September - Västra Götalandsregionen

PPPKKKMMMCCC---nnnyyytttttt 

Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, 031-63 07 93, annika.hedelin@vgregion.se 

Redaktör: Iréne Johansson, 031-63 07 49, irene.johansson@vgregion.se 

Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum/PKMC 

Innehåll 

1 Annikas ruta 

Regionkansliet, 

405 44 GÖTEBORG 

Besöksadress: Svangatan 4 

Tel 031-63 05 00 

Fax 031-63 05 81 

pkmc@vgregion.se 

www.vgregion.se/pkmc 

2 MSB – myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

EU-möten i Sverige hösten 2009 

3-10 Utbildningar och övningar 

• Ny teknisk utrustning i Tranan och Svanen på PKMC 

• Utbildningar 2009 

• Nationella utbildningar hösten 2008 och 2009 

• Information om nya dräkter för personsanering (Äntligen skall vi få 

veta.....) 

• Kurs i nedkylning och köldskador maj 2008 

• U.N.M.E.R.T United Nations Medical Emergency Response Team 

på PKMC 

• Rapport från övningen Uusimaa 2008 

11 Smittskyddsenheten informerar 

12-19 Rapporter och andra lästips 

• Räddningsinsats och sjuktransport vid vindkraftsolyckor 

• AMBEX 2008 

• Samverkansdag med Sjuhärads krishanteringsaktörer 

• Känsökonferensen 2008 

• Expedition Robinson – läs om Per Örninges uppdrag som 

expeditionens läkare 

• Det robusta sjukhuset – ny utgåva 

• KBM:s utbildningspaket för kommuner och landsting 

• Vad kan Sverige lära från kriser utomlands? 

• Evacuation of tsunami victims to Sweden: Experiences of 

the use of a corporate jet aircraft 

• Mer från ”Husmoderns hemkurer och goda råd samt juridiska råd för 

hemmet” från1938 

Nästa nummer av PKMC-nytt 

utkommer i mitten på december 

Annikas ruta 

Under sommaren har det inträffat några större allvarliga 

trafikhändelser i Västra Götaland, den mest 

omfattande i närheten av Strömstad den 25 juli med 

26 skadade. Räddningsarbetet fungerade bra. Från 

sjukvården var ambulanssjukvården i Bohuslän och 

gränskommunerna i Norge, Uddevalla sjukhus, 

Strömstads sjukhus och Fredrikstads sjukhus i Norge 

inblandade. Regional tjänsteman i beredskap hade 

kontakt med berörda sjukhus och var behjälplig med 

fördelning av skadade till de olika sjukhusen. Insatserna 

fungerade bra. 

Exakt ett år efter händelsen på Lisebergs bergbana 

inträffade en ny, denna gång med attraktionen 

”Regnbågen”. Ett 30-tal personer omhändertogs, 

varav ett 20-tal hade skador av varierande grad. 

Även PKL (psykologisk-psykiatrisk katastrofledning) 

aktiverades. Räddningsarbetet fungerade mycket bra 

och skadeplatsen var tömd på skadade inom 90 

minuter. En rapport har sammanställts och kommer 

i dagarna att läggas ut på vår hemsida 


Under sommaren har många stora och små evenemang 

av olika slag genomförts som t ex festivaler, 

karnevaler och konserter. Planeringen inför dessa är 

grunden för ett säkert genomförande. Beredskap har 

funnits inom sjukvården för att kunna ta hand om de 

drabbade på ett professionellt sätt om något oönskat 

inträffar. Årets evenemang har genomförts med stor 

publik och varit folkfester på de flesta orter. 

Under augusti har vi drabbats av flera avbrott i SOS- 

trafiken där några gällt hela landet. Vid avbrotten har 

den regionala medicinska katastrofledningen funnits 

”stand by” för att med kort varsel kunna förhöja beredskapsläget. 

Verksamhetschefen från ambulansen 

SU fanns på plats på SOS-Alarm och vi informerades 

kontinuerligt om händelseutvecklingen. Flera utredningar 

av det inträffade kommer att genomföras. 

Höstens utbildningar och övningar har redan börjat. 

Aktuella aktiviteter finns på vår hemsida 


Om nästa års utbildningar och utbildningskatalogen 

för 2009 kan du läsa på sidan 3-4. 

Annika Hedelin 

Beredskapschef 

September 2008 

PKMC-nytt september 2008 1

MSB – Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap 

I slutet av juni presenterade MSB-kommittén 

hur den nya myndigheten kommer att organiseras. 

Nu samlar man allt från vardagliga 

händelser till katastrofer och krishantering 

inom en myndighet. MSB kommer att organiseras 

i fem avdelningar och två skolor med 

huvuddelen av verksamheten förlagd till 

Karlstad och Stockholm. 

Lokaliseringsort 

för avdelningschef 

Avdelningen för risk- och 

sårbarhetsreducerande arbete Karlstad 

Avdelningen för utbildning, 

övning och beredskap Karlstad 

Avdelningen för samordning 

av resurser Stockholm 

Avdelningen för utvärderande 

och lärande Stockholm 

Avdelningen för verksamhetsstöd 

Karlstad 

Strategisk ledningsfunktion Stockholm 

En avdelning kan ha verksamheter på flera orter. 

Räddningsskolorna i Revinge och Sandö finns 

kvar, medan skolorna i Skövde och Rosersberg 

inte kommer att tillhöra den nya myndigheten. 

En särskild förhandlare är utsedd att 

utreda framtiden för dessa två skolor. 

Styrelsen för psykologiskt försvar, Statens 

Räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten, 

som idag har ca 1 100 anställda, läggs 

ner den 31 december 2008. MSB inrättas den 

1 januari 2009 och kommer att ha mellan 700- 

800 anställda. 

Läs mer på https://www.sou.gov.se/msb 

EU-möten i Sverige hösten 2009 

Förberedelser för 2009 års EU-möten i Sverige 

har nu påbörjats. Sverige är ordförande under 

perioden 1 juli – 31 december 2009. 

Följande EU-möten kommer att genomföras i 

Göteborg: 

25-26 sept Finansministermöte 

28-29 sept Försvarsministermöte 

12 okt (prel) Utbildningsministermöte 

EU-möten kommer också att hållas i 

Stockholm, Växjö, Jönköping, Malmö, Umeå 

och Åre. 

Samverkansmöte har genomförts mellan 

Västra Götalandsregionen, Stockholms läns 

landsting och Landstinget Kronoberg, där vi 

bl a diskuterat sjukvårdens beredskap inför 

de olika mötena. 

För Västra Götalandsregionen kommer vi från 

och med årsskiftet 2008/09 att intensifiera 

planeringen i samarbete med bl a 

polismyndigheten i Västra Götaland. 

Frågor besvaras av 

annika.hedelin@vgregion.se 


Ny teknisk utrustning i Tranan och Svanen på PKMC 

Konferenslokalerna är pedagogiskt 

utformade/utrustade med 

möjlighet till alla tänkbara sittningar 

och flexibla lösningar. 

Vid behov går det att slå samman 

Tranan och Svanen genom 

att öppna upp skiljeväggen. 

Vi har i höst kompletterat med 

fast takmonterade datorkanoner 

med bildväxlingsfunktion och 

Utbildning 2009 

Utbildningar och övningar 

Nästa års utbildningar inom det katastrofmedicinska 

området sammanställs nu i PKMC:s utbildningskatalog 

för 2009. Önskemål/behov från sjukhus, 

primärvård och nationella inriktningsbeslut ligger till 

grund för innehållet. 

Katalogen kommer inte att tryckas på det sätt som vi 

tidigare gjort, utan kan skrivas ut från vår hemsida 

www.vgregion.se/pkmc från mitten av oktober. 

Observera att justeringar av innehåll och utbildningsdatum 

kan förekomma. Senaste informationen 

finns alltid på vår hemsida! 

Socialstyrelsen har nu beslutat om en utbildningsmodell 

som skall användas i hela landet. Detta 

innebär bl a för Västra Götalandsregionen att vi får 

ändra benämningen på vissa kurser. Den gamla 

benämningen kommer i 2009 års utbildningskatalog 

att anges inom parentes efter varje kursrubrik. 

Socialstyrelsen kan ställa krav på den utbildning 

som finansieras med statsbidrag. 

En annan förändring är att det kommer att krävas 

grundutbildning i katastrofmedicin för att få delta i 

fördjupningskurser av olika slag. På den anmälningsblankett 

som skall användas finns därför 

utrymme för ”tidigare genomgångna kurser/ 

utbildningar inom ämnesområdet” 

Anmälan skickas till utbildningsassistent anne- 

marie.engstrom@vgregion.se alternativt PKMC, 

Regionens Hus, 405 44 Göteborg, fax 031-63 05 81 

möjlighet till en gemensam 

presentation på båda dukarna. 

Video, DVD och ljudanläggning 

finns i båda salarna. I Tranan 

finns dessutom TV och trådlösa 

mikrofoner (handmikrofon och 

mygga). 

Under hösten räknar vi med att 

konferensdeltagare kan få tillgång 

till Internet också via 

trådlöst bredband och möjlighet 

till utskrift på lokala skrivare. 

Whiteboards finns nu uppsatta 

på samtliga väggar. 

För bokning, ta kontakt med annemarie.engstrom@vgregion.se 

Socialstyrelsens utbildningsmodell 

Utbildning, träning och övning inom det 

katastrofmedicinska området bedrivs på olika 

nivåer: 

Nationellt 

Genomförs på utbildningscentra i katastrofmedicin på 

uppdrag av Socialstyrelsen. PKMC är ett av dessa 

centra. Det nationella kursutbudet finns tillgängligt på 

http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/krisberedskap 

Anmälan till nationella kurser skall alltid skickas 

till PKMC för godkännande och prioritering. 

Regionalt 

PKMC genomför regionala utbildningar enligt 

kurskatalog. 

Lokalt 

Genomförs lokalt på sjukhus och inom 

primärvården. 

Utbildare 

Socialstyrelsen har fastställda krav på 

utbildare/lärare inom ämnesområdet. PKMC 

ansvarar för att utbildare/lärare har den kompetens 

som krävs samt att de kontinuerligt fortbildas. 

Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se 


Nationella utbildningar hösten 2008 och 2009 

PKMC är, genom koppling till Göteborgs universitet, 

ett av Socialstyrelsens kunskapscentra i 

katastrofmedicin. Det innebär bland annat att vi 

anordnar vissa nationella kurser på uppdrag av 

Socialstyrelsen och Göteborgs universitet. 

Hösten 2008: 

Vidareutbildning för beredskapssamordnare på 

regional och lokal nivå inom landstinget; 

29 september - 1 oktober, 3 dagar 

Handledarutbildning skyddsdräkt; 

24-26 november, 6 st halvdagsutbildningar 

2009: 

Medicinskt omhändertagande vid RN-händelser – 

grundkurs; 20-22 april, 3 dagar 

Medicinskt omhändertagande på vårdenhet – 

Farliga ämnen; 5-9 oktober, 5 dagar 

Vidareutbildning för beredskapssamordnare 

på regional och lokal nivå inom landstinget; hösten, 

3 dagar 

Kursbeskrivningar finns på Socialstyrelsens hemsida: 

www.socialstyrelsen.se/krisberedskap 

För mer information, kontakta 

birger.kollberg@vgregion.se 

Äntligen skall vi få veta vad som döljer sig bakom skynket. 

Det har sedan lång tid varit känt 

att den gröna dräkt som är avsedd 

att användas av sjukvårdspersonalen 

vid personsanering 

skall bytas mot något nytt. 

De fem myndigheterna, Socialstyrelsen, 

Rikspolisstyrelsen, 

Räddningsverket, Tullverket och 

Kustbevakningen har gemensamt 

arbetat med regeringsuppdraget 

att ta fram en kravspecifikation 

och ett upphandlingsunderlag för 

en ny skyddsdräkt. 

I kravspecifikationen angavs att 

den nya dräkten skall utgöra ett 

personligt skydd som snabbt kan 

tas på och skydda användaren 

mot farliga ämnen. 

Till skillnad mot den ”gamla gröna 

dräkten” kan den nya dräkten 

användas utanpå ordinarie arbetseller 

utryckningskläder inkl. skor, 

som är anpassande efter klimat 

och årstid. 

En annan mycket positiv fördel 

med den nya dräkten är att den 

tar upp så litet förvaringsutrymme 

eftersom den är av engångstyp 

och vakuumförpackad. Dräkten 

finns bara i en storlek av typen 

”one size fits all”, vilket 

underlättar lager- och övrig förrådshantering. 

Till skillnad mot 

den gamla gröna dräkten, som 

var av overall-modell, är den nya 

dräkten tvådelad. Byxorna har 

integrerade skoskydd, vilket 

innebär att inga utrymmeskrävande 

förråd med extra stövlar 

behövs. 

Dräkten för hälso- och sjukvårdspersonal 

skall användas vid 

omhändertagande av kontaminerade 

patienter och sanering av 

dessa i skadeområdets varma 

zon och i mobila såväl som 

permanenta saneringsenheter. 

Arbetet med personsanering av 

skadade innebär att personal 

lyfter bårar och skadade personer, 

att de sträcker sig över en 

bår och att saneringsarbetet 

utförs i lokaler med begränsat 

utrymme. Detta ställer krav på 

dräkten vad gäller rörelsefrihet 

men den får samtidigt inte vara 

så stor att det finns risk att perso- 


nalen fastnar i utrustningen och 

dräkten riskerar att slitas sönder. 

Ambulanssjukvårdens personal 

kommer att använda skyddsmask 

90 som andningsskydd till den 

nya skyddsdräkten. Resultatet av 

detta blir att den kompletta 

skyddsutrustningen tar mycket 

liten plats och kan därmed alltid 

ingå som standardutrustning i 

fordonen. Att nu få möjlighet att 

alltid kunna vara beredd att agera 

vid en oförutsedd händelse med 

farliga ämnen innebär en förbättring 

av arbetsmiljön och ökar 

personalens säkerhet. 

Övrig hälso- och sjukvårdspersonal 

kommer även i fortsättningen att 

använda andningsskyddet från 

”den gröna dräkten” som består av 

huva med tillhörande batteridriven 

fläkt och två filter 100. 

Utbildning om den nya dräkten 

Socialstyrelsen kommer att inbjuda 

till en nationell utbildning 

för de lokala handledarna/ 

utbildarna, som i sin tur skall 

utbilda egen personal. Denna 

satsning görs av Socialstyrelsen 

för att därmed säkerställa 

sjukvårdshuvudmännens förmåga 

att utbilda den hälso- och 

sjukvårdspersonal som skall 

använda skyddsdräkten inom 

såväl ambulanssjukvården som 

vårdenheter. 

Planera in och reservera tid för 

något av nedanstående kurstillfällen. 

Alla kurser äger rum på 

PKMC, Svangatan 4 i Göteborg. 

Officiell inbjudan kommer inom 

kort. 

Kursdatum: 

Kurs 1 fm 24 november 2008 

Kurs 2 em 24 november 2008 





För ytterligare information, kontakta 

gib.ahlen@vgregion.se 

Kurs i nedkylning och köldskador I Lökeberg 28 – 30 maj 2008 

Kursen om nedkylning och 

köldskador hölls på Lökebergs 

konferenshotell och i dess 

närmiljö. Den varade i tre dagar, 

och var blandad med teori och 

praktiska övningar. 

Utbildningen är indelad i olika 

avsnitt där man får lära sig 

epidemiologi, patofysiologi och 

olika åtgärder och behandlingsmetoder 

prehospitalt och 

hospitalt kring hypotermi, lokala 

köldskador och drunkning. I de 

praktiska momenten fick kursdeltagarna 

sedan omvandla 

teoretiska kunskaper till praktiskt 

handlande och trots en 

värmebölja som gjorde att det 

inte var så kallt fick man känna 

på att man ändå kan bli nedkyld. 

Kursdeltagarna kom från spridda 

verksamheter inom Västra 

Götalandsregionen men även 

från andra delar av Sverige. 

Ytterligare information lämnas av 

johan.aremyr@vgregion.se 


U.N.M.E.R.T 

United Nations Medical Emergency Response Team på PKMC 

I mitten av juni genomfördes för 

första gången en gemensam 

utbildning för medicinskt 

sakkunniga inom olika FN-organ. 

Planeringen startade redan 2006 och 

under en vecka ägnade sig deltagarna bl a 

åt en 3-dagars MIMMS-kurs, diskussioner 

och information om FN-arbete. 

Syftet med utbildningsveckan var ett behov 

av samordnad sjukvård inom FN och 

att ta fram förslag på utvärderingssystem. 

Kursen genomfördes av PKMC på 

uppdrag av Räddningsverket. Deltagarna 

kom från bl a USA, Kanada, Etiopien, 

Italien, Schweiz, Indien, Kenya, Libanon 

och Frankrike. 

Utvärderingen av MMMS-kursen var 

mycket positiv och diskussioner pågår om 

att rekommendera denna utbildning som 

FN- och WHO-standard. Se också 

tackbrevet på nästa sida. 

Ytterligare information lämnas av 

annika.hedelin@vgregion.se 

Kursdeltagare, instruktörer och arrangörer utanför PKMC på Svangatan 4 



Rapport från Uusimaa 2008 

Övningen Uusimaa 2008 

genomfördes av den finska 

krishanteringsmyndigheten, 

räddningstjänster i Helsingforsområdet 

och Natos civila 

del (EADRCC). 

Scenariot var att Helsingfors med 

omnejd hade drabbats av svåra 

översvämningar på grund av 

kraftiga åskväder och skyfall. 

Ovädret medförde ett antal större 

bränder, skred där personer blev 

instängda och kemikalier som 

läckte ut i vattnet. 

I övningen har Östersjöns yta stigit 

med 2 meter över det normala och 

den kritiska infrastrukturen i södra 

Finland slagits ut i stor skala. Alla 

nationella räddningsresurser var 

sysselsatta med att lindra förödelsen 

så Finland begärde hjälp av 

internationella räddningsformationer 

för att kunna hantera situationen 

i Helsingforsregionen. 

Syftet var att öva sig på att ta emot 

och använda internationell hjälp, 

träna nationell samordning och 

räddningsverksamhet vid omfattande 

olyckor, framförallt när det 

gällde översvämningar. Uuismaa 

2008 skulle också lyfta fram den 

finländska räddningstjänstens 

kompetens men också kunnande 

att ordna övningar. Dessutom var 

övningen en del av det aktiva samarbetet 

inom partnerskap för fred 

och Nato. 

Camp under uppbyggnad 

Övningen leddes av inrikesministeriets 

räddningsavdelning under 

Räddningsinstitutet/Krishanteringscentrets 

ansvar. Nationell ledare 

var räddningsöverdirektör Pentti 

Partanen. 

Sammanlagt deltog ca 1 100 

personer från 25 länder. 

Charlotta Johansson och jag, Tina 

Hofeldt, representerade SÄS/ 

Borås. Ytterligare tre personer kom 

från sjukvården nämligen två sjuksköterskor 

från MAS, Malmö, och 

en ambulanssjuksköterska från 

Norrland. Från Sverige kom dessutom 

16 man från räddningstjänster 

på olika orter i Sverige. En 

kvinna från Räddningsverket var 

också med i teamet så sammanlagt 

var vi 21 personer förutom 

teamledarna. 

Dag 1 

Vi utgick från Skövde och åkte 

sedan vidare till Stockholm för att 

sammanstråla med övriga deltagare. 

Där fick vi en genomgång 

av klädkoder, uppträdande och 

allmän information om kommande 

övningsvecka. Samtliga deltagare 

skulle använda Räddningsverkets 

kläder fr o m utresan till Finland. 

Dag 2 

Vi byggde vår camp under ledning 

av Frank som var skicklig på tältuppsättning. 

Vi delade campen 

med de norska deltagarna och 

förberedde ett tält till 

dem eftersom de 

skulle anlända först 

på söndagen. 

Därefter var det 

ytterligare genomgång 

av den 

kommande övningen. 

Dag 3 

Söndagen inleddes 

med studiebesök på 

Helsingfors räddningstjänst. 

Vi fick 

information om deras 

räddningstjänstorganisation och 

ambulansverksamhet, som ligger 

under den kommunala räddningstjänsten. 

Det finns akutbil 

som bemannas dygnet runt av 

läkare och sjuksköterskor som är 

anställda på räddningstjänsten. 

Efter studiebesöket var det dags 

för en utflykt till Sveaborgs sjöfästning 

där vi fick höra historien 

om denna vackra ö. Sjöfästningen, 

som är uppförd på sju öar, är ett 

internationellt monument och en av 

Finlands nationalskatter! 

Sveaborg har varit en del av 

konungariket Sverige och som en 

påminnelse om den ryska tiden 

på 1800-talet är kanonerna på 

Gustavssvärds vallar fortfarande 

riktade mot väster. Idag är 

Sveaborg en stadsdel bestående 

av 900 invånare. 

Dag 4 

Nu påbörjades förberedelserna 

inför övningen. Vi testade vår medhavda 

utrustning och två containrar, 

en för sanering och en för 

kemdykarna, kördes fram. 

Vi fick prova på att bygga ett par 

olika varianter av saneringsanläggningar 

som vi kom att kalla ”stora 

linen” och ”lilla linen”. Flera av 

deltagarna hade aldrig varit med 

om att sätta upp någon liknande 

mobil saneringsanläggning eller 

ens arbetat prehospitalt. Mycket 

nyttigt kom fram under denna 

planeringsdag. 

Det tog i stort sett hela dagen att få 

fram en bra saneringsanläggning/ 

struktur/organisation som samtliga 

var villiga att acceptera och arbeta 

med. Vi skulle sanera både 

kemdykare och kontaminerade 

drabbade personer. 

De norska deltagarna var väldigt 

intresserade av vårt arbete och jag 

fick uppdraget att presentera vår 

organisation för dem. I Norge 

köpte man för några år sedan ett 


Övning på den lilla linen tillsammans med ryssar 

antal Cargo-vagnar för sanering. 

Sådana har vi ju i Sverige också, 

men de håller på att avvecklas mer 

eller mindre. Vi diskuterade våra 

erfarenheter om just Cargo-vagnen 

och de var imponerade av hur 

långt vi hade kommit med utbildning 

och uppbyggnad av saneringspersonal 

inom sjukvården. I 

Norge är det civilförsvaret som 

ansvarar för sanering och någon 

sjukvårdspersonal finns inte med. 

Dag 5 och 6 

Under de två övningsdagarna var 

vi ute på fyra olika uppdrag, bl a ett 

i oljehamnen i Helsingfors där en 

oljecistern hade börjat läcka och 

flera personer i området hade 

skadats. De ryska och svenska 

kemdykarna fick gå in i området 

och hämta ut de skadade, som 

sanerades och skickades vidare till 

ett fältsjukhus som var uppställt en 

bit ifrån. Det gick som på löpande 

band med många skadade och 

kemdykare som var inne i det 

olycksdrabbade området flera 

omgångar. 

Under första övningsdagen samarbetade 

vi med ett portugisiskt 

fältsjukhus. Sjukvårdspersonalen 

prioriterade skadade och drabbade 

och tog sedan emot dem efter 

sanering. Detta föll mycket väl ut 

och var ett uppskattat samarbete! 

Andra dagen och sista övningen 

fick det svenska saneringsteamet 

agera fullt ut både med prioritering 

och medicinskt omhändertagande. 

Planeringen inför 

övningen var inte att 

vi skulle ha det medicinska 

ansvaret, men 

det blev en lämplig 

uppgift eftersom vi 

var fem sjukvårdspersonal 

med. Jag 

fick det medicinska 

ansvaret i avtransportdelen 

och informationsansvaret 

till 

den finska ledningen 

på övningsplatsen. 

En mycket lärorik uppgift… 

Dag 7 

Dags att bryta campen och packa 

ihop inför hemresan. Dagen 

ägnades för övrigt åt utställningar 

och uppvisningar som vi tog del av. 

Vi fick mycket goda betyg av 

övningsledningen och hade gjort 

ett mycket bra intryck. När de fick 

information av våra teamledare att 

vi hade träffats för första gången 

på fredagen och övade på tisdagen 

blev de ännu mer imponerade 

av vår samarbetsförmåga. 

Dag 8 

Teamledarna informerade om att vi 

skulle få åka till Frankrike på 

ytterligare en internationell övning 

med detta team i november 2008. 

Då ska vi öva på skarpa kemikalier. 

Innan dess ska utbildning i 

sanering genomföras och sjukvården 

ska förhoppningsvis få sin 

nya saneringsdräkt till dess. 

Reflektioner: 

Lotta: -Det har varit väldigt 

intressant, roligt och lärorikt. För mig 

har det varit en otrolig upplevelse att 

få delta i en sådan här stor övning. 

Tina: -Håller med ovanstående 

talare! Något av det absolut roligaste 

jag gjort. Lärt mig massor bl a att vår 

dräkt idag är väldigt sårbar, framför 

allt huvan. Efter 10 minuter gick 

fästet till slangen på huvan sönder 

och jag fick ta räddningsverkets vita 

tvådelade saneringsdräkt och 

skyddsmask 90 i bruk. 

Jag ställer mig också frågan varför 

sjukvården inte får samma skyddsmask 

som ambulanssjukvården? 

Visst, huvan är bekvämare men 

enkelheten i skyddsmasken måste 

bara beaktas. Kanske blir det 

nästa steg i utvecklingen av vår 

skyddsutrustning. 

Det tar trots allt mindre tid att få på 

sig ett tvådelat ställ och skyddsmask 

i stället för huva och fläktpaketet… 

På nästa sida följer Tinas 

synpunkter från övningen som 

skickats till teamledare Leif 

Hylander: 

Räddningstjänstens gula ”kostymer” 


Bli bättre på/missat: 

Organisation av saneringsområdet 

borde gås igenom innan man 

sätter igång, dvs hur det från 

början är tänkt med saneringsutrustningen, 

hur tältet ska stå osv. 

Detta är lämpligt att rita upp på 

Whiteboard eller med hjälp av 

figurer. Redan där kan man se 

eventuella brister eller hur det kan 

se ut, vilket gör det överskådligt att 

omsätta i praktisk tillämpning. 

Innehållet i sanerings- och 

kemcontainern bör också gås 

igenom innan praktisk övning. 

Saknar: 

I stället för de korgar som man 

fäster i distansrören i saneringsdelen, 

kan man använda trådkorgar 

att hänga upp dem i. Skaffa 

krokar som passar rören och häng 

sedan trådkorgarna där. Då blir det 

enklare att nå svampar och saxar. 

Det är praktiskt att ha tvål i stora 

"ketchupflaskor" som fästes med 

Dreamteam!!! Uusimaa 2008 

kedjor i röret från taket, vilket gör 

det lättare att greppa tvålen. 

Mindre flaskor vill gärna slinka ur 

handen och man vet inte vart de 

tagit vägen. Lagom stora svampar 

är också en viktig detalj. 

Nöjd med: 

Det mesta!!!! var över lag 

välorganiserat. Det märks att teamledarna 

trivs ihop och har arbetat 

mycket tillsammans. Det ger de 

övriga deltagarna förtroende och 

skapar engagemang. 

Vi fick mycket utrymme för kreativitet. 

Förslag på förbättringar togs 

emot väldigt positivt. 

Andra arbetsmetoder: 

Hänvisar till första kommentaren. 

Teoretisk genomgång av anläggningen 

och organisationen för att 

sedan gå över till praktiska 

moment gör det lättare att "sy i 

hop" allt. 

Utveckla det vi har: 

Ja, det måste alltid göras! 

Framförallt måste detta team få 

träffas om det inte blir övningar på 

ett tag. Då kan man gå igenom 

nyheter, presentera övningar eller 

vad andra kommit fram till osv. Det 

är också värdefullt att inventera 

eventuella behov av utbildning, 

något som säkert kan genomföras 

lokalt och då till ett lägre pris än 

vad det förmodligen skulle kosta 

om vi alla ska ses någonstans i 

Sverige... 

Utveckling lär vi ju få när vi nu 

får åka till Frankrike och öva på 

skarpa kemikalier!! 

Charlotta Johansson 

Undersköterska/saneringsinstruktör 

SÄS/Borås 

charlotta.a.johansson@vgregion.se 

Tina Hofeldt 

Beredskapssamordnare 

AVC, SÄS/Borås 

tina.hofeldt@vgregion.se 


Sommaren har varit relativt lugn ur 

smittskyddssynpunkt, inga större 

utbrott av tarmsmittor även om vi 

som alltid ser en ökning av dessa fall 

under sommarmånaderna. Pandemiplaneringen 

fortgår och under 

hösten kommer en övning med 

distribution av anti-virala läkemedel 

från Socialstyrelsens beredskapslager 

att göras i Västra Götaland. Insamlandet 

av och arbetet med lokala 

pandemiplaner fortsätter. 

Meningokocker 

I Alingsåstrakten har sedan juni 

månad sammanlagt fyra fall av 

meningokocksjukdom inträffat, varav 

en patient avlidit. Meningokocker 

sprids genom direktkontakt eller 

droppsmitta av saliv. Inkubationstiden 

(tiden mellan smitta och insjuknande) 

är vanligen 2-3 dagar, 

ibland längre. Meningokocken är en 

luftvägsbakterie och övergående 

bärarskap utan sjukdom eller symptom 

är vanligt. Hos ett mycket litet 

antal individer kan bakterien bli 

invasiv och orsaka hjärnhinneinflammation 

och blodförgiftning. 

Fokala infektioner som lunginflammation, 

ledinfektion, öroninflammation 

eller struplocksinflammation kan 

förekomma. Det är endast ett 

mycket litet antal av dem som kommer 

i kontakt med bakterien som blir 

sjuka. Bakterien behandlas med 

antibiotika. Det är viktigt att söka 

sjukvård tidigt i sjukdomsförloppet så 

att behandling snabbt kan sättas in. 

Meningokocksjukdom skall anmälas 

enligt smittskyddslagen. Smittspårning 

sker runt varje fall och för de tre 

första fallen har inget epidemiologiskt 

samband kunnat påvisas. Detta 

bekräftas också av typningen av 

bakterierna som visar att det rört sig 

om tre olika stammar. För det fjärde 

fallet kan det finnas en epidemiologisk 

koppling till fall 3. Vid ett konstaterat 

fall ges antibiotika i förebyggande 

syfte till närkontakter, huvudsakligen 

familjemedlemmar, för att 

Smittskyddsenheten informerar 

förhindra vidare sjukdom och smittspridning. 

Det finns vaccin mot vissa 

typer av meningokocker, men inte 

mot den typ som är vanligast förekommande 

i Sverige, grupp B. I de 

aktuella fallen förekommer både 

grupp B och grupp C. 

Det är anmärkningsvärt att fyra fall 

av meningokocksjukdom inträffat 

under några månader. Under de 

senaste åren har det rapporterats 

mellan 6 och 12 fall per år i hela 

Västra Götaland. Fortsatt är det 

mycket viktigt att sjukvården i Västra 

Götaland har en ökad vaksamhet för 

meningokocksjukdom. 

Tuberkulos 

På 70-talet slutade vi med allmän 

vaccination mot tuberkulos i Sverige. 

Risken att insjukna bedömdes som 

mycket låg, vaccinet gav varierande 

skyddseffekt och gav också upphov 

till en del biverkningar. Ju mindre 

nytta man har av ett vaccin desto 

mindre blir också acceptansen för 

biverkningar. Sedan dess har tuberkulosfallen 

ökat i Sverige. Detta 

beror naturligtvis på en ökad rörlighet 

av människor till och från 

områden där tuberkulosförekomsten 

är hög. Resistensproblemen ökar 

vilket medför att man inte kan behandla 

alla fall. Det är mycket viktigt 

att vi inte glömmer bort denna diagnos 

vid utredning av lungbesvär 

som hosta och allmänna symtom 

som trötthet och viktnedgång. Vi har 

under de senaste åren haft flera fall 

där patienten sökt vård under en tid 

utan att diagnos har kunnat fastställas 

och under den tiden har 

patienten utsatt flera personer för 

smitta. Följande exempel illustrerar 

hur många personer som kan bli 

involverade i en sådan utredning. 

På våren 2007 insjuknar en tidigare 

frisk gymnasieelev med rethosta. 

Trots upprepade kontakter med 

sjukvården inklusive lungröntgen 

dröjer det nästan ett år innan dia- 

gnosen fastställs. Under denna tid 

har patienten fått upprepade antibiotikabehandlingar 

och hostmedicin. 

Tyvärr uppstår i vissa fall denna typ 

av ”sjukvårds-delay” som är olyckligt 

ur flera aspekter, Förutom lidandet 

för patienten med risk för utveckling 

av svår lungskada finns också en 

smittsamhetsaspekt. Lungtuberkulos 

smittar via upphostningar där risken 

för smitta är störst hos dem som 

under lång tid är nära i miljön, dvs 

det som vi kallar hushållskontakter. 

I detta fall resulterade den utredning 

med smittspårning/miljöutredning, 

som alltid utförs vid lungtuberkulosfall, 

i att 64 personer bedömdes ha 

utsatts för så stor smittrisk att de fick 

undersökas på lungmottagning. 

Miljöutredningar tar mycket tid, 

undersökningar med PPD samt 

lungröntgen är kostsamma och för 

de som undersöks uppstår självklart 

oro över om smitta skett eller ej. 

Vid denna miljöutredning konstaterades 

att tre personer blivit smittade 

(vid undersökningen symtomfria, s k 

latent tuberkulos) och fick behandling. 

Tolv personer bedömdes som 

möjligen smittade och kommer att 

följas två år på lungmottagning. 

Övriga bedömdes osmittade. 

Under denna stora utredning samarbetade 

lungklinik, infektionsklinik, 

skola med rektor och skolsköterska 

samt smittskyddsenheten där, förutom 

rena sjukvårdsinsatser, flera 

informationsmöten med skola samt 

sociala kontakter skedde. 

Ann Söderström, 

Smittskyddsläkare 

ann.soderstrom@vgregion.se 

Birgitta Arnholm, 

Bitr smittskyddsläkare 

birgitta.arnholm@vgregion.se 


Rapporter och andra lästips 

Räddningsinsats och 

sjuktransport vid vindkraftsolyckor 

Länsstyrelsen initierade en träff med personer från 

organisationer som direkt berörs av olyckor som 

inträffar i ett vindkraftverk eller i dess närhet. Av 

denna anledning fick PKMC en inbjudan till en första 

träff den 30 maj. Annika Hedelin bad mig att delta 

för att diskutera vad vi idag vet om arbetet med 

dessa frågor. Med fanns också två representanter 

från arbetsmiljöverket (AMV). Dessa, som båda kom 

från Göteborg, har ett nationellt uppdrag att arbeta 

med frågan utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. 

Utvecklingen visar på att antalet vindkraftverk 

kommer att utökas i snabb takt. AMV presenterade 

internationell statistik som uppvisade ett ökat antal 

olyckstillbud vid arbete med vindkraftverk. Svensk 

statistik saknas. 

Mötet resulterade i att alla var överens om att vi 

måste arbeta vidare med frågan utifrån våra olika 

ansvarsområden. För sjukvårdens del handlar det 

t ex om: 

Hur ser avtalen ut mellan kommunal 

räddningstjänst och sjukvården? 

Vem ansvarar för vad? 

Var finns det kompetens som kan arbeta på 

höga höjder? 

Vad gäller om vindkraftverket står i havet? 

Ett nytt möte planerades efter sommaren och fram 

till dess skall vi inom respektive område ha förankrat 

arbetet "hemma" och undersöka vilken kunskap vi 

förfogar över och hur avtalen ser ut idag. 


agneta.anderssonnero@vgregion.se 

AMBEX 2008 

AMBEX är ett forum för prehospital sjukvård som 

årligen arrangeras i Harrgoate, England, med två 

utställningsdagar och tre dagar med konferensprogram. 

AMBEX har under flera år varit den största 

utställningen i England. Årets AMBEX var enligt vår 

uppfattning mycket mindre än tidigare och det fanns 

inte så mycket ”nyheter” att titta på. AMBEX ger 

dock fortfarande ett bra tillfälle att träffa representanter 

för organisationer och företag från hela 

världen. 

Utställningen var fokuserad på ambulanscyklar, som 

idag finns bl a på Heathrow flygplats och i York. 

Intresset för dessa cyklar är stort bl a för att de 

snabbt kan få fram medicinska resurser vid publika 

evenemang, stora folksamlingar och på platser med 

smala gränder. 

En tanke kan vara att vi i Västra Götalandsregionen 

införskaffar ett par ambulanscyklar som kan lånas ut 

till ambulanssjukvården vid t ex större publika 

evenemang, på öar etc. 

Cyklarna är försedda med blåljus, flera väskor för 

medicinsk utrustning m m. För första gången såg vi 

också ett nytt utryckningsfordon ”JOURHAVANDE 

PRÄST”! 

Vill du veta 

mer om 

utställningen 

kontakta 

per.ortenwall 

@vgregion.se 

eller 

annika.hedelin 

@vgregion.se 


Samverkansdag med Sjuhärads 

krishanteringsaktörer 

Ett arbete med att få en välfungerande organisation 

vid en extraordinär händelse har 

pågått i Sjuhäradskommunerna under året. 

Resultatet av detta arbete presenterades 

den 14 augusti under en dag i Borås. 

Presentationen genomfördes i Pulsens lokaler och 

hade samlat uppemot 100 personer. Där fanns 

representanter från berörda kommuner, länsstyrelsen, 

Västra Götalandsregionen, polisen, trossamfund, 

frivilligorganisationer m fl. 

Dagen inleddes med att kommunstyrelsens ordförande 

i Borås, Ulrik Nilsson, hälsade välkommen. 

Hans anförande genomsyrades av hur viktigt det är 

med god planering och menade att tänkandet är en 

generalrepetition av hur vi hanterar en händelse. 

Nästa talare var en representant från E.ON som 

beskrev arbetet före och efter Gudrun. Han hade 

arbetat i 34 år och det längsta elavbrottet innan 

Gudrun hade varat i fem dagar. Under Gudrun 

sträckte sig elavbrottet som mest över 38 dygn och 

man hade inte kunnat föreställa sig vad som skulle 

kunna hända. Som en av de viktigaste lärdomarna 

lyfte han fram betydelsen av information och kommunikation 

i krisarbetet. 

Telia/Sonera kunde också dela in sitt arbete i före 

och efter Gudrun. De har arbetet mycket med informationsvägar 

och ”öronmärkta” informationspersoner 

efter Gudrun. För att förbättra informationen har 

de nu byggt upp sin verksamhet genom att ha lokala 

kontakter och en organisation som till vardags även 

skall fungera vid en kris. 

Efter dessa framföranden presenterade 

säkerhetssamordnarna i Sjuhärad en arbetsmetod 

för hur de skall fungera vid en extraordinär 

händelse. Man har tänkt att det skall finnas ett 

Sjuhärads krishanteringsråd för planering och 

övning. Om detta råd även skall fungera operativt 

var inte riktigt klart ännu. 

Dagen avslutades med att det tänkta krishanteringsrådet 

fick ta ställning till en fiktiv händelse. Scenariot 

var ett planerat elavbrott av Vattenfall i 4-6 timmar. 

Krishanteringsrådets uppgift var att fundera över vad 

detta skulle innebära för den egna organisationen. 

Några exempel på svar från deltagarna i krishanteringsrådet: 

SJ: Tågen skulle stå stilla, informationstavlorna 

skulle vara släckta 

Telia/Sonera: Fast och mobil telefoni berörs inte 

då det finns batterier som klarar upp till 6 timmar. 

Primärvården: Det viktigaste är att få ut information 

till medborgarna 

Frivilligorganisationerna är ”händer och fötter”. 

Kan få ut information till kommuninnevånarna. 

Som representant för PKMC deltog Agneta Nero, 

som betonade vikten av att vi kan och förstår organisationen 

i kommunen både för planering av våra 

verksamheter men framför allt vid inträffade händelser 

i det operativa arbetet. 



Känsökonferensen 2008 

Den årliga Känsökonferensen genomfördes i år 

den 20 och 21 augusti. Konferensens syfte är att 

bygga upp och bibehålla ett krishanteringsnätverk 

för Göteborgsregionen. 

Konferensen har sedan starten 2005 genomförts på 

Känsö, som är en försvarsägd ö i Göteborgs yttre 

skärgård. Vid årets möte deltog över 100 personer 

från olika organisationer. Från PKMC deltog Martin 

Wahl och Agneta Nero. 

På programmet fanns flera föreläsare. Dagen 

startade med att garnisonschef Lennart Bengtsson 

förmedlade försvarets intentioner inför försvarsinriktningsbeslutet 

-09. Mycket av hans framförande 

handlade om minskande medel och en förändrad 

syn på försvaret. 


Landshövding Lars Bäckström tog därefter över 

och pratade om vikten av en god beredskap för 

kriser. Han önskade också ett nära samarbete med 

oss alla och tog gärna emot förslag och synpunkter 

på krishanteringsarbete. 

Eva Selin Lindgren, riksdagsledamot för centerpartiet 

och ledamot i försvarsutskottet, förmedlade 

därefter sina tankar om arbetet med krishantering. 

Hon ansåg att det idag är svårare att skilja mellan 

försvaret och det civila samhället och kunde se att 

arbetet med försvars- och säkerhetsfrågor fogas 

samman i riksdagsarbetet. Hon efterlyste riskforskning 

i Sverige idag och menade att det saknas 

vetenskaplighet inom risk- och säkerhetsområdet. 

Hon lyfte även fram funderingar över ”Hur hanterar 

man masshysteri? Vad har massmedia för roll i 

krishanteringsarbetet? Använder vi oss av för lite 

kritiskt tänkande?” 

Under dagen presenterade även stadsdirektören för 

Göteborg, Åke Jacobsson, sin syn på krisberedskap. 

Åke poängterade vikten av en väg in i en 

organisation. I Göteborg finns det alltid en stadsdirektör 

i beredskap. Arbetet skall ske i den ordinarie 

linjeorganisationen. Han presenterade sedan 

några av sina förväntningar på staten om 

information om något händer utanför 

kommunen t ex Libanonshändelsen 

en samordning av arbetet om flera kommuner 

blir drabbade och en medveten fördelning av 

resurser. 

Under dag två genomfördes ett grupparbete med tre 

frågeställningar: 

Vem skall vi samverka/samordna vårt krisarbete 

med? Hur skall vi samverka/samarbeta i 

krisarbetet? 

Vid redovisningen kom det fram ett behov av att 

tydliggöra länsstyrelsens roll och frågor om vem 

som skall leda om flera kommuner blir drabbade? 

Övning - hur ofta och vem skall övas? 

Det finns ett krav på en övning under varje mandatperiod. 

Utöver detta ansåg man att det behövdes 

riktade funktionsövningar varje år. Scenario för 

övningar kunde man hitta i risk- och sårbarhetsanalyserna. 

Man efterlyste en bank för olösta frågor 

och några funderade på om länsstyrelsen kunde åta 

sig detta. 

Vem skall ta del av redovisningen? 

Egen organisation i första hand. 

En av föreläsarna dag två var beredskapsöverläkare 

Martin Wahl. Hans presentation handlade om krav 

på karantän både för gamla och nya sjukdomar. 

Martin arbetar på uppdrag av Socialstyrelsen med 

att utarbeta förslag till riktlinjer för hur vi skall implementera 

det nya internationella hälsoreglementet 

IHR, antaget av WHO:s medlemsländer 2005 och 

som bl a omfattar karantänsfrågor. Eftersom Känsö 

på 1700-talet var en ö som användes för karantän 

kändes det som att cirkeln var sluten. Martin avslutade 

med att ”kanske kommer Känsö att kunna bli 

ett karantänsområde igen, vem vet?”. 

Dagen fortsatte sedan med att säkerhetssamordnare 

från Sjuhäradsområdet presenterade ett arbetssätt 

som kan användas vid en kris. Genom att 

organisera sig över kommungränserna och genom 

ett upparbetat kontaktnät är målet att nå en stark 

krishanteringsorganisation. Arbetet presenteras i en 

separat artikel i detta nummer av PKMC-nytt. 

Dagarna avslutades med att samtliga framförde ett 

önskemål om en fortsättning nästa år. Den organisationskommitté 

som ansvarade för årets utmärkta 

och välorganiserade arrangemang fick av alla mandat 

att fortsätta även nästa år. 




Per Örninge – till vardags ambulansöverläkare inom SU – berättar om uppdraget 

som läkare på Expedition Robinson! 

Expedition Robinson 2008 

”Vill du jobba som läkare på 

Expedition Robinson i 

Malaysia?” frågade en kollega. 

Tankarna började snurra i 

huvudet. Vad jag mindes av 

tidigare Robinson var magra, 

brunbrända människor som 

levde på några riskorn om 

dagen och som gjorde allt för 

att bekämpa varandra… 

Var det något som lockade 

mig? Naturligtvis var det ett 

erbjudande jag inte kunde tacka 

nej till. 

Jag kom i kontakt med Strix 

Television i Stockholm som 

sedan många år producerat 

Expedition Robinson (ER). 

Vanligen spelar man in med 

deltagare från flera länder 

parallellt. Det stod klart att 

Sverige inte skulle ha med 

några deltagare, men att tre 

andra länder skulle delta. 

Vi i ”medical” träffades i Stockholm 

och gick igenom tidigare 

erfarenheter och de praktiska 

ting som man måste veta för att 

fungera som doktor i ER. Som 

tur var skulle jag och min kollega 

Karin Björkman arbeta med 

syster Johanna, som arbetat 

med ER flera gånger tidigare. 

Hon och dr Kristin, som rekryterat 

oss, hade båda upplevt 

många Robinsonår och situationer. 

De hade därför en enorm 

erfarenhet, som hade resulterat i 

en metodbok som handlade om 

allt ifrån hur man bankar ut en 

sjöborretagg till hur man fraktade 

personer till den internationella 

kliniken på fastlandet eller 

hur man köper mediciner på det 

lokala apoteket. Att arbeta med 

sjuka människor kändes kanske 

inte som den svåraste utmaningen 

utan andra ting, som att 

arbeta med en TV-inspelning 

med människor som hade yrken 

som man bara sett på TVprogrammens 

eftertexter, 

kändes mer utmanande. 

Jag landade så i Kuala Lumpur 

och efter en natts sömn hämtades 

jag upp på hotellet av en 

taxi som under fem timmars tid 

framfördes i vådlig hastighet. 

Taxichauffören förstod inte vad 

jag var rädd för, utan fortsatte 

med sina omkörningar och det 

var inte långt ifrån att jag tänkte 

be att få bli ”utröstad” redan i 

detta skede. 

Jag kom i alla fall fram till kuststaden 

Mersing där jag blev mött 

av Karin och Johanna som kom 

med ”Doktor bot” för att hämta 

mig. Jag fick lära känna Khalid 

som var kapten ombord och som 

hade haft detta förtroendeuppdrag 

under många år. Khalid var 

en mycket skicklig skeppare som 

var känd för att inte chansa eller 

ta onödiga risker, vilket kändes 

Dr bot, vår båt 


väldigt tryggt speciellt när vi 

åkte på utryckningar efter 

mörkrets inbrott. 

Efter 20 minuters färd nådde 

vi Pulau Besar som är basen 

för hela TV-produktionen. 

Produktionsteamen bodde 

på två olika resorter och 

utgjorde tillsammans ca 250 

personer. Snickarna hade 

kommit ner först och varit 

där i några månader för att 

bygga tävlingsanläggningar, 

Ö-rådsmiljön och mycket mer. 

Det fanns kostymfolk, kameramän, 

reportrar, båtförare, produktionsledning, 

nattvakter, 

säkerhetsfolk, programledare, 

ljudtekniker och många lokalanställda. 

Vi i medical kändes 

som en lite udda grupp, som 

alla kände en nästan oroväckande 

stor tilltro till. 

Vår mottagning 

Vi byggde upp vår klinik som 

skulle ha mottagning en timme 

varje kväll. Resten av tiden var 

det meningen att en av oss 

skulle vara med på de dagliga 

tävlingarna och den andre 

skulle kunna njuta av livet på 

ön. Vi skulle turas om att ha 

jour så att man i vart fall skulle 

kunna sova ostört varannan 

natt. Det var planen. 

Mitt hem 

Vi hade inte arbetat många 

dagar förrän det började hända 

saker. Karin blev väckt av 

säkerhetschefen som fått ett 

kryptiskt walkie-talkieanrop. Det 

lät som om några båtar höll på 

att sjunka. Karin och Johanna 

sprang ner till båten och ringde 

mig under tiden. Jag bestämde 

mig för att försöka få tag i en 

annan båt för att åka efter. Det 

var becksvart ute, som det 

nästan inte kan bli här 

hemma. Vi styrde mot den 

förmodade haveriplatsen 

och fick veta att någon har 

hört på radion att två båtar 

höll på att sjunka, men att 

man inte visste hur många 

som var ombord. Troligen 

hade olyckan skett utanför 

hamnen i Mersing. Vi närmade 

oss området och såg 

varken båtar eller människor 

ute på havet. Väl inne i hamn 

möttes vi av kollegorna och ett 

antal blodiga, blöta passagerare 

som blivit upphämtade av 

förbipasserande båtar. Det var 

svårt att överblicka hur många 

skadade det var och om några 

av dem redan transporterats 

iväg med den lokala ambulansen. 

Några av de skadade var 

dock i sådant skick att vi 

ville transportera dem direkt 

till det internationella 

sjukhuset två timmars 

bilväg därifrån. Men den 

lokala ambulansen fick inte 

transportera patienter förbi 

närmsta sjukhus (som i 

Sverige) utan vi fick försöka 

skaka fram alternativ. Det 

blev en minibuss. 

Resan gick fint och summan av 

skadorna blev en femurfraktur 

på en och en radiusfraktur på 

en annan förutom ett flertal 

personer med blessyrer som 

suturerades och plåstrades om. 

Det som hade hänt var att en 

av våra båtar med 13 personer 

ombord kört in i en annan stillastående 

båt utan lanternor. Det 

som kunde blivit en katastrof 

slutade ganska lyckligt. Speciellt 

kameramännen var nog 

lyckliga eftersom deras kameror 

för hundratusentals kronor 

förstördes av havsvattnet och 

de fick åka till Singapore för att 

köpa sprillans nya. Tala om 

shopping…... 

Detta blev liksom startskottet på 

några veckors riktigt intensivt 

arbete. Kort därefter träffades 

en av tävlingsdeltagarna av 

blixten eller i alla fall kom väl- 

Det internationella sjukhuset 


digt nära. Det var riktigt oväder 

och svartaste natt när jag blev 

anropad på nödradion av en 

nattvakt som berättade att en 

av deltagarna blivit träffad av 

blixten. Han var vaken men 

ganska omskakad, och hade 

kastats iväg 2-3 meter. Vädret 

var så dåligt att Kapten Khalid 

inte ville gå ut med båten. Det 

var inte kul att meddela nattvakten 

på den avlägsna ön att 

vi inte kunde komma dit. Jag 

fick helt enkelt bara hålla kontakten 

och försöka stötta den 

stackars nattvakten som hade 

en skadad person och ett uppjagat 

tävlingslag omkring sig. 

Nattvakterna var våra förlängda 

armar och ett gäng oerhört 

duktiga och ansvarstagande 

ungdomar. De försattes många 

gånger i svåra situationer med 

långa samtal med deltagare 

som inte mådda bra. Det är lätt 

att drabbas av panik när man 

inser att man befinner sig på en 

öde ö, långt från civilisationen, 

hungrig, blöt och i totalt mörker 

när regnskogens ljud blir starka 

efter mörkrets inbrott. Denna 

gång blev vädret snabbt bättre 

och vi kunde hämta den skärrade 

blixtträffade deltagaren 

och ta med honom till sjukhuset 

för inläggning och observation. 

Historien slutade lyckligt, och vi 

hamnade i en utländsk version 

av den vetenskapliga tidskriften 

Se och Hör. 

Dagarna rullade på, tiden vid 

poolen var minimal för antingen 

var det någon med diarré som 

trodde sig vara döende eller så 

var det faktiska sjukdomsfall 

som skulle handläggas. En 

deltagare drabbades av stroke 

mitt i natten, men sändes helt 

återställd hem med ambulansflyg 

en vecka senare. En annan 

fick vi hämta då diagnosen 

lungemboli kändes obehagligt 

sannolik. Jag hade dock fel… 

Det var fantastiskt spännande 

att vara mitt i en TV-produktion, 

att alltid tänka på var man 

kunde röra sig eller inte för att 

inte synas i kameran, eller att 

försöka se sval och behärskad 

ut när man skulle vara med i 

bild. Att se sval ut var en 

ganska stor ansträngning eftersom 

våra militärgröna tröjor 

blev väldigt mörka när man 

svettades. Det man inser är att 

TV-inspelning är ett logistikjobb 

som är fantastiskt. Om en länk 

felar så stannar allt av. Detta 

påverkade naturligtvis även vårt 

sätt att tänka. Vi försökte att 

alltid tänka medicinskt, men 

naturligtvis påverkades vi av att 

Jag och syster Johanna vid en tävlingsinspelning. Svettigt! 

produktionen i sin tur påverkades 

av vad vi gjorde eller inte 

gjorde. En eller annan antibiotikatablett 

mot diarré borde 

kanske inte ha delats ut, och 

antihistamin mot bett-klåda 

intogs som Non Stop. 

Sandflugorna var en riktig plåga 

Det gällde att alltid tänka på att 

inte röja hemligheter för de 

tävlande. De försökte pumpa 

oss på information, och det var 

ganska lätt att försäga sig. Man 

fick alltid ha uppsikt över sin 

utrustning eftersom t ex 

västskeersättningspulver eller 

en sax var hårdvaluta. Det 

gällde också att komma ihåg att 

ta av sig armbandsuret när vi 


skulle träffa deltagare för att 

inte röja datum eller tid. En 

annan ganska svår uppgift för 

oss var att farlighetsgranska de 

olika tävlingarna. Alla tävlingar 

gicks igenom minutiöst. Några 

frågor som tävlingsledningen 

ville ha svar på var t ex: Hur 

länge kan man hänga upp och 

ner? Hur många kackerlackor 

kan man äta utan att det är 

farligt? Hur länge kan man ligga 

i kallt vatten? 

Is till tävling sågas med motorsåg 

Lästips 

Ny version av KBM:s utbildningspaket för 

kommuner och landsting. 

Bilderna samt tillhörande föreläsningsstöd och 

åhörarkopior finns att ladda ner från 

www.krisberedskapsmyndigheten.se/ukl 

Till en av tävlingarna använde 

man 30 ton is. Denna isbeställning 

tömde fiskarnas lager och 

de sista hundra kilona bestod 

av färdigfrysta iskuber som 

säkert annars skulle hamnat i 

någons drink. Jag tror att 

Malaysierna skakade på sina 

huvuden rejält. Naturligtvis 

inom sig, eftersom de alltid var 

otroligt tillmötesgående och 

vänliga. Men att stå på en 

strand och se när 30 ton is 

landar och sågas upp med 

motorsågar, sker nog bara en 

gång under ens livstid. 

Efter fyra veckor var det dags 

att åka hem och nya kollegor 

hade anlänt. Jag måste medge 

att jag var ganska trött efter 

mina veckor där nere. Några 

dagar i Kuala Lumpur var 

fantastiskt skönt på vägen hem. 

När jag tänker tillbaka på tiden 

med ER så inser jag att jag har 

ett fantastiskt yrke som ger 

möjlighet att arbeta med så 

många olika saker. En annan 

sak är att Malaysia är ett väldigt 

spännande och trevligt land att 

besöka. Har du möjligheten så 

åk dit. Jag personligen skulle 

kanske inte rekommendera 

risdieten som deltagarna levde 

på. Men man kan även som jag 

komma hem mer välnärd än 

någonsin efter 4 veckor på 

resort! 

Vill du veta mer, kontakta 

per.orninge@vgregion.se 

”Det robusta sjukhuset”, utgåva 2008 

KBM har vidareutvecklat skriften med samma titel, 

utgiven 2002 av Socialstyrelsen. Skriften skall förmedla 

kunskap, erfarenheter och värderingsgrunder för att förbättra 

sjukvårdens funktionssäkerhet. Målgrupp är i första 

hand beslutsfattare (politiker och tjänstemän) vid sjukhus 

och kommuner samt beredskaps- och säkerhetsansvariga 

på landsting och kommuner. 

Skriften kan beställas kostnadsfritt från 

Krisberedskapsmyndigheten eller hämtas som 

webbversion på www.krisberedskapsmyndigheten.se 


Vad kan Sverige lära från kriser utomlands? 

Krisberedskapsmyndigheten, Socialstyrelsen, Räddningsverket 

och Livsmedelsverket arrangerade den 

3 september en temadag med denna rubrik. Representanter 

från olika sektorer delade med sig av sina 

erfarenheter från 

Översvämningarna i England 2007 (KBM, 

Livsmedelsverket och Räddningsverket) 

Attentaten i Madrid 2004 (Räddningsverket och 

Socialstyrelsen) 

Översvämningarna i Tyskland och Tjeckien 2002 

(Räddningsverket och Socialstyrelsen) 

Orkanen i New Orleans 2005 (CRISMART vid 

Försvarshögskolan) 

Skogsbränderna i Kalifornien 2007 (KBM och 

Räddningsverket) 

Läs och lär av erfarenheten – KAMEDO-rapporter finns 

att beställa från Sociastyrelsen. I dessa rapporter 

sammanfattas hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens, 

hälsoskyddets och smittskyddets erfarenheter av 

insatserna vid allvarliga händelser runt om i världen. Mer 

information finns på Socialstyrelsen: Kamedo - 

Katastrofmedicinska observatörsstudier 

Förfrågningar kan ställas till annika.hedelin@vgregion.se 

Evacuation of tsunami victims to 

Sweden: Experiences of the use of a 

corporate jet aircraft 

Artikel av Joakim Linde, ambulansöverläkare på 

Kungälvs sjukhus, m fl, finns nu publicerad i International 

Journal of Disaster Medicine 2006; 4:155-161 

http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~conte 

nt=a778981928~tab=content7 

Mer ur ”Husmoderns hemkurer och goda råd samt juridiska råd för hemmet” 

Utgiven 1938 

Häftigt 

påkommen 

sjukdom 

Innan läkaren hinner 

anlända bör man iakttaga 

följande, som gäller för 

vilken som helst 

begynnande sjukdom: 

Tömning av tarmen med 

lavemang av 1 liter vatten 

av 35 grader. 

Icke låta den sjuke förtära 

någon fast föda och vid 

törst endast giva 

citronvatten. 

Att hålla magen varm och 

om det är plågor lägga på 

ett våtvärmande omslag. 

Att laga att luften är frisk i 

sjukrummet genom 

vädring och eldning. 

Att mäta temperaturen. 

Hårkurer av 

olika slag 

Tinktur för torrt hår 

50 g ren sprit 

10 g ricinolja 

5 g kinatinktur 

5 g rosmarintinktur 

5 g joborandatinktur 

Blandas väl och omskakas 

före begagnandet. 

Märgpomada för 

torrt hår 

60 g oxmärg 

40 g söt mandelolja 

4 g bergamottolja, 

2 g citronessens 

Märgen smältes i ett kärl 

stående i hett vatten och 

mandeloljan iblandas. 

Under svalningen röres 

noga och essenserna 

tillsättas. 

Tinktur för tunt hår 

15 g muskotolja 

½ liter alkohol 

Tinkturen ingnides på de 

tunna eller kala fläckarna 

ett par gånger om dagen 

tills nytt hår börjar komma, 

därefter endast varje kväll. 

Kataridtinktur för 

fett hår 

28 g kataridtinktur med 

alkohol 

42 g rosmarinsprit 

42 g glycerin 

42 g aromatisk ättika 

84g rosenvatten 

Ingnides i hårbotten två 

eller flera gånger i 

veckan. 

Grått hår 

Det är lättare att förekomma 

hårets grånande 

än att återställa det till 

ursprungliga färgen, sedan 

det väl en gång är grått. 

56 g grönt te och 56 g 

torkad salvia av sista 

årets skörd läggas i en 

järngryta och övergjutas 

med 3 liter kokande mjukt 

vatten. 

Det får sakta koka tills 

1/3 kokat in. Tages av 

elden och får stå i 

järngrytan 24 timmar 

Silas och buteljeras. 

Håret genomblötes med 

lösningen varje afton och 

skalpen masseras 10 

minuter på kväll och 

morgon. Om håret ej är 

torrt när man går till sängs 

bör huvudkudden skyddas. 

Lösningen hejdar också 

starkt håravfall.

September - Västra Götalandsregionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?