 0 0 3 5 6 0 0 0 

Allmän kirurgi 239 330 386 378 371 363 415 448 469 471 626 456 364 376 367 349 179 135 120 0 3 0 0 0 

Neurologi 15 15 19 20 22 16 13 22 0 0 0 0 0 0 0 5 0 1 6 6 2 0 0 0 

Allmän Internmedicin 6 8 14 17 12 2 26 9 0 0 0 0 0 0 0 41 7 26 110 7 0 0 0 0 

Kärlkirurgi 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 1 0 0 0 0 

Endokrinologi inkl Diab 7 0 7 6 7 2 4 11 0 3 0 0 0 0 0 1 2 0 0 1 0 0 0 0 

Gastroenterologi 3 3 3 1 0 1 3 1 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 

Onkologi 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 

Kardiologi 6 2 1 0 2 0 3 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 0 

Urologi 0 0 0 0 0 0 7 1 0 2 0 0 0 0 0 33 21 24 14 12 0 0 0 0 

Lungmedicin 0 6 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Hudsjukdomar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 21 0 0 0 0 0 0 0 0 

Spec. smärtmottagn 1 1 2 3 5 4 6 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Njurmedicin 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Allmän psykiatri 0 3 7 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 23 3 0 0 0 0 0 0 0 

Reumatologi 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

TOTALT 2 313 2 688 2 782 2 718 3079 3666 4308 4952 4849 4239 3745 3855 3863 3824 3204 3911 3755 3598 4054 3936 3020 2270 1448 1578 

MOTTAGNINGAR Antal väntande >30 dgr 

Barn- & ungdomspsyk 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 9 8 1 0 0 0 0 0 0 

MOTTAGNINGAR Antal väntande >60 dgr 

BUP - Fördjup utr x x x x x x x x 0 0 0 0 0 0 0 2 1 0 0 4 0 0 0 0 

BUP - Fördjup beh x x x x x x x x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 

Antal "nollor" 13 12 11 12 14 13 11 11 23 21 23 24 24 24 21 11 11 16 15 13 19 24 22 24 

jan- 

09 febr-09 

mars- 

09 

apr- 

09 maj-09 

juni- 

09 juli-09 aug-09 

sep - 

09 

okt - 

09 

nov - 

09 dec-09 

Nytt 

SKL 

juli-10 

aug- 

10 

källa Elvis 

Bilaga 2 

Måluppfyllelse 84% 68% 69% 70% 66% 63% 70% 76% 85% 83%

Bilaga 2 

Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar 

Från april 2010 nytt regelverk redovisar samtliga patienter som väntade över garantitiden. 

jan- febr- mars- apr- maj- jun- aug- sept- nov- dec- jan- febr- mars- Nytt apr- 

juni- juli- 

sept- okt- nov- dec- 

BEHANDLINGAR 09 09 09 09 09 09 juli-09 09 09 okt-09 09 09 10 10 10 SKL 10 maj-10 10 10 aug-10 

10 10 10 10 

Bröst-rekonstruktion 116 99 82 75 111 126 154 184 175 161 165 186 205 215 217 214 195 215 152 194 177 155 145 140 

Kotförskjutning 80 102 88 96 91 95 90 89 81 65 68 74 85 75 65 71 75 80 80 104 58 51 70 63 

Rotkanalförträngning 52 70 68 66 62 65 66 65 61 57 51 64 62 57 49 58 54 60 60 71 25 44 51 42 

Skelning 49 51 39 45 36 39 42 49 54 50 49 52 55 37 38 35 41 33 32 33 25 29 26 28 

Höftledsplastik sekundä 10 18 20 31 19 29 39 41 40 31 28 30 34 36 28 37 30 20 20 45 10 11 18 21 

Bröst-reduktion 93 81 84 95 103 119 129 149 164 150 149 149 131 129 112 112 104 97 26 44 23 12 11 15 

Gråstarr 11 46 36 42 54 67 168 203 175 84 18 5 18 30 24 18 13 7 5 15 4 4 9 11 

Höftledsplastik primär 13 14 16 16 24 31 46 33 18 10 10 21 20 16 20 30 41 36 36 85 1 9 7 11 

Diskbråck halsrygg 6 11 12 8 15 13 4 4 2 2 4 3 4 4 1 2 9 11 11 12 7 6 8 10 

Tår (hallux valgus etc) 35 35 31 30 30 38 49 65 39 18 19 29 28 18 16 32 36 43 43 26 11 0 3 10 

Axel, skuldra, överarm 6 6 9 5 5 10 15 16 0 3 5 15 16 18 12 29 22 16 16 25 2 0 2 9 

Hängbuk/ hudöverskott 33 28 27 21 32 31 41 38 40 31 4 2 2 3 2 1 0 2 0 1 11 10 7 9 

Knäledsplastik primär 15 21 36 41 55 66 91 77 70 58 54 61 50 47 32 62 58 49 49 100 18 17 8 7 

Galla/gallblåsa 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 4 10 4 18 9 1 1 4 

Anala sjukdomar 0 0 1 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 3 1 4 6 10 8 4 4 4 

Korsband knä 2 2 2 3 0 3 12 18 0 2 0 1 10 9 5 12 7 4 4 21 0 0 1 4 

Axelinstabilitet 1 2 0 0 0 2 6 4 0 0 2 0 2 2 4 13 15 8 8 15 0 0 0 4 

Artroskopi knä 2 1 7 4 0 3 5 11 0 0 0 5 6 8 5 14 6 4 0 12 0 0 0 3 

Diskbråck ländrygg 10 15 14 17 18 16 18 12 8 6 3 3 4 5 8 11 7 10 10 13 6 4 3 2 

Ärrbråck 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 3 4 4 7 5 7 4 1 

Ljumskbråck 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 3 5 2 12 8 3 1 0 

Prolaps (livmoderframfa 0 0 0 0 0 0 0 21 0 0 0 0 0 0 0 13 0 0 8 24 21 0 0 0 

Hysterektomi 0 0 0 0 0 0 0 7 0 0 0 0 0 0 0 9 0 0 7 7 19 0 0 0 

Tonsillektomi 0 0 0 0 0 12 8 0 4 0 0 0 0 0 0 31 0 17 16 30 13 0 0 0 

Septumplastik 0 0 0 0 0 4 2 0 1 0 0 0 0 0 0 7 0 4 5 14 5 0 0 0 

Urin-inkontinens 0 0 0 0 0 0 2 22 0 0 0 0 0 0 0 4 0 0 4 12 5 0 0 0 

Hörselförbättrande op 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 13 0 4 6 18 5 0 0 0 

Reumatoid artrit 61 44 41 30 32 32 45 48 38 35 51 41 35 39 33 29 32 28 28 30 4 0 0 0 

Karpaltunnelsyndrom 3 2 7 4 1 2 0 5 0 0 0 1 0 3 0 0 2 1 1 5 2 0 0 0 

Aorta/hjärtklaffar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 

Navelbråck 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 1 0 0 0 

Tumbasartros (CMC-1) 60 47 42 40 23 23 29 30 24 6 29 12 1 7 4 3 0 6 3 3 1 0 0 0 

Prostata 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 23 0 29 18 3 1 0 0 0 

Ledhinnor & senor 1 1 3 5 2 4 1 5 1 0 0 0 0 0 1 2 1 0 0 3 1 0 0 0 

Dupuytrens kontraktur 50 45 45 47 33 39 51 55 46 12 0 8 3 6 5 0 0 3 2 4 0 0 0 0 

Struma 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 

Hydrocele testis 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 0 0 0 0 0 

Kranskärl 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Retentio testis 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Åderbråck 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Fetma/obesitas 175 317 295 245 232 232 222 235 258 225 198 186 157 144 121 102 101 131 132 utgår X X X X 

TOTALT 884 1 058 1 007 966 978 1 101 1 337 1 486 1 299 1 006 907 948 928 908 803 997 860 942 800 1021 488 367 373 398 

Antal "nollor" 18 18 16 19 21 16 15 15 21 22 23 20 20 19 18 8 17 10 8 5 9 24 21 20 

Måluppfyllelse 76% 64% 69% 65% 69% 57% 72% 80% 78% 81% 

källa Operätt

Redovisar antal patienter som har väntat mer än 90 dagar. 

Övriga operationer juli-10 aug-10 sept-10 okt-10 nov-10 dec-10 

Plastikkirurgi omr 5 190 253 264 264 253 250 

Ortopedi omr 3 204 307 45 97 157 186 

Neurokirurgi omr 5 105 132 115 101 134 162 

Ryggkirurgi omr 3 204 173 193 149 150 140 

Handkirurgi omr 5 226 246 199 136 104 104 

Ögon omr 3 61 58 81 51 80 103 

Hjärtsjukvård omr 6 90 89 

Kirurgi omr 2 83 101 68 39 19 17 

Kirurgi omr 5 19 42 25 16 13 5 

Urologi omr 5 30 28 20 7 0 0 

Öron-näs-hals omr 5 37 44 21 0 0 0 

Gynekologi omr 1 25 43 61 0 0 0 

Thoraxkirurgi omr 6 0 0 0 0 0 0 

Kirurgi barn omr 1 0 0 0 0 0 0 

Kärlkirurgi omr 6 0 0 0 0 0 0 

Totalt 1184 1427 1092 860 1000 1056 

Måluppfyllelse 62% 68% 70% 70% 

källa Operätt 

Bilaga 2

2010 redovisas antal patienter som har väntat mer än 90 dagar. 

Koloskopi aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 

Område 1 0 0 0 0 0 

Område 2 115 24 3 3 4 

Område 6 133 102 84 59 66 

Totalt 248 126 87 62 70 

Måluppfyllelse 49% 66% 76% 82% 78% 

Gastroskopi aug-10 

sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 

Område 1 0 0 0 0 0 

Område 2 15 9 12 12 6 

Område 6 27 34 31 34 44 

Totalt 42 43 43 46 50 

Måluppfyllelse 90% 85% 81% 82% 84% 

källa Operätt 

Bilaga 2

Ledtider akutmottagningarna per område 

Område 1 

Månad Totalt 

antal 

sökande 

Akutmottagningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 

Genomsnitt 

per dag 

Range 

Min – 

max antal 

1 (11) 


måluppfyllelse 



Januari 3140 101 80-124 66 % 67 % 93 % 

Februari 3662 131 112-170 51 % 56 % 89 % 

Mars 4723 152 129-193 41 % 53 % 90 % 

April 3990 133 103-175 41 % 54 % 90 % 

Maj 4049 131 101-155 47 % 48 % 90 % 

Juni 3296 110 73-134 63 % 61 % 93 % 

Juli 2840 92 66-121 72 % 74 % 97 % 

Augusti 3101 100 76-136 66 % 68 % 95 % 

September 3548 118 71-124 62 % 68 % 94 % 

Oktober 3706 120 91-140 68 % 69 % 95 % 

November 3418 114 83-141 70 % 72 % 95 % 

December 3480 112 76-162 66 % 69 % 95 % 

Månad Totalt 

antal 

sökande 

Genomsnitt 

per dag 

Gynekologiakuten 

Range 

Min – 

max antal 





Januari 1353 44 28-77 - - 95 % 

Februari 1196 43 25-56 - - 95 % 

Mars 1421 46 22-68 - - 92 % 

April 1382 46 24-62 - - 92 % 

Maj 1380 45 24-67 - - 87 % 

Juni 1339 45 23-64 - - 95 % 

Juli 1477 48 21-64 - - 93 % 

Augusti 1595 51 28-71 - - 89 % 

September 1426 48 28-67 - - 91 % 

Oktober 1454 47 24-68 - - 90 % 

November 1341 45 29-59 - - 93 % 

December 1120 36 25-53 - - 94 % 

Bilaga 3 

Total 

genomloppstidmåluppfyllelse 

Total 


Gynekologiakuten hade en total genomloppstid på 4 timmar 26 minuter och i genomsnitt tog det 

2 timmar och 11 minuter (median 2 timmar) innan patienten kunde lämna gynekologiakuten. 

www.sahlgrenska.se

minuter 

minuter 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

600 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

jan 

09 

TTT Område 1 

2 (11) 

Bilaga 3 

jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 

TTL Område 1 


10 


www.sahlgrenska.se

timmar 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

jan 

09 

TGT Område 1 


10 

3 (11) 

Bilaga 3 


www.sahlgrenska.se

Område 2 

Månad Totalt 

antal 

sökande 

Genomsnitt 

per dag 

Akutmottagningen 

Range 

Min – 

max antal 

4 (11) 





Januari 3064 99 71-126 74 % 50 % 67 % 

Februari 2686 96 73-123 69 % 54 % 70 % 

Mars 3191 103 75-137 69 % 54 % 72 % 

April 3177 106 90-130 68 % 47 % 68 % 

Maj 3305 107 81-134 69 % 48 % 66 % 

Juni 3168 106 72-126 73 % 49 % 69 % 

Juli 2994 97 73-130 72 % 53 % 71 % 

Augusti 3262 105 86-131 74 % 45 % 68 % 

September 3185 106 71-124 73 % 60 % 73 % 

Oktober 3312 107 82-138 72 % 54 % 70 % 

November 3158 105 79-127 73 % 58 % 71 % 

December 3118 101 74-126 70 % 57 % 73 % 

Månad Totalt 

antal 

sökande 

Genomsnitt 

per dag 

Psykiatri Sahlgrenska 

Range 

Min – 

max antal 





Januari 519 17 12-26 - - 87 % 

Februari 512 18 13-25 - - 84 % 

Mars 655 21 12-31 - - 79 % 

April 608 20 11-33 - - 86 % 

Maj 76 - - - - 84 % 

Bilaga 3 

Total 


Total 


Psykiatriakuten Sahlgrenska flyttade i början av maj månad verksamheten till psykiatriakuten Östra. 

www.sahlgrenska.se

Månad Totalt 

antal 

sökande 

Genomsnitt 

per dag 

Psykiatri Östra 

Range 

Min – 

max antal 

5 (11) 





Januari 512 17 5-35 - - 97 % 

Februari 526 19 3-37 - - 98 % 

Mars 572 18 5-41 - - 87 % 

April 594 20 6-38 - - 83 % 

Maj 1120 36 6-65 - - 78 % 

Juni 1102 37 20-65 - - 78 % 

Juli 1205 39 21-63 - - 74 % 

Augusti 1234 40 23-63 - - 71 % 

September 1110 37 21-21 - - 74 % 

Oktober 1140 37 19-61 - - 74 % 

November 1064 35 27-54 - - 76 % 

December 1182 38 16-62 - - 72 % 

Bilaga 3 

Total 


Psykiatriakuten Östra hade en total genomloppstid på 7 timmar och 13 minuter. I genomsnitt tog det 

3 timmar och 2 minuter (median 3 timmar och 41 minuter) innan patienten lämnade 

akutmottagningen. 

minuter 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Tid till triage Område 2 


www.sahlgrenska.se

minuter 

timmar 

600 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

13 

12 

11 

10 

50 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

0 

jan 

09 

jan 

09 

Tid till läkare Område 2 


10 

Total genomloppstid Område 2 


10 

6 (11) 

Bilaga 3 



www.sahlgrenska.se

Område 3 

Månad Totalt 

antal 

sökande 

Genomsnitt 

per dag 


Range 

Min – 

max antal 

7 (11) 





juni 3269 104 79-138 53 % 43 % 59 % 

juni 2902 104 71-143 52 % 47 % 64 % 

juni 3387 109 83-138 48 % 51 % 71 % 

April 3262 109 76-140 53 % 47 % 69 % 

Maj 3415 110 76-130 50 % 47 % 67 % 

juni 3360 112 70-140 54 % 49 % 69 % 

Juli 3435 111 79-137 47 % 51 % 74 % 

Augusti 3348 108 90-135 57 % 49 % 73 % 

September 3434 114 86-154 53 % 52 % 70 % 

Oktober 3289 106 78-144 54 % 57 % 75 % 

November 3228 108 71-147 59 % 60 % 78 % 

December 3622 117 73-189 57 % 55 % 70 % 

minuter 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


Bilaga 3 

Total 



www.sahlgrenska.se

minuter 

timmar 

600 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

13 

12 

11 

10 

50 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

0 

jan 

09 

jan 

09 



10 



10 

8 (11) 

Bilaga 3 



www.sahlgrenska.se

Område 4 

Månad Totalt 

antal 

sökande 

Genomsnitt 

per dag 

Infektion 

Range 

Min – 

max antal 

9 (11) 





januari 406 13 0-30 - - 97 % 

februari 340 12 0-28 - - 99 % 

Mars 408 13 0-31 - - 97 % 

April 363 12 0-30 - - 96 % 

Maj 349 11 0-26 - - 99 % 

Juni 363 12 1-26 - - 97 % 

Juli 353 11 1-24 - - 97 % 

Augusti 475 15 0-34 - - 96 % 

September 440 15 1-31 - - 96 % 

Oktober 414 13 0-26 - - 97 % 

November 410 14 2-27 - - 97 % 

December 398 13 1-30 - - 97 % 

Bilaga 3 

Total 


Infektionsakuten hade en total genomloppstid på 3 timmar och 54 minuter och i genomsnitt tog det 

2 timmar (median 1 timme och 33 minuter) innan patienten lämnade mottagningen. 

www.sahlgrenska.se

Område 6 

Månad Totalt 

antal 

sökande 

Genomsnitt 

per dag 


Range 

Min – 

max antal 

10 (11) 





Januari 4050 131 101-176 66 % 47 % 58 % 

Februari 3716 133 103-156 66 % 53 % 63 % 

Mars 4359 141 197-172 64 % 51 % 58 % 

April 4387 146 148-176 63 % 49 % 61 % 

Maj 4435 143 120-168 73 % 48 % 62 % 

Juni 4346 145 104-175 74 % 51 % 64 % 

Juli 4231 136 113-171 68 % 49 % 60 % 

Augusti 4527 146 133-182 70 % 45 % 59 % 

September 4201 140 107-167 77 % 58 % 72 % 

Oktober 4389 142 110-165 76 % 53 % 68 % 

November 4151 138 107-178 77 % 54 % 70 % 

December 4211 136 91-174 72 % 52 % 69 % 

minuter 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


Bilaga 3 

Total 



www.sahlgrenska.se

minuter 

timmar 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

13 

12 

11 

10 

50 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

0 

jan 

09 

jan 

09 



10 



10 

11 (11) 

Bilaga 3 



www.sahlgrenska.se

Uppföljning av Sahlgrenska universitetssjukhusets särskilda vårduppdrag 

2010: Kompletterande redovisning till HSN Göteborg 

Strålverksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus 

1 (4) 

Bilaga 4 

Regionstyrelsen har 2009 beslutat att organisatoriskt överföra strålterapiverksamheten vid 

Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) till SU med bibehållande av två utbudspunkter i Göteborg 

respektive Borås. 2010 övertogs det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för 

strålbehandlingsverksamheten vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) av Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset. 

Tabell 1: Produktionsresultat inom strålbehandlingsverksamheten, fördelad på verksamheterna vid SU 

och SÄS.* 

2010 2009 Förändring 

2010-20009 

SU 

Behandlingsserier** 2 941 3 015 - 2,5% 

Behandlingstillfällen 47 093 46 586 1,1 % 

SÄS 

Behandlingsserier 1 114 883 26,2 % 


TOTALT 

Behandlingsserier 4 055 3 898 4,0 % 


*SÄS andel av behandlingsserier 2010 är 27,5% (22,7% år 2009) och behandlingstillfällen 2010 är 

23,6% (20,7% år 2009). 

**Antalet behandlingsserier motsvarar antal patienter. 

Antalet strålbehandlade patienter inklusive strålverksamheten vid SÄS är högre än föregående 

år. I jämförelse med 2009 är ökningen 4,0 %. Antal behandlingstillfällen ökade med 5,0 % 

från 58 755 (2009) till 61 670 (2010). Antalet patienter på SÄS ökade från 883 till 1 114. 

Cirka 360 patienter kom från andra landsting och regioner, i huvudsak från Halland och 

Skåne. Verksamheten är köfri. I Bilagorna 3 och 4 redovisas verksamhetens 

produktionsresultat. 

Tabell 2: Produktionsuppgifter avseende behandlingsserier för Västra Götalandsregionen redovisas 

för 2010 i jämförelse med 2008 och 2009. 

2010 2009 2008 

SU SÄS Totalt SU SÄS Totalt SU SÄS Totalt 

Uppdrag 2550 1100 3650 2550 1100 3650 2550 1100 3650 

Utfall 2581 1114 3695 2639 883 3522 2409 937 3248 

Procent av uppdraget 101% 101% 101% 103% 80% 96% 94% 85% 89% 

Tabell 3: Tidsgränser vid strålbehandlingsverksamhetens (avser start av strålbehandling) per 2010 i 


Prioriteringsgrupp Start inom 

tidsgräns 

SU 

Start inom 

tidsgräns 

SÄS 

2010 2009 2008 2010 2009 2008 

1 (7 dagar) 100% 100% 99% 100% 100 % 100% 

2 (14 dagar) 89% 94% 85% 94% 90 % 90% 

3 (90 dagar) 100% 100 % 100% 100% 100 % 100%

Tabell 4: Väntetider vid strålbehandlingsverksamhetens per 2010, i jämförelse med 

SU SÄS 

Antal 

patienter i 

kö 

Patienter som 

ej fått tid 

2 (4) 

Antal 

patienter i kö 

Patienter som 

ej fått tid 

2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 

Prio 1 (start inom 7 dagar) 1 1 

Prio 2 (Start inom 14 dagar) 25 24 7 16 4 7 5 

Prio 3 (Start inom 90 dagar) 19 15 2 13 11 

Totalt 44 39 9 16 5) 20 1 16 

Bilaga 4 

För 2010 kan konstateras en sammantagen ökning av behandlingsserierna och en 

sammantagen produktion som överstiger uppdraget. Produktionsuppgifter för de båda 

enheterna framgår av årsredovisningens prestationsredovisning och årsredovisningens Bilaga 

4 Produktionsuppgifter strålbehandlingsverksamheten. Strålbehandlingen har under året till 

allt väsentligt varit köfri. Insatser har under året gjorts för att använda resurserna på ett 

optimalt sätt med bibehållande av två utbudspunkter. Under året har vårdenhetschef och 

sektionschef tillsatts för all personal vid strålverksamheten. 

Hjärtsjukvården 

Sjukhuset har i vårdöverenskommelsen ett utökat uppdrag för att införa de nya nationella 

riktlinjerna inom hjärtsjukvården. Antalet implanterbara defribrillatorer (ICD) uppgår under 

året till 140 vilket överstiger basvolymen (120) med 20 stycken ingrepp. Antalet 

sviktpacemakrar (CRT) uppgår till 18 ingrepp och basvolymen uppgår till 40 ingrepp. I 

sistnämnda fall uppnås således inte volymerna enligt vårdöverenskommelsen. Antalet 

kateterablationer vid förmaksflimmer uppgår till 114 ingrepp varav 78 i egen regi och 36 köpt 

vård. Ablationer överstiger basvolymen (39) med 75 ingrepp. Sammantaget har sjukhuset fått 

ett höjt ersättningstak 2010 för hjärtsjukvården med 8,3 mnkr. Dessutom har ersättning 

erhållits för köpt vård med 4,1 mnkr. 

Insatser inom psykiatri 

I Regionfullmäktiges budget har HSU tillförts medel för att säkerställa regionala insatser samt 

genomföra utvecklingsplanerna inom den psykiatriska vården. Efter förslag från medicinska 

sektorsrådet för vuxenpsykiatri har SU tillförts medel för 8 ST tjänster och 8 

slutenvårdsplatser för personer med komplicerat missbruk/beroende. Vårdplatserna har startat 

i maj månad 2010 och avser hela regionen. ST läkarna har varit i tjänst under hela året. 

Sjukhuset har fått ekonomisk kompensation med sammanlagt 11,7 mnkr. 

Hälsoundersökningar med mammografi 

Kvinnor mellan 40 och 74 år skall kallas till hälsoundersökning med mammografi med 

undersökningsintervall 21 månader. 

SU:s uppdrag omfattar kvinnor bosatta i Mölndals kommun och stadsdelen Askim i 

Göteborgs kommun. Uppdraget omfattar 8200 undersökningar. I sjukhusets uppdrag ingår 

också att administrera historikdatabasen, att ansvara för bröstkonferens, att samverka med

3 (4) 

Bilaga 4 

externa leverantörer, att tillhandahålla kallelseunderlag samt att vid behov tillhandahålla 

tidigare mammografiresultat och bilder. 

Under 2010 har utförts 8045 screeningundersökningar. Grunduppdraget är 8200 

undersökningar. Andelen kvinnor som har blivit kallade inom fastställt kallelseintervall (21 

månader) är 100%. Deltagarfrekvensen uppgår till 81 %. Andelen kvinnor som får svar inom 

fastställd svarstid (två veckor) uppgår till 85 %. Under 2009 har verksamheten haft ett utökat 

uppdrag för viss del av året vilket försvårar jämförelser mellan åren. Således redovisas inte 

uppgifter för föregående år. 

Klinisk mammografi 

Klinisk mammografi får remisser från vårdcentraler, läkare med vårdavtal eller från 

bröstmottagningen vid SU. Utredningar görs bl a i form av mammografi, ultraljud eller i 

förekommande fall punktion. 

Under 2010 har utförts 15276 undersökningar vilket är färre undersökningar jämfört med 

2009. Förklaringen till differensen är att ett flertal patienter som har remitterats till klinisk 

mammografi har under 2010 undersökts med screeningundersökning. Samtliga patienter som 

har behövt klinisk mammografi har fått detta. 

Svarstiderna 2010 för klinisk mammografi har uppgått till 3-7 dagar för respektive 

prioriteringsgrupp. Väntetiderna har uppgått till 2-4 veckor för prioriteringsgrupp 1 och 5-6 

veckor för prioriteringsgrupp 2 samt c:a tre månader för prioriteringsgrupp 3. 

Strokesjukvården 

I enlighet med ägaruppdrag för strokesjukvården 2010-2011 har sjukhuset fått ett utökat 

uppdrag för trombolys och utredning behandling av TIA samt Hemikraniektomi 

(Neurkirurgisk operation vid ischemisk stroke). Sjukhuset har under året utfört 65 

Trombolysbehandlingar mot ett basuppdrag på 33, vilket innebär 32 utöver basuppdraget. 

Dessutom har utförts fem Hemikraniektomi operationer vilket är två operationer utöver 

basvolymen. Sammantaget hat sjukhuset under året erhållit 3,8 mnkr för insatser inom det nya 

ägaruppdraget för strokesjukvården. 

Obesitas 

HSU har under 2010 beslutat om dels en utökning av obesitaskirurgin och dels en ny 

handläggningsordning för verksamheten. Sistnämnda innebär att det under året har tillskapats 

ett regionalt obesitascentrum med befogenheter att fördela patienter för obesitasoperationer 

till regionens sjukhus. Obesitascentrum har även köpt operationer externt. Centrat har haft sin 

placering på SU och organisatoriskt tillhört område 6. Kostnader för Obesitascentrum har 

finansierats av HSU. Beslutet om utökning av obesitasoperationer innebar för SU ett utökat 

uppdrag med 100 operationer. Därutöver har sjukhuset ett basuppdrag med 227 operationer. 

Under året har utförts 152 vuxna obesitasoperationer samt 62 operationer som avser det 

utökade uppdraget. Sammantaget har således utförts 214 operationer, vilket innebär att 

sjukhuset inte uppnår basvolymen. Ersättning har därför inte utgått för utförda 

tilläggsoperationer. Kostnader för den köpta vården som obesitascentrum har beställt har 

betalats av HSU.

Rättspsykiatri - Vårdproduktion 

Sjukhuset har ett särskilt uppdrag från Hälso- och sjukvårdsutskottet när det gäller den 

rättspsykiatriska vården. Till uppdraget finns också en uppföljningsplan och följande 

uppgifter redovisas för 2010 i enlighet med denna. 

Antal vårddagar: 21 205 vårddagar 

Antal inneliggande patienter: 67 patienter per december 2010 

Antal patienter med öppen 95 patienter per december 2010 

rättspsykiatrisk vård: 

Antal patienter för vilka vård 

köpts på Karsuddens sjukhus: 

4 (4) 

Bilaga 4 

29 patienter, 7658 vårddagar till en kostnad av 36,3 mnkr. 

Övrig köpt rättspsykiatrisk vård: 9 patienter, 1 127 vårddagar till en kostnad av 8,9 mnkr. 

Redovisning av nationella, 

regionala och lokala 

vårdprogram. 

Måluppfyllelsegrad för sluten- 

resp öppenvård avseende 

rapportering till 

kvalitetsregistret Rättspsyk 

Redovisa och beskriv 

rapporteringen till 

Patientregister 

Andelen patienter med skriftlig 

vårdplan 

Samtliga aktuella vårdprogram är kända i verksamheten. 

Det finns inga specifika vårdprogram för rättspsykiatri. 

Lokala riktlinjer finns för funktionsbedömning, missbruk- 

och beroendevård och existentiella frågor. Vidare för 

brottsbearbetning, riskhantering och neuropsykiatrisk 

bedömning/utredning. 

100 % 

Verksamheten rapporterar via ELVIS. Manuell avstämning 

görs av uppgifter som rapporteras av regionen. 

Förbättringsområden finns för patientregistret. 

100%

Målrelaterade ersättningar 2010 

Område Redovisning Utfall Påverkan målrelaterad ersättning (MRE) 

Kunskapsbaserad o ändamålenlig vård somatik 

Diabetesvård 

målet HbA1c Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet blodtryck " " 

målet kolesterol " " 

Hjärtsjukvård 

målet reperfusion Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet lipidsänkare " " 

målet kranskärlsrtg Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 10% Avdrag -522 tkr 

målet clopidogrel Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet ACT hämmare " " 

Njursjukvård 

målet hemodialysbeh Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet urinämne " " 

Ortopedisk vård 

målet 24 tim op Ingen nivå har uppnåtts Avdrag 1307 tkr - hela ersättningen 

anslutn grad Riks-Höft Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Strokevård 

registrering Riks-Stroke Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet antikoagulantia Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 10% Avdrag -522 tkr 

målet vård strokeenh 

Intensivvård 

registrering SIR Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Neurologi 

registrering i MS-register Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Reumatologi 

registrering i RA MRE har utbetalats 

1/5 

Bilaga 6



Öron/näsa/hals 

registrering i ÖNH-register Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Gynekologi 

registrering i Gyn-op reg Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Läkemedel 

målet omeprazol Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Säker hälso- och sjukvård 

målet VRI Ingen nivå har uppnåtts Avdrag 3912 tkr - hela ersättningen 

målet VRI " " 

Hälso- och sjukvård i rimlig tid 

målet väntande mottagn Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet väntande beh Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Akutmottagningsverksamhet 

målet väntetid triage akutm maj 

varav SS Ingen nivå har uppnåtts Avdrag 500 tkr - hela ersättningen 

varav ÖS " " 

varav MS " " 

varav DSBUS " " 

november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

2/5 

Bilaga 6



målet väntetid läkare akutm maj 

varav SS MRE har utbetalats 

varav ÖS " 

varav MS " 

varav DSBUS " 

november " 

målet genomloppstid maj 

varav SS Nivå 1 har uppnåtts, avdrag 20% Avdrag -100 tkr 

varav ÖS Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 1 % Avdrag 5 tkr 

varav MS Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

varav DSBUS " " 

november " " 

Bonus akutmottagningar, möjlig 

ersättning 5 mnkr maj, november 

Kunskapsbaserad o ändamålenlig vård psykiatri 

Måltal har uppnåtts för DSBUS avs 

genomloppstider 

MRE har utbetalats med 416 tkr 

sammanlagt 

Allmänpsykiatri 

diagnosregistrering öv november 

varav SS Ingen nivå har uppnåtts Avdrag 433 tkr - hela ersättningen 

varav ÖS Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

varav MS " " 

diagnosregistrering slv november 

varav SS Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

varav ÖS Ingen nivå har uppnåtts Avdrag 433 tkr - hela ersättningen 

varav MS Nivå 1 har uppnåtts, 10% avdrag Avdrag -43 tkr 

GAF slv november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

GAF öv november Nivå 1 har uppnåtts, 10% avdrag Avdrag 130 tkr 

KVÅ öv november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

vtf november " " 

målet andel huvuddiagnos öv november " " 

målet andel huvuddiagnos öv november " " 

målet KBT november " " 

3/5 

Bilaga 6



Beroendekliniken 

diagnosregistrering öv november Nivå 1+2 har uppnåtts, 10% avdrag Avdrag 40 tkr 

diagnosregistrering slv november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

registrering Beroendereg november " " 

målet nationella riktlinjer hösten " " 

målet KBT november " " 

KVÅ öv november " " 


Neuropsykiatri 

diagnosregistrering öv november " " 

diagnosregistrering slv november " " 



målet nationella riktlinjer hösten " " 

BUP 

diagnosregistrering öv november " " 

diagnosregistrering slv november " " 

GAF slv november " " 

GAF öv november " " 



Diagn + GAF + Kvå öv november Ingen nivå har uppnåtts Avdrag 350 tkr - hela ersättningen 

Diagn + GAF + Kvå slv november " 

Effektiv hälso- och sjukvård 


målet skriftlig vårdplan november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 


målet skriftlig vårdplan november Nivå 1 har uppnåtts, 25% avdrag Avdrag 200 tkr 


målet skriftlig vårdplan slv november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

4/5 

Bilaga 6



målet skriftlig vårdplan öv november " " 

BUP 

målet skriftlig vårdplan november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Hälso- och sjukvård i rimlig tid 


målet väntande mottagn maj Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

oktober " " 

neuropsykiatriska utredning maj Måltal har inte uppnåtts, helt avdrag Avdrag 300 tkr 

oktober Måltal har delvis uppnåtts Avdrag 150 tkr 



oktober " " 



oktober " " 

BUP 


oktober " " 

fördjupad utredning maj " " 

oktober " " 

målet väntande behandling maj " " 

målet väntande behandling oktober Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Summa avdrag -14709 tkr 

Summa bonus 

akutmottagningar, möjlig 

ersättning 5 mnkr +416 tkr 

5/5 

Bilaga 6

Heltidsekvivalenter 

Timmar 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

Ö-komp-tim 

Sem-dgr 

Jour-tim 

Ackumulerade värden 

2010: 

2009: 

Diff: 

10 683 

10 818 

-134 

Utförd arbetstid 


Komp-, semester- och jourskuld 

141 608 

153 802 

Övertid 

Ackumulerade värden 

2010: 

2009: 

Diff: 

264 885 

239 088 

25 797 


227 176 

223 846 

389 835 

416 411 

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 

2010 

2009 

2010 ÖT 

2009 ÖT 

2009 

2010 

Bilaga 7

Procent (%) 

10,00 

9,00 

8,00 

7,00 

6,00 

5,00 

4,00 

3,00 

2,00 

1,00 

0,00 

Antal anställda per anställningsform 

Sjukfrånvaro i % 


Bilaga 7 

dec-09 dec-10 Diff 

Personalkat Tillsv Visstid S:a Tim Netto Tillsv Visstid S:a Tim Netto Tillsv Visstid S:a Tim Netto 

Sjuksköterskor 4 824 366 5 190 242 4 111 4 874 420 5 294 240 4 188 50 54 104 -2 77 

Undersköterskor 3 410 71 3 481 595 2 985 3 286 85 3 371 580 2 913 -124 14 -110 -15 -72 

Läkare 1 848 237 2 085 70 1 861 1 861 268 2 129 76 1 880 13 31 44 6 20 

Läkarsekreterare 962 20 982 28 840 959 24 983 34 850 -3 4 1 6 10 

Rehab & föreb 1 117 88 1 205 25 997 1 096 79 1 175 24 958 -21 -9 -30 -1 -38 

Sjuhustekn, bma 1 004 92 1 096 28 954 1 014 84 1 098 31 950 10 -8 2 3 -4 

Adm, inkl chef 1 122 52 1 174 66 1 081 1 055 45 1 100 55 1 019 -67 -7 -74 -11 -62 

Kök, städ,trsprt 68 4 72 23 63 59 3 62 21 55 -9 -1 -10 -2 -8 

Övriga 124 6 130 2 112 122 4 126 5 107 -2 -2 -4 3 -5 

Totalt 14 479 936 15 415 1 079 13 004 14 326 1 012 15 338 1 066 12 920 -153 76 -77 -13 -84 

2010 

2009 

kort 2010 

lång 2010

Utförd arbetstid i heltidsekvivalenter 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack 

2010 10 640 10 638 12 283 11 008 11 015 10 885 7 425 9 017 11 734 11 462 11 649 10 441 10 683 

2009 11 109 10 983 12 245 11 284 10 930 10 883 7 688 9 292 11 831 11 801 11 507 10 258 10 818 

-134 

Övertid timmar 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack 

2010 ÖT 18 216 21 620 21 677 22 792 21 567 24 228 21 737 22 504 25 054 21 861 22 904 20 725 264 885 

2009 ÖT 23 519 24 772 22 577 26 528 19 845 21 133 18 042 21 079 22 901 18 279 20 413 20 695 239 088 

25 797 

Komp-, semester - och jourskuld 

2010 2009 

Jour-tim 416 411 389 835 

Sem-dgr 223 846 227 176 

Ö-komp- 153 802 141 608 

Sjukfrånvaro i procent (%) 

SU totalt ackvärden 


2010 5,82 6,08 6,04 5,91 5,81 5,70 5,44 5,33 5,35 5,39 5,41 5,44 

2009 6,68 6,52 6,31 6,11 5,95 5,75 5,44 5,32 5,38 5,41 5,45 5,45 

kort 2010 3,58 3,92 3,96 3,81 3,69 3,58 3,34 3,25 3,31 3,37 3,40 3,43 

lång 2010 2,21 2,14 2,07 2,09 2,11 2,11 2,09 2,07 2,04 2,02 2,01 2,01 

Bilaga 7

Rikssjukvårdprojekt vid Sahlgrenska universitetssjukhuset 2010 

Transplantationscentrum 

1 (3) 

Bilaga 8 

Projekt 1: Rekonditionering av lungor 

Projektet leds av Göran Dellgren, ansvarig för hjärt och lung transplantationsprojektet, 

rekryterad från Stockholm av mig. Den innebär att man med en specialkonstruerad maskin 

kan spola igenom lungorna kontinuerligt och mäta deras möjlighet att sköta gasutbyte. 

Användningen av denna princip innebär att man kan använda lungor från donatorer som döms 

ut, men som vid reevaluering visar sig fungera. Min bedömning är att detta kan innebära en 

ökning av lungtransplantationsvolymen med 5-10% inom 1-2 år. Intressant är att utrustningen 

utvecklats av professor Stig Sten i Lund. Jag köpte in den första apparaten i Skandinavien 

med hjälp av strategiska medel, och efter Lund hörde detta har man beställt en egen. Nyttan 

av projektet ligger mångmiljonklassen. 

Odling av lunga med autologa stamceller. Planen nu är att stamcellsteknik ska användas för 

att tillverka nya lungor som kan transplanteras utan immunosuppression. 

Projekt 2: Fetala leverstamceller 

Detta projekt innehåller grundforskning på högsta internationella nivå. Projektet har lyckats få 

humana leverstamceller att växa på leverresekerade möss, vilket inte gjorts av någon grupp 

tidigare. Försök har även påbörjats med att odla lever med hjälp av stamcellsteknik. 

Projekt 3: Hjärt/Lung och kärltransplantation med stamcells teknik 

Projektet sätter igång teknik, primärt i råtta, för att tillverka hjärtan, med stamcellsteknik, med 

syfte att utföra transplantation av dessa organ. Vi har sedan mer än 30 år teknik för heterotop 

hjärttransplantation på vårt lab. Projektet har också påbörjat tillverkning av kärl med samma 

stamcellsteknik. 

Barnhjärtsjukvård 

Redovisning av användningen av riktade medel för forskning och utveckling inom 

barnhjärtsjukvården 2010 och planering inför 2011. 

Projekt 1: Kvalitetsuppföljning av barnkardiologi och barnhjärtkirurgi 

Vi har under 2010 lagt in data avseende all barnhjärtsjukvård i det nationella registret för barn 

med medfödd hjärtsjukdom, SWEDCON, som utvecklats i samverkan med motsvarande 

enhet i Lund samt barnkardiologen vid Astrid Lindgrens barn- och ungdomssjukhus. För detta 

ändamål har en forskningssjuksköterska anställts på deltid och kirurgiska data från 2004 tom 

2006 har retroaktivt lagts in i SWEDCON. Biomedicinsk analytiker har på motsvarande sätt 

lagt in samtliga data inom barnkardiologisk sluten och öppen vård, vilket innebär att enheten i 

Göteborg har en mycket hög täckning av inlagda data i jämförelse med andra enheter i landet. 

Utbildning i registeranvändning har arrangerats till ett flertal inremitterande enheter. En första

2 (3) 

Bilaga 8 

årsrapport utkom under hösten 2010 (se www.ucr.uu.se/swedcon). Under 2011 fortsätter 

projektet med inrapportering av all barnkardiologisk vård samt inläggning av kirurgiska data 

från 2007 till nutid därefter med data från 2000 till 2003. Inom ett par år kan man förutse att 

en nationell uppföljning av långtidsresultat efter kirurgi för medfött hjärtfel är möjlig, vilket i 

ett internationellt perspektiv är närmast unikt. 

Projekt 2: Långtidsuppföljning efter kirurgi för medfött hjärtfel 

Sedan en rad år har långtidsresultat för kirurgi vid medfött hjärtfel hos barn och ungdomar 

analyserats och redovisats. 2010 omfattade uppföljningen all hjärtkirurgi vid medfött hjärtfel 

hos barn och ungdomar

kirurgi, och dessutom volymbestämningar av höger och vänster kammare vid samtliga 

medfödda hjärtfel. 

3 (3) 

Bilaga 8 

Projekt 7: Sjukgymnastisk träning efter kirurgi för medfött hjärtfel 

Under de senaste åren har ett stort arbete gjorts för att kartlägga behovet av sjukgymnastisk 

träning hos barn och ungdomar som opererats för medfött hjärtfel. Medel för sjukgymnast har 

tilldelats av beställarnämnd och vi avser att starta träningsprogram för barn och ungdomar där 

behov av sjukgymnastisk träning är uppenbart. Möten för sammanställning och analys av data 

kommer att anordnas. 

Projekt 8: Studieresa för inhämtande av kunskap vid kirugi av Ebstein´s anomali 

Den kirurgiska behandlingen vid Ebstein´s anomali är fortfarande kontroversiell både vad 

gäller indikation för kirurgi och val av kirurgisk metod. Eftersom hjärtfelet dessutom är 

sällsynt planeras studieresa till större internationella centra.

Redovisning av FoUU-aktiviteter på områdesnivå under 2010 

1 (3) 

Bilaga 9 

Omfattande FoUU-aktiviteter redovisas från SUs olika områden. Nedanstående utgör exempel 

från områdenas olika pågående aktiviteter. 

Område 1 

Inom verksamheten Medicin/barn bedrivs forskning inom följande områden: diabetes, 

nefrologi, lungmedicin/allergi, endokrinologi, metabola sjukdomar, gastroenterologi, 

immunologi och onkologi. 

• Forskarstuderande (doktorander): 13 forskarregistrerade fanns inom området vid årets 

slut. 

• 2 nya docenter tillkom under året inom barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin. 

• Beviljade forskningsanslag från Barncancerfonden uppgick till cirka 1,8 (2009 1,7 

mnkr) och anslag från Hjärtlungfonden uppgick totalt till cirka 2 mnkr (2009 2 mnkr). 

ALF-medel uppgick till 39,2 mnkr, vilket är samma nivå som föregående år och för 

2008. Forskningsmedel från VGR tilldelades med 2,3 mnkr. 

• Inom gynekologin hölls nobelföreläsningar med anledning av Nobelpriset som 

tilldelades upptäckten och utvecklandet av in vitro fertilisering. 

Område 2 

Område Avhandlingar Vetenskapliga publikationer 

1 13 202 

2 3 122 

3 19 206 

4 20 174 

5 21 250 

6 21 307 

Totalt (2010) 97 1 261 

Inom området bedrivs spetsforskning inom psykiatri och somatiska sjukdomar inkluderande 

kliniska patientnära och experimentella studier. 

• 34 registrerade doktorander 

• Inom somatiska områden uppgick externa anslag bland annat från Vetenskapsråd och 

Hjärt-Lungfond till knappt 8 Mnkr. ALF-medel uppgick till cirka 13 mnkr. 

Tillsammans med de olika forskningsområdena inom psykiatri erhöll området totalt 

projektanslag om cirka 62 miljoner, vilket är en ökning från föregående år. 

• Inom ramen för prospektiva kontrollerade studier har två behandlingsmetoder 

introducerats för behandling av rektalcancer samt behandling av perforerad 

divertikulit.

Område 3 

2 (3) 

Bilaga 9 

Forskning bedrivs bland annat inom ortopedi med fokus på två stora och viktiga områden: 

proteskirurgi och diabetesrelaterade ortopediska komplikationer. Vidare bedrivs forskning 

inom osteoporos, ortopedteknik, sjukgymnastik och arbetsterapi, barnögonsjukdomar, 

kardiologi, hypertoni/kärl, endokrinologi, diabetes, hepatologi samt med inriktning mot 

effekterna av samordnad vårdplanering, 

• 69 doktorander 

• 13 docenter 

• Huvuddelen av forskningen finansieras av ALF-medel och näringslivsfinansierade 

studier. För år 2010 omsluter denna verksamhet cirka 41 mnkr (38,4 mnkr 2009). 

• Under vecka 35 genomfördes en internationell ortopedisk konferens på Svenska 

Mässan. Det var det största ortopediska arrangemang som hållits i Sverige. Ortopedin 

inom SU var värd och konferensen blev en stor framgång. 

• Sammanställning av OPRA studien. Det är världens första prospektiva studie gällande 

osseointegrerade lårbensproteser följda under 2 år. Resultat har presenterats vid flera 

internationella konferenser. 

Område 4 

Forskning bedrivs inom infektion, klinisk fysiologi, klinisk bakteriologi, klinisk genetik, 

klinisk kemi, klinisk patologi och cytologi, klinisk virologi, Medicinsk fysik och teknik och 

radiologi 

• Drogscreening- och verifieringsanalyser är ackrediterade, och laboratoriet vid Klinisk 

kemi är nu ett av 5 laboratorier i Sverige som godkänts för s.k. företagsprovning. 

• Inom områdets laborativa och experimentella delar har det skett en stark utveckling 

beträffande introduktion av ny metodologi och teknik. 

• Klinisk genetik har ackrediterats enligt SWEDAC under året. 

• Omfattande klinisk prövningsverksamhet pågår inom Radiologi, med 54 pågående 

prövningar. 

• Det föreligger en omfattande utbildningsverksamhet inom området med mycket hög 

andel nöjda studerande. 

Område 5 

Forskning bedrivs inom An/Op/IVA, Handkirurgi och Plastikkirurgi, Hud- och könssjukvård., 

Kirurgi, Neurosjukvård, Njurmedicin, Onkologi, Transplantation, Urologi, Öron-, Näs- och 

Hals. 

• Forskningsprojekten inom området erhåller stöd från bl.a. ALF, lokala och regionala 

FoU anslag, anslag från Vetenskapsrådet, Vinnova, Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden 

och motsvarande stiftelser, och i betydande omfattning av medel från industrin bl.a. 

för kliniska prövningar och andra externa uppdrag.

3 (3) 

Bilaga 9 

• Tilldelning av ALF-medel var cirka 71,5 mnkr – oförändrat från 2009 - och lokala och 

regionala FoU medel 5,4 mnkr, en ökning med 1,4 mnkr från 2009. 

• Inom Onkologi kan nämnas t.ex. nya strålbehandlingsmetoder och tekniker, metoder 

för precis lokalisation och behandling av tumörvävnad, epidemiologi, 

molekylärgenetiska studier av bröstcancer, patientupplevd effekt av strålterapi, > 50 

kliniska prövningar. Ny metod för elektrokemoterapi. 

• Ett omfattande projektarbete med syfte att stärka strokeforskning har genomförts 

under 2010. Som följd har bl.a. ”Strokecentrum” etablerats inom Sahlgrenska 

akademin. 

Område 6 

Forskning utförs inom akutsjukvård, kardiovaskulära sjukdomar, invärtesmedicinska 

sjukdomar, klinisk farmakologi, lungsjukdomar, sömnmedicin, allergi, äldres hälsa och 

sjukdomar, kärl- och thoraxkirurgi, thoraxanestesi, intensivvård, arbets- och miljömedicin, 

försäkringsmedicin, arbetsförmåga och företagshälsovårdsmetodik. 

• Inom området finns 52 docenter 

• Medarbetare inom området är delaktiga i ett stort antal internationella samarbeten med 

finansiering som omfattar medel från NIH och EU. Områdets totala 

forskningskostnader har under 2010 varit 128 mnkr vilket är en ökning från 2009 (120 

mnkr). Tilldelningen av ALF-medel 2010 var drygt 80 mnkr. 

• Med stöd av Regeringens strategiska satsning på vårdforskning bildades under året 

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) bildats där flera 

forskningsprojekt inom området är representerat. 

• En ny enhet för experimentell klinisk forskning har etablerats och godkänts för så 

kallad First-In-Man-studier av läkemedelsverket och extern granskare. Enheten 

erbjuder totalt mer än 30 platser för inneliggande undersökningar. 

• Under 2010 har Gothia Forum genomfört en andra konferens om klinisk forskning 

under två dagar med nationella och internationella föreläsningar.

Rapportnummer 

Frågeställare 

2010:31 

PFO 

Sektorsrådet i 

cardiologi 

2010:30 

Extraktion av 

visdomständer 

Mats 

Wallström, 

Odontologiska 

kliniken, 

Käkkirurgi, 

Göteborg. 

2010:29 

Specialistsjuk- 

sköterskemotta 

gningar 

VC Per 

Carlsson, ÖL, 

JK, 

SU/Sahlgrenska 

Starkt - Det är osannolikt att framtida forskning kommer att ha betydelse för vår tilltro till skattningen av effekten. 

Måttligt starkt - Framtida forskning kommer sannolikt att ha betydelse för vår tilltro till skattningen av effekten. Skattningen kan eventuellt komma att ändras. 

Begränsat - Det är högst sannolikt att framtida forskning har betydelse för vår tilltro till skattningen av effekten. Det är mycket möjligt att skattningen kommer att ändras. 

Otillräckligt - Varje skattning av effekten är mycket osäker (inget uttalande om effekt 

Nominerad fråga Sammanfattning och slutsats GRADE 

ev. per utfall 

Är slutning av PFO med perkutan 

kateterburen teknik en bättre metod än 

långtids antikoagulantiabehandling för 

att förebygga ny ischemisk stroke/TIA 

hos vuxna patienter med PFO 

(persisterande foramen ovale) och som 

haft kryptogen ischemisk stroke/TIA? 

Minskar profylaktisk extraktion av 

visdomständer, hos symptomfria 

individer resp. hos individer med lokal 

symptom den framtida risken för 

indikationer och loka patologiska 

förändringar? 

Kan specialistsjuksköterskemottagningar 

vara ett komplement till 

eller ersätta läkarmottagningar för 

bröst-huvud och halscancer? 

Kryptogena stroke är relativt vanliga och kan leda till död och 

signifikant sjuklighet. Föreliggande studier med/utan 

kontroller visar att kateterbaserad slutning av PFO kan 

genomföras med relativt låg risk på kort sikt och antyder att 

metoden minskar frekvensen av ny stroke/TIA men det 

vetenskapliga stödet är otillräckligt liksom för bedömning av 

eventuellt reducerad mortalitet. 

Profylaktisk extraktion av retinerade visdomständer i avsikt 

att förhindra eventuella framtida komplikationer förekommer 

fortfarande relativt ofta i Sverige. Denna åtgärd har starkt 

ifrågasatts då det saknas vetenskapligt stöd för dess preventiva 

effekt och på grund av de komplikationer som kan uppstå. 

En systematisk litteraturgenomgång visar att det fortfarande 

helt saknas vetenskaplig dokumentation såväl till stöd för 

profylaktisk extraktion som att avstå från sådan åtgärd. 

Bröstcancer: Vid jämförelse mellan 

specialistsjuksköterskemottagning och läkarmottagning finner 

man ingen skillnad avseende mortalitet (Grade ⊕), frekvens 

tumörrecidiv (Grade ⊕⊕), psykologisk morbiditet (Grade 

⊕⊕⊕) och livskvalitet (Grade ⊕⊕). Patienttillfredsställelsen 

förbättras (Grade ⊕⊕⊕). Det är oklart om införande av 

sjuksköterskemottagning leder till några ekonomiska 

besparingar. 

Huvud- halscancer: Vid jämförelse mellan 

specialistsjuksköterskemottagning och läkarmottagning finner 

man ingen skillnad avseende patienttillfredställelse och 

livskvalitet (Grade ⊕). 

Bröstcancer 

mortalitet 

Tumör-recidiv 

Psykologisk 

morbiditet 

Patienttillfredsställelse 

Huvud - 

halscancer 

patienttillfredställelse 

Kommentar från 

HTA-centrum 

Beslut i enlighet 

med kunskapsläget 

Linjefråga 

Linjefråga 

Linjefråga 

HTA-centrum 2010-12-21 1(12)

Rapportnummer 


2010:28 

FEVAR 

Sektionschef 

Urban Wingren, 

ÖL, Kärlkirurgi, 


2010:27 

Levercancer 

VC Michael 

Olausson, 

Transplantationscentrum, 








Är överlevnaden bättre och/eller 

komplikations-frekvensen lägre vid 

”fenestrerad” eller ”branchad” EVAR 

jämfört med annan eller ingen 

behandling av juxtarenala, 

suprarenala bukaortaaneurysm och 

thorako-abdominella aortaaneurysm? 

Ger brakyterapi med 

90Yttriummärkta mikrosfärer 

förlängd överlevnad i jämförelse med 

konventionell ”salvage”-behandling 

alternativet kemoembolisering eller 

annan palliativ behandling för 

patienter med primär hepatocellulär 

cancer respektive levermetastaserad 

kolorektalcancer? 

”Fenestrated EndoVascular Repair”, FEVAR, är en relativt 

ny behandlingsmetod att med minimal invasiv endovaskulär 

teknik åtgärda komplicerade aortaaneurysm såsom 

juxtarenala och suprarenala bukaortaaneurysm och thorakoabdominella 

aortaaneurysm. Den vetenskapliga 

dokumentationen avseende överlevnad och 

komplikationsfrekvens efter FEVAR-behandling av 

komplicerade aortaaneurysm jämfört med annan behandling 

är otillräcklig (Evidensstyrka enligt Grade ⊕). 

Kostnadseffektanalyser saknas. 

Brachyterapi med 90 Yttriummärkta mikrosfärer har studerats 

i två olika patientgrupper med diagnoserna primär 

hepatocellulär cancer och levermetatstaser från kolorektal 

cancer. Behandlingen har en positiv effekt på tumörsvar vid 

levermetastaser från kolorektal cancer (GRADE ⊕⊕). Det 

vetenskapliga underlaget avseende effekt på tumörsvar vid 

primär levercancer är otillräckligt ( GRADE ⊕) . 

Dokumentationen om behandlingens effekt på överlevnad 

vid båda typerna av cancer är otillräcklig (GRADE ⊕). 

Levertoxicitet är en allvarlig biverkan. Kostnadsökningen är 

måttlig om metoden ersätter annan behandling (vid primär 

levercancer) och betydande om den ges som tillägg till 

annan palliativ behandling. 

Överlevnad 

Behandlingssvar 

på 

tumörvävnad 

effekt på 

tumörsvar vid 

primär 

levercancer 

effekt på 

överlevnad 

vid båda 

typerna av 

cancer är 

otillräcklig 


HTA-centrum 



Linjefråga 

Linjefråga 

HTA-centrum 2010-12-21 2(12)

Rapportnummer 


2010:26 

TAVI 

VC Lars Grip, 

kardiologi, 


2010:25 

Divertikulit 

VC Ulf 

Angerås, 

kirurgi, 


2009:24 

Bukplastik 

VC 

Anna Elander, 

Hand- och 

Plastikkirurgi 








Hur påverkar kateterburen implantation 

av aortaklaffprotes livskvalitet och 

sjuklighet jämfört med medicinsk 

behandling eller öppen kirurgi hos 

vuxna patienter med aortavitium? 

Är laparoskopisk operation med 

sköljning en bättre behandlingsmetod 

vid perforerad divertikulit, Hinchey 

grad III (purulent peritonit) än den 

traditionella öppna kirurgin med 

tarmresektion och stomi avseende 

mortalitet, morbiditet, reoperationer, 

livskvalitet och stomifrekvens? 

Kan abdominoplastik eller 

pannikulektomi öka livskvaliteten, 

förbättra lungfunktionen och/eller 

minska ryggvärk hos kvinnor och män 

med överskottsvävnad efter massiv 

viktnedgång? 

TAVI är en minimalinvasiv teknik för behandling av 

patienter med svår aortastenos som tidigare bedömts 

inoperabla eller har hög operationsrisk. Hemodynamiskt har 

metoden lovande tidigresultat men vetenskapligt underlag 

för behandling av inoperabla eller högriskpatienter med svår 

aortastenos med TAVI är otillräckligt avseende alla angivna 

utfallsvariabler. Metoden är kostsam men jämförelse med 

dagens medicinska behandling saknas. I den beskrivna 

gruppen bedömda som inoperabla för öppen kirurgi eller 

patienter med hög operationsrisk förekommer allvarliga 

komplikationer med TAVI. 

Det vetenskapliga stödet för behandling av perforerad 

divertikulit (Hinchey grad III) med laparoskopi, 

buksköljning och dränage istället för sedvanlig 

tarmresektion, stomi och dränage är otillräckligt 

(evidensstyrka ⊕OOO enligt GRADE) för de studerade 

utfallsvariablerna. En nordisk randomiserad studie pågår 

för närvarande och ytterligare tre europeiska studier 

planeras. För att förbättra kunskapsläget är det angeläget att 

metoden endast används i kontrollerade studier. 

Kirurgi (abdominoplastik och liknande metoder) är det enda 

kända sättet att åtgärda vävnadsöverskott efter massiv 

viktnedgång. Slutsatsen att patienterna erfar en ökad 

livskvalitet efter ingreppet, har ett otillräckligt vetenskapligt 

underlag. Övriga utfallsmått finns ej studerade i 

kontrollerade studier. Komplikationer av mindre allvarlig 

natur är mycket vanliga. Efterfrågan på denna typ av kirurgi 

bedöms öka pga att allt fler individer kommer att genomgå 

bariatrisk kirurgi. 


HTA-centrum 



Linjefråga 

Linjefråga 

Erhållit medel för 

fortsatta studier 

470 000 kr 

Linjefråga 



400 000 kr 

HTA-centrum 2010-12-21 3(12)

Rapportnummer 


2009:23 MR 

VC 

Hans Silander, 

Neurosjukvården, 


2009:22 PMP - 

Pseuddomyxom 

a peritonei 

Sektorsrådet i 

kirurgi genom 

VC 

Ulf Angerås, 

kirurgkliniken, 

SU/Östra 

2009:21 SNS - 

Sakralnervstim 

ulering (SNS) 

vid fekal 

inkontinens. 

VC 

Ulf Angerås, 

kirurgkliniken, 

SU/Östra 







Leder användning av intraoperativ 

magnetkamera (MR) till ökad kirurgisk 

precision och därmed till en bättre 

överlevnad och ett mer fullständigt 

borttagande av intracerebrala tumörer 

och hypofystumörer? 

Leder behandling med extensiv kirurgi 

kombinerad med hyperterm intraabdominell 

cytostatika till en bättre 

överlevnad än gängse behandling 

(cytostatika iv, begränsande ”debulking 

kirurgi” och allmänt stödjande 

behandling) hos patienter med 

pseudomyxoma peritonei? 

Är SNS en effektiv och 

kostnadseffektiv behandling vid fekal 

inkontinens jämfört med stoppande 

behandling med läkemedel, 

sjukgymnastik eller ingen behandling? 

Det vetenskapliga underlaget för intraoperativ MR med 

avseende på eventuell förbättrad överlevnad är otillräckligt 

(⊕OOO). 

Det vetenskapliga underlaget för intraoperativ MR med 

avseende på eventuell förbättrad kirurgisk precision, dvs. 

volym av tumörmassan som avlägsnas vid en operation, är 

otillräckligt (⊕OOO). 

Det vetenskapliga underlaget för intraoperativ MR som 

diagnostiskt hjälpmedel vid operation av patienter med 

hjärntumör är begränsat. 

Det vetenskapliga underlaget för behandling av PMP med 

CRC + HIPEC är otillräckligt (⊕OOO). Metoden har en 

hög risk för allvarliga komplikationer. 

I två randomiserade studier, en med medelhögt och en med 

lågt bevisvärde, samt i fallserier rapporteras positiva 

effekter i form av förbättrad kontinens av SNS vid fekal 

inkontinens som ej svarar på annan behandling. Det 

vetenskapliga stödet för behandlingen är dock otillräckligt 

och det finns ett behov av större, randomiserade studier. 

Behandlingen är kostsam. 

Diagnostik 

övriga utfall 

Otillräckligt 

vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Linjefråga 

Ja. 

Remittering till 

riksjukvård, avförts 

Ja. 

Avförts från 

rutinsjukvård 

HTA-centrum 2010-12-21 4(12)

Rapportnummer 


2009:20 TNFhämmare 

vid 

tidig RA 

Anna Lindhé, 

Läkemedelsenheten 

i VGR, 

med stöd av 

Boel Mörck, 

enhetschef 

reumatologi 

inom 


2009:19 ANP 

VC 

Per Nellgård, 

Thorax 

operation 

(TOP)/ Thorax 

IVA (TIVA) 

samt Adj 

professor, 

överläkare 

Sven-Erik 

Ricksten, 

TOP/TIVA. 







Är behandling med TNFa-hämmare+ 

metotrexat bättre avseende effekt på 

sjukdomsaktivitet, fysisk funktion, 

livskvalitet, skelettpåverkan och 

arbetsförmåga jämfört med behandling 

med metotrexat enbart, hos patienter med 

tidig RA som har en hög sjukdomsaktivitet 

och negativa prognostiska faktorer? 

Behandling av akut njursvikt med 

förmakspeptid ("atrial natriuretic peptide", 

ANP) för att minska behovet av dialys 

inom intensivvården. 

Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för en kliniskt 

relevant positiv effekt av tillägg av TNF- hämmare till 

methotrexat för behandling av tidig reumatoid artrit med 

prognostiskt ogynnsamma tecken. De direkta kostnaderna 

för ett införande beräknas i Västra Götaland uppgå till ca 10 

miljoner/år. Till detta kan komma svårberäknade 

omställningskostnader i vårdorganisationen. 

Biverkningsproblematiken bedöms som hanterbar med 

hänsyn tagen till sjukdomens svårighetsgrad. 

Akut njursvikt efter stora kirurgiska ingrepp inklusive vid 

organtransplantation kräver ofta dyr dialysvård. 

Behandling/prevention med ANP kan halvera dialysbehovet 

i vissa grupper (begränsat vetenskapligt underlag). Största 

effekten sågs i gruppen med njursvikt efter hjärt-kärlkirurgi 

där dialysbehovet minskade till 1/3 (måttlig starkt 

vetenskapligt underlag). 

Effekten är tydlig vid lågdosbehandling, men saknas vid 

högdos. Biverkningarna i form av hypotension är få och 

relaterade till dosen. Det är angeläget med fortsatta studier, 

speciellt för patienter som genomgår organtransplantation. 

Begränsat 

vetenskapligt 

underlag 

Måttligt starkt 

till begränsat 

vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Ja. 

PPR avvaktar 

nationella riktlinjer 

Ja. 

Infört på SU 

HTA-centrum 2010-12-21 5(12)

Rapportnummer 


2009:18 

Klafförsett 

stentgraft 

VC 

Barbro 

Westberg, 

Område 

Medicin 

SU/Östra. 

2009:17 

Kolonutredning 

VC 

Per-Ove 

Stotzer, 

Gastroenterologiska 

Avdelningen, 

GEA 


2009:16 

Probiotika 

Sjukhusdirektör 

Ingela 

Tuvegran 

SÄS 







Är klafförsett stentgraft vid 

dysfungerande homograft mellan höger 

hjärtkammare och pulmonalartär 

likvärdigt eller bättre än öppen kirurgi 

avseende procedurrelaterade 

komplikationer, hemodynamiska 

variabler och hälsorelaterad 

livskvalitet? 

Vilken/vilka undersökningsmetoder är 

mest ändamålsenliga för undersökning 

av tjocktarmen hos patienter med 

misstänkt tjocktarmstumör? 

Kan profylaktisk probiotikatillförsel 

förhindra Clostridium Difficileinfektion 

(CDAD) eller ospecifik 

antibiotikaassocierad diarré (AAD) hos 

inneliggande vuxna patienter som 

behandlas med antibiotika? 

Insättande av ett klafförsett stentgraft är ett mindre 

omfattande och för patienten mycket mer skonsamt ingrepp 

än öppen operation med homograft. Trots 800 genomförda 

interventioner med klaffstentgraftet är kunskapsläget dåligt 

och endast två studier finns där jämförelse gjorts med öppen 

kirurgi; båda dessa studier har lågt bevisvärde. För 

frågeställningen avseende om klafförsett stent är likvärdigt 

eller bättre än öppen kirurgi föreligger ett otillräckligt 

vetenskapligt stöd gällande samtliga studerade 

effektvariabler 

Kolonröntgen med dubbelkontrast (DCBE) har en klart 

lägre specificitet och sensitivitet för diagnostik av 

kolorektala polyper och cancer än koloskopi och CTkolografi. 

CT-kolografi är jämförbar med koloskopi i att 

upptäcka cancer. CT-kolografi har en otillräcklig sensitivitet 

att upptäcka stora polyper. 

Koloskopi har en klart högre diagnostisk tillförlitlighet än 

CT-kolografi vid diagnostik av små och medelstora 

kolonpolyper. 

Det saknas vetenskapligt stöd för att profylaktisk 

behandling med probiotika minskar insjuknande i 

Clostridium Difficile sjukdom. Det föreligger ett måttligt 

starkt vetenskapligt underlag för att probiotika har en 

profylaktisk effekt och kan minska antalet fall med 

antibiotikarelaterade diarrébesvär med 30 – 40 %, dock utan 

påvisad effekt avseende antal vårddagar på sjukhus. 


vetenskapligt 

underlag 

Fem slutsatser 

måttligt 

vetenskapligt 

underlag 

Två slutsatser 

begränsat 

vetenskapligt 

underlag 


till måttligt 

vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Linjefråga 



700 000 kr 

Linjefråga 

Linjefråga 

HTA-centrum 2010-12-21 6(12)

Rapportnummer 


2009:15 

Cervixcancer 

VC 

Inger Bryman 

Reproduktionsme 

dicin 


2009:14 

Akutkirurgi vid 

TIA 

VC 

Johan Gelin, 

Kärlkirurgi, 


2009:13 

Öron-akupunktur 

vid narkomani 

VC 

Ann-Gerd Melin 

beroendekliniken 








Är robotassisterad laparoskopisk kirurgi 

överlägset öppen kirurgi vid 

cervixcancer och är robotassisterad 

laparoskopisk kirurgi överlägset öppen 

kirurgi och laparoskopisk kirurgi vid 

corpuscancer avseende 

mortalitet/morbiditet? 

Är överlevnad med frihet från stroke 

hos patienter med symtomgivande 

karotisstenos bättre vid tidig (inom 48 

tim) jämfört med senare 

trombendartärektomi av arteria carotis 

interna (CEA)? 

Har öronakupunktur enligt NADAprotokollet 

på läkemedels- eller 

narkotikaberoende patienter positiv 

effekt på kvarstannande i 

behandlingsprogram, minskad 

drogkonsumtion, återfall, 

abstinenssymtom och craving samt 

psykiskt mående jämfört med shamakupunktur 

eller vid opiatberoende 

jämförelse med metadon eller 

buprenorfin . 

Det föreligger ett otillräckligt vetenskapligt underlag med 

avseende på patientnyttan av samtliga studerade 

utfallsvariabler för robotassisterad kirurgi jämfört med 

öppen kirurgi och laparoskopisk kirurgi (enbart 

corpscancer) vid cervix- och corpuscancer. 

Det föreligger ett otillräckligt vetenskapligt underlag med 

avseende om akut operation av symtomgivande 

carotisstenos är effektivare än nuvarande rekommenderade 

behandlingsregimer. 

Det saknas vetenskapligt stöd för patientnytta av 

öronakupunktur enligt NADA som behandling vid 

narkomani 

Cevix 


vetenskapligt 

underlag 

Corpus 


vetenskapligt 

underlag 


vetenskapligt 

underlag 


vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Ja. 



400 000 kr 

Linjefråga 

Prospektiv 

uppföljning i 

studieform pågår. 



700 000 kr 

Ja. 

Avförd från 

rutinsjukvård 

HTA-centrum 2010-12-21 7(12)

Rapportnummer 


2009:12 

Postpolio 

Program och 

prioriteringsrådet, 

PPR samt 

Patientorganisatio 

nerna De 

handikappades 

riksförbund 

(DHR) och 

Riksförbundet för 

trafik, olycksfall 

och polioskadade 

(RTP). 

2008: 11 

Vätskebaserad 

cytologi 

Sektorsrådet för 

laboratoriemedicin 

samt 

Program- och 

prioriteringsrådet, 

PPR 







Har intravenöst immunglobulin (IvIG) 

positiva effekter hos patienter med 

post-polio syndrom? Specifika frågor: 

1. Kan IvIG minska trötthet hos 

patienter med sena effekter av polio? 

2. Kan IvIG minska smärta hos 


3. Kan IvIG påverka motorik hos 


Kan vätskebaserad cytologi förbättra 

känslighet och specificitet för att påvisa 

grava cellförändringar (CIN2 eller 

allvarligare = CIN2+) i vävnadsprov 

jämfört med konventionell cytologi 

(CC, Pap-smear) i samband med den 

gynekologiska cellprovskontrollen och 

medför vätskebaserad cytologi att 

andelen obedömbara prover minskar? 

Det föreligger ett otillräckligt vetenskapligt underlag för 

effekter av IvIG-behandling av patienter med 

postpoliosyndrom för introduktion i rutinsjukvård. 

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för att införandet 

av vätskebaserad cytologi minskar andelen obedömbara 

prover och därmed omkallelser till patienter. Det finns 

begränsat vetenskapligt underlag för att vätskebaserad 

cytologi ökar sensitiviteten och minskar specificiteten, 

vilket skulle innebära att fler fall med grava cellförändringar 

upptäcks på bekostnad av att andelen falskt positiva 

prover ökar. Det skulle på sikt kunna innebära färre 

cancerfall men en viss ökad utredningsvolym. 


vetenskapligt 

underlag 

Starkt till 

begränsat 

vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Ja. 

Infördes ej. 

Ja. 

Resulterat i att 

Hälso- och 

sjukvårdsutskottet 

(HSU) fattat beslut 

om införande av 

detta i regionen. 

(dec/2008) 

Genomförandeplan 

kommer att utarbetas. 

HTA-centrum 2010-12-21 8(12)

Rapportnummer 


2008: 10 ADHD - 

(Attentiondeficit/hyperactivi 

ty disorder) 

VC 

Jan Svedlund, 

inom psykologi 


med stöd av 

medicinska 

sektorsrådet i 

psykiatri samt 

områdeschef 

Hans Holmberg. 

2008:09 Obesitaskirurgi 

Jan Eriksson, 

sjukhusdirektör 

SU, av en 

arbetsgrupp 

utsedd av berörd 

VC 

(Hans Lönroth). 

2007:08 Barrett´s 

esophagus 

VC 

Hans Lönroth 

Enheten för 

Kirurgisk 

verksamhet 







Påverkas ADHD-symptom hos vuxna 

patienter med ADHD positivt av 

behandling med 

metylfenidat eller derivat därav, jämfört 

med placebo? 

Har obesitaskirurgi positiv effekt på 

mortalitet och följdsjukdomar vid 

obesitas, jämfört med annan eller ingen 

behandling? 

Kan högteknologisk endoskopi förbättra 

diagnostiken av esofaguscancer i tidigt 

skede ? 

Korttidsbehandling med metylfenidat eller derivat därav har 

en signifikant bättre effekt än placebo på ADHD-symptom 

hos vuxna patienter med diagnos ADHD (evidensgrad 2, 

måttligt starkt vetenskapligt underlag). Effektens storlek 

bedöms som måttlig och data gällande långtidseffekter 

saknas. Biverkningarna bedöms som rimliga med ett 

frågetecken gällande missbruksrisk. Målpopulationen anses 

vara stor, läkemedlen är relativt dyra och identifiering av 

rätt patienter för behandling kommer att kräva en 

omfattande och kostsam utredning. Införande av 

behandlingen beräknas generera årliga kostnader av 50-70 

milj kronor/år vilket kan skapa betydande 

undanträngningseffekter inom psykiatrin. Det finns ett stort 

behov av långtidsstudier. 

1. Det är tidigare väl dokumenterat att obesitaskirurgi är 

effektivt vad gäller varaktig viktreduktion. 

2. Det finns, låt vara med begränsat vetenskapligt underlag, 

stöd för en positiv effekt vad gäller mortalitet och diabetes. 

3. Förutsättningarna att genomföra strikt randomiserade 

studier bedöms som små. 

4. Komplikationsriskerna bedöms som rimliga jämfört med 

behandlingsnyttan. 

5. Det finns ett undanträngningsproblem vad gäller annan 

kirurgisk vård. 

Det saknas vetenskapligt stöd för en handläggningsstrategi 

innefattande "surveillance" av personer med Barretts 

esofagus. Det föreligger ett otillräckligt vetenskapligt 

underlag (evidensgrad 4) för att bedöma vilken teknik som 

har högst förmåga att diagnosticera adenocarcinom/svår 

dysplasi i esofagus. 

Korttidseffekter 

måttligt starkt 

vetenskapligt 

underlag 

Långtidseffekter 


vetenskapligt 

underlag 


vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Ja. 

(Infört 

långtidsbehandling 

baserat på studier av 

korttidseffekter efter 

etisk diskussion i 

PPR) 

Ja. 

Nationellt arbete 

pågår. 



500 000 kr 

Linjefråga 



700 000 kr + 

400 000 kr 

HTA-centrum 2010-12-21 9(12)

Rapportnummer 


2007:07 

Osseo-integration 

VC 

Peter Nyberg 

samt 

Hälso- och 

sjukvårdsavdelnin 

gen vid VGR, SU 

och Sahlgrenska 

akademin 

2007:06 

PGD 

Bo Hallin 

PPR 

(Program-och 

prioriteringsrådet) 







Är osseointegrerad fixation av 

lårbensprotes bättre än konventionell 

hylsprotes för patienter som är 

amputerade av annan orsak än perifer 

vaskulär sjukdom och som har 

protesproblem/alls ej kan använda 

protes, samt medför behandlingen 

förbättrad hälsorelaterad livskvalitet? 

Är PGD ett bättre alternativ än spontan 

graviditet följt av fosterdiagnostik och 

eventuellt avbrytande, för föräldrapar med 

hög risk att få barn med svår ärftlig 

sjukdom, avseende metodsäkerhet, antalet 

födda friska barn, antalet sena avbrytanden, 

patientacceptans samt avseende etisk 

hänsyn? 

Evidensläget är otillräckligt med få publicerade studier och 

med för litet material 

Vetenskapligt underlag i form av randomiserade 

jämförande studier saknas för att bedöma diagnostisk 

säkerhet (födda barn utan den sjukdom man vill undvika) 

för PGD jämfört med nuvarande rutin med 

spontangraviditet och PND 

• Diagnostisk säkerhet för PGD (sannolikheten för att 

födda barn är utan den sjukdom man vill undvika) är hög 

(99,7%) (evidensstyrka 2) 

• Vetenskapligt underlag är otillräckligt för att bedöma 

patientupplevelser och etik avseende PGD jämfört med 

nuvarande rutin med spontangraviditet och PND 


vetenskapligt 

underlag 

Måttligt starkt 

till 

otillräckligt 

vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Linjefråga 



400 000 kr + 

700 000 kr 

Ja. 

Infört i Västra 

Götalandsregionen. 



700 000 kr 

HTA-centrum 2010-12-21 10(12)

Rapportnummer 


2007:05 

Screening 

avseende 

bukaortaaneurys 

Hälso- och 




akademin 

2007:04 VAC 

(Vacuum Assisted 

Closure) 

VC 

Rune Wejstål 

Hälso- och 




akademin 

2007:03 

Överburenhet 

VC 

Margareta 

Wennergren samt 

Hälso- och 




akademin 







Kan man reducera den dödlighet, som 

förorsakas av att en bråckbildning i stora 

kroppspulsådern brister (ruptur av 

bukaorta aneurysm) genom screening av 

alla män i åldern 65-74 år och åtgärd av 

påvisade bråckbildningar, som bedöms 

ha hög risk att brista? 

Är behandling med VAC bättre än 

standardbehandling avseende sårläkning 

hos patienter med diabetes och fotsår. 

Innebär induktion av förlossning vid 41 

eller 42 fullgångna veckor en sänkt 

perinatal mortalitet och morbiditet 

jämfört med exspektans med eller utan 

övervakning och hur påverkas den 

maternella morbiditeten? 

Samtliga arbeten bedöms ha högt bevisvärde, dvs 

evidensläget för effekt av interventionen är grad 1 (= starkt 

vetenskapligt underlag). SBU alert (Screening för 

bukaortaaneurysm, SBU 2003) kom till samma slutsats. 

Bedöms sammantaget vara 4, dvs otillräckligt 

vetenskapligt underlag. Studier som är publicerade ger ej 

tillfredställande svar på om metoden är effektiv på denna 

patientgrupp. Studier behövs. 

Det saknas vetenskapligt stöd för att induktion av 

förlossning vid > eller = 41v graviditet jämfört med 

expektans påverkar den perinatala mortaliteten, den 

perinatala morbiditeten eller den maternella morbiditeten 

signifikant. (evidensstyrka 3) 

Starkt 

vetenskapligt 

underlag 


vetenskapligt 

underlag 


vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Ja. 

Infört i Västra 

Götalandsregionen 

2008 

Linjefråga 



400 000 kr 

Ja. 

Infördes ej. 

HTA-centrum 2010-12-21 11(12)

Rapportnummer 


2006:02 Ecmo 

VC 

Lars Grip 


2006:01 

Robotkirurgi 

vid lokaliserad 

prostatacancer 

Pär Lodding 

Hälso- och 

sjukvårdsavdel 

ningen vid 

VGR, SU och 

Sahlgrenska 

akademin 







Kan behandling med mekaniska 

hjärtpumpar minska mortaliteten hos 

patienter med livshotande hjärtsvikt i 

samband med akut hjärtinfarkt? 

Är robotassisterad radikal prostatektomi 

bättre än konventionell öppen kirurgi 

vid lokaliserad prostatacancer avseende 

5-årsöverlevnad, radikalitet, impotens, 

vårdtid, komplikationsrisk, peroperativ 

blödning. 

I den specificerade patientpopulationen skattas vetenskapliga 

underlaget enl SBU:s kriterier till mellan 3 och otillräckligt 

vetenskapligt underlag för att kunna ta in den i rutinsjukvård. 

Tekniken är dock inte ny och på SU finns mångårig erfarenhet 

av den och är godkänd för hjärtpatienter med livshotande 

hjärtsvikt efter hjärtoperation. Mini-HTA gruppens 

bedömning är att utveckling av rutiner och behandling med 

mekaniska hjärtpumpar i den specificerade patientpopulation 

bör fortsätta. Förslagsvis inom ramen för studie och där annan 

typ av mekanisk hjärtpump kan eventuellt övervägas. 

Evidensläge bedöms sammantaget vara 4, dvs otillräckligt 

vetenskapligt underlag. 


vetenskapligt 

underlag 


vetenskapligt 

underlag 


HTA-centrum 



Linjefråga 



400 000 kr + 

400 000 kr 

Linjefråga 



700 000 kr + 

350 000 kr + 

350 000 kr 

HTA-centrum 2010-12-21 12(12)

Prestationsredovisning Sahlgrenska universitetssjukhuset 2010 

Bilaga 11 

Tabell 1: Sahlgrenska Universitetssjukhusets prestationer per vårdkategori och vårdnivå (läns-, region 

och rikssjukvård). Resultat för 2010 i jämförelse med 2009. Avser totala patienter 

Tabell Prestationer 

Totalt 

Januari - dec 2009 och 2010 

Perioden totalt Förändring utfall 10-09 Diff utfall 10- budget 10 

Vårdkategori Utfall 2010 Budget 2010 Utfall 2009 antal % antal % 

Somatisk sluten vård 

DRG-poäng 

Länssjukvård 83 505 74 110 80 137 3 368 4,20% 9 395 12,70% 

Regionsjukvård 26 763 30 639 28 757 -1 994 -6,90% -3 876 -12,70% 

Rikssjukvård 16 028 15 824 18 751 -2 723 -14,50% 204 1,30% 

SU TOTALT 126 296 120 573 127 645 -1 349 -1,10% 5 723 4,70% 


vårdtillfällen 

Länssjukvård 86 450 76 260 83 610 2 840 3,40% 10 190 13,40% 


Rikssjukvård 6 844 6 867 8 424 -1 580 -18,80% -23 -0,30% 

SU TOTALT 107 136 99 852 107 106 30 0,00% 7 284 7,30% 

Somatisk öppen vård 1) 

Nord DRG-O, poäng 16 460 18 050 19 162 -2 702 -14,10% -1 590 -8,80% 

Nord DRG-O, besök 177 723 191 301 181 168 -3 445 -1,90% -13 578 -7,10% 

Öppenvårdsbesök 2) 841 836 803 160 796 785 45 051 5,70% 38 676 4,80% 

Psykiatrisk vård 

vuxenpsykiatri 

vårdtillfällen 6 548 6 622 6 349 199 3,10% -74 -1,10% 

vårddagar 128 287 136 540 136 142 -7 855 -5,80% -8 253 -6,00% 

Besök 2) 252 881 225 797 253 160 -279 -0,10% 27 084 12,00% 

Barn- och ungdomspsykiatri 

vårddagar 5 742 5 775 5 814 -72 -1,20% -33 -0,60% 

Besök 2) 28 998 24 931 29 882 -884 -3,00% 4 067 16,30% 

Övriga, vårddagar 3) 7 340 8 905 10 376 -3036 -29,30% -1565 -17,60% 

Viktat produktionstal 4) 207 079 198 828 205 929 1 150 0,60% 8 251 4,10% 

Utfallet innehåller uppgifter om Sahlgrenska Universitetssjukhuset i egenskap av utförare av vård (produktion). Tabellen 

innehåller även uppgifter om sådan vård som är ersatt genom riktade uppdrag/abonnemang och särskild framställan. Vård 

som utförts hos annan vårdenhet på uppdrag av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, framgår inte av ovanstående tabell, 

detta motsvarar ett belopp på 229 mnkr 2010 att jämföras med 192 mnkr 2009. 

1) 

Syn- och hörselverksamheterna är exkluderade i prestationsutfallet 2009-2010 

2) 

Besök innefattar läkarbesök och sjukvårdande behandlingar 

3) 

Övriga vårddagar avser medicinsk rehabilitering, thorax eftervård och regionhabilitering 

4) 

Viktning utifrån 2010 års tillämpade modell

Bilaga 11 

Tabell 2: Sahlgrenska Universitetssjukhusets prestationer per vårdkategori och vårdnivå (läns-, region 

och rikssjukvård). Resultat för 2010 i jämförelse med 2009. Avser patienter från Västra Götaland 


Västra Götaland 


Perioden totalt Förändring utfall 10-09 Diff utfall 10- budget 10 

Vårdkategori Utfall 2010 Budget 2010 Utfall 2009 antal % antal % 


DRG-poäng 

Länssjukvård 79 492 70 410 76 378 3 114 4,10% 9 082 12,90% 


Rikssjukvård 9 666 9 024 11 831 -2 165 -18,30% 642 7,10% 

SU TOTALT 112 440 106 673 113 467 -1 027 -0,90% 5 767 5,40% 



Länssjukvård 82 328 72 460 79 740 2 588 3,20% 9 868 13,60% 


Rikssjukvård 4 823 4 467 6 143 -1 320 -21,50% 356 8,00% 

SU TOTALT 99 097 91 802 99 094 3 0,00% 7 295 7,90% 


Nord DRG-O, poäng 15 576 17 150 17 967 -2 391 -13,30% -1 574 -9,20% 

Nord DRG-O, besök 167 353 181 801 171 763 -4 410 -2,60% -14 448 -7,90% 




vårdtillfällen 6 335 6 452 6 148 187 3,00% -117 -1,80% 

vårddagar 125 169 134 940 133 140 -7 971 -6,00% -9 771 -7,20% 

Besök 2) 250 547 223 697 251 653 -1 106 -0,40% 26 850 12,00% 


vårddagar 5 706 5 675 5 727 -21 -0,40% 31 0,50% 

Besök 2) 28 473 24 456 29 459 -986 -3,30% 4 017 16,40% 

Övriga, vårddagar 3) 7 134 8 395 9 612 -2478 -25,80% -1261 -15,00% 

Viktat produktionstal 4) 189 899 182 245 189 451 448 0,20% 7 654 4,20% 

Utfallet innehåller uppgifter om Sahlgrenska Universitetssjukhuset i egenskap av utförare av vård (produktion). Tabellen 

innehåller även uppgifter om sådan vård som är ersatt genom riktade uppdrag/abonnemang och särskild framställan. Vård 

som utförts hos annan vårdenhet på uppdrag av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, framgår inte av ovanstående tabell. 

1) Syn- och hörselverksamheterna är exkluderade i prestationsutfallet 2009-2010 

2) Besök innefattar läkarbesök och sjukvårdande behandlingar 

3) Övriga vårddagar avser medicinsk rehabilitering, thorax eftervård och regionhabilitering 

4) Viktning utifrån 2010 års tillämpade modell

Bilaga 11 

Sahlgrenska Universitetssjukhusets prestationer per vårdkategori och vårdnivå (läns-, region och rikssjukvård). 

Resultat för 2010 i jämförelse med 2009. Avser övriga patienter 


Övriga 


Perioden totalt Förändring utfall 10-09 Diff utfall 10 - budget 10 

Vårdkategori Utfall 2010 Budget 2010 Utfall 2009 Antal % antal % 


DRG-poäng 

Länssjukvård 4 014 3 700 3 759 255 6,80% 314 8,50% 

Regionsjukvård 3 481 3 400 3 499 -18 -0,50% 81 2,40% 

Rikssjukvård 6 362 6 800 6 920 -558 -8,10% -438 -6,40% 

SU TOTALT 13 857 13 900 14 178 -321 -2,30% -43 -0,30% 



Länssjukvård 4 122 3 800 3 870 252 6,50% 322 8,50% 

Regionsjukvård 1 896 1 850 1 861 35 1,90% 46 2,50% 

Rikssjukvård 2 021 2 400 2 281 -260 -11,40% -379 -15,80% 

SU TOTALT 8 039 8 050 8 012 27 0,30% -11 -0,10% 


Nord DRG-O, poäng 884 900 1 195 -311 -26,00% -16 -1,80% 

Nord DRG-O, besök 10 370 9 500 9 405 965 10,30% 870 9,20% 




vårdtillfällen 213 170 201 12 6,00% 43 25,30% 

vårddagar 3 118 1 600 3 002 116 3,90% 1 518 94,90% 

besök 2 334 2 100 1 507 827 54,90% 234 11,10% 


vårddagar 36 100 87 -51 -58,60% -64 -64,00% 

besök 525 475 423 102 24,10% 50 10,50% 

Övriga, vårddagar 3) 206 510 764 -558 -73,00% -304 -59,60% 

Viktat produktionstal 4) 17 180 16 583 16 478 702 4,30% 597 3,60% 

1) Syn- och hörselverksamheterna är exkluderade i prestationsutfallet 2009-2010 

2) Besök innefattar läkarbesök och sjukvårdande behandlingar 

3) Övriga vårddagar avser medicinsk rehabilitering, thorax eftervård och regionhabilitering 

4) Viktning utifrån 2010 års tillämpade modell

Säkerhetsarbetet ska revideras varje år inom respektive nämnds, styrelses eller bolags 

verksamhet. Resultatet ska redovisas i respektive årsredovisning, samt till regionstyrelsen 

enligt mall nedan. 

Samtliga nämnder och styrelser får i uppdrag att årligen, senast 15 december till 

regionkansliet inkomma med en översikt av läget i deras säkerhetsarbete, enligt punkt 1.8 i 

ramverk för säkerhetsarbete. 

Dnr RSK 636-2006 

Mall för nämndens/styrelsens årliga redovisning till regionstyrelsen 

Rött/DÅLIGT: Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. 

Orange/VARNING: Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår 

Gult/OK: Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg 

Ljusgrönt/BRA: Vi bedömer att vi når våra mål. 

Mörkgrönt/UTMÄRKT: Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. 

1. (Mål 1) Har din förvaltning en fungerande avvikelsehantering? 

2. (Mål 1) Redovisas kostnader för inträffade händelser till förvaltningsledningen? 

3. (Mål 1) Är behovet av personer utbildade i riskanalys, säkerhetsanalys eller 

händelseanalys tillgodosett? 

4. (Mål 2) Har förvaltnings-/bolagsledning säkerhetsfrågorna regelbundet på 

agendan? 

5. (Mål 3) Har Västfastigheter fått ett utökat ansvar för fastighetsbundna 

säkerhetsanläggningar? 

6. (Mål 4) Har Regionservice ansvar för tekniska skyddsåtgärder som inte 

Västfastigheter ansvarar för (inkl IT-säkerheten)? 

7. (Mål 5) Har förvaltningen en risk- och krishanteringsorganisation (IT, tele, el vatten 

etc)? 

8. (Mål 5) Finns en handlingsplan fastställd av nämnden/styrelsen för 

säkerhetsarbetet? 

9. (Mål 6) Genomförs mätningar av säkerhetskulturen? 

10. (Mål 7) Är förvaltnings övergripande processer och digitala informationsmängder 

klassificerade utifrån sekretess, riktighet, tillgänglighet, spårbarhet? 

11. (Mål 7) Tillämpas regelverk som beskriver regionala krav på hur IT-stödet ska 

utvecklas i perspektiven verksamhet, informatik, teknik och säkerhet? 

Markera enligt balanserat 

styrkortsmetodik

Regionstyrelsen skall årligen rapportera till den myndighet som regeringen utser, 

om vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter och därmed 

förbättrat krishanteringsförmågan inom regionen, därför ska även nedanstående 

redovisas årligen till regionstyrelsen. 

1. Vilka granskningar, risk- och sårbarhetsanalyser, och skyddsåtgärder av större 

betydelse har utförts avseende säkerheten och vilka förbättringsåtgärder har 

genomförts? 

Se bilaga 3 

2. De övergripande och gemensamma risker som behöver hanteras över 

förvaltnings- och bolagsgränserna inom VGR 

Utrustningshaverier t ex IT, Media brott t ex vatten och el. SU har önskemål om 

förbätttrad IT incidentrapportering från VGR IT. 

3- Bedömning av aktuellt läge för er organisations krishanteringsförmåga. Använd 

mallen nedan. 

Strategisk 

Ledning 

Långsiktig 

planering. 

Prioritering av 

resurser. 

Förtroendefrågor 

osv. 

Samverkan med 

andra aktörer 

Andra förvaltningar, 

kommuner, polis, 

räddningstjänst etc 

Extern 

information/ 

kommunikation 

Intern 

information/ 

kommunikation 

Operativ ledning 

I förväg planerad 

och övad 

kris/katastrofledning 

1 2 1 1 1 

1 

Inga tydliga 

brister/problem 

2 

Oklarheter/ 

osäkerheter 

3 

Tydliga 

brister/problem 

Regionen har inledningsvis valt att använda MVA-metoden* som ett verktyg för att 

genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. En genomförd analys ger svar på förvaltningens 

krishanteringsförmåga. Metodledare finns utbildade och i mån av behov kommer fler att 

utbildas. 

* MVA är en processinriktad metod för att analysera verksamheters, förvaltningars och funktioners sårbarhet ur ett brett 

perspektiv. Utvecklad vid Lunds Universitet.

2010-12-27 Bilaga 12 

Förklaringar och svar till mall ”Redovisning av säkerhetsarbetet vid 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset” (Redovisning av nuläget) 

1. Kan SU ta fram en samlad bild av de avvikelser som inträffat? 

Ja. Avvikelsesystemet Medcontrol Pro har införts under året, vilket innebär att 

vi på sikt kommer att ha god kontroll. 

Ljusgrönt/Bra 

2. Redovisas avvikelserna i kostnader för förvaltningsledningen? 

Vid större avvikelser som blir försäkringsärenden redovisas kostnaderna i 

bokslut. 

Gult/OK 

3. Är behovet av personer utbildade i riskanalys, säkerhetsanalys eller 

händelseanalys tillgodosedda? 

Under 2010 anordnades två utbildningar om händelseanalys enligt Socialstyrelsens 

modell och totalt deltog 69 medarbetare i utbildningen. Avseende risk- och 

sårbarhetsanalys enligt MVA 1 -metoden eller processinriktad riskanalys är 10 

personer inom SU utbildade. 


4. Har sjukhusledningen säkerhetsfrågorna regelbundet på agendan? 

Ja. 

Grönt/Mycket bra 

5. Har västfastigheter fått ett utökat ansvar för fastighetsbundna anläggningar? 

Enligt mål 3 i Säkerhetsstrategin ska Västfastigheter ta över de säkerhetssystem 

som är fastighetsbundna (passage, kamera m.m). Fastighetsnämnden har tagit 

fram och beslutat om en handlingsplan. 

Gult/OK 

6. Har Regionservice ansvar för tekniska skyddsåtgärder som inte Västfastigheter 

ansvarar för? 

Angående Regionservice övertagande av IT-tekniska skyddsåtgärder pågår en 

diskussion om övertagandet enligt mål 4 mellan Västfastigheter och 

Regionservice. 

Gult/OK 

1 Mångdimensionell verksamhetsanalys, en metod som utgår från ett scenario. 

www.sahlgrenska.se 


Säkerhet och miljö 

ADRESS Torggatan 1a, 431 35 Mölndal 

TELEFON växel 031-342 00 00 direkt 031-343 27 17

7. Har förvaltningen en risk- och krishanteringsorganisation? 

Ja 

Grönt/Mycket bra 

2010-12-27 Bilaga 12 

8. Finns en handlingsplan fastställd av nämnden/styrelsen för säkerhetsarbetet? 

Det finns handlingsplan för patientsäkerhetsarbetet, vilken är beslutad av 

styrelsen. 


9. Genomförs mätningar av säkerhetskulturen? 

Ja. 

Under år 2010 har en mer samlad bild av säkerhetskulturen tagits fram på SU 

genom en gemensam enkät. 

Ljusgrönt/BRA. 

10. Är förvaltningens övergripande processer och digitala informationsmängder 

klassificerade utifrån sekretess, riktighet, tillgänglighet, spårbarhet? 

Ja. Ett verkställighetsbeslut om krav på IT-system för att vara originaljournal 

beslutades september 2010. Informationen klassas utifrån sekretess, riktighet, 

spårbarhet och tillgänglighet. 


11. Tillämpas regelverk som beskriver regionala krav på hur IT-stödet ska 

utvecklas i perspektiven verksamhet, informatik, teknik och säkerhet? 

Ja. IT styrgruppen har tagit fram en handlingsplan som är beslutad av 

sjukhusdirektören efter ställningstagande i SUs ledningsgrupp. 


Bedömningen i redovisningsmallens färgskala är gjord av: 

Ing-Marie Bergbrant, kvalitetsdirektör 

Lisa Nordahl, säkerhetschef 

Olof Myrberg, IS/IT-chef 

Christina Raner, chefläkare 



Säkerhet och miljö 



2010-12-27 Bilaga 12 

Större riskanalyser gjorda av Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Allmänt 

Enligt lag ska regioner och landsting genomföra risk- och sårbarhetsanalyser då detta ger ett 

underlag för att förbättra regionernas och landstingens förmåga att hantera olika typer av 

kriser. 

Att genomföra riskanalys kan man göra på flera sätt. Inom VGR har det utvecklats en 

”verktygslåda” av metoder, t.ex. processbaserade metoder vilket utgår från verksamhetens 

vårdprocess, MVA-metoden (Mångdimensionell verksamhetsanalys) vilken utgår från det 

som är sårbart inom verksamheten. Dessutom genomförs risk- och händelseanalyser utifrån 

Socialstyrelsens anvisningar samt de checklistor vi använder oss av bland annat i brandskyddsarbetet. 

Dessa analyser genomförs dagligen på sjukhuset. 

Större riskanalyser gjorda ur ett SU-perspektiv år 2010 

Risk- och sårbarhetsanalys 

Mölndals sjukhus Risk- kris och katastrofkommitté (RKK) genomförde analys enligt 

Scenariometoden. Scenariot var extremt dåligt väder vintertid. 

Förslag till åtgärder 

En handlingsplan har tagits fram där man i första hand framhåller betydelsen av att skapa 

kommunikationsplaner med Västfastigheter och Regionservice. 


Vårdavdelning i beredskap (ViB), med inriktning på ett patient perspektiv det vill säga vårdkvalitet 

och medicinsk säkerhet. Bakgrunden till ViB var omfattande överbeläggningsproblematiken 

inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset under halvåret 2008-2009. 


Utarbeta interna uppstartsrutiner, stängningsrutiner och checklistor. 

Ta fram en möjlighet att få akut behörighetstilldelning 24 timmar om dygnet. 

Genomföra dialog med Regionservice (patientvaktmästarna) om beräkning av tider för 

patienttransporter vid öppnandet av ViB. 


Ärendehanteringssystem ÄHS vid Kontaktpunkten 


Genomföra en översyn av nuvarande avtal och rutiner. 

Utöka serverkapaciteten i syfte att säkerställa informationen. 

Färdigställa Service Level Agreement avtalet (SLA). 

Förbättra kommunikation och samarbete mellan alla inblandade parter. 



Säkerhet och Miljö 



Bokslutsdokument RR KF BR 


Not Utfall Utfall 

Resultaträkning 1012 0912 

Verksamhetens intäkter 11 530 773 11 475 755 

Verksamhetens kostnader -12 025 250 -11 868 493 

Avskrivningar och nedskrivningar -218 922 -209 298 

Verksamhetens nettokostnader -713 399 -602 036 

Finansnetto -2 948 -8 151 

Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 

Erhållna/lämnade regionbidrag 750 285 724 096 

Årets resultat 33 938 113 909 


Kassaflödesanalys 1012 0912 

Löpande verksamhet 


Investeringsbidrag -586 0 

Avskrivningar inklusive nedskrivningar 218 922 209 298 

Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 592 -750 

Avsättningar 0 0 

Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 

Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring 

av rörelsekapital 252 866 322 457 

Förändring av rörelsekapital 

Ökning-/minskning+ av förråd 3 359 5 985 

Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 24 530 -90 421 

Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 155 499 -91 798 

Kassaflöde från löpande verksamhet 436 254 146 223 

Förändring av redovisningsprincip 0 0 

Förändring av eget kapital 0 0 

Investeringsverksamhet 

Investeringar -242 676 -255 437 

Momsjustering vid överlåtelse 0 0 

Anläggningstillgångar överfört mellan enheter -32 509 701 

Försäljningar anläggningstillgångar 51 750 

Aktier och andelar 0 0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -275 134 -253 986 

Finansieringsverksamhet 

Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 

Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -70 103 -102 015 

Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 129 378 

Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 586 0 

Förändring aktiekapital 0 0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -69 517 27 363 

ÅRETS KASSAFLÖDE 91 603 -80 400 

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 425 061 505 459 

Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 516 663 425 061 

Förändring av likvida medel 91 602 -80 398 

Differens -1 2 

1 (2) 

Bilaga 13


Balansräkning 1012 0912 

Anläggningstillgångar 1 

Immateriella anläggningstillgångar 553 0 

Materiella anläggningstillgångar 

- byggnader och mark 0 0 

- maskiner och inventarier 864 977 830 093 

- pågående investeringar 40 493 20 309 

Finansiella anläggningstillgångar 0 0 

Summa anläggningstillgångar 906 023 850 402 

Omsättningstillgångar 

Förråd 28 485 31 844 

Kortfristiga fordringar 2 513 768 538 298 

Kortfristiga placeringar 1 111 3 530 

Likvida medel 515 552 421 531 

Summa omsättningstillgångar 1 058 916 995 203 

Summa tillgångar 1 964 939 1 845 605 

Eget kapital 

Eget kapital 113 909 -129 378 

Bokslutsdispositioner 3 0 129 378 


Summa eget kapital 147 847 113 909 

Avsättningar 0 0 

Skulder 

Långfristiga skulder 4 116 690 186 793 

Kortfristiga skulder 5 1 700 402 1 544 903 

Summa skulder 1 817 092 1 731 696 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 964 939 1 845 605 

2 (2) 

Bilaga 13

Bokslutskommentarer och noter 

Redovisningsprinciper 

1 (3) 

Bilaga 13 

Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. 

Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt 

rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 

Not 1 Anläggningstillgångar (tkr) 

Specifikation 

Immateriella anläggningstillgångar 1012 0912 

Ackumulerade anläggningsvärden 

Vid årets början 45 364 45 364 

Nyanskaffningar 604 0 

Sålt/utrangerat -45 364 0 

Omklassificeringar 0 0 

Överfört mellan enheter 0 0 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 604 45 364 

Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar 

Vid årets början -45 364 -45 364 

Årets avskrivningar och nedskrivningar -51 0 

Sålt/utrangerat 45 364 0 



Utgående ackumulerade avskrivningsvärden -51 -45 364 

Restvärde 553 0 

Specifikation 

Maskiner och inventarier 1012 0912 


Vid årets början 2 564 490 2 350 323 

Nyanskaffningar 201 966 235 318 

Sålt/utrangerat -63 320 -36 700 

Omklassificeringar 19 862 17 798 

Överfört mellan enheter 57 812 -2 249 

Korrigering anskaffningsvärde 0 0 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 780 810 2 564 490


Vid årets början -1 734 395 -1 563 447 

Årets avskrivningar och nedskrivningar -218 767 -208 939 

Sålt/utrangerat 62 632 36 443 


Överfört mellan enheter -25 303 1 548 

Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 

Utgående ackumulerade avskrivningsvärden -1 915 833 -1 734 395 

Restvärde 864 977 830 095 

Specifikation 

Pågående investeringar 1012 0912 


Vid årets början 20 309 18 090 

Nyanskaffningar 40 106 20 119 

Sålt/utrangerat -59 -102 

Omklassificeringar -19 862 -17 798 

Överfört mellan enheter 0 -102 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 40 494 20 309 


Vid årets början 0 0 

Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 

Sålt/utrangerat 0 0 



Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 

Restvärde 40 494 20 309 

Not 2 Kortfristiga fordringar (mkr) 

Specifikation Kundfordringar 2010 2009 

Kundfordringar 226 227 

Summa 226 227 

Specifikation Övriga kortfristiga fordringar 2010 2009 

Momsfordran 49 45 

Regioninterna fordringar clearing 88 59 

Fordringar övrigt 6 20 

Summa 143 124 

2 (3) 

Bilaga 13

Specifikation Förutbet kostn och uppl intäkter 2010 2009 

Förutbetalda kostnader leverantörer 25 31 

Upplupna vårdintäkter regioninternt 25 17 

Upplupna läkemedelsrabatter 40 42 

Upplupna intäkter avtalsförsäkring 0 51 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter övrigt 55 47 

Summa 145 188 

Not 3 Eget kapital 

2009 : Bokslutsdisposition 2008 enligt beslut Regionfullmäktige §70 090428. 

Not 4 Långfristiga skulder (mkr) 

Specifikation Långfristiga skulder 2010 2009 

Ingående upptagna regionlån 187 289 

Årets regionlån 0 0 

Årets amortering -80 -102 

Investeringsbidrag 10 0 

Summa 117 187 

Not 5 Kortfristiga skulder (mkr) 

Specifikation Leverantörsskulder 2010 2009 

Leverantörsskulder externa leverantörer 331 354 

Vårdfakturering regionintern 118 59 

Summa 449 413 

Specifikation Övriga kortfristiga skulder 2010 2009 

Skuld mervärdesskatt 11 8 

Regioninterna skulder clearing 124 110 

Förvaltade medel/utdelade fondmedel 8 10 

Övriga kortfristiga skulder övrigt 59 2 

Summa 202 130 

Specifikation Uppl kostn och förutbet intäkter 2010 2009 

Semesterskuld 333 328 

Kompskuld 27 27 

Jourskuld 169 164 

Upplupna personalkostnader 27 28 

Sociala avgifter personalskulder 230 225 

Förutbetalda intäkter projekt 140 119 

Upplupna kostnader o förutbet intäkter övr 123 111 

Summa 1 049 1 002 

3 (3) 

Bilaga 13

Resultaträkning 2010 (mkr), budget Cognos Controller 


2010 2010 2010 % 2009 % 

Såld vård internt, VGR 9 323,3 9 223,4 99,9 1,1 9 368,7 -0,5 

Såld vård, externt 863,2 884,1 -20,9 -2,4 861,6 0,2 

Statsbidrag 406,9 377,8 29,2 7,7 379,2 7,3 

Patientavgifter 146,8 148,8 -1,9 -1,3 149,3 -1,7 

Övriga intäkter 790,5 717,6 72,9 10,2 717,0 10,3 

Verksamhetens intäkter 11 530,8 11 351,6 179,2 1,6 11 475,8 0,5 

Personalkostnader -7 324,0 -7 338,7 14,7 0,2 -7 227,9 1,3 

Inhyrd personal -64,1 -29,6 -34,5 -116,6 -71,3 -10,1 

Köpt vård -228,6 -86,6 -142,0 -164,0 -191,9 19,1 

Läkemedel (inkl dosdispensering) -1 367,1 -1 454,7 87,5 6,0 -1 330,8 2,7 

Lokalkostnader -742,1 -743,5 1,3 0,2 -721,4 2,9 

Material, varor o tjänster -2 299,3 -2 201,8 -97,5 -4,4 -2 325,2 -1,1 

Avskrivningar -218,9 -227,3 8,4 3,7 -209,3 4,6 

Verksamhetens kostnader -12 244,3 -12 082,2 -162,1 1,3 -12 077,8 1,4 

Regionbidrag 750,3 750,3 0,0 0,0 724,1 3,6 

Finansiella intäkter/kostn -2,9 -19,7 16,8 85,0 -8,2 -63,8 

Resultat 33,9 0,0 33,9 113,9 -70,3 

Bilaga 14

Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Västra Götalandsregionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?