Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FOTO: LARS HAMMARSTRÖM, CBCS<br />
FORSKNINGSINFRASTRUKTUR SOM DEL AV FORSKNINGSSYSTEMET<br />
europeiska och internationella mot<strong>sv</strong>arigheter utvecklas. Här bör fortsatt<br />
samordning ske för maximala synergieffekter <strong>till</strong>sammans med bland annat<br />
regeringens strategiska satsning på det molekylärbiologiska laboratoriet Science<br />
for Life Laboratory, Scilifelab. Rådet för forskningens infrastrukturer<br />
har initierat en utredning om en organisation av faciliteter för musfenotypning<br />
och ser stora möjligheter <strong>till</strong> samordning inom en nationell infrastruktur.<br />
En nationell facilitet för proteiners strukturbestämning är angelägen,<br />
liksom utökad instrumentering för biologisk avbildning och utveckling av<br />
teknikplattformar för proteomik, metabolomik och systembiologi.<br />
Sverige som magnet<br />
Sverige bör värna om de möjligheter MAX IV och ESS öppnar för toppforskning<br />
Satsningen på de främsta anläggningarna i sitt slag för synkrotronljus, neutronspridning<br />
och frielektronlaser i Sverige och norra Tyskland öppnar för<br />
helt nya forskningsmöjligheter med Sverige som centrum. Anläggningarna<br />
i Lund, MAX IV för synkrotronljus och ESS för neutronspridning, samt<br />
röntgenfrielektronlasern XFEL och synkrotronen Petra III i Hamburg, bil-<br />
Vetenskapsrådet finansierar nationella infrastrukturer för biobanker, bioinformatik, storskalig sek-<br />
vensering, bioavbildning och kemisk biologi. Fortsatt utveckling av nationella teknikplattformar är<br />
en förutsättning för <strong>sv</strong>ensk biomedicinsk forskning.<br />
VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN <strong>2012</strong> 31
Change language