3. Kroatiens historia - Malaxedu.fi

More documents

Recommendations

Info

Kroatiska våren Den kroatiska våren var en politisk rörelse som med hjälp av demonstrationer kämpade för ett nationalistiskt Kroatien. Detta skedde under det tidiga 1970-talet. Rörelsen krävde mera rättigheter till Kroatien under den tid som Kroatien var en del av Jugoslavien, såväl ekonomiska som demokratiska reformer. Av de ekonomiska reformerna var det främst på grund av att det var rikare folk som bodde i Slovenien och Kroatien medan det var fattigare folk i södra och östra delarna av Jugoslavien. Pengarna stannade inte i de delar som det samlades in av staten. Detta startade med att några inflytelserika poeter och språkvetare lanserade en deklaration angående den kroatiska litteraturen år 1967. År 1968, efter denna deklaration utkom, så framkom ytterligare krav om rättigheter för det kroatiska folket. Många studenter började också aktivt uttrycka sitt stöd för rörelsens sak. Detta utfördes genom att man följde de idéer om hur ”Prag våren” blivit genomförd. Kroaterna gick därför ut i demonstrationer och protester gentemot staten. En betydelsefull ledare för denna rörelse var politikern Savka Dabcevic-Kucar. En stor bidragande faktor var också att det kroatiska folket var missnöjda med att deras språk blivit förändrat. Detta för att Tito ville skapa ett gemensamt språk istället för serbiska och kroatiska, för att minska så mycket som möjligt på nationalismen i landet. Den bakomliggande tanken var att det fanns så många etniska bakgrunder och språk i Jugoslavien, som skulle kunna leda till att republikerna i Jugoslavien förklarade sig självständiga. Kroaterna ansåg att deras språk blivit en serbisk dialekt. Därför blev det ett stort missnöje med detta, eftersom kroaterna är stolta över sin historia och sitt språk. Det var ett stort budskap i deklarationen att det kroatiska folket bör få uttrycka sin stolthet över sitt språk och sin nationalitet. Tito insåg allvaret i protesterna eftersom han ansåg att rörelsen gjorde ett försök att återinsätta nationalismen i Jugoslavien eller främst Kroatien, och bryta sig loss ifrån Jugoslavien. Tito stoppade frihetsprocessen genom att beordra polisen att de skulle ta hårdare tag med demonstranterna, men också genom stora utrensningar och massavskedanden. Det blev klart att det skulle avsättas folk efter att Tito talade inför en stor skara av studerande under en demonstration 1971. Nära 2000 människor greps av polisen och av dessa var det många personer som kom att bli viktiga för Kroatiens politik i modern tid. Den kroatiska våren slutade med att år 1974 gick en lag igenom som gav alla republiker i Jugoslavien mera självstyre och autonomi. Denna lag uppfyllde stora delar av det som rörelsen hade förespråkat. 12 Savka Dabcevic-Kucar
Kroatiens väg till självständighet Efter andra världskriget blev Kroatien en av sex delrepubliker i den kommuniststyrda federationen Jugoslavien under ledning av president Josip Broz Tito. Frågan om kroatisk självständighet togs upp redan 1971 under den så kallade ”kroatiska våren”, då den kroatiska partiledningen avgick efter hot av Tito att armén skulle gripa in, vilket ledde till stora utrensningar inom det kroatiska kommunistpartiet. Efter Titos död och kalla krigets slut hade Jugoslavien problem med ekonomin, stigande arbetslöshet och inflation. Det bidrog till att Jugoslaviens socialistiska ideologi övergick till en stark nationalism bland serberna och ökat missnöje bland både serber och kroater. Samtidigt var korruption och diskriminering av minoriteter väldigt hög. Sakta men säkert började också Kroatien gå mot en demokrati. Detta ledde till att det enda tillåtna partiet 1990 upplöstes när det jugoslaviska kommunistförbundets 14:e partikongress avbröts i januari. Redan i maj samma år hölls allmänna val, och det demokratiska förbundet fick majoritet av platserna i det kroatiska delstatsparlamentet, Sabor. President för Kroatien blev Franjo Tudjman, tidigare nationalist och partiledare. Den kroatiska regeringen ville att Jugoslavien skulle vara en konfederation, alltså en union med bibehållen suveränitet, annars skulle Kroatien förklaras självständigt. Serberna i Kroatien fruktade dock att de skulle bli förtryckta i ett självständigt Kroatien och lät sina känslor komma till uttryck. Samtidigt tilläts Ustasas symboler vilket påminde om andra världskrigets grymheter, också Kroatiens flagga uppfattades av serberna som en Ustasasymbol och väckte ilska och vrede hos dem. Ifall Kroatien lämnade Jugoslavien ville serberna ha politisk autonomi. De motsatte sig ändå att Kroatien skulle lämna Jugoslavien av flera orsaker, och försökte erövra så mycket som möjligt av Kroatien under kroatiska självständighetskriget. Detta uppfattades av omvärlden som att Serbien försökte skapa ett ”Storserbien” genom etnisk rensning av kroater, bosniaker och albaner. Att det förekommit krigsförbrytelser uppfattades dock snabbt av omvärlden och redan 1993 upprättades Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, vars uppgift är att döma enskilda personer som gjort krigsförbrytelser i det tidigare Jugoslavien sedan 1991. Hittills har 120 anklagade fått sin dom. Även den tidigare presidenten i Serbien, Slobodan Milosevic stod åtalad för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, men avled innan han fick sin dom. Den 21 februari 1991 bestämde delstatsparlamentet att kroatiska lagar skulle stå framför de federala och förklarade sig tillsammans med Slovenien sig självständigt från den socialistiska federationen Jugoslavien den 25 juni samma år. Detta ledde till att krig kring områdena utbröt i augusti mellan Kroatien och Jugoslaviens armé, vilken var kontrollerad av serberna, samt Kroatiens serber. Vapenvila slöts slutligen i januari 1992 efter FN:s medling och Kroatien erkändes som en självständig stat internationellt, dock förlorade Kroatien 1/3 av sitt territorium till serberna. Krig mellan serber och kroater fortsatte dock i Bosnien-Hercegovinas självständighetskrig mellan 1992-1995. 13
Page 2 and 3: 2 Deltagare Elever Marie Ahlholm Ju
Page 4 and 5: 1. Jugoslaviens historia år för
Page 6 and 7: 6 Stridigheter bryter ut i Kosovo.
Page 8 and 9: 2. Landsfakta Kroatien • Yta: 56
Page 10 and 11: 3. Kroatiens historia Kroatien unde
Page 14 and 15: 4. Jugoslaviska krigen De jugoslavi
Page 16 and 17: Från att förr bara ha sänt human
Page 18 and 19: Internationella krigsförbrytartrib
Page 20 and 21: 5. Det forna Jugoslavien och EU Sed
Page 22 and 23: 6. Dubrovniks historia Dubrovnik so
Page 24 and 25: 7. Sevärdheter Dubrovnik med omnej
Page 26 and 27: 26 förse marknaden vid Lužatorget
Page 28 and 29: Vjetrenica är också den rikaste g
Page 30 and 31: 2/3 mineralvatten som sedan värms
Page 32 and 33: Trepunkter En trepunkt är en geogr
Page 34 and 35: 34 Tack till Ett stort tack riktas
Page 36: 90-TALETS JUGOSLAVIEN OCH GEOGRAFIS

3. Kroatiens historia - Malaxedu.fi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?