Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FORSKNINGSINFRASTRUKTUR SOM DEL AV FORSKNINGSSYSTEMET<br />
Forskningsinfrastrukturer kan vara av olika karaktär. Man kan dela in dem<br />
på olika sätt, <strong>till</strong> exempel efter ämnesområden, geografisk spridning (centraliserad<br />
eller distribuerad) eller hur de fungerar för användarna. Vetenskapsrådet<br />
stödjer infrastrukturer som är öppet <strong>till</strong>gängliga för <strong>sv</strong>enska<br />
forskare och som drivs under internationell konvention, i annan internationell<br />
samverkan eller sammanhållet på nationell nivå. Däremot finansierar<br />
Vetenskapsrådet inte lokal infrastruktur och utrustning där <strong>till</strong>gängligheten<br />
är begränsad <strong>till</strong> enskilda forskare eller forskargrupper.<br />
Liknande infrastrukturer kan karakteriseras olika beroende på hur de används.<br />
Exempelvis hör en biomedicinsk ”core facility” som främst används<br />
av forskargrupper vid ett universitet <strong>till</strong> en annan kategori än en identisk<br />
facilitet som görs <strong>till</strong>gänglig nationellt och där användningen styrs av vetenskaplig<br />
prioritering efter ”peer review”-bedömning.<br />
Skillnaden mellan en distribuerad forskningsinfrastruktur och ett nätverk<br />
för samverkan kan ibland vara <strong>sv</strong>år att dra. En infrastruktur har dock<br />
<strong>till</strong> skillnad från nätverket alltid gemensam styrning och noderna ingår i<br />
samma övergripande organisation. För att skapa en nationell infrastruktur<br />
av ett nätverk måste det påvisas att den mer sammanhållna formen ger ett<br />
mervärde för forskningen eller blir mer kostnadseffektiv.<br />
Kriterier för bedömning<br />
Vid bedömning av forskningsinfrastruktur är vetenskaplig kvalitet det primära<br />
övergripande kriteriet. Vetenskapsrådet väger även in betydelse för<br />
samhällsutvecklingen (kunskapsuppbyggnad, internationalisering, teknikutveckling<br />
etc.), genomförbarhet (kostnader, teknisk och organisatorisk<br />
mognad etc.) och i relevanta fall även forskningsstrategiska överväganden.<br />
Öppen <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> infrastrukturer och <strong>till</strong> de data som produceras vid<br />
dem är en nyckelfråga när det gäller att säkra den bästa forskningskvaliteten<br />
och få den bästa utväxlingen av gemensamma resurser som finansieras med<br />
offentliga medel.<br />
För de nya nationella och europeiska infrastrukturer som byggs upp krävs<br />
som regel öppen utlysning, där användning sker efter kvalitetsprövning i<br />
konkurrens. Erfarenheten visar att utvecklingen av <strong>infrastrukturen</strong> och<br />
forskningen som utnyttjar den vinner på att de bästa projekten får <strong>till</strong>träde.<br />
Kommersiella användare som bidrar med full kostnadstäckning för användning<br />
av <strong>infrastrukturen</strong> kan i relevanta fall få <strong>till</strong>träde på andra villkor. En<br />
viss karenstid för öppen <strong>till</strong>gänglighet <strong>till</strong> data och resultat, liksom begränsningar<br />
<strong>till</strong> följd av gällande lagar och förordningar, kan också förekomma.<br />
Vetenskapsrådet verkar för att förbättra möjligheterna att effektivare utnyttja<br />
forskningsdata från såväl myndigheter som enskilda forskare.<br />
VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN <strong>2012</strong> 23
Change language