restaurering av fasader gideå kyrka och gravkapell - Murberget ...
restaurering av fasader gideå kyrka och gravkapell - Murberget ...
restaurering av fasader gideå kyrka och gravkapell - Murberget ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RESTAURERING AV FASADER<br />
GIDEÅ KYRKA OCH GRAVKAPELL<br />
Gideå församling, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland<br />
<strong>Murberget</strong> Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljö<strong>av</strong>delningen,<br />
Rapport 2010: 19, Bodil Mascher
Innehåll:<br />
Inledning 3<br />
Objekt / dnr.<br />
Länsstyrelsens tillståndsärende<br />
Beställare<br />
Beställarombud<br />
Entreprenör<br />
Projektledning<br />
KA-ansvarig<br />
Arbetsbeskrivning<br />
Antikvarie<br />
Objektbeskrivning 3<br />
Beskrivning / Historik 3<br />
Kulturhistorisk status 8<br />
Åtgärder <strong>och</strong> genomförande 8<br />
Planerade åtgärder 8<br />
Aktuella åtgärder 9<br />
Foton före <strong>restaurering</strong> 9<br />
Genomförda åtgärder 17<br />
Material / produktbeskrivning. Kyrka <strong>och</strong> gr<strong>av</strong>kapell 17<br />
KYRKA 18<br />
Ommålning, långhus <strong>och</strong> sakristia 18<br />
Träarbeten 26<br />
Ommålning, torn 30<br />
Träarbeten 30<br />
Kors <strong>och</strong> glob 38<br />
Inskriptionst<strong>av</strong>lan 42<br />
Plåtarbeten 42<br />
GRAVKAPELL 43<br />
Källor 47<br />
BILAGOR<br />
Åtgärdsprogram, Gideå <strong>kyrka</strong> <strong>och</strong> Ljusets Kapell 2008-11-18, Byggkultur Mittkonsult AB<br />
D<strong>av</strong>id Pettersson.<br />
KF 2, Gideå <strong>kyrka</strong>, Fasad<strong>restaurering</strong> 2009-06-14, Byggkultur Mittkonsult AB D<strong>av</strong>id<br />
Pettersson.<br />
Sid.<br />
2
Inledning<br />
Objekt / dnr.<br />
Gideå <strong>kyrka</strong>, Gideå socken, Örnsköldsviks kommun. Länsmuseets dnr. 2009/5.<br />
Länsstyrelsens tillståndsärende<br />
Beslut 2009-02-06 dnr. 433-18221-08.<br />
Beställare<br />
Arnäs, Gideå <strong>och</strong> Trehörningsjö kyrkliga samfällighet.<br />
Beställarombud<br />
Inger Sellgren, Arnäs, Gideå <strong>och</strong> Trehörningsjö kyrkliga samfällighet.<br />
Entreprenör<br />
Renmarks Måleri AB, Örnsköldsvik. Ue: Kyrkans fönster: Nybergs Måleri AB,<br />
Örnsköldsvik, Byggtjänst AB, Örnsköldsvik, Plåtteamet, Örnsköldsvik.<br />
Projektledning<br />
Nordmalings Byggtjänst AB, Sune Lundström.<br />
KA-ansvarig<br />
Peder Sjöström, TM Konsult, Örnsköldsvik.<br />
Arbetsbeskrivning<br />
Byggkultur Mittkonsult AB D<strong>av</strong>id Pettersson 2008-11-18, rev. KF 2, Gideå <strong>kyrka</strong>,<br />
Fasad<strong>restaurering</strong> 2009-06-14. Underkonsult Lars Sjögren, Målarcentrum.<br />
Antikvarie<br />
<strong>Murberget</strong> Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher.<br />
Objektbeskrivning<br />
Beskrivning / Historik<br />
Gideå <strong>kyrka</strong> byggd i tätorten ca fyra km från Gideåbruk har rektangulärt långhus,<br />
sakristia i öster <strong>och</strong> nuvarande huvudingång i ett västtorn präglas <strong>av</strong> den klassicistiska<br />
1700-talstraditionens ”tydligt strama” stil som Anders Stjernbergs uttrycker det<br />
(Kyrkokaraktäriseringar 2003-06, Härnösands Stift), dock gäller detta även för <strong>kyrka</strong>ns<br />
nybyggnadstid 1807 – 09. Stommen är i timmer, <strong>fasader</strong>na är klädda med den för<br />
nyklassicismen typiska stenimiterande slätpanelen. En rad rundbågiga fönster sitter på<br />
vardera långfasad. Arkitekten är okänd. Simon Geting besökte Gideå 1814 men det är<br />
3
osäkert om han var anlitad vid uppförandet eller om byggmästaren kan ha varit någon <strong>av</strong><br />
brukspatronen utsedd person. Tornet byggdes på 7 veckor under 1814-15 <strong>av</strong><br />
byggmästaren Simon Geting, som 1815 fick 85 Rd i lön för arbetet år 1815, var<strong>av</strong> 65 Rd<br />
fört arbete <strong>och</strong> 10 Rd för resekostnad <strong>och</strong> resan till Gideå 1814, samt kost <strong>och</strong> logi under<br />
arbetstiden. På grund <strong>av</strong> missväxt, krig <strong>och</strong> fattigdom blev arbetena på <strong>kyrka</strong>n fördröjda<br />
<strong>och</strong> <strong>kyrka</strong>n kunde inte invigas förrän 1818. Man hade köpt blyvitt, mönja, kimrök, krita,<br />
lim, limborstar, penslar, järnplåtar för kyrkobygget (LA, kyrkoräkenskaper). Det järn<br />
som behövde till bygget levererades <strong>av</strong> Gideå bruk. Enligt Telhammer var <strong>kyrka</strong>n 1831<br />
målad med gul oljefärg utvändigt <strong>och</strong> vit vattenbaserad färg invändigt, 1870 målades<br />
<strong>kyrka</strong>n med vit oljefärg utvändigt <strong>och</strong> vitlimning invändigt, 1877 rosa med vita knutar<br />
<strong>och</strong> 1907 tegelröd utvändigt.<br />
Tornet hade ursprungligen flackt tak. Ett vykort från fotoarkivet, Örnsköldsviks<br />
museum, visar det tidigare utförandet med kort spira. Det byggdes om 1906-07 efter<br />
ritning <strong>av</strong> arkitekt Fredrik Falkenberg med karnisformad takhuv <strong>och</strong> bredare lanternin i<br />
trä.<br />
”Samtliga takytor klädda med falsad kopparplåt, tornet troligen i slutet <strong>av</strong> 1950-talet, långhuset omlagt<br />
1972-73….Hög rödgranitsockel, låg bröstning med stående bred vitmålad panel, kopparklädd vattlist,<br />
där-över gulmålad bred träpanel, kopparklätt sadeltak valmat i öster på både långhus <strong>och</strong> sakristian.<br />
Förkroppade pilastrar med dorisk fason på långhusfasad <strong>och</strong> i hörnen stående på bröstningen, lisener<br />
på sakristian, kraftig takfotslist stöttad <strong>av</strong> klena <strong>och</strong> glesa konsoler, vit målning. Pilastrarna delar in de<br />
fyra långhusfönstren i symmetriska <strong>av</strong>snitt. Treluftsfönster med rundbåge<strong>av</strong>slut, okopplade bågar,<br />
utågående respektive inåtgående, tolv spröjsade glas i de båda nedre, gotikiserad spröjs i det övre, brun<br />
målning.Vitmålade foder…<br />
Ingång i söder med sex steg i granit återupptogs 1984 då en handikappramp i trä uppfördes från väster,<br />
kompletterad med granitskärm framför. Entré med pardörr i trä, helfransk fason med en nedre<br />
utskjutande fyllning, de två övre infällda i ramen, brun målning. Vitmålad kolonett-pilasteromfattning<br />
med högt sittande kornisch. I fältet under denna en målad minnest<strong>av</strong>la "Under konung Carl XIV Johans<br />
regering invigd år MDCCCXVIII……… Huvudentré genom tornet, trappa med sex plansteg i granit upp<br />
till kopparklädd pardörr i trä.”( Stjernbergs beskrivning, 2003-06).<br />
4
Kvitton på Simon Getings arvode, LA, Kyrkoarkivet, Gideå församling.<br />
5
Interiör före 1906. Ur fotoarkivet, Örnsköldsviks museum.<br />
Invändigt präglas kyrkorummet <strong>av</strong> 1950-talets <strong>restaurering</strong>. Kyrkorummets väggar är<br />
ljusmålade på den gamla breda panelen. Kyrkorummets flacka tunnvälvda tak i trä är<br />
målat i brutet vitt. På korväggens timmer fanns ursprungligen en draperimålning <strong>och</strong><br />
däröver Jehova inom strålsol mot ett blått himlafäste. På altaret stod ett förgyllt kors<br />
med törnekrona <strong>och</strong> under detta ett memento morimotiv samt en urt<strong>av</strong>la med texten<br />
”Tron gör salig” infogad i kullen vid korsfoten (foto ovan). Uret skänkt <strong>av</strong> bruksägaren<br />
H.W. Eckhoff 1826 hängdes senare på norra korväggen. Kyrkan fick ordentliga bänkar<br />
1816, snickrade <strong>av</strong> Jon Arnström o Erik Söderlind, Norrgidsjö samt Jonas Svahlberg <strong>och</strong><br />
Erik Persson i Västangidsjö. Den troligen ursprungliga altart<strong>av</strong>lan "Törnekröningen”<br />
hänger idag på södra väggen <strong>och</strong> utfördes 1765 <strong>av</strong> Nils Lindström.<br />
Gideå <strong>kyrka</strong> hörde samman med det jämförelsevis sent anlagda Gideå järnbruk <strong>och</strong><br />
fungerade som bruks<strong>kyrka</strong>. Jacob Efraim Clason fick privilegium 1805 <strong>och</strong> bruket<br />
anlades vid Hålforsen i Gide älv. Under dåliga konjunkturer från 1825 fram till en<br />
konkurs 1845 ägdes bruket <strong>av</strong> Hans Wilhelm Eckhoff från Gävle. 1826 uppfördes<br />
herrgården i trä klädd med slätpanel efter ritningar <strong>av</strong> D<strong>av</strong>id Rosenbaum, Gävle, med<br />
tillhörande åttkantiga p<strong>av</strong>iljonger <strong>och</strong> den likaså åttkantiga sk Prins Carls P<strong>av</strong>iljong lite<br />
längre norrut i en skogssluttning. Denna p<strong>av</strong>iljong står kvar idag i den tidigare<br />
parkliknande romantiska trädgården, där det även fanns en kägelbana. Efter Eckhoffs<br />
tid förvärvade James Dickson & Company i Göteborg bruket. Smidet upphörde 1873 <strong>och</strong><br />
6
uket såldes till Gideå <strong>och</strong> Husum AB 1874. Av ekonomibyggnaderna finns endast en<br />
kvarn kvar. Kyrkstallar stod förr mellan <strong>kyrka</strong>n <strong>och</strong> församlingshemmet från 1933 ritat<br />
<strong>av</strong> arkitekten Johan Andersson, Örnsköldsvik.<br />
Restaureringshistorik<br />
1814-15 uppfördes tornet ritat <strong>av</strong> Simon Geting.<br />
1831 målades <strong>kyrka</strong>n med gul oljefärg <strong>och</strong> invändigt med vit vattenbaserad färg.<br />
1870 reparerades <strong>och</strong> ommålades <strong>kyrka</strong>n utvändigt med vit oljefärg <strong>och</strong> vitlimmades<br />
invändigt, läktare byggdes <strong>och</strong> en ny predikstol tillkom tillverkad <strong>av</strong> Carl Erik<br />
Holmström.<br />
1877 målades <strong>kyrka</strong>n i rosa kulör med vita knutar.<br />
1882 monterade man in en ny värmeugn.<br />
1840 köptes en ny mindre kyrkklocka.<br />
1847 fick <strong>kyrka</strong>n sin första orgel, som byttes ut mot en ny 1871, vilken 1907 ersattes med<br />
ännu en orgel med fasad ritad <strong>av</strong> Fredrik Falkenberg.<br />
1906-07 målades den nu gula <strong>kyrka</strong>n tegelfärgad exteriört. Ny tornöverbyggnad.<br />
Innerväggarna fick en cederfärgad målning. På väggar <strong>och</strong> korvägg målades motiv ur<br />
Jesu liv <strong>av</strong> konstnären Sven Linnborg från Ås, Jämtland. Nytt altarkors tillkommer.<br />
Målningar föreställande stora blomsterurnor på korväggens sidor målades över, liksom<br />
tunnvalvets målade himl<strong>av</strong>alv med fältindelning <strong>och</strong> stora stjärnor med trådsmala uddar<br />
försvann. Öppna bänkar med profilerade g<strong>av</strong>lar tillkom, utförda <strong>av</strong> Felix Holmström<br />
efter ritningar <strong>av</strong> arkitekt Fredrik Falkenberg, Stockholm.<br />
1913 inköptes tornuret från Sehlbergs Urhandel i Gävle.<br />
1929-30 lades kopparplåt på taket.<br />
1958 – 59 <strong>kyrka</strong>n restaureras <strong>och</strong> målas i ljust rosa med vita lisener under arkitekt<br />
Georg Rudner, korväggens dekormålning övermålades. Den stora altart<strong>av</strong>lan med den<br />
välsignande Kristus centralt, målad <strong>av</strong> Karl Erik Häggblad tillkom <strong>och</strong> en sexsidig<br />
dopfunt skuren <strong>av</strong> <strong>gideå</strong>födde William Marklund. Sven Linnborgs målningar från 1907<br />
demonterades för förvaring. Läktaren i väster togs bort.<br />
Stigporten<br />
Stigporten ritades <strong>och</strong> uppfördes år 1907 <strong>av</strong> Felix Holmström. Den består <strong>av</strong> fyra<br />
kolonner med kvadratisk grundplan, klädda med slätpanel med skurna kannelyrer.<br />
Kolonnerna kröns <strong>av</strong> korintiska kapitäl bärande tre profilerade rundbågar krönta med<br />
förgylld skulptur: Centralt sitter kors <strong>och</strong> glob, på flankerande rundbågar sitter urnor. På<br />
7
den mittersta rundbågen vilar en profilerad arkitr<strong>av</strong> med skulpterat överstycke<br />
föreställande målade molnformationer <strong>och</strong> uppåtgående förgylld sol i skuret trä.<br />
Rundbågar <strong>och</strong> arkitr<strong>av</strong> är <strong>av</strong>täckta med kopparplåt.<br />
Gr<strong>av</strong>kapellet<br />
Gr<strong>av</strong>kapellet byggt på 1890-talet står strax nordost om <strong>kyrka</strong>ns sakristia.<br />
Kapellbyggnaden i trä är rektangulär med sadeltak täckt <strong>av</strong> cementpannor. Fasaderna är<br />
klädda med stående fasspontpanel <strong>och</strong> har sex rutors rundbågefönster på långsidorna.<br />
Huvudentrén finns på södra g<strong>av</strong>elfasaden <strong>och</strong> en enkeldörr på den norra.<br />
Kulturhistorisk status<br />
Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4.<br />
Åtgärder <strong>och</strong> genomförande<br />
Planerade åtgärder<br />
Tillstånd före <strong>restaurering</strong><br />
Slätpanel är i grunden en stenimiterande fasadbeklädnad <strong>och</strong> så är det även tänkt att<br />
vara på Gideå <strong>kyrka</strong>. Det finns gammalt kitt med äldre färglager mellan panelbräderna<br />
för att fasaden ska verka slät. På något enstaka ställe med bred spalt finns infälld trälist.<br />
Det förekommer krackelerade färgskikt. Spalter mellan stående spontad panel är efter<br />
den senaste <strong>restaurering</strong>en igenkittade dels med oljekitt (innerst), dels med latex. På<br />
vissa ställen är spalten så bred att sponten inte håller tätt utan vatten har trängt igenom.<br />
Rötskador förekommer partiellt på nederdelen <strong>av</strong> panel <strong>och</strong> list, exempelvis ovanför<br />
rullstolsrampen på södra fasaden. Där träet inte kan röra sig eftersom panelbräderna<br />
sitter fast i fogarna bågnar vissa väggytor. Skräp <strong>och</strong> löv har lagt sig i stuprören som så<br />
småningom har spruckit <strong>av</strong> issprängning.<br />
Utanpå <strong>kyrka</strong>ns <strong>fasader</strong> sitter en vattlist ovanför bröstning <strong>och</strong> stenfot. Vatten rinner in<br />
<strong>och</strong> stannar på den utbyggda bröstningspanelen <strong>och</strong> orsakar röta på den gulmålade<br />
panelens nederdelar.<br />
8
Aktuella åtgärder<br />
• Färgborttagning på <strong>kyrka</strong>ns <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> fönsterbågar utvändigt <strong>och</strong> gr<strong>av</strong>kapellets<br />
södra fasad.<br />
• Utvändig ommålning <strong>av</strong> <strong>kyrka</strong> <strong>och</strong> gr<strong>av</strong>kapell i befintliga kulörer; samtliga<br />
<strong>fasader</strong> <strong>och</strong> utvändigt fönster.<br />
• Justering <strong>och</strong> komplettering <strong>av</strong> plåt<strong>av</strong>täckningar.<br />
• Justering <strong>och</strong> komplettering <strong>av</strong> tak<strong>av</strong>vattning.<br />
• Rostskyddsmålning <strong>av</strong> smide, plåt <strong>och</strong> järn.<br />
• Förgyllning <strong>av</strong> tornspiran <strong>och</strong> inskriptionst<strong>av</strong>lan ovanför södra porten.<br />
Foton före <strong>restaurering</strong><br />
2008-09-01. Norra fasaden. Utanpåliggande vattlist <strong>av</strong> koppar utmed hela <strong>kyrka</strong>n.<br />
9
2010 07 27. Färgskador på södra tornfasaden 2009-05-27. Mitt på långhusets södra fasad.<br />
2 – 4 meters höjd före skrapning.<br />
2009-05-27. Gammalt linoljekitt i spalt mellan 2010 07 27. Gammal infälld trälist, västra<br />
panelbräder, södra långhusfasaden. tornfasaden.<br />
10
2010 07 27. Gammalt kitt mellan panelbräder på<br />
västra tornfasaden. Virket är mycket kådrikt <strong>och</strong> har sugit olja från tidigare oljefärg.<br />
2009-05-27. Färgskador under rampen på långhusets södra fasad.<br />
11
2009-05-27. Färgskador på <strong>och</strong> kring södra porten.<br />
2009-05-27. Färgskador på inskriptionst<strong>av</strong>la ovanför södra porten.<br />
12
2010 07 27. Ljudlucka mot söder före rengöring.<br />
2010 07 27. Ljudlucka mot öster före rengöring. Större skada på norra dörrbladet.<br />
13
2008-09-01. Issprängd stuprörsfals på norra fasadens östra del.<br />
2009-05-27. Stuprörsstift som lossnat vid tornets SO hörn.<br />
14
2009-05-27. Gr<strong>av</strong>kapell före ommålning. Södra g<strong>av</strong>elfasaden.<br />
2009-05-27. Gr<strong>av</strong>kapell före ommålning. Västra långfasaden.<br />
15
2010-08-31. Detalj <strong>av</strong> fönster före ommålning, gr<strong>av</strong>kapellets östra fasad.<br />
2009-05-27. Stuprör mot SO.<br />
16
2009-05-27. detalj <strong>av</strong> södra g<strong>av</strong>elfasaden.<br />
Genomförda åtgärder<br />
Material / produktbeskrivning för <strong>kyrka</strong> <strong>och</strong> gr<strong>av</strong>kapell<br />
Fasader har ommålats i befintlig kulör med linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers<br />
Tradition) för <strong>fasader</strong> i kulör Guldocker Raä 5A-94.<br />
Pilastrar, takfot, fönster- <strong>och</strong> dörromfattningar ommålades i befintlig kulör med<br />
linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers Tradition) i brutet vitt NCS S0502Y.<br />
Portar <strong>och</strong> ljudluckor ommålades i befintlig kulör med linoljefärg från Engwall &<br />
Claesson (Beckers Tradition) NCS S5030Y60R.<br />
Fönster ommålades i befintlig kulör med Alcros linoljefärg från Engwall & Claesson NCS<br />
S5030Y60R.<br />
17
Inskriptionst<strong>av</strong>la: linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers Tradition). Ljusblå<br />
bottenkulör NCS S2502B. Brun ram NCS S5030Y60R. Dubbelförgyllning enl.<br />
arbetsbeskrivning.<br />
Kemisk rengöring: Beckers Färgborttagning.<br />
Rostskydd spikskallar, plåt <strong>och</strong> smide: Wibos Rostskydd.<br />
Linoljekitt är <strong>av</strong> märket Åffa.<br />
En <strong>av</strong>vikelse från arbetsbeskrivning gällande grundfärgen var, att förtunningen skulle<br />
göras med balsamterpentin. I stället förtunnades färgen med alifatnafta eftersom man<br />
använde sig <strong>av</strong> kemisk rengöring <strong>av</strong> <strong>fasader</strong>na.<br />
Avvikelse var även Wibos rostskyddsfärg på spikskallar i stället för blymönja enligt<br />
arbetsbeskrivning, på grund <strong>av</strong> blymönjans giftighet.<br />
KYRKA<br />
Ommålning, långhus <strong>och</strong> sakristia<br />
Fasader<br />
Färgborttagning har utförts enligt bygghandling på <strong>kyrka</strong>ns <strong>fasader</strong> samt utvändig<br />
ommålning <strong>av</strong> <strong>kyrka</strong>ns <strong>fasader</strong>.<br />
Ommålning <strong>av</strong> långhus <strong>och</strong> sakristia gjordes under 2009. Grundning <strong>och</strong><br />
mellanstrykning förtunnades 40% (grund) <strong>och</strong> 20 % (mellanstrykning) med alifatnafta i<br />
stället för balsamterpentin eftersom man kom att använda kemisk rengöring.<br />
Färdigstrykning gjordes utan förtunning. Såriga ytor har handslipats med sandpapper<br />
efter rengöring <strong>och</strong> mellan strykningarna.<br />
Inför rengöring <strong>av</strong> <strong>fasader</strong>na gjordes provytor för rengöring med 1. Infraröd värme <strong>och</strong><br />
skrapning. 2. Kemisk rengöring från Beckers med alkohol som verksam beståndsdel (ej<br />
ammoniak), som visade sig mest effektivt <strong>och</strong> skonsamt mot underlaget. Man dränkte in<br />
fasaden rikligt med rengöringsmedlet som plastades. Sedan fick medlet verka 1 – 2 dygn<br />
under inplastning, därefter skrapades <strong>fasader</strong>na. Långhuset krävde ett flertal<br />
indränkningar.<br />
18
2009-06-30 pågick mellanstrykning <strong>av</strong> södra fasaden. Panelen målades tre gånger men<br />
den vita färgen, exempelvis på fodren <strong>och</strong> fotlisten närmast bröstningen, var tunnare <strong>och</strong><br />
behövde fyra strykningar. Södra <strong>och</strong> östra fasaden var 2009–08-13 färdigmålad <strong>och</strong><br />
färgborttagning / skrapning <strong>av</strong> norra fasaden hade påbörjats. Rengöring <strong>av</strong> norra<br />
fasaden påbörjades v. 32 efter semestrar.<br />
Fönster<br />
På kyrkfönstren gjordes rengöringsgrad 1 på ytterbågar <strong>och</strong> rengöringsgrad 2 (till fast<br />
underlag) på insidan ytterbågar. Utvändig ommålning <strong>av</strong> <strong>kyrka</strong>ns fönster har utförts <strong>av</strong><br />
Nybergs Måleri i Örnsköldsvik, eftersom arbeten drog ut på tiden år 2009.<br />
2009-05-27. Rengöring <strong>av</strong> långhusets södra fasad.<br />
19
2009-05-27. Prov efter kemiskt rengöring <strong>och</strong> skrapning.<br />
2009-05-27. Rengöringsprov med infraröd värme <strong>och</strong> skrapning.<br />
20
2009-06-30. Grundmålad ej kittad panel med två infällda passbitar, snedskarvade för att<br />
underlätta vatten<strong>av</strong>rinning. Långhusets östra g<strong>av</strong>elfasad.<br />
2009-06-30. Knappt en vecka gammal grundmålning på långhusets södra fasad.<br />
Grundmålad därefter kittad panel. Grundmålad ”kittremsa”.<br />
21
2009-06-30. Mellanstruken panel. Grundmålad <strong>och</strong> kittad panel. Därefter grundmålad<br />
”kittremsa”, sist mellanstrykning. Långhusets södra fasad.<br />
2009-05-27. Tidigare färgskikt på södra delen <strong>av</strong> östra fasaden.<br />
Den rosa kulören är 1877 års fasadfärg. 1907 målades <strong>fasader</strong>na tegelröda.<br />
22
2009-08-13. Färdigmålade södra <strong>och</strong> östra <strong>fasader</strong>na (sockelpanel på sakristian ännu<br />
omålad).<br />
2009-08-13. Färdigmålat <strong>och</strong> monterat fönster på södra fasaden.<br />
23
2009-08-13. Nymålad del <strong>av</strong> södra fasaden <strong>och</strong> porten.<br />
2009-06-17. Nymålade fönsterbågar efter grundning<br />
<strong>och</strong> en strykning på verkstad, Nybergs Måleri.<br />
24
2009-06-17. Fönsterbågar efter grundning <strong>och</strong> kittning på verkstad, Nybergs Måleri.<br />
2009-06-17. Nymålade fönsterbågar på verkstad,<br />
Nybergs Måleri.<br />
25
Träarbeten<br />
Infällning <strong>av</strong> träribbor<br />
Enligt arbetsbeskrivning skulle man fälla in trälist / passbitar mellan panelbräderna där<br />
spaltbredden översteg 5 mm. Kittet skulle tas bort med hjälp <strong>av</strong> speed heater <strong>och</strong> spalten<br />
fyllas igen med en list <strong>av</strong> tättvuxen fura. Springan mellan list <strong>och</strong> spontsida skulle sedan<br />
kittas igen före målning. En provyta på infälld list gjordes på långhusets g<strong>av</strong>elvägg mot<br />
väster, där man ännu ej handhyvlat för rätt passform. Man fräste ur en spalt <strong>och</strong> fällde in<br />
en trälist enligt handling.<br />
På plats efter rengöring upptäckte man att det överlag fanns bredare spalter mellan<br />
panelerna. Detta skulle innebära att smala lister skulle fällas in mellan merendelen <strong>av</strong><br />
<strong>kyrka</strong>ns fasadytor, vilket man ej hade kalkylerat med. Befintlig panel var gammal <strong>och</strong><br />
okantad med topp <strong>och</strong> rotsida <strong>och</strong> att handhyvla lister för att passa in mellan alla<br />
panelbräder bedömdes som orimligt kostsamt. Raksågade lister kunde också ge intrycket<br />
<strong>av</strong> en sentida rak panel, vilket inte var önskvärt ur antikvarisk synvinkel.<br />
Därför togs beslutet att fälla in list/passbit endast i spalter som översteg 10 mm mellan<br />
panelbräderna <strong>och</strong> kitta springor under 10 mm . (KF 2, Gideå <strong>kyrka</strong>, Fasad<strong>restaurering</strong><br />
2009-06-14, Byggkultur Mittkonsult AB). Det fälldes in 6 - 7 trälister / passbitar på<br />
långhuset, främst på södra fasaden men även något på den östra. De limmades enligt<br />
arbetsbeskrivning endast på en sida.<br />
Det fanns sedan tidigare kitt i spalterna, dels gammalt oljekitt, dels latexfog på flertalet<br />
ställen över hela <strong>kyrka</strong>ns fasad. Kittning gjordes med Åffa linoljekitt enligt<br />
arbetsbeskrivning. Nackdelen med att använda kitt är, att kittet är statiskt <strong>och</strong> rör sig<br />
inte när träet i panelbräderna torkar <strong>och</strong> expanderar med årstiderna. Färg <strong>och</strong> kitt kan<br />
spricka upp, vilket man ibland kan se på gammal slätpanel.<br />
Iskarvningar<br />
Det gjordes även iskarvningar <strong>av</strong> rötskadad panel på ett tjugotal ställen, främst på södra<br />
fasaden längst ner mot vattlisten över bröstningen. På sådana ställen har man<br />
handhyvlat in en passbit i sprickans form.<br />
Iskarvningar <strong>av</strong> rötskadat trä gjordes även på en takfotsbräda <strong>och</strong> på panel längst ner på<br />
dörrbladet på sakristians norra fasad. På tornet gjordes ilagningar <strong>av</strong> rötskadat virke ca<br />
6 x 30 cm på norra fasaden ovanför sockeln närmast långhuset samt ca 5 x 30 cm på<br />
knutlådan bakom stupröret strax ovanför sockeln. Man ersatte även ett stycke<br />
halvmåneformad dropplist som saknades över en nedre fyllning på <strong>kyrka</strong>ns södra port<br />
med friskt virke.<br />
Rötskador på ljudluckor är ersatta med likvärdigt virke.<br />
26
2009-05-27. Prov på ilagning med trälist, (ännu ej handhyvlad för rätt passform).<br />
2009-06-30. Rengjord port mot söder med iskarvade lister.<br />
27
2009-08-13. Ilagad längre list i panel på östra fasaden (yta med med nyare panel), söder om<br />
sakristian.<br />
2009-08-13. Nedre delen <strong>av</strong> panel på södra fasaden med iskarvad list.<br />
28
2009–09-25. Ilagad skada på takfotsbräda, sakristians norra fasad.<br />
2009–09-25. Ilagad panel på dörrblad, sakristians norra fasad.<br />
29
Ommålning, torn<br />
Målningsarbeten på tornet utfördes under sommarsäsongen 2010 samtidigt som<br />
ommålning <strong>av</strong> gr<strong>av</strong>kapellet. På tornets <strong>fasader</strong> har man, liksom på <strong>kyrka</strong>ns övriga<br />
<strong>fasader</strong>, enligt arbetsbeskrivning skrapats bort all färg (rengöringsgrad 1) före<br />
ommålning.<br />
2010 07 27 var torn<strong>fasader</strong>na mot väster <strong>och</strong> norr så gott som renskrapade utom<br />
lanterninen. Rengöringen gjordes liksom tidigare med färgborttagningsmedel <strong>och</strong><br />
inplastning, därefter renskrapades <strong>fasader</strong>na. På tornet var 10 08 31 alla vita ytor<br />
färdigmålade, en strykning återstod <strong>av</strong> det gula. Tornet färdigmålades påföljande vecka.<br />
På något ställe (på knutlåda mot NV) kunde man se, att både igenkittade <strong>och</strong> okittade<br />
spalter hade målats över utan att komplettera bortfallet kitt vid senaste ommålningen.<br />
Träarbeten<br />
På tornet gjordes ilagningar <strong>av</strong> rötskadat virke särskilt kring gångjärn på ljudluckor mot<br />
öster, söder <strong>och</strong> norr . Det gjordes även ilagningar med friskt virke ca 6 x 30 cm på norra<br />
fasaden ovanför sockeln närmast långhuset samt ca 5 x 30 cm på knutlådan bakom<br />
stupröret strax ovanför sockeln.<br />
Rengöringen <strong>av</strong> tornet vid takgesimsen. Foto: Renmarks Måleri.<br />
30
2010 07 27. Tornets norra fasad, rengjord yta.<br />
2010 08 03. Inplastad yta på södra tornfasaden färdig för skrapning.<br />
31
2010 08 03. Skrapning efter behandling med kemisk rengöring, södra tornfasaden.<br />
2010 08 03. Märken efter två igensatta fönster, tornets västra fasad.<br />
32
2010 07 27. Tornets norra fasad, rengjord yta på del <strong>av</strong> ljudlucka.<br />
2010-08-31. Färdigmålade vita ytor, tornets NV hörn, del <strong>av</strong> kapitäl <strong>och</strong> takgesims. På det<br />
gula återstår en strykning.<br />
33
2010 07 27. Tornets norra fasad, träskada på vardera dörrblad på ljudluckan.<br />
2010 07 27. Tornets norra fasad. Skada på ljudluckans östra dörrblad.<br />
34
2010-08-31. En <strong>av</strong> flera trälagningar på södra ljudluckans västra dörrblad.<br />
2010-08-31. Trälagning på norra ljudluckans östra dörrblad<br />
ovanför gångjärn, gammal trälagning överst t v.<br />
35
2010-08-31. Trälagning på norra ljudluckans västra dörrblad.<br />
2010-08-31. Ilagad kil längs ner på östra ljudluckans södra dörrblad.<br />
36
2010-08-31. Tornets NV hörn, ribba överst på hörnkapitäl närmast takgesims utbytt.<br />
2010-08-31. Ilagningar ovanför stensockeln på tornets norra (gult) <strong>och</strong> södra fasad (vitt).<br />
37
Kors <strong>och</strong> glob<br />
Kulorna <strong>av</strong> tunn koppar hade skador som trycktes ut <strong>och</strong> skarvar som gått upp<br />
igenlöddes. Korset har behandlats med Wibos rostskyddsgrund i stället för blymönja<br />
enligt arbetsbeskrivning. Underarbetet med dubbelförgyllningen <strong>av</strong> korsets kulor hade<br />
redan utförts innan besiktning kunde göras <strong>och</strong> kors <strong>och</strong> glob var ej färdiga vid<br />
slutbesiktning. Enligt entreprenören, som efter förfrågan skickade foton <strong>av</strong> arbetet, hade<br />
förgyllningen fortlöpt efter arbetsbeskrivning. Man hade lagat sprickorna i kulorna, som<br />
var tillverkade <strong>av</strong> tunn kopparplåt. Arbetet efterbesiktades från mark 2010-11-09.<br />
Förgyllningsarbetena utfördes ej på Renmarks måleriverkstad i Örnsköldsvik.<br />
Ommålat kors <strong>och</strong> förgyllda detaljer. Foto ovan <strong>och</strong> nedan Renmarks Måleri.<br />
38
En <strong>av</strong> korsets kulor före resp. efter förgyllning. Foto ovan <strong>och</strong> nedan Renmarks Måleri.<br />
39
Foto ovan <strong>och</strong> nedan Renmarks Måleri.<br />
2010-11-25. Foto efterbesiktning.<br />
40
2010-11-25. Foto efterbesiktning.<br />
2010-11-25. Foto efterbesiktning.<br />
41
Inskriptionst<strong>av</strong>lan<br />
Inskriptionst<strong>av</strong>lan ovanför södra porten har ommålats <strong>och</strong> omförgyllts. Ommålningen<br />
gjordes med linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers Tradition). Ljusblå<br />
bottenkulör NCS S2502B. Brun ram NCS S5030Y60R. Dubbelförgyllning enl.<br />
arbetsbeskrivning. Förgyllningsarbeten är utförda <strong>av</strong> Renmarks Måleri. Målnings- <strong>och</strong><br />
förgyllningsarbeten hade redan utförts på annan verkstad innan besiktning kunde göras<br />
men t<strong>av</strong>lan var ännu ej uppsatt vid slutbesiktning.<br />
Plåtarbeten<br />
Smärre underhållsarbeten på taket har genomförts. I samband med ommålningen<br />
upptäcktes sprickor i utkastare till ränndalar <strong>och</strong> i fotrännan. Enligt plåtslagarens<br />
besiktning <strong>av</strong> takytorna fanns även behov <strong>av</strong> översyn <strong>av</strong> beslag till takluckorna. Man<br />
bytte ut de trasiga förzinkade bultar som man kunde komma åt. Övriga bultar sitter<br />
under takplåten <strong>och</strong> kunde ej lossas. Dessa bultar hade endast smärre rostskador som<br />
skrapades, rostskyddades <strong>och</strong> målades. Sprickor i utkastarna till ränndalarna har också<br />
lagats.<br />
Kyrkans alla stuprör ersattes med nya i koppar, som målades med linoljefärg likt<br />
befintliga <strong>och</strong> skarven vänd utåt enligt arbetsbeskrivning. Arbetet var färdigt vid<br />
byggmöte 2009-06-30. Delar <strong>av</strong> gamla skarpvinklade rör, vattkupor <strong>och</strong> utkastare har<br />
sparats i förrådet norr om <strong>kyrka</strong>n. Stuprören hade så omfattande rostskador att de inte<br />
kunde återanvändas.<br />
2009–08-13. Nertagna stuprör från <strong>kyrka</strong>n.<br />
42
GRAVKAPELL<br />
På gr<strong>av</strong>kapellet skrapades <strong>och</strong> fläckgrundades på norra g<strong>av</strong>eln <strong>och</strong> östra långfasaden<br />
2009. Övriga <strong>fasader</strong> samt fönster, portar, takdetaljer <strong>och</strong> tak<strong>av</strong>vattning ommålades<br />
under 2010. Målningsarbetena slutbesiktades 2010-09-29.<br />
På gr<strong>av</strong>kapellets södra g<strong>av</strong>elfasad med omfattande färgskador har enligt<br />
arbetsbeskrivning all färg skrapats bort (rengöringsgrad 1) före ommålning med<br />
linoljefärg i befintlig kulör (se Material / produktbeskrivning). Övriga <strong>fasader</strong> har<br />
rengjorts till fast underlag före ommålning, liksom portar, vindskivor, stuprör <strong>och</strong><br />
hängrännor. Smidesräcken behandlades med Wibos rostskyddsfärg.<br />
Fönstren har endast ommålats enligt utvändig ommålning ( bågens utsidor <strong>och</strong> stående<br />
kanter samt karmen fram till inre fönsterfals) med linoljefärg i befintlig kulör (se<br />
Material / produktbeskrivning). Fönsterbågarna demonterades <strong>och</strong> ska ommålades på<br />
verkstad. På lunettfönstret ovanför södra porten gjordes en trälagning i bågen på östra<br />
sidan.<br />
Vid slutbesiktningen upptäcktes några smärre fel, vilka åtgärdades samma dag. Under<br />
en hängkrok mot väster var hängrännan omålad, liksom en skruvskalle, vindskivans<br />
ände mot väster <strong>och</strong> en omålad fläck ca 1,5 x 1 cm (spår <strong>av</strong> fågel?) på kanten <strong>av</strong> östra<br />
hängrännan. Man hade ej hunnit rengöra fönsterglas eller stensockeln från färgspill.<br />
2010-08-31. Södra g<strong>av</strong>elfasaden, grundmålad ej slipad yta.<br />
43
2010 08 03. Gr<strong>av</strong>kapellets östra <strong>och</strong> norra <strong>fasader</strong> rengjorda <strong>och</strong> fläckgrundade.<br />
2010-09-29. Södra g<strong>av</strong>elfasaden <strong>och</strong> östra fasaden färdigmålade.<br />
44
2010-09-29. Östra <strong>och</strong> norra <strong>fasader</strong>na färdigmålade.<br />
2010-09-29. Västra fasaden färdigmålad.<br />
45
2010-09-29. Fönsterbågen på södra portens överljus efter trälagning <strong>och</strong> ommålning.<br />
2010-09-29. Ommålat fönster på kapellets östra fasad.<br />
46
Källor<br />
Berglund, Manfred: Gideå Hembygdsbok, Örnsköldsvik 1954.<br />
Kyrkobyggnader 1760 – 1860 . Del 4, Riksantikvarieämbetet.<br />
Telhammer, Ingrid: Kyrkor <strong>och</strong> Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, 1985.<br />
Arkiv<br />
Landsarkivet, Härnösand; Kyrkoarkivet.<br />
<strong>Murberget</strong> Länsmuseet Västernorrlands arkiv: inventeringar <strong>och</strong> karaktäriseringar <strong>av</strong><br />
länets kyrkor 2003-06 utförda <strong>av</strong> Anders Stjernberg, ADL Creative AB Sundsvall, (ur<br />
Stiftets förvaltningsplaner).<br />
Fotoarkivet, Örnsköldsviks museum.<br />
47
Change language