Grafisk manual för Västra Götalandsregionen

Grafisk manual för 

Västra Götalandsregionen

Det ska Vara enkelt att känna iGen oss 

Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största organisationer som omfattar 

ett stort antal verksamheter av skiftande karaktär. Vår visuella profil ska både 

vara lätt att känna igen, ge ett sammanhållet intryck och ändå ge möjligheter 

till variation i form och färg, som medger en viss egen profilering för respektive 

verksamhet. 

Det är våra verksamheter som bidrar till den samlade bilden av Västra Götalandsregionen. 

Omgivningens intryck av oss skapas till exempel genom trycksaker, 

annonser, skyltning och bildspråk. Själva basen för vårt grafiska uttryck är 

logotypen och reglerna för hur den ska hanteras. Logotypen skapar tillsammans 

med våra fastställda dekorfärger, grafisk utformning, typsnitt och bilder, Västra 

Götalandsregionens visuella profil. 

Genom att konsekvent använda den visuella profilen blir det aldrig någon 

tvekan om vem som är avsändare. För medborgarna är det en rättighet att lätt 

kunna se vem som ansvarar för informationen och för en viss verksamhet. 

Den här manualen beskriver grunderna för hur Västra Götalandsregionens 

visuella profil ska hanteras. 

KERSTIN EINARSSON 

KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR 

2

innehållsförteckning 

Logotyp sid. 4 

Logotypen – vårt kännetecken 

Västra Götalandsregionens logotyp – uppbyggnad 

Västra Götalandsregionens logotyp – varianter 

Västra Götalandsregionens logotyper 

Egenprofilerad verksamhet 

Västra Götalandsregionens logotyp – frizon och storlek 

Västra Götalandsregionens logotyp – färger 

Tillämpningar 

Dekorer, färger och typografi sid. 15 

Dekorer och färger 

Vår gemensamma färgpalett 

Typografi 

Egen produktion 

Mallar och typsnitt 

biLDer sid. 23 

Rätt bild säger mer 

Olika typer av bilder 

tiLLämpningar av Den visueLLa profiLen sid. 29 

Profilprodukter 

Annonser 

skyLtar sid. 35 

Allmänt om skyltning och ansvar 

Att skylta 

Skyltars utformning 

Skyltar utomhus 

Skyltar inomhus 

3

loGotYP 

Grafiskt program för Västra Götalandsregionens logotyp. 

Fastställt av regionstyrelsen 2007-06-19 

Logotypen – vårt kännetecken 

Västra Götalandsregionens logotyp – uppbyggnad 

Västra Götalandsregionens logotyp – varianter 


Egenprofilerad verksamhet 

Västra Götalandsregionens logotyp – frizon och storlek 


Tillämpningar

logotypen – vårt kännetecken 

Logotypen är det samlande kännetecknet för Västra Götalandsregionens mångskiftande 

verksamhet. Den synliggör verksamhetens omfattning, identifierar 

våra olika enheter och symboliserar vårt samhälleliga ansvar. 

För att fylla sin funktion krävs att logotypen används på samma sätt i alla sammanhang 

och i enlighet med de riktlinjer som har fastställts för dess användning i 

den grafiska manualen. Enhetlighet förmedlar ordning och kvalitet. Bristande 

enhetlighet uttrycker motsatsen. Brevpapper och andra dokument ska ge tydligt 

besked om vem som är avsändare; skyltar ska leda vårdsökande och besökare 

rätt, och så vidare. 

Det är varje förvaltningschefs ansvar att se till att enhetligheten säkerställs. 

Regionkansliets informationsavdelning är rådgivande när det gäller manualens 

tillämpning och övervakar att de grafiska reglerna följs konsekvent. 

Logotypen är designad av formgivaren Anders Bodebeck och är en klassisk, men 

samtidigt modern, symbol som uppfyller alla praktiska krav i en organisation. 

Färgerna symboliserar mötet mellan land och hav och formen associerar till 

initialerna VG. Många associerar också spontant vågformen i triangeln till en 

grodd, en symbol för liv och tillväxt. 

Västra Götalandsregionens logotyp – 

uppbyggnad 

Logotypen är uppbyggd av två element: märket och texten. Dessa är en odelbar 

enhet som aldrig får förändras eller förvanskas när det gäller inbördes storleksförhållanden, 

färg och typografi. 

Det är viktigt att vi behandlar vår logotyp med respekt, eftersom ett korrekt och 

konsekvent utseende skapar förtroende och igenkänning. 

Det är inte tillåtet att på egen hand tillverka, eller låta tillverka, en logotyp. 

Logotypen finns i ett begränsat antal utföranden men i flera format, anpassade 

för olika ändamål. Inga andra varianter är tillåtna. Godkända logotyper finns att 

beställa på www.vgregion.se/logotyper. Där finns även möjlighet att få svar på 

frågor om logotypen. 

För att säkerställa att korrekt logotyp används bör den hämtas hem vid varje 

produktionstillfälle. 

5

Västra Götalandsregionens logotyp 

– varianter 

Logotypen får endast återges i färg, svart samt vit. ”Vågen” är alltid genomskinlig 

så att bakgrundsfärgen syns igenom. Inga andra färgvarianter är tillåtna. 

Om man kan anta att logotypen kommer att kopieras, faxas eller skrivas ut i svartvitt 

ska den svarta varianten användas – i annat fall återges logotypen i gråskala, 

vilket inte är korrekt. Den svarta logotypen ska vara helsvart. 

Lägg inte en logotyp mot en orolig bakgrund, eller mot liknande färger. Istället 

ska en platta göras, minst motsvarande frizonen (se sidan 13), och logotypen 

läggs i den plattan. 

fäRG: 

SVART: 

VIT MOT MÖRK bAKGRUND: 

VIT I PLATTA: 

6


GrunDloGotYP 

Västra Götalandsregionen har en grundlogotyp – trekantsmärket + texten Västra 

Götalandsregionen. Texten ska vara tvåradig där Västra står på rad 1 och 

Götalandsregionen på rad 2. Texten ska alltid vara placerad till höger om märket 

och vara vänsterställd. 

Grundlogotypen kan användas av samtliga verksamheter inom Västra 

Götalandsregionen samt av den politiska organisationen. Förvaltningens och 

verksamhetens namn anges då på annan lämplig plats – d v s utanför logotypens 

frizon. 

FörValtninGsloGotYP 

Västra Götalandsregionens förvaltningar kan även använda grundlogotypen 

kompletterad med en tredje rad, i mindre storlek, innehållande förvaltningsnamnet. 

Avdelningar, enheter o s v, anges på annan lämplig plats exempelvis i 

brevfot, adressrad eller i löpande text. 

Förvaltningarna kan även välja att använda enbart grundlogotypen – se ovan. 

Förvaltningsnamnet anges då på annan lämplig plats exempelvis i brevfot, 

adressrad eller i löpande text. 

Inga andra logotypvarianter, förutom de som anges i Grafiska manualen är 

tillåtna för regionens verksamheter. 

7

Den Politiska orGanisationen 

Västra Götalandsregionens politiska organisation använder regionens grundlogotyp. 

Denna kan kompletteras med en tredje rad, i mindre grad, som anger 

vilken styrelse/nämnd som är avsändare. 

internationell loGotYP 

När verksamheter inom Västra Götalandsregionen uppträder i internationella 

sammanhang används alltid den av regionstyrelsen fastställda benämningen 

Region Västra Götaland. Befintlig logotyp med märke + texten Region Västra 

Götaland är den enda tillåtna varianten. 

eGna loGotYPer och sYmboler 

Utöver ovanstående är inga andra logotyper eller symboler tillåtna förutom för 

egenprofilerad verksamhet (se särskilt avsnitt). Projektsymboler kan i vissa fall 

få förekomma men får då aldrig placeras i anslutning till regionlogotypen eller 

förvaltningslogotypen. 

Vilka projekt som tillåts använda projektsymbol avgörs i samråd med informationsavdelningen 

vid regionkansliet. 

8

enDast en reGionloGotYP 

I de fall då flera regionverksamheter samverkar används regionens grundlogotyp. 

Medverkande parter anges i löpande text utanför frizonen. 

I de fall då flera verksamheter inom en förvaltning samverkar, används förvaltningens 

logotyp och medverkande parter anges i löpande text utanför frizonen 

eller på annan plats där det tydligt kan klargöras. Se exempel nedan. 

ExEMPEL På ANVäNDNING AV LOGOTyPEN NäR fLERA 

VERKSAMhETER SAMARbETAR. 

information om 

Diabetes typ 2 

an hendionse dit nisit, quat ullaor aliquam dolor sum veliquatue magnim dolessent at. 

num vullam, vel ullut loboreet praesent volore duis er aut nit laore eum vel eraesequi 

tionsectem zzrit nonse etum alit venit dolortisi te et am ent alissed min eros eraesto 

consequis nonsequam adion ex et iusci etum veriustrud eriliqu issequi blamcon sequamc 

onsectet vel dionsenis at nibh exeriusci ea consed dipsum velisi eummolortio 

eraesto dolor augiat aliquat velent nim ad er si tie euip et, core dolorem vulla facing 

elit volore cor sit utet velit prat, vullut adigna acincin cilluptatum do exeros nosto odolobore 

dolore facipit lobore vero dolent iure tie dolore modo od ent niamconulla faci 

tat. nostis acilisc ipsusciduis nonsequipit doloreet nos non veleniam, sustin utem nit, velisim zzriure 

dunt lum acillandre magna feuis dolorpe raessi tionullandre. 

ett samarbete mellan: 

Primärvården Göteborg och sahlgrenska universitetssjukhuset 

9

egenprofilerad verksamhet 

Med egenprofilerad verksamhet menas de av regionens bolag som representerar 

etablerade varumärken, med egna varumärkesplattformar, logotyper och grafiska 

program. Bolagen använder den egna profilen i all sin kommunikation. 

Verksamheter som inte är bolag men har en egen grafisk profil för sina publika 

aktiviteter, som till exempel muséerna och Göteborgs botaniska trädgård, behåller 

denna i publika sammanhang. Exempel på detta är annonser, extern webbplats, 

programblad och produkter för profilering eller försäljning. I alla andra sammanhang 

använder man Västra Götalandsregionens logotyp och grafiska profil. 

För de bolag och verksamheter som nämns ovan gäller att tillhörigheten till Västra 

Götalandsregionen visas genom texten ”(bolagets/verksamhetens namn) – en del 

av Västra Götalandsregionen” samt logotypen. 

ExEMPEL 1, TExT + LOGOTyP 

Film i Väst – en del av 

ExEMPEL 2, ANNONSERING 

Göteborgsoperan – en del av 

Göteborgsoperan – en del av 

10

På webbplatser som riktar sig mot allmänheten följer verksamheten sitt ordinarie 

grafiska program men Västra Götalandsregionens logotyp med text, som i 

exempel 1, finns med på sidan. 

ExEMPEL 3, TExT + LOGOTyP På wEbbEN 

11 

Göteborgs botaniska trädgård – en del av 

På brevpapper använder Västra Götalandsregionens bolag text+logotyp enligt 

exempel 1, för att visa sin tillhörighet till Västra Götalandsregionen. 

Göteborgs botaniska trädgård – en del av

Västra Götalandsregionens logotyp – frizon 

och storlek 

PlacerinG aV loGotYPen 

För att logotypen ska framträda tydligt är det viktigt att den inte placeras för 

nära omgivande grafiska element (text, bilder och liknande). Området runt 

logotypen ska hållas fritt. Denna frizon bestäms av storleken på logotypens 

mittdel, se skissen nedan. 

fRIzON = 

ViD Flera loGotYPer På en Yta 

I de fall då Västra Götalandsregionens logotyp ska samsas med andra externa 

logotyper, till exempel vid samarbete med andra organisationer eller företag, är 

det viktigt att storleksförhållandena är proportionella samt att de placeras med 

så pass stort avstånd att de inte sammanblandas. Avståndet ska minst vara enligt 

illustrationen ovan. 

hur stor eller liten Får loGotYPen Vara? 

Logotypen får aldrig återges i mindre format än att all text i logotypen är klart 

läsbar. Storleksförhållandet mellan märket och texten får aldrig förändras. 

12


FärGkoDer För korrekt återGiVninG aV reGionens FärGer 

PMS 

Regiongrön Pms 347 

Regionblå Pms 293 

CMyK 

ObESTRUKET PAPPER 

Regiongrön c 90, m 0, Y 75, k 3 

Regionblå c 90, m 35, Y 0, k 12 

bESTRUKET PAPPER 

Regiongrön c 100, m 0, Y 95, k 10 

Regionblå c 100, m 45, Y 0, k 12 

RGb - wEbb 

Regiongrön r 0, G 153 b 51 

Regionblå r 0, G 51, b 204 

loGotYPen i anDra FärGsYstem 

Den blå respektive gröna kulören i logotypen kan översättas från PMS till NCS. 

Vilket är användbart när man till exempel ska blanda målarfärg. 

Grön: Pms 347c blir ncs s2070-G10Y 

Blå: Pms 293c blir ncs s3060-r80b 

Logotypen behöver kunna tryckas på olika 

material och med olika tekniker. Det är 

viktigt att färgerna blir rätt och det är 

leverantören som bäst känner till sina 

produktionsmetoder och förutsättningar. 

13

tillämpningar 

loGotYPens storlek 

Logotypen ska alltid återges så stor att texten är läsbar, alltså motsvarande 

12 punkter på en trycksak. På material som ska ses på större avstånd, till exempel 

skyltar eller skärmar på en utställning, ska storleken på logotypen anpassas till 

det läsavstånd man tänker sig. 

loGotYPen Vertikalt 

Undantagsvis kan det av utrymmesskäl 

vara motiverat att placera logotypen 

vertikalt. Vrid då logotypen medurs. 

FärG, Vit eller sVart loGotYP? 

Västra Götalandsregionens logotyper finns framtagna i tre olika färgställningar: 

Färg, vit och svart. När ska man välja vilken? 

Färglogotypen ska bara användas vid produktioner i färg. Den fungerar bra på 

ljus och ganska neutral bakgrund. Om du av någon anledning behöver lägga en 

logotyp mot en mörk eller mycket orolig bakgrund, så är det bättre att välja en 

vit eller svart. Välj den variant som ger bäst kontrast och läsbarhet. Färglogotypen 

är anpassad till de fastställda dekorerna och färgerna i Västra Götalandsregionens 

grafiska profil. Däremot bör inte färglogotypen placeras på dessa. 

Om du antar att en logotyp kommer att kopieras eller skrivas ut i svartvitt, så ska 

du välja en svart logotyp. En färglogotyp som skrivs ut i svartvitt blir grå, vilket 

inte är korrekt. 

Grundregeln är att den svarta logotypen i första hand används vid produktioner 

i svartvitt. Den vita används när bakgrunden är så mörk att de andra varianterna 

syns för dåligt. 

14

Dekorer 

och FärGer 



Typografi 

Egen produktion 

Mallar och typsnitt


Västra Götalandsregionens grafiska profil är uppbyggd av fastställda dekorer, fyra 

färger att välja mellan samt logotypen. 

Dekorer 

Dekorerna hämtar sina former från märket, ”trekanten” i logotypen. Denna 

beskrevs av juryn som beslutade om logotypen: ” Triangelformen är en stilisering 

av regionens geografiska form. Och det går att utläsa ett VG – Västra Götaland – 

ur symbolens ramlinjer och den dominerande halvcirkeln i centrum. 

Denna symbols huvudelement är som ett lugnt böljeslag, en omfamnande 

rörelse som ger mjukhet åt den strama triangeln. ”En varm vänlig våg.” 

DEKORERNA bESTåR I SITT GRUNDUTfÖRANDE AV TVå TONER AV SAMMA fäRG 

OCh SKA INTE äNDRAS. 

EN ANNAN VARIANT äR DEN DäR DE LjUSARE PARTIERNA äR hELT UTSKURNA 

ELLER GENOMSKINLIGA: 

Olika färger och beskärningar av dekorerna 

ger goda möjligheter att variera layouten. 

16

att anVänDa Dekorerna 

Det finns stora möjligheter till variation, de fyra färgerna och dekorerna är de 

som är fastställda och de får inte ändras. Däremot är det tillåtet att göra egna 

beskärningar av dekorerna, men lägg märke till att de är formgivna för att i de 

flesta fall vara utfallande, alltså att gå ända ut i kanten. Undvik att göra utsnitt ur 

dekorerna i form av till exempel cirklar eller trianglar. 

Dekorerna ska alltid användas i kombination med en godkänd logotyp. Allt 

material behöver inte förses med dekorer - en ren layout med en godkänd logotyp 

är aldrig fel. Däremot ska inga andra dekorer eller symboler användas. För mer 

information om logotyper och symboler – se sidan 8. 

Andra dekorfärger kan användas i till exempel inlagor i en trycksak, men undvik 

att använda dem i kombination med dekorelementen. 

Förvaltningarnas informatörer kan ge goda råd om hur dekorerna kan användas. 

Informationsavdelningen vid regionkansliet har ett övergripande ansvar för den 

grafiska profilen och kan kontaktas på: grafisktprogram@vgregion.se 

mallar 

Ett stort antal mallar finns att ladda ner från sidorna för visuell profil på Västra 

Götalandsregionens webbplats. Där finns mallar i InDesign och olika dekor- 

element för professionell formgivning samt mallar för internt bruk och produktion 

i Microsoft Word och PowerPoint. Västra Götalandsregionens grafiska profil är 

framtagen med tanken att den både ska ge möjlighet till tilltalande layouter och 

en god tillgänglighet. Därför är det viktigt att inte ändra på typsnitt och annat i 

de mallar som tagits fram. 

MALLARNA hITTAR DU På: 

Intranätet: Välj Område, Information & kommunikation, Visuell profil och 

grafiskt program. Välj sedan Mallar. 

www.vgregion.se: Välj Om oss, Visuell profil, Mallar. 

17


De fyra färgerna och deras nyanser är valda för att ge möjlighet att skapa varierade, 

spännande och intressanta layouter, som trots mångfalden tydligt visar att det är 

en verksamhet inom Västra Götalandsregionen som är avsändare. 

FärGanGiVelser 

Beroende på om färgen ska tryckas på ett bestruket eller obestruket papper, 

eller annat underlag som textil eller plast, kan färgen variera i styrka. Resultatet 

kan bli mindre bra även om man använt rätt färgkod. Du kan beställa en tryckt 

färglikare för att kvalitetssäkra trycket. Denna hjälper tryckeriet att finjustera 

sina inställningar för att få ett så bra resultat som möjligt. Beställ färglikare på: 

grafisktprogram@vgregion.se 

bESTRUKET PAPPER ObESTRUKET PAPPER 

Dekorfärg: Pantone 130 c Pantone 116 u 

rGb-färg: 225 r, 168 g, 0 b 233 r, 180 g, 45 b 

cmYk-färg: 1 c, 36 m, 100 y, 2 k 0 c, 26 m, 100 y, 0 k 

ljus ton är 70 % av fullfärg (alt. 30 % opacitet) 
















mörk färgton: 50 % svart 

ljus färgton: 30 % svart (alt. 40 % opacitet) 

18

typografi 

Typografi är enkelt uttryckt de teckensnitt vi använder när vi skriver text. 

Typografins viktigaste uppgift är att underlätta läsningen. Det är innehållet i 

texten som är det viktiga och därför vill vi hålla typografin ren och enkel. Med 

rätt typografi blir informationen tydlig, lättillgänglig och lätt att känna igen. 

I mallarna ligger rätt typsnitt, ändra inte dessa. 

FrutiGer och GaramonD: Valet ViD ProFessionell GraFisk 

FormGiVninG. 

Frutiger och Garamond är typsnitt som våra upphandlade reklambyråer, liksom 

många av informatörerna i Västra Götalandsregionen, har tillgång till. Dessa 

teckensnitt är däremot inte standard i våra datorer. 

FrutiGer 

Frutiger används alltid i rubriker, gärna i ingresser, mellanrubriker, kortare 

löptexter och bildtexter. 

abcDeFGhijklmnoPqrstuVxYzåäö 

abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 

0123456789 

GaramonD 

Garamond används i längre löptexter, men även i andra sammanhang. 

Garamond används aldrig i rubriker. 

ABCDEFGhIjkLMNOPqRSTUVxyzåäö 


0123456789 

19

egen produktion 

Vid egen produktion, när Frutiger och Garamond inte är tillgängliga, använder 

vi två typsnitt som finns som standard i våra datorer: Arial och Times New Roman. 

Den egna produktionen består oftast av olika rapporter och annat informationsmaterial 

som är avsett att kopieras och spridas vidare internt, men också av 

enklare informationsblad och liknande som riktar sig till exempelvis patienter 

eller andra besökare. 

arial 

I rubriker, samt ingresser, mellanrubriker, kortare löptexter och bildtexter 



0123456789 

times new roman 

I löpande text 



0123456789 

20

mallar och typsnitt 

Västra Götalandsregionens grafiska profil är framtagen med tanken att den både 

ska ge möjlighet till tilltalande layouter och en god tillgänglighet. Därför är det 

viktigt att inte ändra på typsnitt och annat i de mallar som tagits fram. 

tYPoGraFi som FunGerar För månGa 

Med en god typografi försäkrar du dig om att layouten fungerar för så många 

som möjligt. här följer några viktiga punkter: 

· Teckenstorleken 12 punkter rekommenderas för brödtext 

· Använd fet text istället för kursiv, understruken eller versaler 

· Ett radavstånd på 2 punkter över teckenstorleken är att rekommendera 

Vid en teckenstorlek på 12 punkter bör du alltså välja ett radavstånd på 14 

· Undvik att göra raderna längre än 13 centimeter 

· Texten bör vara vänsterjusterad och ha ojämn högermarginal 

· Det ska vara lätt att följa textens flöde. Ge textblocken en tydlig start och ett 

tydligt slut. Använd gärna mellanrubriker för att dela upp texten 

· Det är viktigt att logotypen är tillräckligt stor. All text i logotypen ska gå att läsa 

· Undvik avstavningar 

21

text På tonPlattor och bilDer 

En god kontrast är nödvändig för god läsbarhet. Detta uppnås genom att man 

har en mörk färg på en ljus bakgrund eller tvärtom. Allra bäst kontrast uppnås 

med svart mot vitt. Vi bör inte avlägsna oss långt från detta – vi ska alltid använda 

en mörk och en ljus färg. kontrasten är inte bara viktig för den som är synskadad, 

för exempelvis en person med dyslexi har kontrasten stor betydelse för 

möjligheten att läsa texten. 

· Lägg hellre texten i en ruta istället för att använda en tonad platta 

· När de gula dekorerna används bör negativ (vit) text endast användas för 

rubriker och enstaka meningar med stor text 

· Svart brödtext mot en ljust gul bakgrund ger en god läsbarhet 

· Använd inte grön text 

· Undvik text på bilder. Avstå helt från brödtext på bilder. Rubriker på bilder 

kan användas, om texten placeras över en del av bilden som är mycket lugn 

och uppfattas som enfärgad, så att kontrasten blir god 

· Pappret ska vara matt och ha hög opacitet (täthet) så att inte sidans tryck syns 

på baksidan 

Svart text på de gula dekorerna är att föredra för 

bättre kontrast. Undantaget är logotypen och större 

rubriker. 

22

ilDer 

Rätt bilder säger mer 

Olika typer av bilder

ätt bild säger mer 

En bild säger mer än tusen ord, brukar vi säga. Bilderna är det första ögat faller 

på i till exempel en trycksak och därför är de bilder vi väljer avgörande för hur 

väl vi lyckas kommunicera. En bild kan ha många syften, den ska berätta en 

historia eller visa hur någon ser ut, förmedla en känsla eller förstärka ett budskap. 

Genom medvetna val av bilder förstärker vi vårt budskap. Resonemanget nedan 

är tänkt att vara ett stöd vid bildvalet. 

Val aV bilDer 

Rätt bild ska förstärka vårt budskap, skapa nyfikenhet och engagemang. Fel bild 

blir meningslös dekor som i värsta fall förvillar mer än den bidrar. Tänk också 

på att personer med olika bakgrund, såsom utbildning, ursprung eller ålder, kan 

uppfatta bilder på olika sätt. 

Bilderna ska så långt det är möjligt skildra verkliga händelser och miljöer och det 

är önskvärt att de är tagna i Västra Götaland. När bilder visar Västra Götalandsregionens 

verksamheter ska de visa anställda och företroendevalda, inte modeller. 

Motiven ska vara tidsenliga, exempelvis när det gäller klädstil, mode, inredning, 

frisyrer, bilar och miljöer. Arbetskläder, teknisk apparatur, hjälpmedel, medicinsk 

utrustning och liknande ska vara uppdaterade och motsvara dagens krav. 

Det är viktigt att motiven på bilderna följer vår visuella profil, till exempel att 

husskyltar har rätt logotyp och följer gällande riktlinjer. Detsamma gäller för 

andra riktlinjer. Ett exempel är hygienreglerna inom sjukvården. Sjukvårdspersonalen 

ska inte avbildas med till exempel ringar, klockor eller långa ärmar i 

situationer då detta är förbjudet enligt reglerna. 

24

olika typer av bilder 

Utgå från budskapet. handlar texten om verksamheten, till exempel hur barnavårdscentralens 

arbete med vaccinationer bedrivs, ja då väljer vi en bild som 

illustrerar detta. Ska vi beskriva en satsning på ungdomsmottagningarna så gäller 

det att hitta en bild som stödjer och beskriver det budskapet. 

bilDer För att beskriVa Verksamheten 

här väljer vi i första hand bilder på anställda, kunder, publik eller patienter. Gärna 

människor i samspel och i situationer som förmedlar en jämställd och trygg 

relation. Tänk också på målgruppen. För att hitta rätt ton i bilden kan det vara 

till hjälp att utgå från formuleringarna i Västra Götalandsregionens värdegrund. 

Utgå från formuleringarna i Västra Götalandsregionens broschyr ”Plattform”. 

Bilder som utstrålar:Trygghet, framtidstro, delaktighet, omtanke, inlevelse, 

respekt, kvalitet, tillgänglighet, nytänkande, effektivitet, öppenhet, ansvarstagande 

och samarbete. 

Foto. MEDURS MED bÖRjAN I ÖVRE VäNSTRA hÖRNET: MIChAEL MALMbORG, 

CURT wARåS, SERGIO jOSELOVSKy, SERGIO jOSELOVSKy 

25

ilDer För att beskriVa Verksamhetens uPPDraG 

Alla verksamheter har ett uppdrag, det som ska uppnås. Miljösekretariatet ska 

bidra till en positiv utveckling för miljön och folkhälsoarbetet ska bland annat 

bidra till att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt. här 

gäller det att välja bilder som associerar till de här målen. En vacker naturbild är 

på sin plats i ett sammanhang som beskriver miljöarbetet men kan leda associationerna 

alldeles fel i andra sammanhang. En god hälsa kan illustreras med bilder 

på människor i olika situationer där det står klart att de lever ett rikt och gott liv. 

När det kommer till kritan har alla verksamheter uppdraget att bidra till att 

människor kan leva ett gott liv. Vision Västra Götaland. 

Bilder som utstrålar och förmedlar: God hälsa, arbete, utbildning, trygghet, 

gemenskap och delaktighet i samhällslivet, god miljö, barns och ungdomars behov 

möts, uthållig tillväxt och rikt kulturliv. 

Foto. MEDURS MED bÖRjAN I ÖVRE VäNSTRA hÖRNET: VERONICA SVENSSON, 

MIChAEL MALMbORG, SERGIO jOSELOVSKy, SERGIO jOSELOVSKy 

26

ilDer som Visar Västra GötalanD 

Västra Götalandsregionen har som uppdrag att skapa förutsättningar för tillväxten 

i Västra Götaland och arbetar därför med frågor som ett livskraftigt näringsliv, 

forskning och utveckling, utbildning, turism, infrastruktur samt kultur. För att 

illustrera det här uppdraget och de här områdena behöver vi inte begränsa oss till 

bilder från våra verksamheter. Vi kan, beroende av sammanhanget, välja bilder 

som till exempel visar vår natur och människornas aktiviteter, som transporter, 

industri, utbildning eller fritidssysselsättningar. här är det av värde att välja riktiga 

platser och människor – bilder som faktiskt är tagna i Västra Götaland. även 

dessa bilder ska knyta an till Västra Götalandsregionens vision och värdegrund. 

bilDtexter 

Det är en styrka att använda autentiska bilder, bilder från verksamheter, fritidsaktiviteter, 

eller platser i Västra Götaland. Ett sätt att förstärka känslan av äkthet 

är att använda bildtexter som beskriver vad som händer på bilden, vem eller vilka 

som porträtteras, var, och kanske när, den är tagen. 

Foto. MEDURS MED bÖRjAN I ÖVRE VäNSTRA hÖRNET: ThOMAS hARRySSON, 

SERGIO jOSELOVSKy, SIMON IRVINE, SERGIO jOSELOVSKy 

27

teckninGar och illustrationer 

Illustrationer kan fungera när vi vill presentera ett ämne på ett mer lättsamt sätt. 

Men det är viktigt att använda teckningar och illustrationer med omdöme. Vi 

uppfattar tecknade figurer och illustrationer väldigt olika. Det som är lättsam 

information för en person kan vara en barnslig serieteckning för en annan. 

Västra Götalandsregionens visuella profil med sina dekorer är framtagen för att 

användas tillsammans med fotografiska bilder. 

rent DekoratiVa bilDer 

Bildens uppgift är att förstärka budskapet, att bara lägga in en i sig vacker bild 

som inte hänger ihop med budskapet i övrigt kan distrahera mer än vad det 

tillför. 

månGFalD och bilDer 

Västra Götalandsregionen arbetar för jämställdhet och integration, vilket även 

ska avspegla sig i vårt val av bilder. Därför eftersträvar vi en bra mix av människor 

av olika kön och ursprung på våra bilder. Det är också viktig att vi undviker olika 

typer av schabloner på bilderna. Tänk på vem som är aktiv och vem som är mer 

passiv på bilden eller om det till exempel verkligen passar att le på bilden – vi vill 

inte förmedla könsstereotyper. 

rättiGheter 

När du beställer en bild köper du rätten att använda den i ett bestämt sammanhang, 

till exempel i en specifik broschyr. Du får inte återanvända bilden eller 

ändra något i den utan att komma överens om detta med upphovsmannen. Du 

bör också sätta ut fotografens namn när bilden publiceras. Om du använder bilder 

där till exempel patienter eller brukare medverkar måste du alltid ha skriftligt 

tillstånd av de berörda. 

bilDbank 

Alla bilder behöver inte beställas externt. Du har också tillgång till Västra 

Götalandsregionens bildbank. Där hittar du en mängd bilder som vi redan köpt 

användningsrätten till. Det innebär att du kan använda bilderna helt fritt för alla 

typer av produktioner med Västra Götalandsregionens olika verksamheter som 

avsändare. 

Läs mer om upphovsrätt på bildeverantörernas förening www.blf.se. 

bILDbANKEN hITTAR DU På: 

Intranätet: Välj Område, Information & kommunikation, Visuell profil och 

grafiskt program. Välj sedan Bilder. 

www.vgregion.se: Välj Om oss, Visuell profil, Bilder. 

28

tillämPninGar aV 

Den Visuella 

ProFilen 


Annonser


Reglerna för färger, dekorer och logotypen gäller även för användning på profilprodukter. 

Var noga med att färgerna blir rätt även i det här sammanhanget, det 

kan många gånger ställa till problem på till exempel porslin, plast eller textilier. 

30

FlaGGor/stanDar 

På flaggor och standar får regionens märke i grönt 

och blått användas ensamt på en vit bakgrund. 

Detta är det enda tillåtna undantaget från förbudet 

att dela på logotypens text och triangelmärke. Då 

flaggor ska ses mot en ljus himmel är det tillåtet att 

trycket på ena sidan tillåts vara spegelvänt och 

passas exakt ihop med den rättvända sidan. 

mässor och utställninGar 

Vid produktion av mässmaterial är det viktigt att tänka på att vara mycket tydlig 

i kommunikationen. Besökaren har ofta begränsat med tid samtidigt som 

omgivningen ofta är stökig och orolig. Antalet bilder bör därför hållas nere och 

texter på exempelvis vepor, postrar och skärmar måste hållas korta. 

Den visuella profilens färger ska främst användas för att sätta färg på mer neutrala 

ytor. Större ytor i montern så som väggar, mattor m m bör vara neutrala i färgen, 

exempelvis vitt. Man kan välja att endast låta montern gå i en färg eller i flera 

om det passar monterkonceptet. Följ den visuella profilens regler för logotypens 

frizoner, teckensnitt, färger och dekorer. 

Man kan med fördel använda den visuella profilens färger och dekorer på till 

exempel vepor, postrar, namnskyltar, PowerPoint-presentationer, trycksaker, 

faktablad, skyltar och flyers. 

31

oll uPs 

Vid produktion av Roll ups följer man reglerna för 

logotyp, teckensnitt, färger och dekorer. 

Tänk på att information som placeras långt ner blir 

svår att läsa. Därför ska helst ytan under 70 cm höjd 

lämnas ren. Om den ytan ändå används bör det 

handla om tilläggsinformation som är mindre viktig 

för helheten. 

ProFilkläDer 

Reglerna för färger, dekorer och logotypen gäller även för användning på profilkläder. 

Var noga med att färgerna blir rätt även i det här sammanhanget, det kan 

finnas särskilda krav vid vävning eller vid tryck på textilier. 

textilier/kläDer 

Märkning av regionens textilier (personalkläder, patientkläder m m) styrs av 

många faktorer, till exempel olika metoder för märkning av tvätt samt tvätt- och 

trycktekniska krav. 

Vid tryckning på regionens textilier får logotypen, utöver de fastställda färgerna 

även tryckas i den blå färg som ingår i logotypen. Detta kan vara den bästa 

lösningen på grund av tvätt- och trycktekniska krav. 

ytterligare information om regler för textilier och kläder kan du få från tvätteriet 

i Alingsås. kontaktuppgifter finns på webben: www.vgregion.se/regionservice 

32

ForDon 

Reglerna för färger, dekorer och logotypen gäller även på fordon. Var noga med 

att färgerna blir rätt även i det här sammanhanget, det kan finnas särskilda krav 

vid lackering eller ”stripning” av bilar. 

webb 

Förvaltningarnas externa publika webbplatser följer den gemensamma grafiska 

profilen för www.vgregion.se och Västra Götalandsregionens visuella profil. Blått 

är den genomgående färgen på webbplatsen och designen styrs av en fastställd 

layout som är installerad på servern. Designen, färgerna och placeringen av de 

olika objekten på sidan är framtagen av informationsavdelningen, regionkansliet. 

Det är inte tillåtet att förändra den beslutade designen. 

För mer information om arbetet med Västra Götalandsregionen webbar, kontakta 

i första hand förvaltningens webbansvariga. Informationsadelningen vid regionkansliet 

har ett övergripande ansvar och kan kontaktas på e-post: 

webbredaktion.vgr@vgregion.se 

33

annonser 

Det är viktigt att regionens annonsering följer den grafiska profilen: Att rätt 

logotyper används, att man väljer rätt media och att man får rätt pris. För att 

garantera detta har Västra Götalandsregionen ett avtal med mediabyrån Carat 

för förmedling av annonser. Carat ska användas för all annonsering, exempelvis 

tidningsannonser, radio- och TV-reklam, webbannonsering, sökordmarknadsföring 

och all övrig annonsering som regionens verksamheter beställer. 

I Carats uppdrag ligger bland annat att förhandla priser. Carat är också en garant 

för att utformningen av annonserna är korrekta. 

kontaktPersoner På carat: 

Christina hermansson, projektledare 

tfn 031 - 743 05 28, 0709 - 28 08 92, christina.hermansson@carat.com 

Mikael Brunberg, mediaplanerare print 

tfn 08 - 698 68 85, mikael.brunberg@carat.com 

Martin Svensson, mediarådgivare print 

040 - 664 65 05, martin.svensson@carat.com 

Lowa Redig, ansvarig produktion 

08 - 555 404 40, lowa.redig@suddenly.com 

34

skYltar 

Allmänt om skyltning och ansvar 

Att skylta 

Skyltarnas utformning 

Skyltar utomhus 

Skyltar inomhus

inledning 

Västra Götalandsregionens verksamheter besöks varje dag av ett mycket stort 

antal människor. Skyltprogrammet ska bidra till att göra det lätt att hitta rätt och 

se till att våra besökares första kontakt ska kännas trygg. ytterst handlar en bra 

och genomtänkt skyltning om att ge god service, men den är också en del av vad 

vilka signaler vi sänder ut till omvärlden. Med en genomtänkt skyltning signalerar 

vi ordning, reda och professionalitet. 

Genom att från början tänka igenom skyltningen i våra anläggningar kan vi 

med olika tekniker och tjänster skapa en god tillgänglighet. Med rätt typografi, 

olika former av taktila skyltar och kartor samt ny teknik som till exempel gpsnavigering 

kan vi leva upp till att göra Västra Götalandsregionens verksamheter 

tillgängliga – ett viktigt bidrag till ett gott liv. Riktlinjer för skyltar är en del i den 

visuella profilen för Västra Götalandsregionen. 

KERSTIN EINARSSON 

KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR 

36

allmänt om skyltning och ansvar 

Västra Götalandsregionens skyltprogram är ett stöd för att skyltningen ska bli till 

god hjälp för så många som möjligt. Målet är att alla som besöker Västra 

Götalandsregionens verksamheter ska kunna hitta själva – utan att ha någon 

med sig eller behöva fråga sig fram. Skyltningen ska utgå från besökarnas och 

personalens behov och varje lokals speciella förutsättningar. 

Tillämpningen av skyltprogrammet är beroende av verksamhetens lokaler och 

storlek. En anpassning måste alltid göras och därför kan orienteringsprincipen, 

antalet skylttyper och i vissa fall även skyltarnas utseende variera. Vid mer 

komplexa skyltsituationer som större entréer och kommunikationsstråk måste 

en grundlig studie genomföras för att skyltningen ska fungera. Programmet är 

däremot direkt tillämpbart vid skyltningen av funktioner som rum, verksamheter, 

hissar, toaletter och liknande. 

Det är varje verksamhets enstaka ansvar att leva upp till de lagar, beslut och 

antagna riktlinjer som berör skyltningen. Detta skyltprogram sammanfattar hur 

detta kan göras. Med utgångspunkt från den fysiska miljön och den verksamhet 

som bedrivs är det varje verksamhet som beslutar om hur man bäst lever upp till 

sitt ansvar. 

I skyltprogrammet berörs inte de vägskyltar som visar till verksamheten utan 

enbart de skyltar som verksamheten själv styr över. Vägverket ansvarar för vägskyltarna 

och om man har synpunkter på dessa är det fastighetsägaren som tar 

den kontakten. Inte heller berörs annan skyltning och märkning av till exempel 

parkeringsplatser, brandutrustning, nödutgångar eller utrymningsvägar. 

• 

• 

• 

Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverkets författningssamling. AFS 2000:42 

Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57, med ändringar tom BFS 2008:6 

BFS 2003:19, hIN 1: Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt 

avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser 

• BFS 2004:15, ALM 1: Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet 

för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och 

inom andra områden för andra anläggningar än byggnader 

• handisam: Riktlinjer om tillgänglighet – Riv hindren. Enligt förordning 2001:526 om 

statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitik ISBN: 

978-91-976601-0-5, Edita Västra Aros, 2007 

• 

laGar och riktlinjer som stYr Vår skYltninG 

Grafiskt program för Västra Götalandsregionens logotyp 

• Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder, 

Västra Götalandsregionen – framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra 

Götaland. RS (paragraf) 206/2001, FN (paragraf) 41/2001 (revidering pågår under våren 2009) 

37

att skylta 

När man skyltar är det bra att utgå från den som besöker verksamheten för första 

gången. Var därför sparsam med skyltar som enbart vänder sig till personalen. 

Besökaren ska bara behöva fokusera på en sak i taget och informationen ska 

komma vid det tillfälle då den behövs. Det är därför viktigt att inte överskylta. 

Idealet är att ha få och betydelsefulla skyltar. Skyltinformation för vägvisning ska 

heller inte behöva konkurrera om utrymme eller uppmärksamhet med annan 

information, till exempel reklam. 

Personer med olika funktionsnedsättningar ska, där funktionsnedsättningen inte 

omöjliggör det, självständigt och enkelt kunna ta del av informationen. 

I huvudentréer ska information om alla verksamheters lokalisering finnas. Det 

är också önskvärt att det finns en bemannad informationsdisk. Skyltar ska finnas 

vid utomhusentréer för verksamheter som inte nås via huvudentrén. 

skYltar ska skötas 

Skyltningen är en viktig signal till besökaren och kan öka – eller minska – 

förtroendet för verksamheten. Var därför noga med att skyltarna alltid är aktuella, 

hela och rena. Någon ska vara ansvarig för skyltningen som helhet. 

buDskaP På skYltarna 

Informationen ska vara lättbegriplig och entydig. Förkortningar ska inte användas. 

Välj beskrivande och för allmänheten vedertagna benämningar i stället. Skyltinformation 

ska vara utformad med både text och piktogram där sådana finns att 

tillgå. Sammanfattning av längre texter ska finnas på punktskrift och lättläst. 

Skyltarna i ett skyltsystem ska utformas enhetligt och på ett sätt som gör det lättare 

för besökaren att orientera sig. Använd också beteckningar, symboler, färger 

och namn på ett konsekvent sätt. Om möjligt ska texterna vara korta och inte 

innehålla onödiga förkortningar så att de är möjliga att känna igen på sin form 

av dem som har lässvårigheter. Använd så enhetliga och enkla benämningar på 

verksamheten som möjligt. Det bästa är om benämningen beskriver funktionen 

– exempelvis röntgenklinik hellre än radiologi. 

Gemensamma benämninGar 

En förutsättning för att besökaren ska kunna hitta rätt är att samma begrepp och 

namn används på till exempel kallelser, webbsidor och i telefonkataloger. Dessa 

benämningar ska dessutom stämma överens med dem som används på skyltarna 

och i de muntliga besked som personalen lämnar. 

38

skyltarnas utformning 

skYltars PlacerinG 

En skylt med verksamhetens namn och eventuellt gatunummer ska finnas vid 

alla allmänna entréer samt vid olika verksamheter. 

Vid huvudentréer ska en orienteringstavla placeras. Denna kan placeras antingen 

inne eller ute. Vid utvändig placering får markens lutning/längsfall vara högst 

två procent (1:50), för att den som är rullstolsburen lätt ska kunna stå still och 

titta på tavlan. hissar, toaletter och utgångar ska vara skyltade. 

Om skyltar placeras högt ska kompletterande taktil skyltning, som det går att 

komma nära, finnas. Placeringen över golvet eller marken ska vara i underkant 

1,4 meter och överkant maximalt 1,6 meter. 

I situationer med mycket information på skyltar, till exempel en informationstavla, 

ska samma information finnas med relief och punktskrift på en skylt som 

vinklas ut från väggen 45 grader och med skyltens nedre kant maximalt 0,8 

meter över golvet. 

Inga skyltar/tavlor får finnas på dörrar utan ska vara placerade på väggen på 

samma sida som dörrhandtaget. 

210 

2,2 m utomhus 

2,1 m inomhus 

160 1,6 m 

140 1,4 m 

0,8 80 m 

39

teckensnitt och skYltens olika komPonenter 

Vid skyltning används i första hand typsnittet Frutiger, i andra hand Arial. Ord 

ska inte spärras för att raderna ska bli lika långa, det vill säga avståndet mellan 

bokstäverna ska inte glesas ut. Detta för att ordets längd ger viktig information 

för den som har svårt att tyda det. Se även avsnittet ”Taktila skyltar” nedan. 

När negativ text (ljus text på mörk botten) används kan tecknen behöva återges 

i en något fetare variant än vid motsvarande positiva text eftersom den mörka 

bakgrunden kan göra texten svårläst. På skyltar som inte är taktila skrivs första 

bokstaven versalt (med stor bokstav) och resten av ordet med gemener (liten 

bokstav). 

När skylten har flera olika komponenter arrangeras dessa enligt följande mönster, 

från väster till höger: Pil, piktogram och text. Längst till höger ska eventuell 

färgmarkering läggas till. 

Toalett 

teckenstorlek 

Det avstånd som skylten ska läsas på avgör hur stor texten behöver vara – ju 

längre avstånd, desto större bokstäver. Tänk på att för synskadade är det i 

allmänhet viktigare att komma nära en skylt än att texten är stor. På nära håll 

kan dessutom stor text vara svårläst. 

kort läsavstånd, flera ord 5 mm 

kort läsavstånd, enstaka ord i relief 

samt punktskrift 15 mm 

Skylt som kan läsas från några 

meters avstånd, men även på 

kort avstånd 25–40 mm 

Skylt som läses från 1–3 meter 70–100 mm 

När en skylt måste läsas på längre avstånd beräknas höjden genom att 

läsavståndet i millimeter divideras med 250. Till exempel kräver avståndet 

25 000 millimeter (25 meter) en texthöjd på minst 100 millimeter. 

40

Entré 

taktila skYltar 

På en taktil skylt är texten upphöjd så att besökaren kan känna den, antingen 

genom vanliga bokstäver i relief eller med punktskrift. När texten ges i relief så 

ska den 

Bibliotek 

vara versal eftersom den då är lättare att läsa med fingrarna. 

Taktila skyltar kan placeras vid sidan av övrig skyltning. De måste placeras på 

rätt höjd och det ska vara lätt att komma nära dem. 

En besökare med synskada som är van att vistas i lokalerna lär sig var han eller 

hon hittar de taktila skyltarna. Taktila skyltar med text uppskattas av många, 

inte minst äldre synskadade som inte har fått lära sig punktskrift. För placering 

av taktila skyltar under informationstavlor, se avsnittet ”Skyltars placering” på 

sidan 39. 

På skyltar som går lätt att nå och som innehåller enstaka ord eller siffror, som 

till exempel ”toalett”, ”hiss” eller ett rumsnummer, skrivs informationen med 

versaler för att läsas taktilt i relief och i punktskrift. 

Vid relief används endast versaler och texten är upphöjd. Arial är det typsnitt 

som används på skyltar som kan läsas på nära håll och går att komma tätt intill. 

höjden på bokstäverna ska vara minst 15 millimeter och högst 40 millimeter. 

Reliefen på texten ska vara minst 1 millimeter. 

Punktskrift ska utföras enligt svensk standard. Den skyltfirma som anlitas ska se 

till att texten blir kontrolläst och godkänd av någon som läser punktskrift. 

Tryck text och punktskrift på samma lamell, så att det inte finns risk för förväxling 

när skyltarna monteras. 

41

PiktoGram 

Ett piktogram sammanfattar ett budskap i en enkel bild och förekommer 

numera ofta på skyltar i offentliga miljöer. Bildspråket är lätt att förstå och ger 

snabb information. Den vane besökaren lär sig känna igen piktogrammen och 

behöver inte läsa skyltarna. Piktogram underlättar för alla besökare, men kanske 

särskilt för dem som har kognitiva svårigheter eller talar ett annat språk. Därför 

ska skyltinformation vara utformad med både text och piktogram. 

För skyltar där piktogram är den främsta informationskällan bör texten vara 

centrerad under bilden. Detta är särskilt viktigt vid allmänna utrymmen och 

funktioner som till exempel: Toaletter, handikapptoaletter, hiss, trappor, kapprum, 

telefon, information, väntrum, kafeteria, skötrum, vilrum, teleslinga, konferensrum 

och grupprum. Använd de piktogram som tillhandahålls av Specialpedagogiska 

skolmyndigheten via www.pictogram.se 

TOALETT 

FärG 

Skyltfärgens viktigaste funktion är att skapa gynnsamma kontrastförhållanden, 

både mellan skyltens bakgrund samt text/bild och med omgivningen. Eftersom 

färgsättningen i offentliga miljöer ofta är ljus kan det var nödvändigt med en 

ram med kontrasterande färg runt skylten. Vanliga skyltar kan gärna vara vita 

med svart text, men negativa skyltar kan också användas för att markera 

exempelvis våningsplanet på en informationstavla. Piktogram är alltid negativa, 

det vill säga vitt piktogram på svart eller mörkblå botten. Ljushetskontrasten 

mellan text/bild och bakgrund samt omgivning ska vara minst 0,40 enligt NCS 

(Natural Color System – se webbplatsen www.ncscolour.com). På skyltar med 

mörk bakgrundsfärg, till exempel piktogram, ska den ljusa färgen ha en bruten vit 

kulör för att inte ”lysa”. Använd inte färgkombinationerna rött/grönt, orange/ 

brunt eller blått/grönt. 

42 

Toalett

FärGmarkerinG 

Färgmarkering och koder underlättar orienteringen och i större anläggningar är 

därför färgmarkeringar självklara som komplement till den vägvisning som ges 

med text och siffror. korridorer, våningsplan, avdelningar eller liknande får då 

skilda färger. Detta kan även följas upp genom färgmarkeringar på hisspaneler 

och väggar eller golv. För att inte försämra läsbarheten ska färgen läggas som en 

ram eller som ett färgfält i den högra kanten på skylten. 

Café 

Entré 

Bibliotek 

Pilar 

Pilar för att ange riktning ska vara försedda med skaft. Pilen bör även ha ett 

höjd- och breddförhållande som är i det närmaste kvadratiskt. Detta för att 

pilen, oberoende av riktning, ska ta samma utrymme i anspråk på skylten. Pilar 

på informationsskylten ska grupperas så att de som pekar åt samma håll placeras 

tillsammans. Det gör det lättare att uppfatta och minnas budskapet. 

Kök 

Avdelning 1 

Avdelning 2 

43

elYsninG 

Rätt belysning ökar skyltens synlighet. Därför ska skyltar vara väl belysta på ett 

sätt som inte riskerar att besökaren bländas eller att skylten skuggas av till exempel 

förbipasserande eller fordon. Detta uppnås antingen genom att placera skylten i 

närheten av befintlig belysning såsom gatubelysning, eller genom att montera 

speciell skyltbelysning. Det är viktigt att välja en ljussättning som inte är 

bländande. Bäst är om ljuset kommer ovanifrån och skylten belyses av släpljus. 

Lysande skyltar eller lysande ramar ska inte användas. 

Glans 

För att minska risken för störande reflexer bör skyltens yta vara matt. En matt 

yta är dock mer känslig för slitage och nedsmutsning än en blank och det är därför 

lämpligt att välja olika glansvärden för inomhus- respektive utomhusskyltar. 

Inomhusskylten kan med fördel vara matt medan utomhusskylt med fördel 

kan få en blank yta. Detta gör det än viktigare att genom genomtänkt placering 

försöka undvika reflexer från solen eller undermålig belysning. 

kartor 

I lokaler där det finns information i form av en karta eller modell, vilket är vanligt 

i till exempel entréhallar, ska det även finnas en karta i relief eller som reliefkort. 

kartor i relief kan vara till hjälp för den som har en synskada. Särskilt om 

personen har vissa synrester eller kännedom om byggnaden sedan tidigare. 

talaD inFormation 

Det finns idag flera tekniker som överför ljud och anger positioner till exempel 

FM, Bluetooth, IR och GPS. Vissa funktioner kan användas redan idag, medan 

andra är under utveckling. Ett enkelt hjälpmedel är att på till exempel områdesskyltar 

utomhus ange telefonnumret till en bemannad information eller till en 

tjänst med ett inspelat meddelande. 

44

GPs-aDresser 

Gatuadresser och GPS-koordinat till Västra Götalandsregionens anläggningar, 

till exempel inom sjukhusområden, måste anges för att GPS-navigering ska 

fungera. Om det finns gatuadresser kan besökaren redan före avfart planera resan 

ända fram till aktuell ingång eller parkeringsplats med hjälp av mobil GPSutrustning. 

även parkeringsplatser bör ha en gatuadress. 

loGotYPer På skYltar 

När vi använder logotyper på våra skyltar är grundregeln att dessa ska behandlas 

på samma sätt som i andra sammanhang. 

Utgångspunkten är att skyltar som är till för att visa vägen för besökare ska ha 

en utformning där andra budskap inte konkurrerar. Det betyder att logotypen 

ska undvikas på vägvisningsskyltar ute och inne. På områdestavlor, profilskyltar 

samt på destinationsskyltar vid entréer och andra ingångar, liksom på informationstavlor 

inne, kan logotypen användas och fungera som en optisk signal för 

besökaren. Logotypen placeras då högerställd så att den linjerar med texten på 

skylten. Respektera den så kallade frizonen som ska finnas runt logotypen. 

Välkommen till 

Högsbo sjukhus 

På en utomhusskylt är det mindre bra att använda förvaltningslogotypen. Den 

tredje raden text, den med förvaltningsnamnet, blir lätt för liten och inte läsbar. 

Då kan det vara bättre att använda Västra Götalandsregionens grundlogotyp – 

alltså utan tredje textrad. 

Hus 1 

Hus 2 

Billströmska 

Folkhögskolan Hus 3 

Hus 4 

Hus 4 

45 

Billströmska 

Folkhögskolan 

Hus 4 

Hus 1 

Akutmottagning

Varje förvaltning har ett intresse och en skyldighet att informera om vem som är 

ansvarig för verksamheten – alltså tillhörigheten till respektive förvaltning och 

till Västra Götalandsregionen. Om inte logotypen används på vare sig profilskylten 

eller destinationsskylten ska en skylt med logotypen finnas väl synlig vid eller 

innanför verksamhetens huvudentré. 

Folktandvården 

Egenprofilerade verksamheter ska i sin skyltning visa på tillhörigheten till Västra 

Götalandsregionen, se sidan 10. En särskild skylt är designad för detta ändamål 

och denna ska finnas väl synlig vid eller innanför verksamhetens 

huvudentré. Original till dessa skyltar finns att ladda ner från webben. 

Verksamheten ingår i 

Västra GötalanDsreGionens Visuella ProFil På skYltar 

En visuell profil är inte framtagen för skyltar, och dekorelementen ska därför 

inte användas. 

46

skyltar utomhus 

Utomhus delas skyltarna in i fyra huvudkategorier: Områdestavlor, vägvisningsskyltar, 

destinationsskyltar och profilskyltar. 

områDestaVla 

Det är vanligt att verksamheter, till exempel sjukhus, har många byggnader inom 

ett visst område. här har områdestavlan en funktion och syftet är att denna ska 

visa var en byggnad är belägen i förhållande till andra byggnader. 

Välkommen till 

Högsbo sjukhus 

VäGVisninGsskYlt 

Vägvisningsskyltens uppgift är att, som namnet säger, visa vägen för besökaren. 

Skylten visar om besökaren ska fortsätta rakt fram, eller kanske svänga åt något 

håll. 

Hus 1 

Hus 2 

Hus 3 

Hus 4 

47 

Billströmska 

Folkhögskolan 

Hus 4 

Hus 1 

Akutmottagning

DestinationsskYlt 

Destinationsskylten ska markera att besökaren kommit rätt, har nått sin destination. 

Som besökare ska man kunna känna sig säker på att man är vid rätt hus och 

rätt ingång utan att behöva gå in för att fråga. När fastigheten har en gatuadress 

är det också viktigt att gatunumret är väl synligt vid entrén. 

Hudmottagning 

Hus 4 

Lasarettgatan 12 

ProFilskYlt 

Profilskyltens uppgift är marknadsföra verksamheten. Akutmottagning 

Den visar, ofta på långt 

håll, vilken verksamhet som bedrivs i fastigheten. Den vänder sig till alla 

betraktare, inte bara till besökaren utan även till den som passerar förbi. Många 

gånger fungerar profilskylten även som destinationsskylt, men det är inte säkert Hus 4 

att en profilskylt som sitter högt upp syns bra för en besökare som står precis vid 

entrén. 

Västfastigheter 

48 

Lasarettgatan 12

PlacerinG aV skYltar utomhus 

Utgå från att det är förstagångsbesökarens behov som ska mötas. Ställ frågor 

som: Var ska den första skylten finnas?; syns den från busshållplatsen?; eller från 

parkeringen? Tänk också över belysningen (se sidan 44). 

Om en områdestavla ska kunna läsas från en bil är det bra om det finns möjlighet 

att stanna utan att stå i vägen för annan trafik. även andra skyltar ska placeras så att 

den som läser inte blockerar vägen för fordon eller fotgängare. Tänk på att den som 

läser punktskrift eller tar del av en taktil skylt behöver kunna gå fram till skylten. 

Placera därför inga skyltar i till exempel rabatter eller över papperskorgar. Om 

möjligt ska skylten placeras på plan mark, så att det är lätt även för en rullstolsburen 

att komma nära. Markens lutning/längsfall får vara högst två procent (1:50). 

Skyltar ska placeras på lämplig höjd. Vissa behöver kanske synas över till exempel 

bilar, medan andra kan synas på långt håll fast de står på marken. Med hänsyn 

taget till ovanstående resonemang ger figuren på sidan 39 information om vilken 

monteringshöjd som är lämplig för att tillgodose olika behov. 

skyltar inomhus 

Skyltar ska placeras där man kan förvänta sig att de ska finnas, till exempel i 

entréer, vid trapphus, hissar, toaletter med mera. Besökaren ska kunna stå nära 

skylten när man läser den utan att stå i vägen för förbigående eller riskera att 

skadas av dörrar som öppnas. Om möjligt, placera vägvisningsskyltar så att man 

kan se dem rakt framifrån. Se även avsnittet ”Placering av skyltar utomhus” ovan. 

entré 

Vid allmänna entréer och trapphus ska det finnas en informationstavla som visar 

vilka verksamheter som finns och var de är belägna. Skyltarna ska vara både visuella 

och taktila. Se även avsnitten ”Placering av skyltar” på sidan 39 och ”Taktila 

skyltar” på sidan 41. 

hiss och traPPor 

hiss och trappor ska markeras med piktogram, relief och punktskrift. Samma 

information som finns i trapphuset ska upprepas i hissen. knapparna till hissen 

bör markeras med kontrasterande färg. 

”Talande” hissar, som berättar vilket våningsplan man befinner sig på är ett bra 

komplement. 

49

VåninGsPlan 

På taktila skyltar där olika våningsplan anges, så markeras aktuellt våningsplan 

med en punkt före texten och med en högre relieftext (exempelvis 1,5 millimeter 

om övrig text är 1 millimeter). 

På visuella skyltar kan man markera det aktuella våningsplanet genom att färgerna 

inverteras – man markerar våningsplanet med en svart skylt med vit text om 

övriga skyltar är vita med svart text. 

Verksamheten 

När besökaren kommer ut från hissen eller trapphuset ska det snabbt framgå 

vilken verksamhet som finns på våningsplanet. Verksamhetsskyltar ska placeras 

ovanför entrédörren och ha en textstorlek på 70–100 millimeter. Skylten ovanför 

entrédörren kompletteras med en väggmonterad skylt som kan läsas både 

visuellt och taktilt. 

Se även avsnitten ”Placering av skyltar utomhus” på sidan 49 och ”Taktila skyltar” 

på sidan 41. 

Tänk på att markera skyltarna med en ram om den ska hänga mot en vit eller 

väldigt ljus bakgrund. Det är viktigt med bra kontrast både mellan skylt och 

skylttext och mellan skylt och bakgrund. 

Röntgen 

50 

v Hiss 

korriDorer 

I korridorer används ofta skyltar som hänger ner från taket. Dessa har lämpligen 

en textstorlek på 70–100 millimeter. Nackdelen med hängande skyltar är att 

synsvaga inte kan komma nära dem. Den hängande skyltningen ska därför 

lämpligen kompletteras med informationstavlor av samma typ som används vid 

entré/våningsplan/trapphus eller med väggmonterade skyltar. Den kompletterande 

skyltningen är både visuell och taktil. 

02

korsninGar 

I korridorkorsningar är det viktigt att skyltningen är lätt att förstå och komma 

ihåg. Skyltar med pilar ska grupperas så att pilar med samma riktning placeras 

tillsammans. 

utanFör rum, hissar m m 

Skylten placeras på handtagssidan vid sidan av dörren. Annars ser man inte 

skylten när dörren är öppen. Skyltar utanför allmänna utrymmen med viss funktion 

(toalett, hiss, konferens etc.) skyltas med piktogram, relief och punktskrift. 

Arbetsrum för personal skyltas med funktion och namn och/eller ett piktogram 

eller eventuellt ett foto på personen som arbetar i rummet. 

VårDrum 

Vårdrum och salar bör skyltas med stora siffror som har tydlig kontrast mellan 

siffrans och skyltens färg och även mot bakgrunden. Skylten placeras på väggen 

så att den syns även när dörren är öppen. Lämpligen placeras skylten på samma 

sida som dörrhandtaget. Om detta är omöjligt – exempelvis vid dubbeldörrar – 

kan man komplettera även med en skylt på insidan av dörren. Denna skylt syns 

när dörren står öppen. 

Operationssal 3 

3 

Anders Thornström 

Arkivarie 

51

öVriG skYltninG/inFormation 

Mindre skyltar som innehåller flera ord, till exempel instruktioner vid en receptionsdisk, 

ska ha en textstorlek på minst fem millimeter, alltså cirka 20 punkter i Arial. 

Består informationen/instruktionen av en längre text, så ska en sammanfattning 

kunna ges i punktskrift och lättläst. 

Barnsjukhusets historia 

sedan 1859 har det funnits ett särskilt sjukhus för barn i göteborg. det första 

barnsjukhuset hade tolv sängplatser, en läkare och två sjuksköterskor. det 

låg först några år på östra hamngatan 9 och sedan i haga 1866–1909. 

barnen led av den tidens vanligaste sjukdomar – malaria, tbc, engelska 

sjukan och tarminfektioner. 

år 1909 invigdes en ny sjukhusbyggnad strax nedanför sahlgrenska 

sjukhuset (annedals-kliniken). på den tiden ansågs luften ute på landet vid 

änggårdsbergen vara särskilt hälsosam. här låg göteborgs barnsjukhus 

under flera decennier av 1900-talet. I mitten av 1950-talet inrättades barnsjukhusets 

akutavdelning som blev världens första intensivvårdsavdelning 

för barn. 

med tiden blev sjukhuset i änggården för trångt och ett nytt sjukhusområde 

planerades i östra Göteborg. Januari 1973 flyttade verksamheten vid det 

gamla barnsjukhuset från annedalskliniken till den nybyggda barnkliniken 

på östra sjukhuset. skeppet i entréhallen blev mycket uppskattat av både 

barn och personal och sågs snart som något av en symbol för barnkliniken. 

när sahlgrenska universitetssjukhuset bildades 1997 samlades all barn- 

och ungdomssjukvård i göteborgsområdet till östra. där fanns nu alla 

verksamheter som krävs för ett komplett akutsjukhus för barn. augusti 1999 

bytte barnklinikerna namn till drottning silvias barn- och ungdomssjukhus. 

drottning silvia medverkade själv vid invigningen och gav sjukhuset sitt namn. 

52

vgregion.se

Grafisk manual för Västra Götalandsregionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?