VIKTIGT I ARBETET MED UNGDOMAR I RISKZONEN

Allan är ingen allan
Visar respekt för ungdomarna han träffar
Respekt är ett av Sirius ungdomshems fyra honnörsord. Bemötandet är A och O i arbetet med
ungdomarna som saknar tilltro till vuxna och samhället. Institutionschefen Allan Mare vill se
tidiga insatser för barn och ungdomar och påpekar att förebilder är viktigt. Det hade han då
han växte upp i miljonprogramområdet Gottsunda.
text och Foto: Kerstin Karell
INTERVJU. På flera platser i landet sätter
ungdomar eld på bilar och är aggressivt
inställda mot polis och räddningstjänst.
Gottsunda i Uppsala är ett av de områden
där det har varit oroligheter. Där växte
Allan Mare upp. Idag är han institutionschef
för Sirius särskilda ungdomshem som
hör till Statens institutionsstyrelse.
– Själv har jag aldrig varit kriminell eller
hållt på med droger, men jag har kompisar
från min uppväxt som följt den banan. Det
kunde lika gärna ha varit jag, säger Allan.
Att han valde en annan väg säger han
beror på flera samverkande faktorer. En
av dem var att Gottsunda inte var en egen
ö i Uppsala vilket det i stor utsträckning är
idag. De som bor där nu har allt de behöver
i sin närhet och behöver inte nödvändigtvis
vända sig mot övriga samhället.
– Gottsunda är ett miljonprogram och var
redan då ett mångkulturellt bostads område
dit många sökte sig både på grund av dålig
ekonomi och för att bo nära sina landsmän.
Men atmosfären var annorlunda. Det
fanns en nyfikenhet gentemot oss som hade
ett annat ursprung än svenskt. Det fanns
många vuxna omkring oss. Öppen heten
och nyfikenheten kom från personal på
dagis och skola men även från invånarna.
Då vi var på lekplatsen kunde vi bli bjudna
på bullar av en äldre kvinna som bara ville
vara snäll mot oss. Idag är det mindre nyfikenhet
och mer rädsla mot personer med
annat ursprung.
Allan har palestinskt påbrå och kom till
Sverige och Uppsala som ettåring. Han får
ofta frågan: ”Var kommer du ifrån?”.
– Då svarar jag att jag kommer från Uppsala,
för det gör jag ju. Jag gör ingen affär
av mitt påbrå och har bott i Uppsala hela
mitt liv. Då kan folk höja på ögonbrynen
och kommentera att jag är lite mörk, säger
Allan och drar handen genom sitt hår.
Han tycker inte om ordet invandrare eller
invandrarbakgrund, det sätter en stämpel
på folk ”och vad säger det egentligen om
personen?”. Ordet invandrare gör att utanförskapet
blir tydligt och känslan av att inte
vara en del av samhället späds på.
– När ungdomar bränner bilar, bildar
gäng och hetsar mot poliser är det en reaktion
på att de står utanför samhället. De
tycker att det är skit samma vad de gör för
de hör ändå inte dit.
Fotbollen blev räddningen
För Allans del spelade fotbollen en stor roll
i integrationen i samhället och han anser
att fritidsaktiviteter är mycket viktiga för
barn och ungdomar som ligger i riskzonen
att hamna snett.
– När jag växte upp sögs ungdomarna
upp i aktiviteter på ett annat sätt än idag.
De ideella föreningarna syntes mer. Ledare
kom till skolan och talade om vad de
gjorde. Så var det med fotbollen och jag sa
till mina föräldrar att jag ville börja spela.
Fotbollen blev oerhört viktig för Allan.
Där blev han bekräftad, fick förebilder
och ett annat nätverk som gjorde att han
slussades ut i samhället. Han ville bli en
duktig fotbollspelare och fick klart för sig
att skulle man lyckas var det träning som
gällde och han valde det framför busstreck,
alkohol och rökning.
– Sen rökte min pappa tre paket cigaretter
om dagen så rökning var jag negativ till
från början.
tuFF uppFostran
Allan berättar att han hade föräldrar
som brydde sig och var engagerade men
att hans pappa var auktoritär och att han
fick en rätt tuff uppfostran. Den ilska och
irritation som han kunde känna över hur
han blev behandlad hemma var han som
tonåring inte ensam om. Men istället för att
vara destruktiv tog han ut frustrationen på
fotbollsplanen.
– Vi har pratat om det där, jag och pappa,
då han levde. Han ångrar att han var så
hård mot oss, men han har också berättat
hur hans far var mot honom och om sin
egen uppväxt. Det förklarar mycket. Om
han hörde mig bli arg på mina barn, vilket
man ju blir ibland, kunde han säga ”Tänk
på hur jag var, säg inte så där.”
En person som hade en stor påverkan på
barnen och ungdomarna i Gottsunda då
Allan växte upp var kvarterspolisen Pether
Everhag.
– Han syntes och var viktig. Han skapade
Intervju
t
www.sjukvardsinformation.com 21