Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FORSKNINGSINFRASTRUKTUR SOM DEL AV FORSKNINGSSYSTEMET<br />
Finansiering av gemensam europeisk infrastruktur<br />
Planeringsbidrag inom EU:s sjunde ramprogram har finansierat förberedande<br />
arbete för de flesta nya sameuropeiska infrastrukturer, alltifrån designstudier<br />
<strong>till</strong> framtagandet av dokument för multilaterala avtal. Att EU-kommissionen<br />
i nuläget har en i det närmaste obefintlig budget för konstruktion av<br />
nya infrastrukturer innebär att finansieringen måste komma från medlemsländerna.<br />
Men för att infrastrukturerna ska bli gemensamma i sann mening<br />
bör europeiska medel avsättas för att bidra <strong>till</strong> uppbyggnaden och driften<br />
av de högst prioriterade infrastrukturerna från ESFRI:s vägvisare, antingen<br />
inom det åttonde ramprogrammet, Horisont 2020, lånefinansierat genom<br />
Europeiska investeringsbanken, EIB, eller via strukturfondsmedel. Annars<br />
kan det lätt uppstå obalans mellan stora och små länder och de största länderna<br />
kan få ett oproportionerligt stort inflytande vad gäller utformning<br />
och prioriteringar och möjligen även <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> <strong>infrastrukturen</strong>.<br />
Samverkan med Östersjöländerna inklusive Norden<br />
Samverkan med närbelägna länder som de nordiska, baltiska och övriga länder<br />
i Östersjöområdet kan ge betydande fördelar både när det gäller etablering<br />
av infrastrukturer i regionen och för att bli en starkare part i internationella<br />
projekt. Hit<strong>till</strong>s har det främst varit inom Norden som denna<br />
typ av samverkan skett, och flera exempel på framgångsrik samverkan inom<br />
forskningsinfrastruktur finns bland annat i form av konsortiet Nordsync<br />
för medverkan i den europeiska synkrotronljuskällan ESRF, den nordiska<br />
datagridfaciliteten NDGF och radaranläggningen EISCAT.<br />
Den framtida nordiska samverkan kan gälla fortsatt samarbete inom ramen<br />
för större internationella infrastrukturer i Norden. Det kan också gälla<br />
infrastruktur för särskilda nordiska forskningsbehov eller styrkeområden<br />
som forskning inom klimat, energi, hälsa, välfärd och e-vetenskap.<br />
En tydlig utveckling sker inom e-infrastruktur, där de nordiska länderna<br />
gemensamt stärker sin roll i Europa genom samverkan bland annat inom<br />
gridinitiativet EGI och beräknings<strong>infrastrukturen</strong> PRACE, se avsnittet om<br />
e-vetenskap. Parallellt har Nordiska ministerrådet och Nordforsk lanserat<br />
ett nordiskt globaliseringsinitiativ inom e-vetenskap som förväntas utnyttja<br />
och driva fortsatt utveckling av nordisk e-infrastruktur 5 . Nordforsk stödjer<br />
även samordning av nordisk biobanksinfrastruktur bland annat i syfte att<br />
stärka positionen i Europa och verkar för att underlätta samordning av registerdata.<br />
5 http://www.nordforsk.org/no/programs/programmer/escience-globaliseringsinitiativ<br />
VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN <strong>2012</strong> 19
Change language