Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FORSKNINGSINFRASTRUKTUR SOM DEL AV FORSKNINGSSYSTEMET<br />
som inte är konventionsbundna minska. Detta är en olämplig ordning för<br />
infrastrukturbidrag och den leder <strong>till</strong> <strong>sv</strong>årigheter för den långsiktiga budgetplaneringen.<br />
Det vore därför önskvärt att <strong>Vetenskapsrådets</strong> anslag från<br />
staten följer de <strong>sv</strong>ängningar som kostnader för internationella medlemskap<br />
ger upphov <strong>till</strong>, alternativt att myndigheten får möjlighet <strong>till</strong> ökat anslagssparande<br />
eller kredit i dessa sammanhang.<br />
Stöd <strong>till</strong> användning av infrastrukturer<br />
Ny infrastruktur innebär stora strategiska satsningar som möjliggör banbrytande<br />
forskning. Samtidigt kan det vara <strong>sv</strong>årt för stora delar av forskarsamhället<br />
att inse den nya <strong>infrastrukturen</strong>s potential. En stor investering i ny infrastruktur<br />
bör därför kombineras med riktade projektbidrag under en begränsad<br />
tid i anslutning <strong>till</strong> att <strong>infrastrukturen</strong> tas i drift. Därmed kan bred användning<br />
bland forskargrupper stimuleras och investeringens lönsamhet öka.<br />
Utbildning kring användande av infrastrukturer är väsentlig för effektiv<br />
användning av forskningsinfrastruktur. Att organisera utbildning och kunskapsutveckling<br />
i anknytning <strong>till</strong> nationella infrastrukturer är i huvudsak<br />
värduniversitetets an<strong>sv</strong>ar, men också en angelägenhet för alla universitet<br />
med forskare som kan komma att nyttja <strong>infrastrukturen</strong>. Ökad samordning<br />
och utbyte av erfarenheter mellan olika typer av forskningsinfrastrukturer<br />
kan ge ett stort mervärde.<br />
I samband med planerna att bygga spallationskällan ESS i Lund har avtal<br />
om forskningssamarbete undertecknats med Tyskland och Frankrike. Här<br />
finns möjligheter för <strong>sv</strong>enska forskare att delta för att vidga och fördjupa<br />
sin kompetens inom bland annat instrumentutveckling, neutronforskning,<br />
strukturbiologi, materialforskning, klimat- och miljöforskning samt kärnteknik.<br />
Uppföljning och utvärdering<br />
För att kontinuerligt kunna <strong>till</strong>godose behoven av forskningsinfrastruktur<br />
är det nödvändigt att regelbundet följa upp befintliga infrastrukturer för att<br />
värdera om de fyller sitt syfte eller om det kan vara aktuellt att uppgradera<br />
eller avveckla <strong>infrastrukturen</strong> <strong>till</strong> förmån för andra initiativ. Vetenskapsrådet<br />
har sedan 2010 inskrivet i bidrag<strong>sv</strong>illkoren för nationell forskningsinfrastruktur<br />
att utvärdering av verksamheten ska ske vart tredje <strong>till</strong> femte år.<br />
Inom ESFRI diskuteras förutsättningar för och de fördelar som finns om<br />
de europeiska länderna i ökad utsträckning använder samma kriterier för<br />
bedömning av nya infrastrukturförslag och för utvärdering av existerande<br />
VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN <strong>2012</strong> 25
Change language