Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SAMMANFATTNING<br />
Med forskningsinfrastruktur menas <strong>till</strong> exempel centrala eller distribuerade<br />
forskningsanläggningar, databaser eller storskaliga beräknings-, analys<br />
och modelleringsresurser. Dessa resurser är många gånger helt avgörande<br />
för möjligheten att bedriva högklassig forskning inom de flesta områden<br />
och i takt med att de blir allt mer omfattande och kostnadskrävande är det<br />
nödvändigt att utveckla infrastrukturerna gemensamt i större samarbeten<br />
regionalt, nationellt eller internationellt.<br />
Vetenskapsrådet har i uppdrag att finansiera nationell forskningsinfrastruktur<br />
och Sveriges medverkan i internationell infrastruktur medan universiteten<br />
har ett an<strong>sv</strong>ar för lokal infrastruktur och utrustning. Gemensamt<br />
för de nationella infrastrukturerna är bland annat att de ska ha en oberoende<br />
styrelse och vara öppet <strong>till</strong>gängliga för forskare inom området.<br />
För att stärka <strong>sv</strong>ensk forskning på lång sikt rekommenderar Vetenskapsrådet<br />
att:<br />
• Sverige bör delta i internationella infrastrukturer av stort värde för <strong>sv</strong>ensk<br />
forskning; biobanks<strong>infrastrukturen</strong> BBMRI.eu, dataarkivet för socialvetenskap<br />
CESSDA, socialundersökningen ESS, bioinformatik<strong>infrastrukturen</strong><br />
ELIXIR, nästa generations jätteteleskop ELT, <strong>infrastrukturen</strong> för<br />
växthusgasmätningar ICOS, strukturbiologi<strong>infrastrukturen</strong> INSTRUCT,<br />
biodiversitets<strong>infrastrukturen</strong> Lifewatch och undersökningen om hälsa,<br />
åldrande och pensionering SHARE, och i några fall även positionera sig<br />
som värdland, i nuläget gäller det spallationskällan ESS och radaranläggningen<br />
EISCAT-3D.<br />
• Sverige bör driva utvecklingen av e-infrastruktur, d.v.s. verktyg för elektronisk<br />
kommunikation, lagring, bearbetning och visualisering av forskningsdata<br />
som är centrala för de flesta forskningsområden.<br />
• Sverige bör driva samordning av infrastruktur och data inom klimat- och miljöområdet<br />
för framstående forskning inom bl.a. marin miljö, ekologi och<br />
studier av förlopp i atmosfär och hav som t.ex. utbytet av växthusgaser<br />
och utveckling av miljöteknik.<br />
• Sverige bör utveckla och samordna biomedicinska teknikplattformar i form<br />
av utveckling av befintliga och uppbyggnad av nya nationella infrastrukturer,<br />
och samordning och dataintegrering mellan infrastrukturerna.<br />
• Sverige bör värna om de möjligheter MAX IV och ESS öppnar för toppforskning<br />
inom materialvetenskap, strukturbiologi, övriga liv<strong>sv</strong>etenskaper<br />
och energi- och miljöforskning.<br />
VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN <strong>2012</strong> 7
Change language