Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FORSKNINGSINFRASTRUKTUR SOM DEL AV FORSKNINGSSYSTEMET<br />
<strong>Vetenskapsrådets</strong> an<strong>sv</strong>ar för forskningsinfrastruktur<br />
Från och med 2009 ger Vetenskapsrådet endast bidrag <strong>till</strong> forskningsinfrastrukturer<br />
som är öppet <strong>till</strong>gängliga för landets forskare och som ger möjlighet<br />
<strong>till</strong> världsledande forskning. <strong>Vetenskapsrådets</strong> an<strong>sv</strong>ar för nationell<br />
infrastruktur åtföljs i den senaste forskningspropositionen från 2008 av en<br />
uppmaning att universiteten bör ta ett ökat an<strong>sv</strong>ar för lokal infrastruktur<br />
och utrustning. En undersökning av investeringar i utrustning för forskning<br />
under en tioårsperiod 6 visar en mycket snabbt avtagande grad av investeringar<br />
vid universitet och högskolor. Investeringarna har minskat stadigt<br />
sedan topperioden 1999-2001, samtidigt som kostnaderna för forskande och<br />
undervisande personal har ökat. Sedan 2010 har flera universitet påbörjat<br />
egna processer för prioritering och finansiering av utrustning och lokal infrastruktur,<br />
något som väntas utvecklas under kommande år.<br />
Det är även viktigt att framhålla att forskning och innovation är beroende<br />
av infrastrukturer som administreras och/eller finansieras av andra<br />
myndigheter och organisationer än Vetenskapsrådet. Till exempel hanterar<br />
Vetenskapsrådet inte bibliotek och museisamlingar eller den resurs som<br />
universitetssjukhusen, växthus och olika djurstallar utgör, trots att de är<br />
viktiga forskningsresurser och att de i vissa fall skulle kunna klassas som<br />
forskningsinfrastruktur enligt <strong>Vetenskapsrådets</strong> definitioner. En utvidgning<br />
av <strong>Vetenskapsrådets</strong> an<strong>sv</strong>arsområden är tänkbar men behöver i så fall<br />
åtföljas av mot<strong>sv</strong>arande utvidgade finansieringsmöjligheter. Andra alternativ,<br />
särskilt vad gäller infrastrukturer som endast delvis används för forskningsändamål,<br />
kan vara ökat samarbete mellan aktörer och möjlighet för<br />
forskningsintressenter inklusive Vetenskapsrådet att påverka utformningen<br />
eller användandet av <strong>infrastrukturen</strong>.<br />
Andra <strong>sv</strong>enska finansiärer av forskningsinfrastruktur<br />
Även andra forskningsfinansiärer än Vetenskapsrådet bidrar <strong>till</strong> forskningsinfrastrukturer.<br />
Bland statliga finansiärer kan nämnas att FAS delfinansierar<br />
ett antal databaser nationellt och internationellt. Formas har inga<br />
direkta satsningar på infrastruktur, men utlyser stöd <strong>till</strong> forskningsprojekt<br />
och medeldyr utrustning som kan generera idéer och koncept. Detsamma<br />
gäller Vinnovas program. Vinnova bidrar också <strong>till</strong> uppbyggnaden<br />
av MAX IV <strong>till</strong>sammans med bland andra Vetenskapsrådet, Region Skåne<br />
och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Rymdstyrelsen finansierar olika<br />
satellitprojekt med användning inom bland annat astronomi och miljö- och<br />
klimatövervakning. Riksbankens Jubileumsfond finansierar <strong>till</strong> exempel<br />
6 En studie av investeringar i utrustning för forskning vid <strong>sv</strong>enska universitet och högskolor 1997-2007<br />
VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN <strong>2012</strong> 21
Change language