4 - ATL

Nr 4 

2008 

Lena lyfter 

skogen 

i EU 

Skogen full 

av frågetecken 

▼ 

Storväxt 

20-åring 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Hög avgift 

stoppar viltskydd 

▼ 

På älgjakt 

med Acke 

Boktips Boktips 

Hårdtest 

av bredband 

▼

PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER 

Toppklass! 

Dags för en ny generationen skogsmaskiner från John Deere! På Skogsnolia gjorde 

våra tre första, innovativa modeller i E-serien stor succé. Introduktionen av 1270E, 1470E och skotaren 

1510E, innebär att vi nu inleder slutförsäljningen av 1270D, 1470D och 1410D. Dessa tre mycket beprövade 

modeller kan du nu köpa extra förmånligt: Teckna ett serviceavtal för 2 000 maskintimmar så bjuder vi på 

utökat maskinskydd – SAFE Plus – för både drivlina och hydrauliksystem ända upp till 6 000 timmar! 

John Deere Forestry AB 

www.deere.se

INNEHÅLL Nummer 4 2008 Nästa nummer utkommer den 9 oktober TEMA: Bilar, ATV & förädling 

ingår som en medlemsförmån i 

landets fyra skogsägareföreningar 

tillsammans med en bilaga från respektive 

förening. Vid adressändring 

kontakta din skogsägareförening. 

Södra Skogsägarna 

www.sodra.se 

0470-890 00 

Mellanskog 

www.mellanskog.se 

018-17 09 00 

Skogsägarna Norrskog 

www. norrskog.se 

0612-71 87 00 

Norra Skogsägarna 

www.norra.se 

090-15 67 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Tf redigeringsansvarig: 

Mikael Sylvander 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 87 

Fax: 040-601 64 99 

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, 

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, 

Ola Persson, Sven-Erik Petersson 

och Karin Vestlund-Ekerby. 

Hemsida: www.atl.nu/skog i 

samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2005: 98 300 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro:LRF Media AB, Malmö 

EN BOK OM VATTEN 

är på gång från skogsägarföreningarna, 

som här börjar 

arbetet i fält tillsammans med 

tre av författarna, till vänster i 

bild; Lennart Henriksson Stefan 

Bleckert och Rolf Pettersson 

Sidan 38 

5 LEDARE: Ju mer man vet desto fl er blir frågetecknen. 

6 PROFILEN: Lena Ek vill att skogsnäringen höjer 

rösten och är ännu mer aktiv i EU-korridorerna. 

10 NÄRINGSPOLITIK: Konsten att göra politik. 

12 NYHETER: Optimism på skogsägartinget. 

14 MILJÖ: Därför är skogen en kolfälla. 

16 NYHETER: ”Straffas” för liten kemikalieanvändning. 

18 EKONOMI: Det är mycket att tänka på om man äger 

fastigheten tillsammans. 

22 TEKNIK: Allt från småskaligt till storskaligt och ett 

bredband som klarar kontakten ända ut på hygget. 

30 SKÖTSEL: Tips för en lönsam bokskog. 

34 SKOGSGÅRDEN: Tillbaks i skogen efter hektisk tid 

med många förtroendeuppdrag. 

38 VATTEN: Inspirerande bok om vattnets möjligheter. 

42 FORSKNING: Medel för att mota rotrötan 

44 MARKNAD: Ljusning vid horisonten för sågverken. 

45 JAKT: Tips till passet på älgjakten 

52 INTERNATIONELLT: Rapport från framtidslandet Brasilien. 

61 NAMN & NYTT: Ny fältorganisation i Norrskog. 

62 KRÖNIKA: Viktigt med fortsatt fart på kraftsamlingen. 

www.atl.nu/skog 

TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA 

ETT EGET vindkraftverk på gården 

funderar många på, vi besöker en skogsägare 

som gjort slag i saken. Sidan 40 

 

 

 

VI SKOGSÄGARE 4/08 3 

Omslagsfoto: Pär Fornling 

VILTSKYDDSMEDEL 

på väg ut på grund av 

höga avgifter. 

Sidan 16 

 

 

 

 

 

 

 

PETER 

ELIASSON 

kollar in 

skogen som 

kol sänka. 

Sidan 14 

HILLEVI Wiss Kullebjörk på väg mot 

nya utmaningar på skogsgården. Sidan 34

GRIZZLY 450 

GRIZZLY 700 

Yamaha är marknadsledare när det gäller fyrhjulingar. Vi har blivit det 

därför att vi bara bygger maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 

4-hjulingar som tål, orkar och håller. Dessutom laddade med tekniska 

fi nesser och innovationer. Som den berömda transmissionen eller nu 

senast den unika servostyrningen på Grizzly 700. 

Yamaha säljs endast av auktoriserade återförsäljare med serviceverkstad, 

reservdelar, tillbehör och fi nansieringsalternativ. Stabila företag 

som tar ansvar för att du som kund alltid är nöjd. Det är därför de får 

sälja Yamaha. Och det är därför som vi kan erbjuda 5 års garanti. 

På www.yamaha-motor.se hittar du våra auktoriserade återförsäljare. 

GRIZZLY 350 - IRS GRIZZLY 350 

Björntjänst! 

FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIA 

HANDELSBANKEN FINANS 

FÖRST MED 

SERVOSTYRNING! 

Grizzly Power 

GRIZZLY 700 - GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350 IRS - GRIZZLY 350 

www.yamaha-motor.se

Voffo gör di på dette viset? LEDAREN 

Första mötet med näringen blev ett frågetecken. En kubikmeter var inte längre en kubikmeter. 

Den kan vara under bark, på bark, i skogen eller på sågverket. Allt är olika och allt är 

förvirrande. Och frågan är om kubikmeterkrånglet behövs. 

Det påminner om engelsmännen som är specialister på att göra enkla familjespel likt pilkastning och 

brännboll till obegripligheter som dart och cricket. 

DEN FORTSATTA vandringen in i skogen har gett fler frågetecken. Tänk bara på miljömålet. 

Dess viktigaste syfte är att gynna biologisk mångfald. Trots det mäts målet inte i antal arter utan 

antal hektar. Det är ungefär som att ha orientering utan karta: ”Bara spring, ju mer du springer ju 

troligare att du hittar rätt. 

Man kan fråga sig varför det handlar så mycket om volym och så lite om kvalitet. Det vore naturligare 

att försöka att få ut maximal nytta från så få hektar som möjligt. 

TILL OBEGRIPLIGHETERNA hör också aktiemarknaden. Nu kallas skogen krisbransch och 

kurserna faller. Möjligen vet analytikerna något vi inte känner till. Vi inbillar oss i alla fall att skog och 

trä är nyckeln till framtiden och tycker marknaden är ganska trygg. För en smålänning verkar i varje 

fall inte armodet lysa i ögonen på SCA. Vinsten första halvåret blev 112 miljoner kronor i veckan. 

Ledarna för de kooperativa företagen kan vara glada över att få utveckla rörelsen långsiktigt, utan att 

marknadens vargar gläfser inför varje kvartalsrapport. 

Men en fråga när det gäller föreningarna är varför inte mer kraft läggs på att öka antalet medlemmar. 

Nu börjar man klokt nog att räkna människor i stället för gårdar, vilket bättrat på siffrorna. 

Men på det hela taget är grunden sig lik. I och för sig kan man säga att virkesvolymerna är viktigast, 

men i näringspolitiken är antalet huvuden en styrka. 

ETT HELT ANNAT frågetecken är varför det bara är att trycka på startknappen på ett nytt 

massabruk, medan vi aldrig sett ett förhållandevis enkelt sågverk fungera från början. 

Och tänk på alla frågetecken och förlorade illusioner som dykt upp efter inblickar i 

forskningens värld! Länge trodde vi det fanns ett antal oberoende professorer som 

självständigt tittade i kristallkulan och funderade på morgondagens problem. 

Den kretsen är oroande liten. De flesta hinner knappt forska eftersom de jagar 

bidrag till finansieringen av arbetet. Och för att få bidrag bör man ägna sig åt 

något populärt, dagsaktuellt, ämne. 

Eftersom bra forskning alltid tar tid betyder det att man kroniskt är i otakt. 

När miljöfrågorna seglar upp levererar forskarna produktion. Och nu när 

det finns ett nytänt intresse för produktion får vi vänta på resultat. 

AV GODA SKÄL använder skogen knappt några bekämpningsmedel. 

Det är förstås bra att vara restriktiv, fast välvilliga regler kan bli kontraproduktiva. 

Man kan lätt tro att Permetrin mot snytbaggar förbjudits 

för att det är sällsynt giftigt. Men det är snarare bättre och definitivt 

effektivare än efterföljarna. Förbudet beror på att den potentiella 

användningen är så liten att alla tillstånd blir för dyra per såld liter. 

Liten användning är alltså liktydigt med förbud. 

DET ÄR VÄL som mycket annat. Ju mer man vet ju fler blir frågorna. 

Men en del frågetecken känns onödiga. 

Fotnot. Rubriken myntades av 

Astrid Lindgren i historien om 

Ronja Rövardotter. 

VI SKOGSÄGARE 4/08 

Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILEN 

Skogen 

kan höras 

mer i EU 

Att lyfta fram skogen i EU kan vara ganska 

ensamt. Det vet Lena Ek. Hon är ledamot i 

EU-parlamentet, i Södras styrelse – och en 

talangfull pianospelare. Text & foto: Pär Fornling 

– Besluten kommer att beröra 

varje skogsägare, hela vägen 

in till köksbordet. Därför måste 

vi vara med! 

– Vi måste vara med för att 

påverka besluten. Och vi måste 

vara med och bidra med vår 

kunskap. 

HON SÄGER DET när samtalet 

glidit in på arbetet inför 

FNs stora klimatkonferens 

i Köpenhamn 

nästa år. Och 

temat återkommer 

hela tiden under 

samtalet. 

Det kan nog vara 

frustrerande att arbeta 

med europeiska 

och internationella 

frågor. Att se 

hur mycket de kan 

betyda för industrin 

och skogsgårdarna 

där hemma, men 

ändå inte få någon 

riktig respons. 

– Det är ett bekymmer. Vi är 

med i EU men har ändå halva 

foten utanför på något sätt, säger 

Lena Ek och ser för ovanlighetens 

skull bekymrad ut. 

Hon talar om missade chanser 

gällande allt från forskningspengar 

till utbildning och 

utveckling. 

Lena Ek funderar på 

framtiden där miljöfrågorna 

är en av de 

stora utmaningarna. 

VID SÅDANA tillfällen kan 

skogen verka plågsamt långt 

borta från asfaltsöknen i Bryssel. 

Fast den här dagen är det 

nära mellan verkligheten och 

politiken. 

Vi sitter med en kaffekorg 

vid Koppartorpssjön, någon 

mil från Valdermarsvik i Gryts 

skärgård. 

I eftermiddagssolen påminner 

platsen om en romantisk 

äldre målning av naturen. 

Några kor betar på strandängen 

och skogen i fonden av 

den pastorala idyllen ger rotfast 

verklighet när samtalet glider 

iväg mot konferensrummen i 

Bryssel. 

På måndag morgon 

klockan fyra 

reser hon dit igen. 

Innan dess hinner 

Lena Ek hjälpa 

maken Anders 

med höskörden 

och åka till Göteborg 

för helgens 

höjdpunkt; en konsert 

med Bruce 

Springsteen som 

hon fi ck i 50-årspresent 

av vännerna. 

Vad gör du i Europaparlamentet? 

– Jag är en av 19 svenskar i 

parlamentet och gruppledare i 

tre utskott. Där för jag den liberala 

gruppens talan i frågor 

kring industri, miljö, klimat 

och energi. Mycket handlar 

med andra ord om dessa områden, 

där det dessutom fi nns 

fl era kopplingar till skogen. 

Vad driver dig politiskt? 

– Orättvisorna. 

Vad engagerar dig privat? 

– Naturligtvis familjen och 

gården, men också litteratur 

och musik. Jag spelar gärna 

piano och sjunger tillsammans 

med vännerna. Det är härliga 

knytkalas med mat och musik. 

Vi äter, spelar och sjunger. 

Ibland är det ett tiotal instrument 

och huset fylls av musik. 

Hur stor är familjen? 

– Maken Anders och fyra 

barn, den yngsta är 10 och den 

äldsta 20 år. 

Hur träffade du din man? 

– Han är lantmästare liksom 

min bror, som bjöd med mig till 

en gåsamiddag på Alnarp. Un- 

Efter veckan i Bryssel blir det 

ofta en promenad i naturen 

eller en tur med båten för att 

komma ner i varv. 

der dansen efteråt träffade jag 

Anders. Det är väl ett ganska 

klassiskt sätt att mötas... 

Har egentligen EU-parlamentet 

någon större betydelse? 

– Ja, men många behöver 

läsa på för att inse hur det hänger 

ihop. Jag möter ofta representanter 

från länder som Japan 

och USA. De har förstått att vi 

har mycket att säga till om, något 

man missat totalt i 

Sverige. 

Förklara makten? 

– Alla medlemsländer har 

6 VI SKOGSÄGARE 4/08

lämnat över makt till EU. Då vi 

talar om miljö och energipolitik, 

som går över nationsgränserna, 

handlar det om mycket 

makt. I de här överstatliga frågorna 

är makten delad mellan 

parlamentet och alla regeringarna 

i kommissionen. Om man 

får parlamentet att stötta en 

fråga ger det infl ytande och 

enormt mycket makt. 

Och det begriper inte vi i 

Sverige? 

– Många gör det förstås, men 

okunskapen är stor. Jag tror redan 

nyckelbegreppet ”co-decision” 

leder fel. Vi översätter det 

till medbestämmande och 

kopplar det till medbestämmandelagen, 

där infl ytandet är rätt 

svagt. Här handlar det om beslutandemakt 

för parlamentet. 

Du tycks gilla makt? 

– Ja, det ger möjlighet att 

göra olika saker. Jag har varit 

chef i någon form sedan jag var 

20 år. 

Hur började det? 

– Då var jag chef för Studentbostäder 

i Lund. Politiken 

kom med EU-omröstningen där 

jag engagerade mig i ja-kampanjen 

för centerpartiet. Där- 

efter gav det ena det andra. 

Vad är milstolparna? 

– Jag fortsatte det politiska 

engagemanget och ställde upp 

i riksdagsvalet, långt ner på 

listan. Det gav ändå många personröster 

vilket bäddade för att 

bli kommunalråd i Valdemarsvik. 

Vid efterföljande val 1998 

kom jag in i riksdagen och satt 

där i sex år, fram till dagens 

plats i EU-parlamentet. 

Då är vi tillbaks i Bryssel. 

Bör vi ha en europisk skogspolitik? 

– Hittills har det varit till stor 

glädje för skogen att den legat 

utanför EU-poliken. Nu håller 

den fördelen att vridas till en 

nackdel. 

Varför? 

– Kommissionen har väldigt 

få tjänstemän som kan något 

om skog. När vi nu har viktiga 

frågor om klimat och miljö där 

skogen har en avgörande betydelse 

riskerar den ändå att 

glömmas bort eller att besluten 

leder fel ur skoglig synvinkel. 

När frågorna väl kommer till 

parlamentet har vi en jättelik 

Fortsättning sid 8 

VI SKOGSÄGARE 4/08 7

PROFILEN 

Fortsättning: 

Skogen kan… 

uppförsbacke för att pressa in 

skogen i besluten. 

Har du några exempel? 

– Många. När det gäller alternativa 

bränslen tittade man 

nästan bara på åkermarkens 

möjligheter. Då det gäller miljö 

och biodiversitet är det viktigt 

att vi i Norden visar hur man 

både kan bruka skogen och ta 

miljöhänsyn, annars fi nns det 

risk för en massa restriktioner. 

I frågor om forskning och utveckling 

behöver skogen lyftas 

fram för att få del av EU:s 

resurser. 

Det tycks råda en generande 

okunnighet i Bryssel! 

– Det är snarare vi i Norden 

som har en unik relation till 

skogen. I Grekland handlar 

skog om bränder, i Portugal om 

korkek och i andra länder är 

den helt marginell. Men likväl 

är skogen nyckeln till lösningen 

av många problem, allt från 

klimat till jorderosion. Där har 

vi mycket att bidra med. 

Vi behöver alltså en gemensam 

skogspolitik i EU? 

– Nej, det tycker jag inte. 

Men det embryo som fi nns till 

en gemensam skogsstrategi 

måste vi utveckla så att skogen 

är med i de sammanhang där 

besluten fattas. 

Som skogsägare är du uppenbarligen 

en udda fågel i Bryssel? 

– Det är klart att en del höjer 

på ögonbrynen när jag kommer 

på höga klackar och samtalet 

glider in på vad vi gör därhemma. 

Då kan jag stolt be- 

rätta att jag både har jägarexamen 

och motorsågskörkort, 

något jag för övrigt gärna rekommenderar 

fl er att ta. Det 

var en nyttig genomgång med 

motorsågen. 

Är skogsnäringen bra lobbyister? 

– De blir bättre och bättre. 

Det finns alltså mer att göra? 

– Oh, ja! Och då måste man 

agera i förväg och inte komma 

med brandkårsutryckningar i 

slutvarvet. 

Det låter som du gillar efterhängsna 

lobbyister! 

– Det är väl bra med samhällskontakter. 

I Sverige kallas 

det för att man gör en uppvaktning, 

vilket är något fi nt. När 

samma grupp åker till 

Bryssel blir det lobbyism 

och anses ibland 

vara fult, trots att det är 

samma sak. 

Välkommen 

ut i skogen 

norr om Stockholm! 

Familjeskogsdag i Kraftsamling Skogs 

anda på Sättraby demonstrationsgård. 

27 september kl 11-15 

Se annons ”För utbor i Stockholm” 

sid 23 för mer information. 

www.kraftsamlingskog.lrf.se 

Hur går det med klimatmålet? 

– Målen är redan antagna. Ett 

par milstolpar för EU är att utsläppen 

av växthusgaser ska 

minska med 20 procent till år 

2020 och att 20 procent av energin 

ska vara förnybar. Nu 

handlar det om att plocka fram 

verktygen för att nå dit. 

Med vilka verktyg fixar vi 

klimatet? 

– Det är förstås en hel del. 

För egen del arbetar jag mycket 

med handel av utsläppsrätter 

för den tunga industrin. 

Fungerar det verkligen att 

köpa sig rätten till utsläpp? 

– Jag tycker det är ett bra system. 

I Sverige har vi haft en 

tendens att administrera sönder 

miljöpolitiken och reglera i de- 

talj. Det visar sig i sopspioner 

och konstiga regler för småföretagare 

som behöver tillstånd 

för att transportera ett lysrör till 

tippen. Det längsta miljötillstånd 

vi haft i Södra tog 13 år 

fram till beslut, vilket är orimligt. 

Jag tror vi måste upp en 

nivå till ett övergripande plan 

och mer använda marknaden 

för att styra marknaden. Där 

kommer utsläppsrätterna in. 

För att det ska fungera måste 

det väl kosta mer att släppa 

ut? 

– Tilldelningen var generös 

till att börja med, men nu förbättras 

och skärps systemet. 

Det blir dyrare att släppa ut 

framöver och jag tror redan det 

har haft en styrande effekt mot 

mer miljövänliga alternativ. 

”I Grekland handlar skog 

om bränder, i Portugal 

om korkek och i andra 

länder är den helt marginell. 

Skogen binder ju kol, kan 

man som skogsägare sälja 

utsläppsrätter? 

– Det fi nns en vision åt det 

hållet, men vi är inte där. Tekniskt 

är det förstås komplicerat. 

Jag hoppas man kan få räkna 

med nyetablerad skog, det vore 

jättebra av fl era skäl att få mer 

skog i södra Europa. Det är 

också logiskt eftersom det är 

den nytillkommande skogen 

och den ökande tillväxten som 

ökar bindningen av kol. 

Hur många hektar kolsänka 

har ni här på gården? 

– Här är ungefär 150 hektar 

skog. 

Är det en släktgård? 

– Ja, på Anders sida. För 

egen del är jag bondunge från 

Mönsterås. 

Var politiken en planerad 

karriär? 

– Egentligen inte. Jag läste 

juridik i Lund och började en 

akademisk karriär. Den ville 

jag fortsätta när erbjudandet 

om riksdagen kom. Det var Anders 

som övertygade mig att ta 

steget. 

Juridik verkar ganska långt 

från jord och skog… 

– En drivkraft var att jag 

ville arbeta med människor, 

men jag hade faktiskt skogsvårdslagens 

historia som arbetsexempel 

i mina studier. 

Vad är lärdomen från den 

akademiska brottningen 

med skogsvårdslagen? 

– Hundra års erfarenhet av 

skogliga myndigheter tycker 

jag har lärt oss att vi ska ha en 

ramlagstiftning med utbildning 

och information, men inga 

detaljlagar. 

Du sitter också i Södras styrelse. 

Där, precis som i 

EU, tycks mycket 

handla om energi... 

– Ja, det är väldigt roligt 

och bra. Nästa år 

kommer kanske industrin 

att stå för en tredjedel 

av vinsten. Inte 

minst betyder det mycket för att 

jämna ut konjunktursvängningarna 

inom den traditionella 

skogsindustrin. 

Föreningen har fått en del 

kritik för att inte stötta utvecklingen 

av gården som 

landsbygdsföretag mer? 

– Egen förädling, fi ske och 

landsbygdsturism är viktigt och 

kommer att betyda allt mer, 

men det är inte i första hand 

Södras kompetens. Här gör 

Hushållningssällskapen och 

LRF mycket. Däremot är det en 

utmaning att ha ett mer individuellt 

fokus på medlemmarna, 

där kraftsamlingen och motorsågskörkort 

är ett par bra exempel. 

Under stormen handlade 

mycket om att lösa saker tillsammans, 

nu behöver vi också 

se på möjligheterna för varje 

enskild skogsgård med stöd och 

rådgivning. 

Vad är bästa stunden i skogen? 

– När ljuset kommer på våren...eller 

en fi n dag på älgjakten. 

Bli rik på din skog 



Framtidens styr- och 

informationssystem är här 

3 000 % kraftfullare basdator. 400 % mer minne i PC:n. Helt nytt menysystem. 

Nytt Windows-anpassat gränssnitt. Nya program för allt från stamanalys 

till apteringsinstruktioner. Och så vidare. Det här är bara några exempel på 

bestyckningen hos MaxiXplorer, vårt helt nya datorstöd till Valmets skördare. 

Revolutionerande är bara förnamnet. 

Epitetet marknadsledande är en självklarhet. Och resultatet blir förstås en helt ny, 

maximalt datorstödd produktivitet i din arbetsvardag. Upptäck nya, mångdubbelt 

kraftfullare och snabbare Valmet MaxiXplorer! Quality Comes In Red

NÄRINGSPOLITIK 

Det är så här man gör politik 

När jag skriver detta har jag 

nyligen kommit hem från 

politikerveckan i Almedalen på 

Gotland. LRF gjorde en lite större 

satsning på att synas där i år, med fyra 

seminarier. 

Vår bedömning var att eftersom 

klimat och energi är så stora frågor 

politiskt just nu, och detta samtidigt 

är så stora frågor för oss, så var det 

värt insatsen att försöka föra fram vår 

syn för politiker och andra intresserade. 

❑ ❑ ❑ 

Almedalen har blivit stort. Väldigt 

många av våra riksdagspolitiker är 

där, liksom många myndigheter, och 

många, många organisationer som 

vår! Det är intresseorganisationer 

som bär upp Almedalenveckan och 

gör den till vad den är. 

Det är vi som ordnar intressanta 

seminarier som lockar deltagare. 

Och det var stort deltagande på alla 

seminarier! 

I början av veckan regnade det. 

Då tänkte jag att folk inte hade 

något bättre för sej än att gå på 

seminarier. Sen kom solen. Den sken 

när vi hade vårt skogsseminarium. 

Det var fullsatt. Där var politiker och 

tjänstemän, men även naturskyddsorganisationer 

och ett antal skogsägare 

från Gotland. 

❑ ❑ ❑ 

LRF Skogsägarnas seminarium 

handlade alltså om skog som framtida 

kolsänka och energikälla. Vill 

du titta mera i detalj vad vi gjorde 

så finns underlaget på vår hemsida. 

Seminariet blev en frejdig debatt 

mellan oss som tror på skogen som en 

större leverantör av energi framöver, 

och de som är oroliga för att naturvärdena 

hotas. 

LRF Skogsägarna representerades 

av Christer Segersteen, och från LRF 

fanns också Nils-Olov Lindfors från 

Norrbotten i panelen. Jag tror framför 

allt att deltagarna hade roligt, och alla 

fick sina budskap väl belysta. 

❑ ❑ ❑ 

Seminarier är bra för att synas, och 

för att alla ska notera att just LRF 

är på plats. Men det är inte det enda 

viktiga i Almedalen. Lika viktigt är 

alla informella kontakter man kan ta 

■ I kalendern 

18–19 augusti: Nordiskt skogsministermöte på Island. 

19–20 augusti: Skogsägarting i Sundsvall med Norrskog som värd. 

25–28 augusti: Stor konferens på SLU, Umeå med klimat och skog som tema. 

26–27 augusti: Nordiskt skogsägarmöte i Vasa, Finland. 

20–24 oktober: All-europeisk skogsvecka, med aktiviteter framför allt i Bryssel och Rom. 

29–31 oktober: PEFC International och vår internationella organisation IFFA har generalförsamling 

i Australien. 

December?: Regeringen lägger fram en klimatproposition. 

December?: Regeringen lägger fram en miljömålsproposition. 

-Vinnande koncept! 

Allt fler väljer maskiner och lösningar från TECURA. 

- Beprövade och erkända maskiner samt driftsäkra och lönsamma lösningar. 

Utveckla ditt företag... Välj en maskin från TECURA! 

med våra riksdagspolitiker och andra 

nyckelpersoner. Alla är samlade på 

en liten yta, och går på varandras 

seminarier, äter lunch och middag på 

samma ställen, möts på gatan... 

Det finns hur många tillfällen som 

helst till informella kontakter, och 

detta tror jag vi alla nyttjade fullt ut. 

Jag har fördelen av att vara igenkänd 

av rätt många, vilket kanske delvis 

beror på denna krönika med bild på 

mej? Det gjorde att jag inte behövde 

anstränga mej särskilt mycket, utan 

många tog spontant kontakt och ville 

prata. 

Ärligt talat, jag tror att det är så 

man gör politik. Man pratar med 

människor, människor som kan ämnet 

man jobbar med, människor som 

man tycker lika som, och människor 

som man tycker olika som. 

Därför tror jag mötesplatser som 

Almedalen verkligen är viktiga. Det 

är där man möts och samtalar, och 

det är det som blir politik! 

Linda Hedlund 

LRF Skogsägarna 

www.tecura.se 

TECURA AB, 260 20 TECKOMATORP - Tel: 0418-45 70 30 - Fax: 0418-45 70 33 - E-post: info@tecura.se 


Moheda/Källefall skapar tillsammans Sveriges största skogsvagnsprogram. Koppla en Moheda/Källefall bakom din traktor och 

du har ett flexibelt ekipage som ger dig förutsättningar för lönsamhet och arbetsglädje året runt. Med Moheda/Källefall får du 

en universell vagn för en mängd arbetsuppgifter i skog och mark. Även ett högt andrahandsvärde gör Moheda/Källefall till en 

bra investering för dig. 

Moheda är marknadsledande på drivna skogsvagnar upp till 12-15 ton. Källefall har gjort sig ett namn på mindre och medelstora 

skogsvagnar upp till 10 tons lastkapacitet. Tag kontakt med närmaste säljare för mer information och rådgivning.

TINGET 

Mungiporna uppåt på årets ting. 

Gunnar 

Heibring, Norrskog, 

och Sune 

Nilsson, Mellanskog, 

tar sig en 

funderare över 

möjlig heterna 

att öka produktionen. 

Lönar det sig att gödsla i den här skogen? Gunilla 

Aschan, Södra, Jan Söndergaard, Dansk Skovförening och 

Mats Hansson från Södra analyserar läget. 

Pedagogik och tydliga bilder är en viktig del i 

kraftsamlingen, som här när Marianne Eriksson 

delar med sig av ett symboliskt guldägg. 

Komptech Scandinavia AB 

Box 1294, 171 25 Solna 

[t] 08-519 33 151 

[f] 08-519 33 149 

l.damstom@komptech.se 

Komptech Roadshow 2008 

Behandling av Biomassa 

CHIPPO 500 

Traktordragen flishugg 

CRAMBO - Kvarn för Biomassa 

Under demodagarna visas maskinerna 

mellan kl 10 - 15. 

16. 9. Örnsköldsvik 

17. 9. Sundsvall 

MULTISTAR M3 

Stjärnsikt för 3 fraktioner 

22. 9. Laxå 

Anmäl er till: l.damstrom@komptech.se 


Tinget lyfte 

klimatfrågorna 

Kampanjen Kraftsamling 

skog har på sätt och vis 

fått en ny dimension. 

Text & foto: Pär Fornling 

Målet är att öka produktionen 

och lönsamheten på skogsgården. 

Dessutom är produktionen 

i sig viktig som medel mot 

klimathotet som tornar upp 

sig. En växande skog binder 

koldioxid och bioenergi ersätter 

fossila bränslen. 

De här frågorna präglade 

mycket av året skogsägarting i 

Sundsvall, med Norrskog som 

värd. Alla skogsägarföreningarna, 

samt LRF Skogsägarna 

var som vanligt på plats. 

MÖTET SKEDDE i skuggan av 

en besvärligare ekonomi och en 

sågverkskonjunktur som störtdyker. 

– Näringen går inte in i en 

kris, men en omställning. Och 

vi har fantastiska möjligheter, 

sa LRF Skogsägarnas ordförande 

Christer Segerstéen. 

Kraftsamlingen, som startade 

vid förra tinget, gick in i en andra 

fas och alla styrelsemedlemmar 

uppmanades att personligen 

engagera sig genom 

exempelvis en studiecirkel. 

På det näringspolitiska området 

gjordes bedömningen att 

de eviga frågorna om markavsättningar 

till naturvård lugnat 

ner sig. Men mycket annat 

är på gång. 

SAMERNA HAR samlats kring 

en strategi för ”ett renskötsel - 

anpassat skogsbruk” som kan 

få långtgående konsekvenser. 

– Den enskilt viktigaste frågan 

nu är vattendirektivet. Arbetet 

med klassifi cering och 

åtgärdspaket är i full gång. Det 

är viktigt att engagera sig innan 

frågan går vidare till Bryssel i 

december nästa år, manade 

Christer Segerstéen. 

Att förflytta spakreglaget 

från griplastaren till traktorn 

är ett tungt, krångligt 

och riskfyllt moment, som årligen orsakar 

många skador. Lyfthjälpen ”Vargen” flyttar 

mycket enkelt det tunga spakreglaget 

mellan griplastarkranen och traktorn 

med hjälp av en teleskop- 

och vinschkonstruktion. 

Läs mer på sidan 203 i katalog nr 59. 

Klassiskt utförande. Färg: orange. 

O.pris: 

Längd 200 cm av polypropen. 

Fp 50 st. Pris/st. 

Läs mer på sidan 187 katalog nr 59. 

Monteras direkt på griplastarens 

hydraularm. 

En ”vinsch” (utan motor) där man 

utnyttjar hydraularmen som drivkälla. 

Består av en lintrumma och fjäderhus, 

omtagningslåsning och linstyrning. 

Vajer 20 m x Ø 5 mm. 

Dragkraft: 1,2 ton. 

Läs mer på sidan 203 i katalog nr 59. 

Ventilerad vedsäck med 4 st stropphandtag 

i toppen och 4 st i botten. 

UV-beständig. Max 1 ton. 

Stl: 100x100x150 cm. 

SK 5 st __________________ 132:-/st 

Se på sidan 202 i katalog nr 59. 


Dra av 

Dra av 

En förlängd virkessax 

avsedd för ved och massavedsdimensioner, 

vilket 

innebär att man kan arbeta 

med rak rygg när man drar 

ihop virket. Längd: 65 cm. 

Gripvidd 21 cm ___ 425:- 

Gripvidd 26 cm ___ 535:- 

Se sidan 212 i katalog nr 59. 

Från: 

Med "Stickan" vinschar du lätt och 

smidigt in stocken eller drar fram den 

till stickvägen. Stockänden skyddas från 

sand, sten och jord och tar sig förbi 

stenar, stubbar och rötter utan att fastna 

eller välta. Av 2 mm galvaniserad plåt. 

Ø 34 cm _________________ 1980:- 

Ø 44 cm _________________ 2190:- 

Se sidan 203 i katalog nr 59. 

ViS4

MILJÖ 

Därför kan skogen 

minska klimathotet 

En skog med bra tillväxt är bäst för att 

motverka växthuseffekten. Forskare Peter 

Eliasson har gjort en djupdykning i skogens 

kolbalans. Text & foto: Pär Fornling 

Solen går ner bakom tallskogen 

en av dessa många förunderligt 

varma dagar denna 

sommar. Om det är en föraning 

av växthuseffekten får 

framtiden utvisa, men om majoriteten 

av forskarna har rätt 

gör utsläppen av koldioxid att 

klimatet blir varmare. 

Tallskogen utanför bilfönstret 

växer med drygt fem kubikmeter 

om året och binder fyra 

ton kol per hektar och år. 

Det räcker gott och väl för att 

ta upp koldioxidutsläppen från 

den här bilresan och många mil 

till. (En bil som drar en knapp 

liter per mil har släppt ut fyra 

ton kol efter 2 000 mil). Men 

riktigt så enkelt är det inte. 

KOLET LIGGER visserligen 

bundet i veden, men förr eller 

senare kommer det ut. Och 

skogen är mer än bara träd. 

– Vi måste se till helheten, 

framhåller Peter Eliasson, vid 

lantbruksuniversitetets institution 

för ekologi. 

Han är själv skogsägare och 

känner skogen ur många perspektiv. 

Hemma i Junsele möter 

han den gärna på den gamla 

grålletraktorn från 1947. Till 

vardags närmar sig Peter Eliasson 

ofta skogen från ett mer 

teoretiskt perspektiv. 

Doktorsavhandlingen handlade 

om kolets kretslopp i 

skogsekosystemet. 

DET HANDLAR med andra 

ord om ett helt system där det 

inte räcker att bara se på träden, 

man måste också se på 

vad som händer i marken. 

Träden behöver koldioxid för 

att växa. Det är en del av fotosyntesen. 

Ju mer träden växer, 

desto mer kol förbrukas. 

En mindre del koldioxid an- 

das visserligen ut, men det 

allra mesta binds i cellulosan. 

På och i marken är det en 

snabbare omsättning av kolet 

när löv, barr, kvistar och rötter 

förmultnar. 

– Det är samma nedbrytning 

som i en kompost där mikroorganismer 

vill komma åt näringen 

i växtdelarna. Under den 

processen avges koldioxid. 

Lite tillspetsat är det ur klimatsynpunkt 

därför oftast bäst 

med en snabbt växande granskog. 

✔ Dels binder de växande 

träden mycket kol. Ju mer träden 

växer ju mer kol binds i 

veden. Och då det gäller avkastning 

per hektar och år ligger 

granen ofta i topp. 

✔ Dels är aktiviteten i marken 

låg. Granen skuggar, ger ett 

kyligt mikroklimat och växtdelar 

bryts ner långsamt. 

EN HELT ORÖRD skog är ett 

nollsummespel sett över en 

tidsperiod på flera hundra år. 

Träden binder visserligen 

kol, men när de faller till marken 

och ruttnar frigörs kolet 

som bundits i cellulosan. 

Resultatet blir 

att gammelskogen 

släpper ut lika 

mycket kol som de 

växande träden 

binder. 

Kolet löper i ett 

kretslopp och förr 

eller senare kommer 

det ut i atmos- 

fären igen. 

Poängen ur ett 

klimatperspektiv 

är därför att först 

odla mycket skog som binder 

kol och därefter nyttja träden 

på ett klimatsmart sätt. 

En gran i full tillväxt 

fångar upp koldioxiden 

Används trädet till hus, möbler 

och andra snickerier dröjer 

det länge innan kolet kommer 

ut. Det blir med andra ord en 

långvarig sänka. 

Om det eldas upp som bioenergi 

frisläpps kolet fort. Ur klimatsynpunkt 

är det ändå en 

vinst förutsatt att bioenergin 

ersätter olja eller kol. 

– Det bästa ur klimatsynpunkt 

är att bruka skogen intensivt 

så den får en bra tillväxt, 

avverka vid rätt tillfälle och 

använda råvaran till att ersätta 

betong, kol, olja, plaster och 

andra petrokemiska produkter, 

summerar Peter Eliasson och 

går igenom några hörnstenar i 

skogsskötsel med intriktning 

på klimat. 

– Det allra mesta är helt i 

linje med tankarna i projektet 

med kraftsamling skog, som 

syftar till att öka tillväxten. 

FÖRSTA STEGET är att få en 

föryngring som kommer igång 

snabbt. 

Ett kalt hygge läcker kol. Det 

tar runt 20 år innan den nya 

skogen tar upp mer kol än vad 

marken släpper ut. Och först 

efter 40 år har träden bundit 

mer kol än vad marken släppt 

ut under de 40 åren. 

– Det är komplicerat att mäta 

den totala kolbalansen. Vi stöttar 

oss på mätningar från fyra 

granskogar i Uppland 

som undersökts 

närmre. De 

ger en bra vägledning 

om processerna, 

även om resultaten 

skiftar över 

landet. 

I det här fallet är 

det optimalt att avverka 

när träden är 

90 år. 

Om hänsyn tas 

till markens utsläpp 

har granskogen då 

netto bundit fem ton 

per hektar och år. På varje hektar 

fi nns alltså 450 ton kol bundet 

(90 år x 5 ton). 

– Om vi avverkar vid 60 års 

ålder blir det årliga kolupptaget 

under beståndets omloppstid 

kring 3 ton per hektar. 

– Väntar vi å andra sidan 

längre än 90 år börjar kurvan 

över årligt kolupptag att plana 

ut och så småningom vända 

uppåt. På riktigt lång sikt är det 

ju ett nollsummespel, säger Peter 

Eliasson och påpekar att det 

av ekonomiska skäl ändå kan 

fi nnas argument för att avverka 

tidigare. 

– Men om vi vill binda maximalt 

med kol i det stående beståndet 

bör man vänta på att 

tillväxten kulminerar. För gran 

och tall är det oftast mellan 

60–100 år beroende på ståndort, 

medan exempelvis björk 

bör avverkas långt tidigare. 

– Resultatet varierar förstås 

mellan olika trädslag, markens 

beskaffenhet, klimat bördighet 

och många andra faktorer. 


Forskningen bygger på datormodeller 

och ett fåtal mätningar 

i likartade skogar av olika 

ålder. 

Därför är det inga exakta resultat 

med vars hjälp man kan 

tala om precis när varje bestånd 

bör avverkas. 

– Det intressanta är de stora 

dragen som vi- 

sargrundläg- gande samband, 

säger Peter Eliasson. 

SKÖTSELN av 

”klimatskogen” går ut på att 

stimulera tillväxten. 

Det börjar med en bra markberedning. 

– Den ökar visserligen markens 

utsläpp av koldioxid 

eftersom humus rörs om, men 

vägs upp av plantornas förbättrade 

tillväxt. 

För att få igång tillväxten fort 

kan det behövas skyddsdikning 

och en del gamla diken är bra 

att rensa. 

MEN DÅ DET GÄLLER dikning 

av torvmark höjer Peter 

Eliasson ett varnande finger. 

– Torven har bildats genom 

syrebrist som gjort att organis- 

”Även om det skiftar med bonitet är 

det inte orimligt att ofta räkna med 

fem ton kol per hektar under omloppstiden. 

merna inte brutits ner. Därmed 

fi nns stora lager kol. När torvmark 

dikas kommer det in syre 

som gör att förmultningen går 

snabbt och kolet avgår till atmosfären 

i form av koldioxid 

eller metangas, som är än värre 

för klimatet än koldioxid. 

– Försök pekar på att trädens 

upptag av kol på dränerad 

Peter Eliasson i en skog full av växtkraft 

som fångar upp kolet i veden. 

torvmark inte räcker för att 

kompensera utsläppen. 

RESULTAT FRÅN Finland visar 

att en rätt utförd gallring 

kan öka den kvarvarande skogens 

kolupptag med upp till 10 

procent. Dessutom kan gallringsvirket 

nyttjas till att ersätta 

fossila 

material. 

En dålig gallring 

däremot 

innebär att tillväxten 

i beståndet 

tillfälligt 

kan stanna av. Dessutom leder 

sönderkörd mark till läckage av 

kol. 

Gödsling med kväve driver 

på trädens tillväxt och därmed 

upptaget av koldioxid. Med andra 

ord är det en bra åtgärd för 

att binda mer kol. 

Trots det är Peter Eliasson 

tveksam till kvävegödsling. 

– Många miljöproblem orsakas 

av kväve som människan 

släppt ut. En del av detta är 

kvävgaser i atmosfären som 

bidrar till växthuseffekten. Här 

behövs mer forskning, men 

jag tror kväve kan bli nästa 

stora fråga när det gäller klimatet. 

– Även om vi inte gödslar 

mer än vad träden, eller växterna, 

tar upp så kommer ju det 

där kvävet ut förr eller senare. 

Här går åsikterna isär, men personligen 

är jag oroad för handelsgödsel 

både inom jord och 

skogsbruket. 

– Det är komplexa ekosystem 

där allt hänger samman. Men 

helt klart är skogen en ovärderlig 

tillgång då det gäller att 

binda kol. Även om det skiftar 

med bonitet är det inte orimligt 

att ofta räkna med fem ton kol 

per hektar under omloppstiden, 

säger Peter Eliasson. 


NYHETER 

Höga avgifter stoppar 

miljövänligt viltskydd 

Höga avgifter straffar 

skogsbruket för att 

näringen använder så 

lite kemiska medel. 

Flera viltskyddsmedel 

är redan på väg bort. 

Text & foto: Pär Fornling 

Länge användes Permetrin 

mot snytbaggar. Det var ett effektivt 

medel som nu är förbjudet 

i skogen. 

Det säljs fortfarande en hel 

del Permetrin, men då som 

medel mot hårlöss på människor! 

Anledningen till att det försvann 

från skogen beror nämligen 

inte på att det är speciellt 

giftigt, utan för att tillstånden 

blev orimligt dyra per liter som 

såldes. 

DET SOM SLÅR ut en rad 

medel är kostnaden för EU-registreringen. 

– Jag har full förståelse för 

att det behövs gemensamma 

krav och tillstånd i EU, men effekten 

är att branscher med liten 

användning som skog, trädgård 

och fruktodling drabbas. 

Kvar blir i huvudsak kemikalier 

för stora odlingar som vete, 

ris, tobak och majs, säger Carl- 

Magnus Walde på Interagro 

Skog, ett av de bolag som jobbar 

med växskyddsmedel till 

svenskt skogsbruk. 

FÖRETAGET NÖDGAS nu ta 

bort klassikern PW-Viltskydd 

från marknaden. 

Carl-Magnus Walde var själv 

med och utvecklade medlet på 

80-talet. 

– Vi visste att vissa eteriska 

oljor hade en avskräckande effekt 

och provade oss fram. Till 

slut hittade vi rätt blandning 

och kan visa upp väldigt bra 

resultat från fl era olika försök. 

Därefter har det kommit en del 

kopior, sådär är det ofta i den 

här branschen. Men nu är allt 

på väg bort. 

De oljor man valde ut påträffas 

i livsmedelsaffärer eller vid 

parfymdisken, där det inte 

krävs någon liknande registrering! 

De fyra aktiva substanserna 

är: 

✔ Nejlikeolja (ingår ofta i 

pepparkakor) 

✔ Citrongräsolja (vanligt i 

asiatisk matlagning) 

✔ Gujakträdsolja (finns i 

nästan all herrparfym) 

✔ Ylang-Ylang-olja (kan 

ingå i hårpomada). 

ATT ANSÖKA OM EU-registrering 

kostar drygt fyra 

miljoner kronor per aktiv substans. 

Till det kan komma extra 

kostnader för dokumentation 

och undersökningar. 

Dessutom fi nns risken att ansökan 

avslås... 

Om allt går som på räls skulle 

det kosta drygt 16 miljoner 

kronor att registrera PW-Viltskydd. 

– Med den relativt lilla användningen 

tar det tiotals år att 

fi nansiera kostnaden. Därmed 

blir det alldeles för dyrt att fort- 

Carl-Magnus 

Walde, vd för 

Interagro Skog. 

Det vi tycker är 

parfym får älgen att 

välja bort maten. 

sätta, konstaterar Carl-Magnus 

Walde. 

RESULTATET är att medlet, 

tillsammans med liknande 

produkter, försvinner. I den 

mån det finns i lager får PW- 

Viltskydd säljas till och med 

november månad. 

Företaget har ytterligare en 

produkt som bygger på en enda 

olja, från svarta vinbär, men 

också den blir orimligt dyr att 

registrera. 

Den får säljas till återförsäljare 

fram till årsskiftet och därefter 

ytterligare ett år i butik. 

Ett alternativ är Cervacol 

som lite förenklat är en sandbeläggning 

på plantan. (Medlet 

behöver inte tillstånd eftersom 

det inte har en kemisk verkan 

genom gift, doft eller smak). 

– Vi hoppas också hitta en 

avskräckande olja som redan är 

registrerad i något annat sammanhang 

och göra en uppgörelse 

med det företaget. 

– På olika sätt fortsätter vi 

med viltskydd, men det är klart 

vi drabbas som företag, även 

om jag i första hand vill lyfta 

fram problemen för skogsbruket 

och andra branscher med 

liten kemikalieanvändning. Nu 

försvinner ett antal bra produkter 

som är harmlösa för miljön. 

På något sätt borde de administrativa 

kostnaderna vara i proportion 

till avkastningsvärdet, 

säger Carl-Magnus Walde. 

EN EFFEKT är att kemikalier 

från jordbruket, som redan är 

registrerade, i någon form används 

i skogen. För skogens 

del riskerar det att bli en halvbra 

kompromiss eftersom kraven 

är olika. 

I jordbruket är ett mål att kemikalien 

ska brytas ner fort 

eftersom produkten hamnar på 

matbordet. I skogen däremot är 

det ofta en fördel om effekten 

dröjer sig kvar fl era säsonger. 

Delvis kan den delen kompenseras 

av ”Flexcoat”, en lösning 

av stärkelse som gör att 

plantor som behandlas mot 

snytbaggar är skyddade under 

två säsonger. 

ETT ANNAT av Interagros 

medel är Rotstop, mot rotröta. 

Den är registrerad i EU av finska 

Verdera och hotas därmed 

inte. Det tredje benet som företaget 

står på är medel mot 

snytbaggar och barkborrar. 

Där är Cyper Plus på väg bort, 

medan både Forester och Hylobi 

Forest är registrerat till 

och med 2011. 

– En fördel med Cyper Plus 

är att det är väldigt väl dokumenterat. 

Vi vet att det har effekt 

om plantan behandlas ordenligt. 

Där slarvas det ibland. 

– Nu får vi efterhand gå över 

till de andra preparaten, som 

också är effektiva, men värdet 

av all dokumentation kring Cyper 

Plus försvinner förstås när 

medlet fasas ut av kostnadsskäl, 

konstaterar Carl-Magnus 

Walde. 

I England har den statliga 

skogsmyndigheten gått in och 

fi nansierat registreringen för 

några produkter, liksom holländska 

staten gjort för trädgårdsnäringen. 


Tigercat är i grunden en högkvalitativ 

konstruktion och markberedningen synnerligen 

krävande uppgift för maskiner 

och utrustning. Våra maskiner har hög 

motorstyrka och är extra förstärkt för 

extrema förhållanden i markberedning. 

Tigercat E625C 1075B markberedare är 

högproducerande med hög 

nyttjandegrad. 

Effektivt drivsystem bidrar till låg bränslekostnad 

vilket innebär högsta totalekonomi. 

Och det bästa av allt, Tigercat markberedare 

levereras med full garanti. 

Kontakta oss för mera information.

EKONOMI 

Svårt att äga tillsammans 

I det här numret skriver jag om 

saker man ska fundera kring innan 

man går in i ett samägande. I nästa 

nummer kommer jag att ta upp 

några juridiska aspekter kring 

samägandet. 

Generellt brukar vi på LRF Konsult avråda 

från samägande när det gäller lantbruksfastigheter. 

Ett koncentrerat ägande, 

till en person, ger ofta bättre förutsättningar 

för att företaget ska ledas effektivt 

och utvecklas på ett bättre sätt. 

SYSKON KLARAR OFTA av att hålla 

sams, men på längre sikt riskerar man att 

ägandet blir mer spritt och då är kanske 

inte släktbanden tillräckligt starka för att 

hålla ihop företaget. Förr eller senare brukar 

problem uppstå där det är svårt att 

hålla sams och komma överens. 

Högre fastighetspriser har gjort det svårare 

för en enskild person att lösa ut sina 

syskon och föräldrar. Ekonomiska skäl kan 

vara en av anledningarna till att man därför 

hamnar i ett samägande. 

FÖR ATT KLARA av att äga gemensamt 

finns det några kritiska faktorer som man 

ska vara medveten om i förväg för att lätttare 

kunna hantera dem. Fundera igenom 

nedanstående frågor i förväg och försök 

att hitta sätt att lösa de problem som kan 

komma att uppstå. 

✔ Personkemin 

Inte ens de mest gynnsamma förutsättningar 

hjälper om man har svårt för varandra 

som personer. Det är inte bara delägarna 

som har betydelse utan även 

exempelvis makar och barn, även om dessa 

inte är direkt inblandade i ägandet. 

✔ Gemensam målbild 

Hur ska gården skötas och vad har man 

Det gäller att få till flera bekräftande handslag i många knepiga frågor. Foto: Pär Fornling 

för förväntningar på varandra? Vem ska 

göra vad och hur mycket eget arbete förväntas 

man lägga ner? Är man inte överens 

om de praktiska sakerna blir det ofta problem 

redan i inledningsskedet. 

✔ Aktivt brukande? 

Om någon, men inte alla, av delägarna 

är aktiv lantbrukare eller på annat sätt har 

sin försörjning från gården ställs krav på 

affärsmässig prissättning både på nedlagda 

tjänster och arrenderade arealer och byggnader. 

Hur löser man det på ett bra sätt? 

✔ Boende 

Mitt hem är min borg brukar man säga. 

Och självklart blir det komplicerat om jag 

inte själv har full förfoganderätt över boendet 

utan måste be om lov för att få genomföra 

förändringar. Kom i förväg överens om 

hur sådana kostnader ska fördelas och hur 

nedlagda kostnader sedan ska hanteras i 

framtiden om det exempelvis blir en försäljning 

eller andra förändringar i ägandet. 

✔ Finansiering 

Den förmodligast viktigaste frågan är 

om gården kommer att vara självfi nansierande 

eller om det krävs kapitaltillskott 

från delägarna. Det är enkelt att vara delägare 

när det trillar ut ett överskott varje år, 

men hur hanterar man de tillfällen då det 

saknas pengar? Om det är stora skillnader 

i ekonomiska förutsättningar mellan delägarna 

kan det bli spänningar när en part 

vill ha fram pengar för 

privat räkning medan en 

annan part vill spara och 

återinvestera pengar i gården. 

Tomas Karlsson 

LRF Konsult 

tomas.karlsson@konsult.lrf.se 

Läs tidigare nummer 

på www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 


® 

K•T•S har ett brett program för skogen! 

® 

K•T•S Huggarvagnar 

K.T.S Huggarvagn 11,0 ton 

med 6,7 m 

K.T.S Kran 

För att klara kraven på styrka och effektivitet har vi konstruerat 

K.T.S Kranen som har både hög lyftkraft och lång räckvidd. 

När Du investerar i en K.T.S Huggarvagn eller Hydraulkran 

får Du många fördelar som underlättar Ditt arbete i skogen. 

• Lätt att flytta kranen mellan vagnen och traktorn. 

• Byggd för att användas till grävningsarbeten. 

• Comfortled och pendelbroms för att underlätta Ditt arbete. 

• Alla hydraulcylindrar sitter på ovansidan av bommen och alla 

slangar är dragna inuti bom och sticka vilket gör att de är 

skyddade från slag av stockar. Mindre sönderkörningar och 

lägre kostnader. 

• Kraftigt centrumrör på vagnen 180 x 180 mm i specialstål, 

K.T.S håller för fulla lass. 

® 

K•T•S Armgrip 

Underlätta Ditt 

arbete i skogen! 

Montera K.T.S 

Gripen i frontlastaren 

eller i 3-punktslyften 

och lasta 

virket på kärran. 

Komplett med grip, 

runtomsvängande 

rotator och slangar. 

Pris 12.900:- 

® 

K•T•S Timmergrip 

K.T.S Gripen är både lättare 

och starkare tack vare att 

den är tillverkad i svensk 

Domex 

4.790:- 

® 650 stål! Lättare grip 

innebär också ökad nyttolast. 

Griparmarna är rundade så 

att virket lätt "rullar in". Med 

iläggsplåtar i gripen får Du en 

mycket användbar gripskopa. 

Två storlekar 0,18 och 0,21 m2 men det kommer snart flera 

storlekar! 

K.T.S Grip 0,18 m2 K.T.S Grip 0,21 m 5.820:- 

2 

® 

K•T•S Vedcombi 

Med K.T.S Vedcombi blir arbetet 

lättare och roligare. 

® 

K•T•S Maskiner 

SICKELSTA 116 • 692 93 KUMLA • SWEDEN 

Telefon 019-58 50 10 • www.kts.se 

– I kundernas tjänst sedan 1951 – 

Det är enkelt att beställa 

våra redskap och utförliga 

färgbroschyrer 

® 

K•T•S Pallgaffelgrip 

2,5 t mek pallgaffel med överkäke komplett med fästen, 

hydraulkolv, slangar och kopplingar 11.900:- 

® 

K•T•S Klo 

K.T.S Combi 

traktordriven 

inkl. K-axel 

41.365:- 

K.T.S Combi 

traktordriven 

inkl. K-axel, 

eget hyd system 

44.920:- 

K.T.S 7,6 ton XE kompl. 

med 5,2 m XE kran 69.190:- 

K.T.S 8,5 ton kompl. 

med 5,3 m kran 84.690:- 


med 6,3 m kran 107.100:- 


med 6,7 m kran 122.230:- 

K.T.S 10,6 ton Dubbelram 

kompl. med 6,3 m kran 117.125:- 

K.T.S Tippflak till 

dubbelramen fr. 46.900:- 

K.T.S Drift med finska Sampo 

navmotor, utan pump 52.515:- 

K.T.S Kranarna 5 modeller mellan 5,2 till 

7,5 m säljs naturligtvis även separat. 

Med en enkel hydraulisk överkäke 

får Du en bra timmergrip 

till Din frontlastare. Tänk vad 

kostnadsbesparande, tre redskap 

i ett, pallgafflar, timmergrip 

och risgrip. 

BESTÄLL NU! 

K.T.S Klon är ett 

mycket kraftigt 

redskap för att 

hantera virke med 

frontlastare/lastmaskin. 

Lasta virke 

på kärra, lyfta fram 

virke till vedcombi 

och sågverk, hantera 

rör m m. 

K.T.S Klo 640 för frontlastare K.T.S Klo 650 för last- 

3 ton inkl Trima, Ålö eller maskiner 5 ton inkl 

Euro-fäste, slangar och Stora BM, slangar och 

kopplingar 9.990:- kopplingar 16.450:- 

K.T.S Combi 

eldriven 

55.580:- 

• Enkel, robust och funktionsduglig konstruktion, gör roligare att tillverka ved. 

• Klinga som kapar veden, enklare konstruktion utan hydraulmotor och miljöfarligt oljespill. 

• Väl dimensionerad växellåda och stora smörjbara kullager för klingaxel, för många års problemfri användning. 

• Enkel omställning till transport med låg transporthöjd. 

• K.T.S Vedcombi är tillverkad i Finland. 

Vridhuset har 

vi gjort extra 

högt för att 

öka avståndet 

mellan 

bussningarna, 

viktigt för 

hållbarheten 

när kranen 

skall utrustas 

med grävaggregat, 

släntklippare 

och hantering 

av grovt 

timmer. 

Många köper vårt fantastiska vridhus och 

monterar på andra kranfabrikat när de har 

gått sönder. 

Du är också välkommen! 14.460:- 

står för trygghet 

och kvalitet! 

Våra leverantörer har vi valt ut med 

största omsorg. Ventil och rotator 

från FinnRotor, övrig hydraulik från 

svenska leverantörer, axlar och 

dragöglor från Italien, hela vridhuset 

är tillverkat i Sverige. 

Tillverkningen av stålkonstruktioner 

och sammansättningen sker i 

vår egen fabrik i Litauen, K.T.S 

Production. Försäljning sker direkt 

från den egna tillverkningen direkt 

till kund utan fördyrande mellanhänder. 

K.T.S kallar det för RAKA 

LINJEN. Det innebär att vi kan 

sälja högkvalitetsvagnar och kranar 

till bra priser. För Din extra trygghet 

gäller alltid nedanstående fördelaktiga 

vilkor. 

2 års garanti, K.T.S står för 

kvalitet! Vi vet att vi har högsta 

kvalitet, därför vågar vi lämna 

marknadens bästa garantier. 

Vi håller med reservdelar och alla 

frakter. 

Leveranssätt, fritt gården i Sverige 

ingår i pris även på reservdelar. 

Prisavdrag vid hämtning i Kumla. 

Återköpsgaranti blir Du ej nöjd 

med Huggarvagnen/kranen tar vi 

tillbaka den utan kostnad. 

Leveransgaranti på reservdelar! 

Ja, beställs delen före kl. 15.00 

skickar vi reservdelen samma dag, 

annars får Du 50% rabatt på delen 

som saknas. 

Betalning, faktura 20 dagar från 

leverans. Du ser och kan provköra 

Huggarvagnen/kranen innan den 

skall betalas. 

Montering, Huggarvagnen/kranen 

är komplett monterad och provkörd. 

Ingen annan leverantör kan 

erbjuda lika bra villkor till ett 

tryggare maskinköp. 

På samtliga 

priser tillkommer 

moms. 

Besök vår hemsida 

www.kts.se 

Ring 019-58 50 10 • Ring 019-58 50 05 

Faxa 019-57 42 33 • E-posta: info@kts.se 

hela 

dygnet

Hundra 

Syftet med den här 

annonsen är att 

sälja på dig vår nya 

skogsröjare 355FX. 

(Har vi brett på för mycket, ger vi dig pengarna tillbaka.) 

Kalla oss gärna kaxiga, skrytsamma och 

märkvärdiga. Men nu tror vi faktiskt att 

vi lyckats ta fram världens bästa skogsröjare. 

Låt oss kort förklara varför. 

(Jo, detta är den korta versionen. Vi 

skulle ha kunnat skriva en hel roman 

om den revolutionerande tekniken och 

alla smarta funktioner, men det är bättre 

att du bokar en provkörning och skapar dig 

en egen uppfattning.) 

Mer kraft när du behöver det. 

Det hörs ju på namnet. 

Nya skogsröjaren 355FX bygger på vår patenterade 

X-TORQ-teknologi. Själva hemligheten bakom denna 

teknik är att den ger ett högt vridmoment även på lägre 

varvtal. Rent konkret innebär det att du får rejält med 

kraft utan att behöva toppvarva motorn. Men det här har 

du säkert redan listat ut. Torque är nämligen det engelska 

ordet för vridmoment. Och X:et är en förkortning av 

extra. X-TORQ – hur logiskt som helst. 

Vårt inlägg i klimatdebatten. 

Det är inte bara du själv som kommer att uppskatta 

X-TORQ. Även Moder Jord lär sälla sig till 

hyllningskören. Faktum är att motorn drar 

cirka 20 procent mindre bensin och släpper 

ut upp till 60 procent mindre avgaser 

jämfört med en konventionell tvåtaktsmotor. 

Så inte nog med att din arbetsmiljö 

blir betydligt friskare, du får dessutom 

bättre bränsleekonomi och färre 

bensindunkar att släpa på i skogen. 

E-TECH, LowVib och annat som 

skonar din kropp. 

Du som är van vid långa arbetspass i 

skogen är medveten om hur ergonomin 

hos en maskin påverkar dig själv och 

din arbetsförmåga. 

Till att börja med så var det en 

självklarhet att utrusta skogsröjaren 

med E-TECH-motor, som släpper 

ut betydligt mindre skadliga avgaser 

och ger ett överlägset vikt/ 

effekt-förhållande jämfört med 

liknande produkter på marknaden.

Nästa bokstavskombination som din kropp kommer 

att upp skatta är vårt LowVib-system. I korta drag handlar 

det om att minimera vibrationerna i handtagen genom 

att effektivt separera dessa från motor och skärutrustning. 

Låt inte medelmåttiga 

maskiner smitta av sig. 

Har du varit med om att den här 

typen av maskiner varit svåra att 

starta? Det har vi också. Därför 

utvecklade vi Smart Start som 

minskar dragkraften i startsnöret 

med upp till 40 procent. Dessutom 

är 355FX försedd med bränslepump 

som gör att maskinen tänder på 

färre drag. Du ska ju trots allt lägga din energi 

på arbetet i skogen. Inte på att frenetiskt dra 

i ett snöre. 

Orkar du med ännu ett argument? Vi skulle 

nämligen vilja ta tillfället i akt och presentera 

TrioBalance-selen som följer med vid köp. Denna sele har 

brett ryggstöd och höftbälte som effektivt fördelar röjarens 

vikt över stora ytor, så att du bär mer med höften än 

med ryggen. Resultatet blir att maskinen upplevs som 

lättare samtidigt som manövreringen blir enklare och 

mindre ansträngande. 

Och så lite extra bekvämlighet 

såhär mot slutet. 

Har du ännu inte blivit övertygad om 

att 355FX är skogsröjaren för dig, så har 

vi ett förslag; ta en titt på 355FXT. 

Denna tvillingprodukt 

är precis likadan, förutom 

att den även har 

skönt uppvärmda 

handtag. Du som har 

slitit i skogen under 

kalla och fuktiga förhållanden behöver 

nog ingen närmare redogörelse kring 

den saken. 

Våra produkter går inte att köpa 

varsomhelst. 

Om du förgäves har letat efter en Husqvarnaprodukt 

på stormarknadens hyllor ska vi upplysa dig om varför 

du gått tomhänt därifrån. Våra produkter går nämligen 

inte att köpa varsomhelst. Kalla det gärna motsägelsefullt, 

men det är precis vad vi kallar för ypperlig service. 

Låter det konstigt? Låt oss förklara. 

I Sverige är det endast servande fackhandlare som 

säljer våra produkter. Förklaringen är mycket enkel; för 

oss är det av största vikt att du får rätt produkt tillsammans 

med den service och kunskap som krävs för att du 

ska få ut mesta möjliga av ditt arbetsredskap. Man kan 

se det som en trygg och kostnadsfri bonus. Vi ser det 

som en självklarhet. 

Lämna tillbaka om du inte 

blir nöjd. 

Övertygande annonstexter i all ära, men 

inget går upp mot en riktig provkörning. 

Ring 0771-14 65 00, så blir du kopplad till 

närmsta återförsäljare, där du kan titta 

närmare på, och framförallt sätta 355FX 

på prov. Skulle du, mot förmodan, inte 

vara nöjd med ditt köp, kan du bara lämna 

tillbaka den. Buy & try, som vi kallar det. 

Läs mer på www.husqvarna.se. 

Nya Husqvarna 355FX.

TEKNIK 

Sätt snurr 

på hytten 

Hela John Deeres 

program med skördare 

och skotare får en 

uppgradering. De nya 

modellerna döps till 

E-serien. 

Mest påtagligt är de roterande 

hytterna som blir desamma på 

alla maskinerna. 

Hytten svänger runt och följer 

kranens rörelser, dessutom 

är den nivellerad för att alltid 

stå vågrätt. Redan tidigare hade 

skördarna svängbar hytt, men 

nu är svängradien större. 

För skotaren är det helt nytt. 

Fördelen är att man slipper 

vrida på stolen och kroppen, 

kranen fi nns alltid rakt framför 

vindrutan, om man inte väljer 

En kombipanna brukar förknippas 

med kombinationen 

olja och vedeldning. 

Nu fi nns kombinationen ved/ 

pellets. 

Pelletsbrännaren hänger på 

”gångjärn” och ansluts exempelvis 

under sommaren när värmebehovet 

inte är så stort, eller 

Hytten i en vinkel 

vi inte är vana vid 

på skotare. 

Tangentbordet fälls fram 

från panelen. 

EN ANNORLUNDA KOMBIPANNA 

Med en knapptryckning 

fås 

hytten att 

rotera. 

att vrida hytten på något annat 

sätt. 

✔ Ljudet i hytten har minskats 

med ett par decibel, vilket 

i praktiken innebär en halvering. 

✔ För att inte släppa in avgaser 

och föroreningar har luften 

i hytten övertryck. 

HYTTERNA byggs på John 

Deeres fabrik i Tyskland, som 

gör 50 000 hytter om året, både 

till jordbruks- och skogsmaskiner. 

Med andra ord är det ett ex- 

då man av någon anledning vill 

komma ifrån den något mer 

tidskrävande vedeldningen. 

Den nya pannan kommer 

från Effecta och kostar kring 

60 000 kronor med lambdasond 

för automatisk justering 

av lufttillförseln vid vedeldning. 

Den nya styrpanelen är 

sig lik i både skotaren och 

skördaren. 

empel på hur produktutvecklingen 

samordnas inom koncernen. 

Det gäller också det nya 

styrsystemet (Timbermatic 09) 

med både nya menyer och ny 

hårdvara i datorerna. 

Grunddragen är desamma i 

både jord och skog. 

LIKHETERNA mellan alla 

maskinerna har överlag blivit 

större. Frånsett knapparna för 

grip respektive skördaraggregat 

är knappsatserna som styr 

maskinerna lika. Det är med 

andra ord hemtamt att skifta 

En kombinerad panna där pelletsbrännaren 

skymtar till höger... 

Det har hänt en del på 30 år. Den 

här skotaren kom 1972 från Volvo/ 

Ösa som sedermera blev Timberjack 

och därefter John Deere. 

Modellen hette 463 och i 

utvecklingen lades vikt vid förartrivseln. 

mellan skotare och skördare. 

Dessutom underlättas servicen, 

vilket också är ett argument 

till att alla har fått samma 

midja. 

FÖRST UT är skotaren 1510 E 

(som lastar 15 ton), tillsammans 

med skördarna 1270 och 

1470. Dessutom lanseras ett 

nytt mellanstort skördaraggregat, 

H414. 

...den hänger på gångjärn och dockas 

på i en anslutning på sidan av pannan. 


FÖR UTBOR I STOCKHOLM 

Pub Treklövern! 

Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan. Passa på att träffa inspektorer från din skogsägarförening! 

Onsdag 24 september Aktivt skogsbruk ger bättre klimat! 

Visst har ni sett Skogsindustriernas omtalade klimatkampanj!? Lotta Larson, kommunikationsdirektör på 

Skogsindustrierna, berättar om skogen – naturens egen medicin mot klimatförändringar. En brukad välskött 

skog tar hand om betydligt mer koldioxid än en gammal skog som står orörd. 

Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredraget börjar kl 18.00 och pågår ungefär en timme. Vi håller till i 

LRF-huset Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen, uppgång Mariedalsvägen). 

Anmälan senast 22/9 till: karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se eller 08-787 57 72. Begränsat antal platser! 

Grundkurs i skogsbruk 

Nybliven skogsägare? Under två kvällar går vi igenom grunder i 

skogsbruk: Sveriges skogar, Skogsskötselgrunder, Lagar och 

markägaransvar, Generationsskifte, Virkesförsäljning samt 

Skogsbruksplan. Under utedagen praktiserar vi det du lärt. 

Boken Nya Tiders Skog ingår. 

22 och 29 september kl 18-21 samt utedag 4 eller 

5 oktober kl 10-15. 

Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen) 

Pris: Medlem i skogsägareförening och LRF 250 kr. 

Medlem i skogsägarförening eller LRF 450 kr. Övriga 800 kr. 

Anmälan senast 12/9 till: christina.ihren@sv.se eller 

08-679 03 75, Begränsat antal platser! 

Bokföring, grund 

Grundläggande bokföringsteori, löpande redovisning samt 

övningar i Visma SPCS bokföringsprogram-adm 500 (6 gånger i 

datorsal). Ledare är Stefan Herrmann. 

Start! 23 september kl 18.30-21, och följande sju tisdagkvällar. 

Plats: Eriksbergsgatan 8 B, Östermalm 

Pris: 2 550 kr 

Anmälan senast 15/9 till: christina.ihren@sv.se eller 

08-679 03 75, Begränsat antal platser! 

Motorsågskörkort – Säker Skog 

Skogsstyrelsen, Champs of Logging och Studieförbundet 

Vuxenskolan erbjuder kurser respektive studiecirklar med 

möjlighet att ta motorsågskörkort. Se www.sakerskog.se och 

www.utbo.lrf.se för mer information! 

Motorsågscirklar startar: 16/9, 17/9, 23/9, 27/9, 2/10, 11/10. 

Kurser ges bl a 15-18/9 och 29/9-2/10. 

Kraftsamling Skog – 

Skogsdag 

Välkommen till en familjedag norr om Stockholm. Dagen 

börjar med Skogsexkursion på tema återväxt och gödsling. 

Därefter kan du träffa din skogsägarförening, andra intressanta 

föreningar och företag vid vårt informationstorg. Lokal mat till 

självkostnadspris. Det blir barnaktiviteter, tipspromenad och 

gårdens Pub håller öppet! 

27 september kl 11-15, buss avgår från Citytermianlen 09:40 

Plats: Demonstrationsgård, Sättraby 12 km norr om Rimbo, 

7 km söder om Edsbro. Se skyltning längs väg 280. 

Vill du åka med i bussen? Anmälan senast 19/9 till 

karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se eller 08-787 57 72 

Studiecirklar 

Bättre lönsamhet på skogsgården genom ökad skogstillväxt! 

Cirklar planeras bl a i Stockholm och Haninge se www.sv.se 

eller www.utbo.lrf.se för information om tider till anmälan. 

Mer information fi nns även på www.kraftsamlingskog.lrf.se! 

Seminariekväll 

Vår seminarieserie inom Kraftsamling Skog fortsätter. Nu har 

vi kommit till röjning! Anders Karlsson, forskare vid Sveriges 

Lantbruksuniversitet, och Bengt-Åke Alriksson, praktiker, 

berättar allt du behöver veta om när, hur och varför röjning är 

så viktigt! 

9 oktober kl 18-21 

Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen) 

Pris: Medlemmar i en skogsägarförening 

eller LRF 100 kr, övriga 200 kr. 

Anmälan senast 1/10 till: christina.ihren@sv.se 

eller 08-679 03 75, Begränsat antal platser! 

Vi har utökat vårt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (08-679 03 75). Mer information om samarbetet och 

aktiviteterna fi nns på www.utbo.lrf.se där hittar du även aktiviteter som blir senare i höst. 

Senhöstens aktiviteter presenteras även i nästa nummer av Vi Skogsägare ! 

Har du funderingar om aktiviteterna eller andra skogliga frågor hör gärna av dig till Karin Vestlund Ekerby, 

karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se eller 08-787 57 72. 

Varmt välkomna! 

Riv ur och spar!

TEKNIK 

Matningskapaciteten anpassas till vad som flisas, allt från grot till stockar. 

Två maskiner i en 

Det finns flera olika 

system för att transportera 

biobränsle från 

skogen. 

✔ Groten kan rullas ihop till 

buntar och flisas vid värmeverket. 

✔ En kombination av lastbil 

och flisare, där veden flisas 

direkt ner i lastutrymmet. 

✔ Vanligast är en flishugg 

och en skotare med ”balja” 

som tippar flisen i en container 

för vidare transport. 

✔ En fjärde variant är att flisa 

direkt i ett lastutrymme som 

töms i en container. 

Ett nytt sånt ekipage har tagits 

fram av Musmax/Terminatorservice. 

MODELLEN KALLAS T9XL. 

Det är en traktordriven fl ishugg 

med en container som 

rymmer 18 kubikmeter. 

Precis som företagets andra 

fl istuggar har den en öppen 

huggtrumma med fl era knivar 

som ”fräser” ner materialet till 

Populära Sightron åter 

i Sverige, hitta en 

återförsäljare på vår 

hemsida. Livstids garanti 

och kvalité från enklaste 

modell. 

Gallret avgör flisens storlek. 

lagom storlek. Flisen går runt 

i trumman tills den är lagom 

stor för att passera sållen. (För 

att ändra storleken på fl isen 

byter man såll.) 

EN ANNAN FÖRDEL är att 

det krävs relativt lite energi 

för att driva fl isningen. Den 

klarar stockar upp till 65 centimeter 

i diameter och presterar 

100–150 fl iskubikmeter i 

timmen. 

För detta bör traktorn ha ett 

kraftuttag på minst 180 hästkrafter. 

Ett komplett ekipage med 

Valmet-traktor och en kran på 

9,5 meter kostar kring 4,5 miljoner 

kronor. 

Bra flyt 

i kampen 

mot rotröta 

Behandling mot rotöta 

underlättas genom ett 

nytt koncentrat av 

medlet Rotstopp. 

I stället för pulver kommer 

medlet i flytande form, vilket 

underlättar blandning. 

Den stora vinsten görs när 

koncentratet mixas fortlöpande 

med vatten till en lagom 

blandning som pumpas ut genom 

skördarens sågsvärd. 

Därmed blir det inga rester att 

ta hand om. Allt som behövs 

är att se till att det fi nns tillgång 

på koncentrat och vatten. 

Den tekniska lösningen står 

Bo Axelsson för. Hans specialitet 

är att göra precisionspumpar 

för små mängder, ned 

till 0,5 milliliter i sekunden. 

Det började med kedjesmörjning 

för skördare. Droppen, 

som uppfi nningen kallas, 

kan ofta halvera oljeförbrukningen. 

Med samma teknik 

pumpas färgmarkering och 

rotröte medel genom svärdet. 

Bo Axelsson har byggt utrustningen 

så den ska passa i dagens 

utrymme för rotrötemedel på 

skördaren. Den lilla flaskan 

innehåller koncentratet. 

– Tekniskt är det inga problem, 

men det återstår att hitta 

en tillräckligt starkt blått färgmedel 

om man vill efterkontrollera 

täckningen av rotrötebehandlingen, 

säger han. 

ENKLARE TA MED 

SIG RÖJSÅGEN 

Att transportera röjsågen ut i 

skogen är inte helt lätt. Den är 

inte tung, men lång och 

otymplig. 

Yamaha har löst det med ett 

fäste där sågen sitter på höjden. 

Konstruktionen kostar 

kring 1 000 kronor plus 

moms. 

Här är röjsågen inte i vägen, 

om inte färden går under 

kraftiga låga grenar. 

www.lightforce.se 0950-120 00 


Fler väljer Palms 

Maskinprogram från Nordfarm Maskin AB 

Maskinkatalogen: Vår/ sommar

TEKNIK 

Broms 

och drivning 

i två 

hastigheter, 

både framåt 

och bakåt kan 

styras med 

spaken. Den hänger 

med oavsett om 

stolen står framåt eller vänds bakåt. 

En ny tiger 

i skogen 

Importörerna av den lilla kinesiska 

traktorn Jinma har tagit 

ett steg till och byggt en miniskotare. 

Från traktorn kommer 

bakaxel, växellåda och motor. 

Resten är nya konstruktioner. 

Resultatet är en liten skotare 

som väger 2,7 ton och lastar tre 

ton. 

Det har varit ett intensivt år 

av konstruktionsarbete för 

Benny Gustafsson och Åke 

Johansson. Skapelsen har döpts 

till Woodtiger. 

Maskinen är 1,75 meter bred. 

Den är utrustad med en Mowikran 

som lyfter 350 kilo på 

fyra meter. 

Priset är kring 425 000 kronor. 

www.woodtiger.se 

ACTYON SPORTS XDi 

DIESEL SPIRIT MAN 

4WD DUBBELCAB 

Pris från 200.995,- 

Nu 190.995*,- 

> 16” aluminium fälgar 

> 5-stegad manuell växellåda 

> Aircondition 

> Skivbromsar fram + bak 

> ABS 

< 

Tigern har en ordentlig hytt med mycket glas. 

< 

< 

* Priset är exkl. moms och frakt. Modellen som visas har extrautrustning. Bränsleförbrukningen vid blandad körning från 0,8 l/mil (diesel) CO2 203 G/km (diesel). 

Miljöklass 2005. Gäller ett urval av existerande lagerbilar. 

Den vanliga lösningen för drivrullar 

på hjulen är att rullarna pressas 

ner uppifrån. Här förskjuts hjulen 

i sidled för att koppla i och ur 

driften. 

Midjelåset är 

lite speciellt. 

Om vagnen 

välter drar 

den inte traktorn 

med sig. 

Genom att laserskära fram 

detaljerna kan formerna bli lite 

friare. 

WWW.SSANGYONG.SE 


TEKNIK 

Lars Pekkas rullande redaktion 

med bredband även i Norrlands 

milsvida skogar. 

Äntligen rejält 

bredband i skogen 

Trots alla löften är det ofta problem med mobiltelefoner 

och bredband på landsbygden och i skogen. 

Ett alternativ är nygamla ice.net som Vi Skogsägares 

reporter Lars Pekka långtidstestat. Här är hans 

rapport. Text & foto: Lars Pekka 

Nätet, som bygger på gamla 

NMT 450-nätet täcker i dag 90 

procent av Sveriges landyta, 

samt hela kustbandet flera sjömil 

ut i havet. De enda större 

vita områdena är västligaste 

fjällen och ett antal vita fl äckar 

huvudsakligen i Norrbotten. 

Jag har testat ice.net sedan 

januari 2007, någon månad efter 

att nätet introducerades. I en 

husbil som fungerar som mobil 

redaktion installerade jag ett 

trådlöst wlan-modem. 

Installationen var enkel, bara 

att koppla in modemet till ciga- 

rettändaruttaget och 20 sekunder 

senare dök nätverket upp i 

datorn. 

JAG HAR SURFAT på Sveriges 

nordligaste skogsavverkningar 

nordost om Kiruna där 

vanlig gsm-telefon saknar 

täckning. 

Mörka vinterkvällar har jag 

skickat text och bilder från 

Storavans is utanför Arjeplog 

och hämtat hem fakta på Inter- 


■ Ice.net 

Ägare 

Huvudägare av Ice.net 

(tidigare nordisk Mobiltelefon 

AB) är norska Orcla, 

isländska televerket och 

amerikanska Callcom 

samt företagets svenska 

grundare. 

Teknik 

Tekniken kallas CDMA 450 

och är den mest utbredda 

3G-tekniken i USA. Man 

använder sig av ett 

låg frekvent band som 

ger lång räckvidd från 

masten, men 

begränsade trafikvolymer. 

Täckning 

Ungefär 90 

procent av Sveriges yta och 

ger, beroende på utrustning 

och avstånd till mast, 

hastigheter på 0,5 till 2,1 Mb/ 

sekund. 

Räckvidd 

Från basstationen räknar 

man med följande räckvidder 

för de olika systemen. 

GSM 900 : 10-20 km 

GSM 1800: 6 km 

UMTS (vanlig 3G): 5 km 

Ice.net: 60 km 

Priser 

Den 1 juli gällde följande 

priser för privatpersoner 

(12 månaders bindningstid 

inklusive moms) 

Usb-modem 495 kronor. 

Wlan-modem (trådlöst 

lokalt nätverk) 995 kronor. 

Anslutningsavgift 250 

kronor. 

Fast månadskostnad 199 

kronor. 

Rörlig kostnad 0 kronor. 



Äntligen rejält 

bredband… 

net i Suorsapakkas vildmarksområde 

långt norr om Polcirkeln. 

Jag har läst e-post och 

hämtat hem tunga fi ler vid de 

djupa fjordarna mellan Narvik 

och Bodö. 

Slutsatsen är entydig – äntligen 

har skogsägarna, övrigt 

skogsfolk och glesbygden i 

hela Skandinavien fått ett riktigt 

mobilt bredband. Dessutom 

ett bredband som är betydligt 

snabbare än ”vanlig” 3G. 

EFTER ATT ha bytt till senaste 

modellen av wlan-modem under 

vårvintern har jag uppnått 

1,5 MB/sekund på de flesta 

ställen i norra Sverige. Med 

det gamla modemet kom jag 

som bäst upp i 0,7 MB/sekund. 

Kanske har det också betydelse 

att jag i våras bytte min 

gamla sega bärbara dator till en 

med dubbla kärnor. Processorhastigheten 

i datorn har nämligen 

betydelse, enligt min erfarenhet. 

I dag använder 

många i glesbygden 

wlan-modemet som 

stationärt trådlöst 

bredband i hemmet. 

Man kan bättra på 

mottagningen genom 

att sätta upp en 

riktantenn, typ tvantenn, 

på hustaket 

och med hjälp av instruktioner 

på nätet 

och rikta in den exakt 

mot närmaste 

basstation. 

I VINTRAS kompletterade 

jag med 

ett litet usb-modem 

för att ha kunna 

koppla in bärbara 

datorn även ute på avverkningsplatser 

och hyggen dit 

husbilen inte kan ta sig. 

Då stötte jag på det första 

problemet med ice.net. Det 

fanns inga drivrutiner till Mac, 

och det krävdes en mödosam 

installation med verktygsprogrammet 

”Terminal.app” varje 

gång jag skulle använda modemet. 

Drivrutinerna har låtit 

vänta på sig i månader. 

Via ice.nets support fi ck jag 

dock strax före midsommar ett 

ETT 

RIKTIGT 

ORIGINAL 

Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper 

dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga 

fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion 

och med en maximal lyftkapacitet på 2600 kg (17 ggr 

kraften du vevar med) är den förmodligen starkast 

i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och 

idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag 

och markägare. 

www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80 

På orter i glesbygden 

där bredband på 

fast lina saknas kan 

wlan-modemet i 

kombination med 

riktantenn på taket ge 

ett riktigt bra bredband 

med hastigheter 

uppåt 1,5 MB/sekund. 

Det lokala trådlösa 

nätverket ger plats 

för flera datorer i 

huset. 

lindstromdesign.se 

tips om att det fanns 

drivrutiner för Mac 

att hämta på den 

norska hemsidan. 

Nu funkar usb-modemet 

klanderfritt 

och är ungefär lika 

snabbt som wlanmodemet 

i husbilen. 

Under hela testperioden 

har jag 

bara noterat ett par 

nätavbrott. 

FREKVENSEN är 

densamma som 

Telia tidigare hade 

för det analoga 

mobiltelefonnätet 

NMT 450. 

I Sverige har Sveaskog och 

SCA hittills anammat tekniken 

för sina tjänstemän och avverkningsorganisationer. 

Stora Enso 

har testat nätet och beslutat att 

införa tekniken. 

Mobiltelefonerna för ice.net 

har vi inte testat, däremot en 

bordstelefon som fungerat 

klanderfritt. 

En nackdel, i första hand för 

mobilerna, är att de bara kan 

användas i Sverige, Danmark, 

Norge och Island. 

Södra Timber satsar 

på impregnering 

Södra Timber investerar 30 

miljoner kronor i en impregneringsanläggning 

vid sågen 

i Värö. 

– Det är en växande efterfrågan 

på impregnerade sågade 

trävaror. Samtidigt passar 

det väl in i Timbers 

ambition om att ta en större 

del av förädlingskedjan, säger 

Anders Pålsson, platschef i 

Värö. 

Den nya anläggningen 

kommer att ha en årskapacitet 

på 100 000 kubikmeter. 

Sverige världsbäst 

på återvinning 

Återvinningen fortsätter att 

öka. Jämfört med 2006 har 

volymen insamlade förpackningar 

och tidningar ökat 

med 1,6 procent. 

Återvinningsgraden ökade 

från 77,5 till 78,2 procent, 

vilket är bäst i världen. 

Av 559 000 ton tidningar 

återvanns 85 procent. 

Och av 694 000 ton pappersförpackningar 

återvanns 

72,6 procent. 

Södra Odlarna 

Plantor med kvalitet 

i Götaland 

Södra Odlarna Ågård 311 44 Falkenberg Tel 0346-71 43 30 

Fax 0346-71 43 33 E-post: plantskola.agard@sodra.com 

www.sodra.com 


SKÖTSEL 

Siktet inställt 

på bättre bokskog 

Nyckeln till en lönsam bokskog är att skapa 

kvalitet. Låt stammarna trängas i ungdomen, 

rensa hela tiden ut de sämsta, och se till att de 

finaste stammarna får utrymme i vuxen ålder. 

Tipsen kommer från Matts 

Karlsson. Han är nytillträdd 

förvaltare på Högesta och 

Christinehof med ansvar för 

1 000 hektar skogsmark, där 

boken är en viktig del. 

– Bokskogsskötsel handlar 

mycket om fi nlir, att göra rätt 

saker, och göra dem ofta. Men 

inte ha överdriven respekt för 

detaljerade gallrings- och röjningsinstruktioner, 

säger 

Matts. 

Han var tidigare forskare på 

lantbruksuniversitetet (SLU) 

och får nu möjlighet att omsätta 

teori till praktik. 

– Det viktiga är att man röjer 

och gallrar. Träden behöver 

trängsel för att få bra kvalitet 

men samtidigt ljus för att bygga 

ut kronor och stamved när de 

blir äldre, berättar han på vägen 

ut i skogen. 

VI ÅKER kors och tvärs på 

småvägar i ett grönskande 

vackert Österlen. Med på turen 

är också Rolf Övergaard, 

doktorand i bokskogsföryngring 

vid SLU i Alnarp. 

Text & foto: Mats Hannerz 

Här fi nns en lång historia 

med välskötta bokskogar för 

virkesproduktion. 

– Christinehofs skogliga historia 

inleddes med alunbruket 

i Andrarum som behövde massor 

med ved. När markerna så 

småningom började tömmas på 

virke blev man varse behovet 

av ett uthålligt skogsbruk. Här 

har man skött marken skogsmannamässigt 

sedan 1700-talet, 

berättar Matts. 

VI BÖRJAR i en 70-årig bokskog 

som förmodligen behöver 

gallras. Matts plockar fram relaskopet, 

ett redskap som bokskogsskötaren 

alltid har i fickan. 

Han siktar och räknar. Operationen 

visar att grundytan är 

30 kvadratmeter och därmed 

hög tid att gallra. 

– Relaskopet är ett snabbt, 

men grovt redskap. I praktiken 

tittar jag mest på kronorna och 

på ljusnedsläppet. 

Blir beståndet för tätt minskar 

tillväxten och det försämrar 

marktillståndet, säger Matts och 

delar med sig av en tumregel. 

– Om man behöver blixt för 

att ta ett foto, då är det dags att 

gallra! 

FÖRYNGRINGEN en bit bort 

skapades för sex år sedan. Här 

står nu drygt 100 stammar per 

hektar som en skärm för att ge 

skydd åt de uppväxande plantorna 

mot frost, vind och uttorkning. 

– Vänta med att ta bort de 

sista skärmträden tills föryngringen 

är minst manshög, säger 

Rolf Övergaard. Då klarar den 

frostskador. Väntar vi längre 

riskerar vi att för många plantor 

slås sönder när träden avverkas. 

Plantorna står tätt i den unga 

föryngringen. Här har skogs- 

Så sköter du bokskogen – steg för steg 

■ Nästan all bokskog i Sverige 

föryngras genom naturlig föryngring 

med ollon från träden i det gamla 

beståndet. Sådd eller plantering är 

också möjligt om man vill skapa bokskog 

på mark som haft andra trädslag 

eller på tidigare obeskogad mark. 

Här följer några tips för skötsel av 

bokskogen från Matts Karlsson och 

Rolf Övergaard. Tipsen bygger bland 

annat på forskning som utförts inom 

ädellövprogrammet vid SLU i Alnarp. 

Den här marken passar bra för 

naturlig föryngring av bok. Humustäcket 

är tunt, konstaterar Rolf 

Övergaard. 

Matts Karlsson mäter 

grundytan med relaskop, 

men han tittar lika mycket 

på kronorna och ljuset i 

beståndet. 

skötarna lyckats pricka in ett 

bra ollonår när markberedningen 

gjordes. Och det är så man 

bör föryngra boken. Avvakta 

goda ollonår och markbered på 

sommaren eller tidig höst innan 

ollonen faller. 

– De senaste 30 åren har det 

varit i genomsnitt två till tre år 

mellan ollonåren. De riktigt bra 

åren, med mer än fem miljoner 

ollon per hektar, har kommit 

ungefär vart femte år, säger 

✔ Ollonår 

Håll koll på när det blir ollonår. En varm 

och torr juli–månad ger förutsättningar 

för en bra blomning året efter. Om blomningen 

är riklig nästa vår och blommorna 

inte drabbas av frostskador är chansen 

stor att det blir ett bra ollonår. 

✔ Markbered 

Markberedningen kan göras med olika 

utrustning: maskin med schaktblad, 

markberedningsharv, fläckmarkberedare 

eller Lindenborgsharv. Efter ollonfallet 

bör ollonen myllas ner med något 

lättare redskap för att skyddas mot skadegörare 

och få bättre groning. Mark- 


Rolf som studerat ollonfall över 

en längre tid. Om föryngringen 

då lyckas ska det fi nnas minst 

200 000 plantor per hektar efter 

första säsongen. 

Det låter som ett gigantiskt 

slöseri av naturen, men ett nödvändigt 

sådant. Plantorna möter 

en tuff värld, där sorkar, 

rådjur, frost, torka och sniglar 

gör slut på de fl esta. Vid en meters 

höjd återstår ”bara” 20 000 

plantor. 

bered i augusti-september, före ollon fallet, 

som sker i september-december. 

✔ Alternativ 

Ett alternativ till markberedning och huggning 

vid ollonfallet är den så kallade Trolle-Ljungby-metoden. 

Det är ett mer kontinuerligt 

skogsbruk. I stället för att markbereda 

sköts marktillståndet genom flera 

försiktiga utglesningar i moderbeståndet. 

På så sätt hålls gräs och annan vegetation 

tillbaka, men tillräckligt med ljus för de 

nya plantorna når ändå marken. 

✔ Skärm 

Under vintern görs en skärmställning där 

RÖJNINGSBESTÅNDET är 

nästa uppehåll under turen. 

Här har det gått tio år efter den 

första röjningen. 

– Då tog vi bort felaktiga 

trädslag och ”vargar”, det vill 

säga förväxande grova bokplantor 

som konkurrerar med 

övriga träd och ändå bara skulle 

få låg kvalitet. Vid de kommande 

en till två röjningarna 

kan vi satsa mer på stamval, 

berättar Matts. 

Och det är stamval det handlar 

om under bokskogens fortsatta 

liv som produktionsskog. 

Träd med klykor, stamskador, 

eller grova grenar måste bort 

för att ge utrymme åt raka, fi nkvistiga 

stammar. 

– Ett och annat klykträd lämnar 

vi alltid, menar Matts. Det 

får inte bli luckor i beståndet, 

då är risken stor att bokarna 

runt om får sämre kvalitet. 

Vad är då skillnaden mellan 

beståndet glesas ut till en grundyta på 

15–20 kvadratmeter, eller 80–140 stammar 

per hektar. Mer på bördig mark, mindre 

på svag mark. 

✔ Plantor 

Första hösten bör en bra bokskogsföryngring 

ha minst 200 000 plantor per hektar. 

Dessa minskar sedan ytterligare i antal, 

men vid 1 meters höjd, 5–10 år efter föryngringshuggningen, 

ska det helst finnas 

20 000 plantor per hektar. 

✔ Glesa långsamt 

Skärmen glesas ut i omgångar under 15– 

20 år innan de sista överståndarna avver- 

en välskött och en vanskött 

bokskog? 

EKONOMIN handlar om att 

höja kvaliteten och undvika 

massaved, som bara är värt en 

tredjedel av det bäst betalda 

timmervirket. 

Matts hänvisar till ett examensarbete 

som Ylva Torn-Andersen 

gjort vid SLU. 


kas. Föryngringen är nu tillräckligt hög 

för att klara frosten. Några äldre träd sparas 

alltid som evighetsträd för den biologiska 

mångfalden. 

✔ Röj 

I den första röjningen tas vargar (förväxande 

bokar med dålig kvalitet) och icke 

önskvärda trädslag bort. Ytterligare en till 

två försiktiga röjningar görs som alltmer 

inriktas på att välja ut och gynna framtidsstammar. 

Efter den sista röjningen, vid sex till 

åtta meters höjd, kan det fi nnas 10 000 

stammar per hektar. 

Röjningarna kan kombineras med uttag 


▼ 

xxxxxxxxxxx

SKÖTSEL 

▼ 


Siktet inställt... 

– Ylva visade att ett bokbestånd 

som gallrats fem gånger 

hade mer än dubbelt så högt 

nettovärde vid föryngringsavverkningen 

som ett bestånd som 

bara gallrats två gånger. 

Med fl er gallringar ökade 

andelen sågtimmer betydligt. I 

det extensivt gallrade beståndet 

blev det mest massaved och 

bränslefl is. Energisortimenten 

har dock på senare år ökat i betydelse 

och är nu viktiga intäkter, 

speciellt i de tidiga gallringarna. 

När beståndet slutligen är 

av skogsbränsle. Då kan röjningen göras i 

stråk. 

✔ Gallra 

En tumregel säger att gallringsintervallet 

ska vara 10 procent av omloppstiden, det 

vill säga tiden från föryngringsavverkning 

till föryngringsavverkning. Ett bestånd 

med omloppstid på 120 år ska alltså ha ett 

gallringsintervall på 12 år i genomsnitt. 

Mer i början och lite glesare i slutet. Det 

betyder ungefär fem till sex gallringar. 

färdigt för nästa föryngringsavverkning, 

vid 100–120 års 

ålder, och på magra marker vid 

150 år, kommer Rolfs kunskaper 

väl till pass. Nu gäller det 

att matcha en utglesning med 

ett bra ollonår. 

– Markbered före ollonfallet, 

mylla ner ollonen efteråt och 

gör sedan en skärmställning. 

Skärmen avvecklas sedan i två 

till tre omgångar under en 15– 

20-årsperiod. Misslyckas föryngringen 

är det bästa rådet att 

försöka igen nästa ollonår. Det 

är dock svårare. Har vi fått in 

mycket gräs och annan vegetation 

är det svårt att få en bra 

självföryngring, säger Rolf 

Övergaard. 

Skogsplantor 

för alla behov 

Höstplantering - ett bra alternativ! 

Vi har plantor för omgående leverans; 

Täckrot i augusti-september, barrot i oktober 

Fördelar! 

vid försommartorka 

Vi utför också markberedning och planteringsuppdrag 

samt vilt- och insektsbehandlingar. 

Hög kvalitet och personlig service 

SYDPLANTOR AB tel 0476-620 00 

info@sydplantor.se 

www.sydplantor.se 

- med mer än 20 års erfarenhet 

✔ Urval 

Vid gallringarna gynnas hela tiden de 

bästa stammarna. Gallra bort stammar 

med klykor, lågt sittande grenar, grova 

grenar eller vattskott. Krökar ska helst 

undvikas, men de är mindre viktiga för 

värdet hos boken jämfört med många andra 

trädslag. I slutet av omloppstiden blir 

stamfördelningen allt viktigare. Det kan 

betyda att en sämre stam kan få stå kvar 

om den står i en lucka. 

Den sista gallringen görs lite starkare 

Bokarnas krona bör ha formen av blomkål (till vänster). Om de börjar bli 

broccoli-formade (till höger) har de stått för tätt, menar Matts Karlsson. 

för att bygga ut kronorna och gynna 

ollonproduktionen. Denna gallring kallas 

ibland för ljushuggning. 

✔ I mål 

Vid omloppstidens slut, efter 80–120 år 

beroende på markens bördighet, görs föryngringshuggningen, 

och cirkeln är sluten. 

Kompletta system för ved, 

spannmål, pellets, olja, el eller sol 

Solpaneler med hela 767 kWh/m2 Miljögodkända värmepannor 

med hela 91 % verkningsgrad g g 

4 år års garanti ga g ranti 

Forskarna i ädellövprogrammet har tagit fram 

ett kunskapssystem på webben om ädellövskogsskötsel. 

www.kunskapdirekt.se/adellov 

Pannan 

En av marknadens 

effektivaste 

NYHET! 

Solsystem S 

vakuumrör 

För Fö mer info i f kkontakta t kt di din lokala l k l rörinstallatör ö i t ll tö eller ll bbesök ök www.trebema.se 

t b 

TREBEMA AB Tel 0480-870 20 www.trebema.se 


lantbruk industri jakt/slakt trädgård 

Kedjor 

och 

svärd 

från 

Oregon 

JetFit trimmerhuvud 

JetFit för 2st linor 288:– 

JetFit för 4st linor 376:– 

FlexiBlade förklippta 26cm 

2,65×260mm 45-pack 104:– 

3,5×260mm 25-pack 104:– 

4,0×260mm 20-pack 104:– 

Rulle 47, 27 eller 21m. 196:– 

Skogspaket 

Hjälm med FMradio 

och anslutning 

för MP3spelare 

Försett med 

etsat visir. 

NY 984:– 

NY 

2100W 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 701 15 Örebro 

Gratis 

katalog! 

Oregon sågsvärd 

MicroLite Pro 13" 1,3mm 164:– Pris 3st 148:–/st 

MicroLite Pro 15" 1,3mm 172:– Pris 3st 156:–/st 

ProLite 13" 1,5mm 164:– Pris 3st 148:–/st 

ProLite 15" 1,5mm 172:– Pris 3st 156:–/st 

Oregon sågkedjor 

MicroLite 95VP 13" 1,3mm 84:– Pris 10st 76:–/st 

MicroLite 95VP 15" 1,3mm 96:– Pris 10st 86:–/st 

MicroChisel 13" 1,5mm 84:– Pris 10st 76:–/st 

MicroChisel 15" 1,5mm 96:– Pris 10st 86:–/st 

MAXI EIA XRT 

Röjklingor 

MAXI EIA XRT 

200×hål 20 96:–/st 

10-pack 

84:–/st 

200×hål 25 96:–/st 84:–/st 

225×hål 20 100:–/st 88:–/st 

225×hål 25 100:–/st 88:–/st 

Timber 

Skogsstövel 

sågskydd 

klass 2, stövelpådrag. 

Storlek 

36–48. 

540:– 

Industridammsugare 

1050W 

Sits 

Activo Plus 

3680:– 

Sits 

Activo Alto 

hög rygg 

4460:– 

Warn Pullzall 

För lyft och dragning. Godkänd för 

upp till 454kg lyft. Justerbar fart. 

Levereras med krok och lina 4,6m. 

Warn Pullzall 230V med sladd för 

230V uttag 2796:– 

Warn Pullzall batteri 24V med dubbla 

batterier och laddare 4796:– 

Industrikvalitet Stora rostfria 

behållare Kraftiga motorer 

Rejäla hjul 2,5m slang ingår 

1615 1050W 62lit 3480:– 

1629 2×1050W 78lit 4560:– 

1640 3×1050W 78lit 5860:– 

En extra slang, 5m, på köpet. 

Sits 

De Luxe 

1980:– 

Butik: Gryts ind. omr. Örebro 

Pris exk moms Fraktfritt över 2000:– 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019-304325 

www.nimaab.se 

Vedsäckar, stativ, pallhättor 

40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st 

60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/st 

SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st 

Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:– 

Pumpset Panther 

56 l/min 1620:– 

Storsäck för ved 

Ventilerad 

Max 1000kg,1,5m 3 

100×100× 150cm 

4 + 4st lyft/hängstroppar 

4st tömningsstroppar 

Erbjudande 

30st 108:–/st 

ord. pris 120:–/st 

Cube 56 

56 l/min 2920:– 

Order 019-30 43 20 

Växel 019-30 43 00 

Rotorklippare 

Extra knivsats 

K-axel ingår 

Cube 70 

70 l/min 3680:– 

Paketpris 2000:–, på 

SJ/EUR-pallstativ 

plus 20st EUR-säckar 

Ventilerad storsäck 

för ved 

Max 1000kg, 

1,5m3 91×91× 170cm 

Öppningsbar 

botten 

Erbjudande 

20st 164:–/st 

ord. pris 180:–/st 

Röjsågar Alpina med Honda 4-taktsmotorer 

Alpina TB 425 25cc 0,8kW 2980:– 

Alpina TB 435 35cc 1,2kW 3580:– 

Röjsågarna levereras med sele, trimmerhuvud samt gräsklinga. 

Alpina 

P 462 

Alpina TB 435 

Alpina TB 425 

Alpina P 522 

Motorsågar Alpina 

Alpina P 462 44cc 1,9kW 13" + 16" svärd 2480:– 

Alpina P 522 50,9cc 2,3kW 13" +18" svärd 3180:– 

Pga sen leverans 

lämnar vi 10% 

rabatt på nedanstående 

priser. 

SM120cm 

12–20hk 12880:– 

SM150cm 

15–30hk 13400:– 

SM180cm 

20–40hk 14800:– 

SM230cm 

30–60hk 19600:– 

50st användarkoder 

Cube 70MC 

70 l/min 8280:– 

Fax 019-36 16 97 

www.nimaab.se

SKOGSGÅRDEN 

Tallarna i norr är finkvistiga och ger hårt virke, men de växer glest och når 

sällan höjder över 15 meter. 

Framtidstro 

vid kanten 

av tundran 

Hillevi Wiss Kullebjörk är 

en engagerad skogsbrukare 

20 mil norr om Polcirkeln. 

Hon har tagit paus från 

förtroendeuppdragen 

– ”något fler borde göra” 

– och har visioner om 

lönande mindre sågverk i inlandet. 

Det faller ett kallt regn när vi 

kommer till Nuuksujärvi för 

att tidigt på morgonen bege oss 

ut till hygget där Hillevi och 

maken Jim sätter tallplantor. 

Först tre mil med bil på öde 

grusvägar innan vi svänger in 

på en skogsbilväg. Den sista 

biten åker vi i familjens fyrhjuling. 

I dag är här ödemark. Men så 

har det inte alltid varit. Vi färdas 

längs Järnets Väg där samer 

fraktade järnmalm med ren 

och ackja från Malmfälten till 

hyttor i Tornefors och Kengis 

söder om Pajala redan på 1600talet. 

Fångstgropar vid vägen 

 

 

Text & foto: Lars Pekka 

vittnar om att människor fångat 

vildren och älg ännu tidigare 

– kanske på stenåldern. 

DET ÄR ETT landskap med 

milsvida myrmarker, sandiga 

åsar, små skogsholmar och en 

vidunderlig friskhet i luften. 

Bland dvärgbjörkarna vid myrkanterna 

står urgamla lutande 

svartgranar med toppar som 

svarta utropstecken mot den 

gråmulna skyn. 

På myrarna ligger små fi skrika 

tjärnar med sanka stränder 

och svarta abborrar i tusental. 

Det var dessa tjärnar och 

harren i Torneälven som lock- 

ade människor för tusentals 

år sedan till dessa kärva bygder. 

Här råder inlandsklimat – 

köld på vintern och heta, korta 

somrar. Den korta vegetationsperioden 

och kvävebristen i 

marken ger en medeltillväxt på 

drygt två kubikmeter per hektar 

på den produktiva skogsmarken. 

Av Hillevis drygt 2 000 hek- 

tar är bara 700 hektar produktiv 

skogsmark. 

FAMILJEN bor långt från tätorterna 

i en liten skogsby där 

vägen tar slut, men är mycket 

engagerad i samhällslivet. 

Döttrarna, Moa 17 och Mathilda 

14, spelar innebandy och 

skjutsas flera gånger i veckan 

de åtta milen till Pajala för träning 

och matcher. 


– Varje träningskväll kostar 

familjen bortåt 200 kronor bara 

i diesel till bilen. Vi tar hellre 

bilen än tunnelbanan, konstaterar 

Hillevi med den torra humor 

som är kännetecknande för folk 

i trakten när samhällsfrågor 

kommer på tal. 

Och samhällsfrågor är något 

som engagerar Hillevi. Under 

tio år var hon en av skogsägarrörelsens 

ledargestalter i norra 


Sverige. Hon var den första 

kvinnliga SBO-ordföranden i 

Norrbotten, satt i Norra skogsägarnasstyrel- 

se och hade 

Hillevi och maken Jim har planterat 40 000 plantor i år. Fyrhjulingen 

är oumbärlig på skogsmarker där vägarna är få, myrarna stora och 

avstånden långa. 

”Vi tar hellre 

bilen än 

tunnelbanan. 

fl era andra uppdrag. 

– Jag är 

hyfsat rutinerad 

bilförare 

och en van fl ygresenär, skrattar 

hon. Förutom alla sammanträ- 

den vid kusten 30 mil bort 

pendlade jag en tid 60 mil enkel 

sträcka till Umeå för lärarutbildning 

vid 

Umeå universitet. 

NU HAR HON 

tagit timeout 

från föreningsengagemanget 

och ägnar sig 

på heltid åt den egna skogen. 

– Ingen orkar vara i topp mer 

än fem år. Det blev tio för mig, 

men jag utesluter inte att jag 

kommer tillbaka. Alla med 

långa engagemang i föreningsrörelsen 

borde ta paus då och 

då för att samla nya kunskaper 

och idéer. 

– Tyvärr har vi i Sverige 

och inom skogsägarrörelsen en 


35

SKOGSGÅRDEN 


Framtidstro 

vid kanten... 

kultur av ”they never come 

back”. Man anses vara förbrukad 

– kanske beroende på att 

alltför många sitter alltför 

länge. 

En annan del av skogsägandet 

som Hillevi gillar, är jakten. 

Hon har skjutit många älgar 

och drömmen är att få fälla en 

av områdets många, men skygga 

björnar. 

– Jag är mentalt förberedd 

och vet att jag inte ska låta skottet 

gå förrän jag är 150 procent 

säker på att skottet dödar med 

en gång. Det är inte som att 

skjuta älg. 

FÖR FÖRSTA gången på 50 år 

har Pajala kommun nu ökat sitt 

invånarantal. En betydande 

drivkraft är kanadensiska 

Northland Resources som håller 

på att dra igång fl era järnmalmsgruvor 

bara tre mil från 

Nuuksujärvi. Hela infrastrukturen 

måste rustas upp med 

nya vägar och järnvägar. 

– Skogen är den andra stora 

Outlander 400 EFI 

De förädlade plantorna härstammar från Lainio, några mil ännu längre 

norrut. Idag finns ingen brist på nordliga provenienser. Hillevi sprättar upp 

förpackningarna med vana händer och vass morakniv. 

framtidsbranschen för oss. Här 

i norr har vi de största potentialerna 

för tillväxtökning. Jag ska 

själv inleda gödslingsprojekt på 

Pris: 69.900:- inkl. moms 

55.920:- exkl. moms 

Multitrailer fi nns som tillbehör: 

15.723:- (inkl. moms) 

brp.com 

© 2008 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). Alla rättigheter förbehålles. 

® och BRP-logotypen är varumärken som tillhör Bombardier Recreational Products Inc. 

mina marker. Kraftsamling 

Skog med sin kunskapshöjning 

bland skogsägarna kommer rätt 

i tid, säger Hillevi. 

Enligt miljömålet ”Levande 

skogar” ska ytterligare 

400 000 hektar skog få ett mer 

formellt skydd. 

Målet har kommit mycket 

närmre genom 70 000 hektar 

från Sveaskog. 

Den statliga skogsjätten har 

gjort en uppgörelse med Naturvårdsverket 

som går ut på att 

Sveaskog alltjämt äger marken 

men länsstyrelsen gör upp skötselplaner 

och föreskrifter. 

NÅGON ERSÄTTNING får 

inte Sveaskog. Det är helt i 

linje med ett förslag som 

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 

lämnat över till 

regeringen. 

En annan positiv händelse i 

Nuuksujärvi är att familjen 

äntligen fått bredband via 

det nygamla trådlösa NMTnätet. 

– Bredband är en förutsättning 

för all utveckling i glesbygden. 

DÄREMOT OROAR de stigande 

bränslepriserna. Familjen 

tvingas hålla sig med minst 

två bilar och köra tusentals mil 

varje år. 

Kostnaden för virkesleveranser 

till industrierna vid kusten 

rakar i höjden och rotnettot 

minskar. 

Men Hillevi har visioner om 

möjligheter. 

– Under senare år har våra 

kvarvarande små inlandssågverk 

haft den bästa lönsamheten 

i länet. Modern IT ger möjlighet 

till rationell drift även i 

liten skala. Kanske börjar vi 

snart bygga upp nya småsågverk 

och träförädling i inlandet. 

Förädlade trävaror är inte lika 

känsliga för transportkostnader. 

– Mycket talar för att människorna 

kommer att återvända 

till glesbygden. För det är ju här 

livskvaliteten fi nns! 

Finska modellen för 

reservat kan prövas 

Regeringen funderar på 

nya regler för reservat, 

dessutom bidrar Sveaskog 

till att minska trycket 

i frågan. 

Av Pär Fornling 

Där föreslås att Sveaskog och 

Fastighetsverket både ska bilda 

reservat och ge ersättningsmark 

till skogsägare utan ersättning. 

Dessutom föreslås att Sverige 

provar en så kallad fi nsk modell. 

Den är omvänd mot att 

staten dikterar vilken mark 

som ska bli reservat. 

I stället kommer markägaren 

med förslag på skyddsvärda 

miljöer genom att ge ett anbud 

till staten. 

MYCKET AV av den ersättning 

som markägaren får redan 

i dag riskerar att försvinna 

i skatt. 

Därför föreslår utredarna att 

ersättningen för naturvårdsavtal 

ska vara skattefri och att 

reavinstskatten tas bort vid ersättning 

för naturreservat och 

biotopsskyddsområden. 

Förslagen väntas komma upp 

i höstens miljömålsproposition. 


Rädda skogen! 

Ett enda rådjur kan äta upp till 600 toppskott om dagen. 

På fyra dygn riskerar du alltså att bli av med 1 hektar. 

S T O R A D J U R – S T O R A S K A D O R 

Viltbetning 

Ett enda rådjur kan äta 600 toppskott om dagen. 

På endast 4 dygn riskerar du alltså att bli av med 1 ha. 

Älg och hjort äter ännu fl er och då är plantan större. 

Nya PW Viltskydd Terminal PW Cervacol Extra Cervaroll 

Stoppa viltbetningen! Vad viltbetning handlar om är ditt eget kapital 

– dina plantor måste helt enkelt skyddas. Att skydda nyplanteringar med 

viltavskräckningsmedel är lönsamt redan vid 5-7% betning av toppskotten. 

Viltbetningsskadorna består och därför är det viktigt att skydda nyplanteringar 

de två till tre första åren. Vinn kampen mot skadorna! 

Betning av toppskotten minskar tillväxten, ger 

upphov till dubbla stammar, sprötkvistar och bestående 

kvalitetsskador ända fram till slutavverkningen. 

Oavsett vilken av våra produkter du väljer, så är det alltid en mycket billig 

försäkring och en lönsam åtgärd att skydda nyplanteringar mot viltbetning 

under de första åren. Samtliga produkter från Interagro Skog får användas 

i miljöcertifierade skogar av envar utan krav på speciell utbildning. 

Rädda skogen från skador i miljardbelopp. Ta del av fakta kring våra produkter för skydd 

mot viltskador på www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. 

Det tycker vi att alla borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat. 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se 

cloco.se

VATTEN 

Per Sandberg, 

Mellanskog. 

Jonas Eriksson, 

Norra. 

Gustaf Aulén, Södra. 

– Vi vill göra möjligheternas 

bok, inte påbudens bok. Tanken 

är att inspirera och visa 

mångfalden av vad skogsägarna 

gör och kan göra, säger 

Gustaf Aulén, skogsekolog på 

Södra. 

Tillsammans med Per Sandberg, 

Mellanskog, Jonas Eriksson, 

Norra, Alf Bergkvist, 

Norrskog och Mats Blomberg, 

Södra, ingår han i en grupp som 

arbetar med vattenfrågorna. 

Högt upp på dagordningen 

står boken ”Skogsbruk och vatten”, 

som beräknas lämna 

tryckpressarna år 2010. 

– Det är viktigt att engagera 

sig i de här frågorna både näringspolitiskt 

och praktiskt för 

Mats Blomberg, 

Södra. 

Alf Bergkvist, 

Norrskog. 

Skogen 

behöver 

mer vatten 

Vattnet håller på att omgärdas av en störtflod 

med regler och krav. Men det finns också en 

muntert porlande bäck med möjligheter 

– som att omvandla löv till fisk! 

Det är utgångspunkten i ett gemensamt projekt 

av skogsägarföreningarna. Text & foto: Pär Fornling 

att få vettiga regler, säger Jonas 

Eriksson. 

Mats Blomberg nickar instämmande. 

– Oftast hörs vi som kritiker 

av vattendirektivet eller något 

annat, men här handlar det om 

att visa den positiva sidan. 

Medlemmarna får gärna bidra 

med idéer och goda exempel. 

EN DAG I SKOGEN längs 

porlande bäckar och våtmarker 

med vattenspeglar börjar med 

gamla diken som fyllts igen. 

Det är med andra ord tvärt 

emot dikesrensning som nu 

upplever en renässans. Men det 

behöver inte vara en konflikt. 

– Ungefär en tredjedel av ti- 

Tidigare var marken slentrianmässigt dikad, utan 

nytta för skogen. Nu har i stället vattnet dämts 

upp till mycket glädje för fåglar, insekter och andra 

djur. Alträden trivs också i vattnet. 

digare upptagna diken gör 

ingen nytta för skogsproduktionen. 

Här fi nns en stor potential 

till ett positivt miljöarbete med 

liten negativ påverkan av skogsproduktionen, 

säger Stefan 

Bleckert, en av författarna till 

boken. 

Till vardags arbetar han med 

miljöfrågor på Sveaskog och i 

det egna företaget Naturkonsult. 

– Att arbeta med vatten i skogen 

är både spännande och roligt. 

Man kan lätt och snabbt nå 

positiva resultat i miljöarbetet, 

säger Stefan entusiastiskt och 

kliver raskt iväg till något som 

börjar påminna om ett alkärr 

efter att vattnet dämts upp. 

DEN MÖRKA vattenytan ligger 

spegelblank och är ett av 

flera återskapade vatten i Gallåsen 

utanför Kinna, dit grup- 

pen bakom boken begett sig för 

att söka inspiration. Området 

ingår i Världsnaturfondens projekt 

”Levande skogsvatten”. 

– Skogslandskapet är utarmat 

på våtmarker. Här har vi 

fått ett litet område med blankvatten. 

Det är ingen nämnvärd 

kostnad ur produktionssynpunkt, 

men är mycket värdefullt 

för naturen, säger Stefan 

Bleckert. 

– För att hålla granen borta 

behöver sumpskogarna översvämmas 

en gång om året. Här 

och på liknande områden hade 

det ändå aldrig blivit någon bra 

granskog, däremot kommer 

alen att utvecklas än mer. 

BÄCKEN EN bit bort skuggas 

av björkar som speglar sig i det 

dunkla vattnet. 

– Rena foderfabriken, säger 

Stefan Bleckert entusiastiskt. 


Vattnet fångas upp i ett anlagt viltvatten. På Gallåsen, ägt av Sveaskog, har 

flera hektar våtmarker återskapats. 

– Insekterna i och kring vattnet 

livnär sig på förmultnande 

löv och blir i sin tur mat åt fi skar 

någonstans längre ner i 

avrinningsområdet. På så sätt 

omvandlas löven till fi sk och 

träden i kantzonen är en eko- 


logisk nyckelfaktor, säger Stefan 

Bleckert. 

Vattenfrågorna är långt ifrån 

nya, men Stefan Bleckert oroas 

över att de lätt glöms bort eller 

rinner mellan stolarna. 

– Det fi nns ett blått skikt i 

skogsbruksplanerna som handlar 

om vatten. I samband med 

bokprojektet försöker vi utveckla 

en ny metod för att tydliggöra 

det ytterligare i planläggningen. 

– Jag tror i grunden skogsägarna 

är positiva till att värna 

vattnet. Att ta ansvar för det blå 

skiktet i skogslandskapet är 

dessutom bästa sättet för att 

slippa pålagor uppifrån från 

myndigheterna. 

FÖR TIO ÅR sedan skrev Stefan 

Bleckert naturvårds-boken 

”Liv i skogen” åt Södra. Det 

här är på sätt och vis en 

uppföljare, med alla föreningarna 

involverade. Då som nu 

medverkar Rolf Pettersson, 

Skogsstyrelsen, som illustratör. 

Andra medför fattare är Lennart 

Henriksson, WWF och 

Erik Degerman, Fiskeriverket. 

Olika vattenhastighet ger olika 

naturtyper på bottnarna och ökad 

rikedom på insekter och fisk. 

Därför är det bra att ha sten och 

ved i vattnet som påverkar vattnets 

rörelser. 

Några massabitar och undermåligt 

timmer bromsar vattnet. 

■ Fem bra vattentips 

Här ger ekolog 

Stefan Bleckert 

fem praktiska 

tips om vatten 

till skogsägarna. 

➤ Lek bäver 

och skapa nya 

viltrika våtmarker 

i jord- och skogsbruket. 

➤ Skapa lövrika kantzoner. 

➤ Kör inte över bäcken. 

➤ Lägg igen onödiga diken. 

➤ Lämna död ved i bäcken. 

➤ Läs mer om vatten 

Vattendirektivet från EU kan leda 

till flera krav på skogsbruket. 

Om det berättade vi i några av 

flera vattenartiklar i förra numret 

av Vi Skogsägare (nr 3), på sidorna 

16–22. 

Tidningen kan också läsas på nätet: 

www.atl.nu/skog/viskogsagare.jsp 

39

ENERGI 

Bra snurr på gården 

Parallellt med att vindkraften blir allt mer 

storskalig ökar intresset för mindre verk 

hemma på gården. Håkan och Gunilla Karlsson 

valde vind i egen regi. Text & foto: Lena Hedman 

Ett vindkraftverk snurrar på 

höjden ovanför Storsjöns vatten 

i jämtländska Överhallen. 

Åtta år har gått sedan familjen 

Karlsson satte upp sitt 

gårdsverk. 

– Vi köpte det begagnat och 

det har gått klanderfritt. Verken 

som gjordes runt 1990 var rejäla 

och i god kvalitet, säger 

Håkan som brinner för vindkraft. 

Propellrarna snurrar kraftfullt 

på det vita tornet som är 

26 meter högt. Ute på sjön 

skummar vågorna, det är ett bra 

vindkrafts väder. 

När vi kommer in i huset 

ringer telefonen, det är en annan 

vindkraftsägare som har 

frågor. Håkan sprider gärna sin 

erfarenhet till andra – och 

många vill veta mer. 

HANS EGET gårdsverk är ett 

Wincon på 100 kW och hela 

energisatsningen kostade en 

halv miljon. Verket producerar 

150 000 kWh per år och har 

betalat sig på åtta år. 

Vindkraftverket hade tidigare 

stått i Danmark och då 

producerat dubbla mängden el. 

Det är stor skillnad på slättlandets 

vindläge och skogsbygdernas 

– även om Överhallen gränsar 

till fjällen. 

– För den som bor på slätten 

är det inte mycket att tveka över 

när det gäller att skaffa gårdsverk, 

säger Håkan. 

Han rekommenderar noggranna 

vindmätningar med en 

handmätare eller att anlita ett 

företag. 

– Man kan tycka att det är 

blåsigt, men här hos oss blåser 

det knappt halva tiden. 

Håkans gårdsverk producerar 

el från 3,5 till 28 sekundmeter. 

Mest energi ger verket mellan 

10 och 13 sekundmeter. 

– Bäst vindeffekt får man 

under hösten när det är fuktiga 

vindar. Är det varmt blir luften 

inte lika tät, säger Håkan. 

FAMILJEN SÄLJER all elkraft 

från verket till Jämtkraft och 

får drygt 70 öre per kWh, och 

då är elcertifikaten inräknade. 

Även om de köper in el för 

egen förbrukning lite dyrare 

blir det en rätt bra affär på 

grund av återbäring på skatten 

på den elkraft som används i 

jordbruket. Gården gör av med 

50 000 kWh under ett år. 

Hur stort verk vill då Håkan 

råda jord- och skogsägare att 

satsa på? 

– Försök att hitta ett bra begagnat 

på minst 100 kW. Det är 

ingen större ekonomi i de små 

verken. 

Men Håkan tycker att man 

kan välja ett mindre verk ändå 

för att göra en miljöinsats. 

– I stället för att köpa en ny 

bil eller ett antikt Jämtlandsskåp 

kan man köpa ett vindkraftverk. 

Ett verk på 15 kW kostar 

cirka 200 000 kronor och producerar 

motsvarande en villaförbrukning. 

– Det krävs ett brinnande intresse 

för att hålla på med vindkraft. 

Dessutom bör man kunna 

reparera själv eller ha bra kontakter. 

Jag gör en del själv och 

har en måg som jobbar på Fortum 

med styrsystem. 

FÖR ATT LEVA PÅ gården 

krävs flera ben att stå på. 

Familjen Karlsson har mjölk- 

Medvind för gårdsverken 

Intresset för småskalig vindkraft 

ökar. Det märker jämtländska 

Novest AB som 

säljer vindkraftverk och gör 

vindmätningar. Gustav Kron 

berättar att tillståndsprocessen 

för småskalig vindkraft är förenklad. 

– För verk upp till 125 kW 

behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning. 

Det enda som 

och köttdjur samt skogsbruk. 

– Jag röjer och planterar själv 

i skogen. Snart är det dags att 

göra en avverkning, det var 15 

år sedan sist. Vi säljer även ved 

och ska utöka vedhanteringen. 

Annat aktuellt för skogs ägare 

är att arrendera ut mark för 

vindkraft. Håkan menar att 

man inte ska skriva på första 

bästa arrendeavtal. 

– Vindkraftbolagen har bråttom 

men jag tycker att man ska 

avvakta med att skriva på. Det 

kommer ändå inte att börja 

byggas förrän om en sju, åtta år 

och då kan det vara helt andra 

elpriser. 

krävs är bygglov från kommunen, 

säger han. 

Intresset har ökat för verk 

mellan 15 till 25 kW, men också 

för större gårdsverk. Priset på 

ett nytt verk på 80 kW ligger på 

cirka 1,7 miljoner kronor, och 

Novest förmedlar också begagnade 

verk. Just nu har de ett på 

65 kW för 150 000 kronor – som 

förstås behöver repareras. 

Det gäller också att samordna 

sig med skogsägare intill. 

Det ska byggas vägar och dras 

elledningar, och då måste alla 

vara med. 

HÅKAN TYCKER att det är 

synd att landsbygdsstödet inte 

får gå till gårdsverk, nu finns 

inget bidrag att få. Han vill 

ändå byta upp sig till ett större 

verk på 150 kW. 

– Man blir inte förmögen på 

vindkraft, det är ett levnadssätt. 

I stället för att ha pengar på 

banken till dålig ränta är det 

bättre med vindkraft, och så är 

det miljövänligt, säger Håkan. 

Den som har ett gårdsverk 

kan låta överskottselen värma 

vatten i en ackumulatortank eller 

gå ut på elnätet. Energimyndigheten 

ger information om 

mindre vindkraftverk, tel 016- 

544 20 00 eller ladda ner en 

broschyr från internet. 

www.novestvind.se 

www.energimyndigheten.se/vindkraft 


På tal om skog och pengar 

Vi har förmånen att få jobba med många av Sveriges skogsägare, ofta från en generation till en annan. 

Det har gjort att vi snappat upp en hel del på vägen. Det märks inte minst på de produkter och tjänster 

som vi kan erbjuda dig i hela skogsbrukets livscykel – från plantor och avverkning till lån och placering. 

Prata med någon av våra lantbruksansvariga eller besök oss på vår hemsida. Välkommen in. 

swedbank.se/lantbruk 

Håkan Karlsson 

var tidigt ute 

med att satsa 

på vindkraft. 


FOTO JOHAN EKLUND

FORSKNING 

Gratis kurs om 

skogen på nätet 

Nu kan du gå en skoglig 

grundkurs kostnadsfritt 

på webben. 

– Det finns en stor efterfrågan 

på grundkurser i skogsbruk. 

Baskunskaper intresserar 

framtidens skogsägare, säger 

Sune Nilsson, Mellanskog. 

Kursen har tagits fram av 

föreningen tillsammans med 

Vuxenskolan i Södra Dalarna 

och Skogforsk. 

DEN BEHANDLAR allt ifrån 

praktiska råd vid röjning och 

gallring till vad lagen säger 

och hur en skogsbruksplan kan 

se ut. Avslutningsvis görs ett 

test för att säkerställa att den 

nya kunskapen har fastnat. 

Kursinnehållet är till största 

delen hämtat från rådgiv- 

Träd som drabbas växer långsammare, 

blir stormkänsligare 

och angrips oftare av insekter. 

Den vanligaste orsaken till 

rötskador är rottickan. Svampen 

sprids med sporer som 

infekterar trädet via färska 

stubbar, rotkontakter eller skador 

på stammar och rötter. 

Men det fi nns sätt att förhindra 

spridningen: 

✔ Ta reda på var rotrötan 

fi nns. 

Då kan du fatta bättre beslut 

om skogsskötsel och eventuell 

avverkning. Mät ett stickprov 

i beståndet med instrumentet 

Rotfi nder, borrprov eller stubbinventering. 

Räkna sedan ut rötfrekvensen 

med beräkningsverktyget 

”Räkna med rotröta” på Kunskap 

Direkt. 

✔ Byt trädslag 

Rötfrekvensen ökar vid upp- 

ningsportalen Kunskap Direkt. 

– Att vi valt en webbaserad 

utbildning beror på att det funnits 

önskemål om att kunna 

göra kursen på distans, säger 

Sune Nilsson. 

FÖR DEN SOM VILL lära sig 

mer om skog tillsammans med 

andra anordnas den skogliga 

grundkursen också som distansstudiecirkel. 

Cirkeln består 

av sju till åtta deltagare 

och träffarna sker på internet. 

– En anmälan till en distansstudiecirkel 

ger också tillgång 

till vår plattform för studiecirklar, 

studiehandledning och cirkelledare, 

berättar Karin Örjes, 

Vuxenskolan. 

– Innehållet i Kunskap Direkt 

växer alltmer. Den skogliga 

grundkursen kan användas 

Minska risken för röta 

Rotrötan kostar skogsbruket 

omkring en 

miljard kronor varje år. 

Det finns med andra ord 

mycket att tjäna på att 

minska skadorna. 

repad odling av gran. Därför 

är det bäst att avverka och 

byta trädslag när bestånden är 

svårt angripna. 

✔ Anlägg blandbestånd. 

Det får rötan att spridas långsammare, 

eftersom lövträdsinblandning 

minskar kontakten 

mellan granarnas rötter. 

✔ Invänta kyla 

Risken för nya infektioner är 

störst under vegetationsperioden 

(medeltemperatur högre 

än +5 grader). Avverka därför 

bestånd som inte smittats vid 

minusgrader. 

✔ Behandla 

Om det inte är kallt bör de 

färska stubbarna skyddsbehandlas 

med pergamentsvamp, 

som säljs under namnet Rotstop. 

✔ Undvik körskador. 

Gör stickvägarna omkring 

fyra meter breda. Det minskar 

risken för skador på kantträden. 

Risa körstråken för att minska 

skador på rötterna. 

Planera arbetet så att antalet 

körningar i stickvägen minimeras. 

Fler tips finns på: 

www.kunskapdirekt.se/rotrota 

av alla som en introduktion. 

Den som vill lära sig mer kan 

sedan surfa vidare i systemet 

och fördjupa sig om skogsskötsel 

och hänsyn i skogsbruket, 

Nytt sätt att 

markbereda 

Nästan all markberedning 

görs med harv eller 

högläggare. Men nu finns 

en ny princip, som kan 

utmana de konventionella 

metoderna. 

En ombyggd vanlig harv har 

kompletterats med en extra 

harvtallrik för att åstadkomma 

inversmarkberedning under 

kontinuerlig körning. Inversmarkberedning 

innebär 

att marken först grävs upp och 

sedan läggs tillbaka i upp- och 

nedvänt läge. Skogforsk har 

testat den nya principen och 

resultaten visar på många biologiska 

och skogliga fördelar: 

✔ Bra planteringspunkter. 

Plantan kan sättas i mineraljord 

och får samtidigt näring 

från den nedvända humusen. 

Den får också oftast en bättre 

vattenförsörjning än vid högläggning. 

✔ Mindre markpåverkan. 

Harvfårorna fylls igen med 

det uppharvade materialet. Såren 

efter markberedningen 

läker därmed snabbare. Ett in- 

I grundkursen 

ges en 

introduktion 

till röjning. 

säger Mats Hannerz, redaktör 

för Kunskap Direkt. 

Kursen finns tillgänglig på: 

www.kunskapdirekt.se/grundkurs 

En lyckad testkörning av den nya 

maskinen. 

versharvat hygge ser inte lika 

omrört ut som ett hygge markberett 

med en konventionell 

harv. 

✔ Lägre föryngringskostnader. 

Tack varde goda förutsättningar 

för plantetablering kan 

man sätta mindre, billigare 

och mer lättplanterade plantor 

än i dag. I södra Sverige skulle 

man till exempel på många 

marker kunna gå från barrots- 

till täckrotsplantor. 

✔ Flexibel teknik. 

En inversharv byggd enligt 

denna princip kan både markbereda 

på konventionellt sätt 

och inversharva. 


Membranmössa 

Halvfi ngervantar 

Nätbutik 

Premiumkängan 

www.eratukku.net 

Telefonorder 

Tel: 0243-228080 Vardagar 8-17 

Säkerhetsväst 

Älgfl ugehuva 

Flanellskjorta Membranhuva 

1490:- 

Premiumkängor 

I JahtiJakt Premium-membrankängan har vi använt 

rentav tredubbel vattentäthetsteknologi. Strukturen 

släpper trots detta ut fukten från fötter och håller dem 

torra. Tack vare innerfodrets Scentech-luktreducering 

kommer du obemärkt ännu närmare viltet. 

Butiken i Borlänge 

Vid Kupolen, Maskinistg. 2 

Vardagar 10-18 

Lör 10-16 

Sön 11-16 

Tel: 0243-22 44 40 

Highland 

Butiken i Haparanda 

Ikanohuset, Norrskensg. 4 

Vardagar 10-18 

Lör 10-16 

Sön 11-15 

Tel: 0922-12 0 35 

JahtiJakt Nordic 

JahtiJakt AIR-TEX-membranstället är det 

legendariska jaktstället, som var den första 

att vinna jägarnas förtroende med sin funktionalitet. 

Kärnan för membranställets egenskaper 

är det testade AIR-TEX-membranet, 

vars vattentäthet och andningsförmåga är 

av högsta klass. 

- tjock yttersula 

- bra grepp på halt underlag 

- skandinavisk läst, långt smalt skaft 

- neoprenliknande innerfoder som gör den 

snabbtorkande och lätt att ta på 

JahtiJakt Nordic 

1595:- 

Hela paketet 

349:- 

Highlandstövlar 

Ab

MARKNAD 

Barkborren tynger 

industrin i Kanada 

Industrin i Kanada och 

Sydamerika går åt helt 

olika håll. 

Av Pär Fornling 

Konsultföretaget Pricewaterhouse 

Cooper gör återkommande 

analyser av skogsindustrin. 

Utgångspunkten är världens 

100 största företag, vars totala 

omsättning motsvarar en försäljning 

av 4 miljoner kronor i 

minuten. Dygnet runt, året 

runt. 

Det är i och för sig en ganska 

abstrakt siffra, intressantare är 

rörelserna på marknaden. 

Rapporten bygger på siffrorna 

för 2007. Och då kan man 

till att börja med konstatera att 

de stora blev ännu större. Den 

totala omsättningen ökade med 

närmre 10 procent under året. 

DRAMATIKEN ÄR stor inom 

gruppen. Inte minst är kontrasten 

påtaglig mellan Kanada 

och Sydamerika. 

Ett tydligt tecken på problemen 

i Kanada är att investeringarna 

gått i botten. 

Investeringarnas storlek vägs 

in på en löpande skala där resultat 

över 1 indikerar att industrin 

expanderar. 

Kanada ligger på 0,4. 

Europa ligger på strax över 

1, medan Kina och Sydamerika 

landar kring 3 poäng. 

KANADA HAR 13 företag 

bland världens 100 största – 

vilket är ett olycksnummer. 

Förlusten för gruppen ökade 

från 166 miljoner dollar år 

2006 till minus 1,1 miljarder 

dollar förra året. 

Bara tre av företagen redovisade 

vinst. 

I rapporten framhålls att det 

ändå inte fi nns anledning att 

räkna ut Kanada. 

Industrin är beroende av den 

amerikanska marknaden, där 

dagens problem om något år 

vänds i en uppgång. 

Priserna pressas också av att 

det är ett överutbud av råvara 

En bild av Kanadas problem. Det bruna är tall angripet av barkborren, 

mountain pine beetle. Foto: Wikipedia 

till följd av de väldiga insektsskadorna. 

Avverkningarna har varit rekordstora 

för att rädda insektsskadat 

virke och för att bromsa 

insekternas framfart. 

När farsoten är över minskar 

avverkningarna och utbudet av 

trävaror, med bättre priser som 

följd. 

I SYDAMERIKA platsar nio 

företag in bland världens 100 

största. För dessa ökade den 

samlade vinsten från 2,4 till 

3,8 miljarder dollar. 

Bland ”raketerna” fi nns Chiles 

CMPC som ökade försäljningen 

med 40 procent. 

De brasilianska företagen går 

fortsatt bra, även om de pressas 

något av den starka valutan. 

Enligt analysen kommer Brasilien 

fortsatt att ange takten i 

världen för massamarknaden 

och Sydamerika är den region 

som utvecklades bäst under 

förra året. 

(Läs mer om Brasilien på sidan 

52.) 

FÖR SVERIGES del har Södra 

vandrat upp några pinnhål från 

44:e till 35:e plats i världen. 

Det stora utropstecknet är 

Setra som med analysens nyckeltal 

gjorde ett mycket bra år 

2007. 

Kapitalavkastningen per anställd 

blev 25 procent vilket är 

fem gånger mer än genomsnittet. 

■ Stora Enso näst störst 

Omsättning Lönsamhet Vinst 

1) International Paper 22 5,7 1 168 

2) Stora Enso 18 3,5 291 

3) Kimberly-Clark 18 15,2 1 500 

4) SCA 16 5,7 739 

5) Weyerhouser 14 2,5 142 

19) Norske skog 5 7,1 106 

33) Holmen 3 9,9 223 

35) Södra 2,6 9,8 202 

71) Billerud 1,1 5,5 50 

72) Korsnäs 1,1 1,6 94 

75) Sveaskog 1 3,3 210 

82) Setra 0,9 25,2 78 

I tabellen finns några av jättarna. Lönsamheten mäts som 

avkastningen på sysselsatt kapital. Omsättningen anges i miljarder 

dollar och vinsten i miljoner dollar. 

Norra trotsar 

konjunkturen 

I höstas, lagom till att det började 

kärva på marknaden, inledde 

Norra Skogsägarna sitt 

verksamhetsår. Trots det lyckas 

man redovisa ett stärkt resultat 

efter åtta månader. 

Omsättningen ökade till 1,2 

miljarder kronor och rörelseresultatet 

i kärnverksamheten 

ökade från 56 till 69 miljoner 

kronor. 

En del annat gick något sämre 

och totalresultatet blev ungefär 

i nivå med förra året, 63 

miljoner kronor (67,1). 

Frågan är varför man inte 

drabbats hårdare av den vikande 

konjunkturen. 

Vd Bo T Holm framhåller 

bra priser både i handeln med 

massaved och för färdigmarknaden 

av sågade trävaror, där 

föreningen har fördelen att ha 

egna byggmarknader. 

Från plus till 

minus för Setra 

Trots inbromsningar nödgades 

Setra redovisa 77 miljoner kronor 

i förlust efter sex månader, 

jämfört med nästan 500 miljoner 

kronor i vinst förra året. 

Företaget har mött nedgången 

genom att dra ner produktionen, 

där en åtgärd varit att 

lägga ner sågen i Seskarö. 

– Vår bedömning är att byggkonjunkturen 

kommer avmattas 

ytterligare och att de närmaste 

kvartalen blir fortsatt tuffa med 

svaga resultat och marginaler i 

hela branschen. Att lagernivåerna 

har minskat under perioden 

talar dock för att vi successivt 

går mot en bättre balans på 

marknaden. De omfattande 

produktionsneddragningarna 

inom europeisk sågverksindustri 

kommer också att bidra till 

en mer normal lagersituation i 

slutet av året, säger koncernchef 

Kent Torwald. 

NWP bygger 

ny såglinje 

Norrskog Wood Products 

(NWP) förnyar såglinjen vid 

Östavall. Tillsammans med en 

del andra åtgärder vid verket 

investeras 85 miljoner kronor. 

Projektet är en del i NWP:s 

strategiska investeringsprogram 

som även omfattar satsningar 

på sågarna i Hissmofors och 

Sikås samt bolagets hyvlerier. 


Hopp vid horisonten 

– men det är tuff väg att vandra för sågverken 

Det är inga överord att 

säga att innevarande år 

medfört dramatiska 

förändringar för sågverken. 

Små lager har bytts till 

stora och den tidigare 

brant stigande priskurvan 

har blivit den motsatta. 

Det är klart att vän av ordning 

frågar sig vad som ligger bakom 

vändningen för de sågade 

trävarorna 

Ungefär 70 procent av trävarukonsumtionen 

i Europa går 

till byggnadsindustrin och det 

är då naturligt att titta på byggandets 

utveckling i Europa. 

Vi ser i dag hur småhusbyggandet 

faller tillbaka i fl era 

länder och givetvis får det en 

negativ inverkan på konsumtionen. 

STORBRITANNIEN är den 

stora importören i Europa och 

därifrån kommer nu löpande 

information om fallande huspriser 

och lägre orderingång 

till husbyggarna. 

Den brittiska tidningen Observer 

hade i juni en rubrik med 

”Lägsta husbyggandet i Storbritannien 

sedan 1945”. Det betyder 

nu inte att byggandet upphör, 

men en kraftig minskning 

av bostadsbyggandet under 

innevarande år är en mycket 

bra prognos. Det är emellertid 

viktigt att framhålla att andra 

sektorer inom den brittiska 

byggnadsindustrin fortsätter att 

utvecklas positivt. För sågverken 

är det särskilt betydelsefullt 

att renovering och underhåll 

fortsätter att öka. 

Den brittiska organisationen 

Finland 

Import av sågtimmer från Ryssland per månad, 

1 000-tals m 

240 

Tall 

200 Gran 

160 

120 

80 

40 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

3 

I Finland har avverkningarna 

minskat betydligt samtidigt som 

timmerflödet från Ryssland 

fortsätter att minska. Produktionen 

faller nu snabbt och här får vi 

sannolikt se ytterligare nedläggningar 

av kapacitet. 

”Construction Products Association” 

bedömde i sin junianalys 

att det privata småhusbyggandet 

faller med 20 procent i 

år. En mindre nedgång sker 

under 2009 innan småhusbyggandet 

år 2010 ökar med 14 

procent igen. 

I IRLAND och Spanien ser vi 

också en lägre aktivitet i husbyggande, 

men givetvis har vi 

också länder som beräknas få 

en fortsatt stabil utveckling. 

Prognosorganet ”Euroconstruct” 

som sammanställer analyser 

för hela Europas byggande 

konstaterar att ”Efterfrågan 

på bostäder har tydligt mattats 

av i flera europeiska länder 

vilket är en effekt av en svagare 

ekonomisk utveckling. 

Detta är speciellt fallet i de 

länder där bostadsbyggandet 

till stor del drivits av spekulation. 

ROT (Renovering, ombyggnad 

och tillbyggnad) fortsätter 

att expandera, även om 

konjunkturen drar ned tillväxten 

något under de kommande 

åren.” 

USA 

Import av trävaror per månad från Europa, 

1 000-tals m 

450 

3 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Importen är långt ifrån topp åren 

för några år sedan och den 

fortsatta oron på husmarknaden 

kastar långa skuggor över hela 

världens trävarumarknad. 

Källa: Woodstat 

Totala byggandet i Västeuropa, 

förändring i procent, volym: 

2004 1,8 

2005 1,3 

2006 3,6 

2007 2,6 

2008b -0,8 

2009b -0,2 

2010b 1,3 

Ser vi på importen till de 

stora importländerna i Europa, 

kan vi konstatera att den snabba 

importminskningen sedan 

början på 2007 indikerar en 

kraftig lagerminskning efter 

den ökning som skedde under 

2006. 

Denna lageravveckling i Europa 

har gett lagerökningar hos 

de stora producentländerna. Nu 

sker emellertid begränsningar 

i produktionen hos i vissa länder, 

vilket kommer att ge en 

bättre balans på sikt. Givetvis 

är det också så att de stormfällningar 

vi sett under de två senaste 

åren i Europa kommit 

mycket olägligt. 

DET ÄR EMELLERTID också 

andra faktorer som nu direkt 

Pressade sågverk sänkte Södras resultat 

För Södra blev resultatet första 

halvåret ett par hundra miljoner 

kronor sämre än förra året. 

Nästan hela förklaringen fi nns 

hos sågverken, där genomsnittspriset 

för färdiga varor 

sjönk med 20 procent. 

Det, tillsammans med att 

företaget tömmer lagret av 

Gudrunvirke, är bakgrunden 

till att föreningen sänkte timmerpriserna 

med 40 kronor 

kubikmetern i juli månad. En 

annan åtgärd är produktionsstopp 

som minskat produktionen 

med 150 000 kubikmeter. 

påverkar trävarumarknaden. 

Den ekonomiska krisen i USA 

skickar ut mörka skuggor och 

många presumtiva husköpare 

är säkerligen betydligt försiktigare 

i dagsläget. Fallande 

huspriser i många länder bidrar 

också till en dämpad 

marknad. Europeiska banker 

har gjort betydande förluster 

på den amerikanska lånemarknaden 

och man är nu betydligt 

restriktivare i sin utlåning. 

Detta gäller inte minst Storbritannien 

där låneinstituten är 

mer återhållsamma. 

HÖJER VI BLICKEN över horisonten 

ser bilden faktiskt 

mycket positiv ut för sågverken. 

I British Columbia kommer 

avverkningarna på sikt att 

minska med 20 miljoner kubikmeter 

från dagens nivå enligt 

en nyligen publicerad 

prognos. 

Efterfrågan i Afrika och 

Asien på trävaror kommer att 

stiga i takt med ökat välstånd. 

Samtidigt ser vi en brist på timmer 

Europa och andra regioner. 

Vägen dit är dock inte spikrak 

och jämn, 

tvärtom blir 

det som vanligt 

gropar och 

just nu är dom 

särskilt djupa. 

Lars Göran 

Olsson 

Lars Göran Olsson har i nära 

40 år arbetat med statistik och 

analyser inom skogsindustrin, senast 

som analytiker hos Skogsindustrierna. 

Han är nu fristående konsult och 

kan nås via: lg@woodstat.se och 

www.woodstat.se 


350 

250 

150 

Massamarknaden beskrivs 

som medelgod, problemet har 

varit den dåliga dollarkursen. 

– Även om vi nu har att navigera 

i motvind, tror vi oss alltjämt 

kunna leverera en årsavkastning 

i nivå med vårt krav 

om 10 procent. Vi behöver dock 

lite tur med sådant vi inte kan 

påverka, säger koncernchef 

Leif Brodén i en kommentar, 

Omsättningen för perioden 

blev i nivå med förra året, drygt 

9 miljarder kronor, och resultatet 

efter fi nansnetto 574 miljoner 

kronor (866).

JAKT 

46 

På sidan 48 ger vi praktiska tips om förberedelser 

inför älgpasset. 

Dramatisk simtur 

för att bärga älgen 

Första måndagen i september är en viktig dag 

för jägare i norra Sverige. Många har laddat ett 

helt år för den här dagen. På Mannön i Luleå 

skärgård samlas jaktlaget kvällen innan för att 

förbereda älgjaktspremiären. 

Ett hundskall hörs. Anders 

Gustavsson kupar handen bakom 

örat och lyssnar koncentrerat. 

– Visst kom det därifrån? 

frågar Anders och pekar åt rakt 

motsatt håll som jag tyckte 

skallet kom ifrån. 

Det är ingen hård vind, men 

ändå tillräcklig för att få alarna 

närmast stranden att rassla. 

Mellan vindpustarna håller vi 

andan för att lyssna men vi hör 

inget mer skall från jämthunden 

Acke. Efter tio minuter hör 

vi i stället prassel bland buskarna. 

Det är Acke som galopperar 

runt oss och försvinner 

igen. Sedan dröjer det inte 

länge förrän vi åter hör honom 

skälla. Den här gången är det 

alldeles i närheten. Med några 

kraftfulla skall passerar hunden 

mellan oss och stranden. Vi 

tycker oss höra knak och brak 

från ett större djur och gissar 

att det är älg, men helt säkra är 

vi inte. 

– Nu kommer det snart att 

smälla, säger Anders när han 

hör att skallet drar iväg norrut 

mot passkyttarna. 

Text & Foto: Sture Markström 

DET KOMMER inget skott. 

I stället hör vi Acke skälla öster 

om oss. Hunden har vänt 

och förflyttar sig sakta på andra 

sidan åsen i ett så kallat 

gångstånd. Anders tänder en 

cigarett och håller upp den för 

att kolla var vinden kommer 

ifrån. 

Det blåser snett ifrån hunden 

och mot oss, en perfekt vind för 

tillfället. Sakta smyger vi mot 

ståndskallet. Vi har precis kommit 

över toppen på åsen och har 

bara drygt hundra meter till 

hunden när ståndskallet tystnar. 

Vi hör Acke gläfsa till några 

gånger när han snabbt drar iväg 

österut. 

– Nu hade vi otur. Älgen kan 

knappast ha hört oss utan det 

var nog en tillfällighet att den 

stack iväg, säger Anders när vi 

går efter åt det håll vi senast 

hörde hunden. 

ÄLGJAKTEN på Mannön är 

uppdelad på två jaktlag med 

åtta personer i varje jaktlag. 

Varje år delar de på jakten på 

de tilldelade älgarna. Det brukar 

bli två vuxna djur till varje 

Per Sundström hänger med Anders Gustavsson när 

han ska släppa jämthunden Acke på Mannöns sydkust. 

Anders Gustavsson tar sikte när en pinntjur dyker upp. 

jaktlag. Ön är ungefär en halv 

mil lång och två kilometer 

bred. 

Förutom Mannön ingår även 

den något mindre Kunoön i 

jaktmarkerna. 

– När vi jagar på Kunoön 

händer det att älgarna fl yr sim- 

VI SKOGSÄGARE 4/08

mande från ön. Det sker mer 

sällan från Mannön, berättar 

Anders. 

Ganska snart hör vi återigen 

Ackes grova skall. Vi tar oss 

sakta och försiktigt fram. Efter 

en stund är vi riktigt nära. Den 

sista biten smyger vi fram mot 

en tät gran. Hunden står och 

skäller drygt hundra meter från 

oss. 

FÖRSIKTIGT tittar vi fram 

bakom granen. Jag ser ingenting, 

men det gör tydligen Anders 

som höjer bössan. Han 

siktar en bra stund utan att det 

smäller. 

Till slut kan jag också skönja 

något på andra sidan av den 

lilla myren. Det ser först ut som 

några björkstammar, men plötsligt 

rör dessa stammar på sig 

och jag kan urskilja en älgkropp 

bland löven! 

DET ÄR OMÖJLIGT att få ett 

rent skottillfälle från vår plats. 

Vi smyger in i granskogen intill 

oss. Även älgen rör på sig. 

Först ser vi bara någon enstaka 

skymt av älgen när den långsamt 

vandrar fram. Vi spanar 

efter eventuella kalvar eftersom 

vi tror att det är en ko. 

Men plötsligt ser vi hela huvudet 

med hakskägg och horn. 

Det är en älgtjur. 

Anders lyfter bössan, men 

han hinner inte rikta in ögat i 


■ Älgfakta 

Älgjakten börjar första 

måndagen i september i 

Norrland och i Dalarna. I södra 

Sverige startar jakten andra måndagen 

i oktober. Ungefär 100 000 älgar fälls varje 

år och ändå finns det drygt 300 000 kvar i 

skogen efter jakten. 

Foto: Leif Gustavsson 

Det finns älg i hela Sverige, förutom på Gotland. 

På latin heter vår älg Alces alces. Namnet lär 

komma från grekiskans ord alké vilket betyder styrka. 

Den svenska älgen väger 200–550 kg, och kan mäta upp till två 

meter i mankhöjd. Tjurar är i genomsnitt 20 procent större än 

kor. 

Det finns sju olika raser av älg runt det norra halvklotet, det vill säga 

i Europa, Asien och Nordamerika. En av dem är den ”alaskaälgen” 

som kan väga upp till ett ton och vars enorma horn kan mäta 2 m i 

bredd. 

Hornen som älgtjurarna bär kan vara 

av två olika typer, antingen stångeller 

skovelhorn. 

Stånghorn är pinnlika till skillnad från 

de stora skovelhornen som liksom 

namnet antyder formar sig till en 

skovel med taggar på. Skovelhornen 

är ovanliga, men de förekommer och då mest på tjurar i norra 

Sverige. 

Älgtjuren fäller hornen på vintern varje år och redan efter någon 

månad börjar nya horn växa ut. 

Hornen växer ut från ett ben utskott, 

den så kallade rosenstocken. 

Mer om älgar 

på nästa uppslag ▼ 


Foto: Carina S:son Wigren

JAKT 

Vindriktningen kollas med cigaretten 

innan det är dags att smyga 

fram mot älgen. 


Dramatisk 

simtur... 

kikarsiktet förrän tjuren vänder 

och rusar iväg. 

– Det var nära. Den måste ha 

fått vind av oss, säger Anders 

utan att vara särskilt ledsen 

över att han inte lyckades fälla 

pinntjuren. 

BÄTTRE GÅR DET för Bernt 

Öhman på andra sidan av ön. 

Han jagar med tiken Rosvikens 

Spela. På den nordvästra 

delen av ön har hunden hittat 

en älg. Det är pinntjur som den 

ställt i den täta alskogen intill 

stranden. Bernt smyger sig 

fram och får till slut syn på tjuren. 

Under en lång stund står 

Bernt på huk och iakttar älgen 

som jagar hunden runt i den 

täta skogen. Han har nästan gett 

upp när älgen oväntat ställer sig 

i en lucka. Bernt får snabbt upp 

bössan. I skottet kastar älgen 

och springer rakt ut mot stranden. 

Sen börjar det plaska. Nu 

simmar den iväg, tänker 

Bernt. 

FÖR EN STUND tvivlar han 

om det verkligen var träff. Ku- 

Tio tips till passkytten 

■ Snart är det dags för älgjakt. 

Över 250 000 jägare ger sig av ut 

i skogen. 

Det är små detaljer i förberedelserna 

som avgör vem som lyckas 

fälla en älg. Här är tio goda råd till 

dig som är passkytt. 

1. Skjut in ditt vapen noggrant 

innan jakten och träna samtidigt 

upp din skjutskicklighet. Lär 

dig också 

kulbanan på 

kalibern på ditt 

vapen så att du vet 

hur mycket du måste 

lan kan ju ha styrt undan på en 

kvist. 

Bernt tar sig genom den täta 

skogen och ut på stranden. Först 

ser han ingenting, men så får 

kompensera i höjdled på olika 

avstånd och i sidled vid hård 

blåst. 

2. Bekanta dig helst redan innan 

jakten med marken och alla pass. 

Om du har ett eget pass eller 

är ansvarig för ett pass bör du 

röja upp skjutgator och se till att 

torn och skjutstöd är i brukligt 

skick. 

3. Ta dig ut till passet försiktigt. 

Bildörrar som smälls igen och 

pratglada jaktkamrater kan 

förstöra jakten redan innan den 

Thomas Emmoth och Manfred Wikström 

analyserar första dagens älgjakt. 

han se hunden som sitter långt 

ute i vattnet. Någon älg ser han 

inte vid första anblicken. Han 

spanar långt ut till havs och 

runt omkring hunden utan att 

börjat. Passkyttar bör 

sitta på plats i god tid 

före hundar släpps eller 

att drevkedjan börjar gå. 

4. Ordna så att du sitter 

bekvämt på passet. Varma 

och torra kläder samt 

goda mackor och uppiggande 

kaffe gör dig till en 

uppmärksam älgjägare. 

5. Var tyst på passet. En socka på 

ståltermosen och den extra 

ammunitionen i särskild patronhållare 

förhindrar skrammel. 

upptäcka någon älg. Då får han 

se att hunden inte sitter på en 

sten utan på en älgkropp som 

till större delen är dold under 

vattenytan. 

Börja för allt i världen inte att 

hugga ved på passet. 

6. Håll koll på lovliga skjutriktningar. 

Föreställ dig var älgen 

kan komma, så att du 

redan innan vet var den 

kan fällas med ett väl - 

riktat och säkert skott. 

7. Ta det lugnt när älg dyker upp. 

Avvakta till du har ett rent 

skottfält med bra skottfång. Om 

det är flera djur måste du vänta 

till den som ska fällas står fritt 

från de andra. 


Vad värre är, så är det frånlandsvind. 

Sakta driver både 

älg och hund allt längre ut till 

havs. Bernt tvingas till en snabb 

insats. 

8. Var rädd om hunden! Vid 

ståndskall måste du se att 

hunden befinner sig i säkerhet 

innan du avlossar ett skott. 

Koppla hunden och knyt fast den 

på säkert avstånd om du måste 

avliva älgen med ett fångskott. 

9. Kolla hur älgen uppträder i 

skottet. Det kan avslöja om du 

träffat bra eller om det är en 

skadeskjutning. Håll också reda 

på åt vilket håll den försvinner. 

10. Lämna aldrig passet utan 

tillstånd från jaktledare. Se också 

Han slänger av sig kläderna 

och ger sig ut för att dra in älg 

och hund. 

– Det var inget varmt badväder. 

Jag fi ck gå långt ut, på 

till att dina passgrannar vet om 

ifall du lämnar ditt pass. Regeln är 

att vapnet i de allra flesta fall ska 

vara oladdat när du förflyttar dig 

från passet. 

djupt vatten. Riktigt kyligt blev 

det när det gick upp över midjan, 

berättar Bernt när jaktlaget 

samlas och avslutar dagen med 

att fl å älgen vid stugorna. 

Så väljer du rätt älghund 

Det finns runt tio älghundraser 

att välja mellan i Sverige. 

Jämthunden och gråhunden 

är populärast. 

Oavsett ras gäller det att 

välja en valp från föräldrar 

Älgfakta 

fortsättning... 

Spåren efter älgklövar är de 

näst största i Europa, bara 

björnen lämnar större 

avtryck. Den vuxne tjurens 

spårstämpel mäter 12–16 

centimeter. 

När älgarna rör sig i skritt blir 

längden på steget 1,5–2 

meter och i trav blir det 2,5– 

3 meter eller ända upp mot 

4 meter. 

Helst travar älgen när den vill 

förflytta sig. I trav ser älgen ut 

att flyta fram medan 

galoppen blir tung och 

klumpig. 

På Halle- och Hunneberg 

utanför Vänersborg är älgen 

en stor turistattraktion. 

Tusentals turister kör runt 

i timmar för att få se en 

glimt av 

skogens 

konung. 

Det säljs 

mängder 

med skyltar 

och märken 

med älgar på. 

Även älgskiten 

har blivit 

hårdvaluta. 

Mängder med 

älgspillning säljs på burk. 

Älgbajs kan 

användas till 

mycket, såsom 

halsband. 

Spillningskulor målas och görs 

till smycken. Till och med 

papper tillverkas av älgskit. 

Älgspillningen ser ut som 

ovala små kulor. Man räknar 

med att älgarna lämnar cirka 

14–17 högar med kulor per 

dygn på vintern. Under den 

perioden är älgarnas föda 

fiberrik och innehåller små 

mängder vätska. Därför blir 

också spillningskulorna torra, 

hårda och de innehåller 

mycket fibrer. 

Jämthunden 

är en 

mycket 

populär 

svensk älghundsras. 

som nedärver bra jaktegenskaper. 

Kolla dessutom att föräldrarna 

inte är drabbade av ärftliga 

sjukdomar. Kontakta 

gärna avelsråd! 


Foto: Lennart Jonasson

JAKT 

Ny älgutredning 

Nuvarande system för samråd 

ska ses över. Utredaren, Maria 

Norrfalk, ska föreslå vilka underlag 

som bör ligga till grund 

för beslut om hur många älgar 

som får skjutas samt i vilka 

former besluten bör fattas. 

– Älgen har stor betydelse för 

jakt, rekreation och även försörjning. 

Den påverkar också 

skogsbruket genom betesskador. 

Därför är det viktigt att vi har 

en förvaltning som tar hänsyn 

till de olika behov och intressen 

som fi nns, säger jordbruksminister 

Eskil Erlandsson. 

Ökad björnjakt – men med färre hundar 

Naturvårdsverket tillåter 

skyddsjakt på 233 björnar i 

år, en ökning med 49 från i 

fjol. 

Den största ökningen gäller 

Jämtlands län där spillningsinventering 

visat att länet har 

uppåt 1 000 björnar, vilket är 

ungefär en tredjedel av landets 

björnstam. 

Jägarförbundet hade begärt 

en avskjutning på 328 björnar 

och en förlängd jaktsäsong. 

Fler kvinnor börjar jaga 

I Jägareförbundet har andelen 

kvinnor stigit till 6,5 procent 

av medlemskåren, från 4,8 

procent år 2000. 

– Glädjande är också att vi 

har dubbelt så många medlemmar 

under 18 år nu jämfört med 

förra året, säger Anja Kjellsson 

och av de unga medlemmarna 

är drygt en tredjedel tjejer. 

– Förebilder är viktigt, därför 

är vi glada att den unga OS-deltagaren 

i skeet-skytte Nathalie 

Larsson också är jägare. 

En bidragande 

Inför årets björnjakt har det 

blivit diskussion om så kallad 

packjakt. 

Det är en jaktmetod 

där fl era drivande 

hundar används 

och hundarna avlöses 

efter hand. 

– Vi bedömer 

att den metoden 

inte är förenlig 

med god jaktetik. 

Därför tillåter vi jakt 

En av de många kvinnliga jägarna är 

Kim Wickman. 

orsak till de ungas jaktintresse är 

att Naturvårdsverket tagit bort 

jaktkortsavgiften för alla 

under 18 år. 

med högst två hundar samtidigt, 

säger Robert Franzén, 

handläggare på Naturvårdsverket.Naturvårdsverketrekommenderar 

jägarna att 

inte använda 

hundar vars arbetssätt 

syftar 

till att hålla 

björnar i rörelse 

kontinuerligt. 

Varning för vildsvinen 

LRF varnar för att antalet vildsvin 

bedöms öka med 25 procent 

om året. Till de negativa 

effekterna hör trafi kolyckor 

och skador för jordbruket. Därför 

arbetar förbundet för ökad 

avskjutning och lagstadgade 

möjligheter till viltskadeersättning 

vid omfattande skador. 

– LRF har varnat för den här 

situationen länge och har gjort 

en kunskapssammanställning 

och tagit fram en handlingsplan 

som vi tror har myndigheters, 

jägares och markägares fulla 

stöd, säger ordförande Lars- 

Göran Pettersson. 

Dagens stam uppskattas till 

60 000 djur. 

Dyrare blyhagel 

Då regeringen tog bort totalförbudet 

mot blyammunition 

fick Kemikalieinspektion ett 

uppdrag att titta närmre på användandet. 

Rapporten kommer 

i oktober. Enligt tidningen Jakt 

föreslås en skatt på 300 kronor 

per kilo för blyhagel och 800 

kronor per kilo för blykulor. 

I dag fi nns förbud mot blyhagel 

vid jakt över vatten och 

vid lerduveskytte. 


Holmen lägger 

ner pappersbruk 

Till årsskiftet lägger 

Holmen ner Wargöns 

Bruk utanför Vänersborg. 

Anledningen uppges vara att 

kostnadsökningar på ved, energi 

och andra insatsvaror inte 

kunnat kompenseras via högre 

försäljningspriser. 

– En nedläggning av Wargöns 

Bruk är det enda rationella 

beslutet och vi beklagar att 

vi kommit till den här slutsatsen, 

säger Holmens vd och 

Världens första industriella 

tillverkning av grön diesel från 

skogen görs enligt planerna 

från tallolja. 

Företaget Sunpine investerar 

250 miljoner kronor i en första 

anläggning i Piteå som tas i 

drift under om drygt ett år. 

Potentialen är stor och enligt 

planerna kommer fl era produktionsanläggningar 

att etableras 

koncernchef Magnus Hall. 

Bruket, med 340 anställda, 

omsatte förra året 900 miljoner 

kronor och tillverkade 145 000 

ton bestruket journalpapper för 

tidskrifter och reklamtryck. 

Tallolja ska bli grön diesel 

Rekordhög 

avverkning 

Under förra året avverkades 

hela 95 miljoner kubikmeter. 

Det är den högsta avverkningsnivån 

någonsin 

frånsett stormåret 2005. 

Exporten av rundvirke och 

fl is nådde nya toppnivåer och 

ökade med 21 procent mellan 

år 2006 och år 2007. 

Det visar Skogsstyrelsens 

preliminära beräkningar av 

avverkningsnivå. 

Få skogsbrott 

leder till åtal 

Förra året anmäldes 56 brott 

mot skogsvårdslagen, men 

bara sex fall ledde till åtal. 

– Risken fi nns att respekten 

för skogsvårdslagen ur- 

Stängs nästa år. Foto: Holmen 

både i Sverige och utomlands. 

Utvecklingen tar fart genom 

att Preem, Sveaskog och Södra 

förvärvar 60 procent av aktierna 

i bolaget Sunpine AB. 

Resten av aktierna ägs avLars 

Stigsson som grundat verksamheten. 

Råvaran är råtallolja, som är 

en biprodukt från massatillverkning. 

holkas, säger distriktschef 

Bo Hultgren, till myndighetens 

tidning Skogseko. 

Majoriteten av brotten mot 

skogsvårdslagen handlade 

om att markägaren inte kommit 

in med avverkningsanmälan 

till Skogsstyrelsen. 

Enligt skogsvårdslagen måste 

markägare som planerar 

att avverka mer än 0,5 hektar 

anmäla detta till Skogsstyrelsen 

senast sex veckor innan 

avverkning. 

Alla fornlämningar 

samlade på internet 

Nu finns alla Sveriges fornlämningar 

på land och under 

vatten sökbara via webben 

genom databasen Fornsök. 

www.raa.se/fornsok 




NYHETER

INTERNATIONELLT 

Brasilien 

– framtidslandet 

På några årtionden har Brasilien gått från 

importör av skogsprodukter till en ledande 

exportnation. Och utvecklingen fortsätter! 

Nya massabruk och en växande sågverksindustri 

är på gång. 

Björn Rasmusson, som skrivit den här 

artikeln, följer utvecklingen på plats. 

På 70-talet var tillväxten 20 

kubikmeter per hektar. De 

bästa förädlade plantorna 

ger nu 50 kubikmeter och 

man räknar med fortsatta 

förbättringar. Foto: Stora Enso 

Plantage med 

eukalyptus 

skördas efter 

sju år. 


Landet är stort, klimatet 

gynnsamt och råvaror är 

det gott om. Brasilien är 

självförsörjande på olja och är 

ledande inom etanolbränsle. 

Sedan många år har man en 

politisk och ekonomisk stabilitet, 

infl ationen är under kontroll. 

Befolkningen är en smältdegel 

av olika raser från hela 

världen, stolta, hårt arbetande 

och fredligt inställda. Våld baserat 

på etniskt eller religiöst 

ursprung fi nns inte. 

FÖR TRETTIO år sedan anlände 

jag som ung jägmästare 

till detta land. I väskan låg ett 

tvåårskontrakt med handelshuset 

Elof Hansson i Göteborg. 

Min uppgift var att sälja svenska 

skogsmaskiner, lokaltillverkade 

och anpassade för brasilianska 

förhållanden. 

Brasilien producerade detta 

år blygsamma två miljoner ton 

pappersmassa och det huvudsakliga 

behovet av skogsprodukter 

importerades. 

Men något hade börjat hända... 

SNABBVÄXANDE skogsplantager 

med tall och eukalyptus 

anlades och en modern 

skogsindustri tog form. 

I Sverige hörde man talas om 

brasilianska skogar som växte 

med 40 kubikmeter om året, 

vilket väckte oroliga tankar hos 

svenska skogsdirektörer. 

Aracruz, i dag världens största 

massaindustri, hade precis 

startat upp. Det kom att bli den 

finske konsultjätten Jaakko 

Pöyrys fl aggskepp och dess 

verkliga genombrott på den internationellaskogskonsultarenan. 

Svenska instruktörer 

lärde ut motorsågsteknik (den 

så kallade Nordfor-metoden). 

Sverige var på många sätt en 

förebild för de brasilianska företagen. 

DET HAR HÄNT mycket sedan 

dess. I år är produktionen 

av pappersmassa uppe i 11 

miljoner ton och Brasilien har 

utvecklats till en av de stora 

skogsnationerna i världen. 

Framfarten fortsätter, 20 miljarder 

dollar ska investeras inom 

sju år och kapaciteten 

kommer att fördubblas till dryga 

20 miljoner ton. 

Vad var det då som fi ck 

skogsindustrin att ta fart för 35 

år sedan? 

Björn Rasmusson försöker famna 

ett 20-årigt eukalyptusträd. 

Det fi nns naturligtvis en rad 

yttre faktorer såsom en stigande 

världskonsumtion, tillgängliga 

arealer och ett lämpligt 

klimat. Men inget hade hänt 

utan en handfull visionära 

företagare som såg möjligheterna 

och hade modet att satsa. 

Klabin, Zarzur, Feffer, Frey, 

Lorentzen hette några av dessa 

sanna entreprenörer, ofta den 

första generationen invandrare, 

som skapade ”det brasilianska 

skogsundret”. Det bör tilläggas 

att de till hjälp hade en framsynt 

och generös statlig skogspolitik. 

I DAG HAR Brasilien 5 miljoner 

hektar planterad skog, eller 

0,6 procent av landytan. Denna 

lilla yta producerar alltså 

dubbelt så mycket virke som 

Sveriges 24 miljoner hektar. 

Förklaringen är naturligtvis 

klimatet men också ett målmedvetet 

och framgångsrikt 

utvecklingsarbete inte minst 

inom genetiken. Med en slutavverkningsålder 

på sex till sju 

år är det lätt att koppla ihop de 

utvalda klonerna med önskade 

egenskaper hos slutprodukten. 

Trots den höga tillväxten i 

plantagerna verkar Brasilien 

lida av en kronisk virkesbrist. 

Plantageutbyggnaden och den 

genetiska utvecklingen har helt 

enkelt svårt att hänga med industriutbyggnaden. 

DEN GODA efterfrågan av 

virke leder till ökade priser 

och i dag är det synnerligen 

lönsamt att odla skog. 

Allt fl er privata markägare 

ägnar sig åt skogsproduktion, 

■ Mer på gång 

➤ Avverkningarna från plantageskogarna har stigit från 66 miljoner 

kubikmeter år 1990 till 155 miljoner kubikmeter år 2006. 

➤ Av de totala avverkningarna kom 60 procent från plantager år 

2000. 

➤ Aracruz, som redan är störst i världen planerar ett nytt bruk på 

1,3 miljoner ton om året. 

➤ Bolaget VPC planerar ett nytt bruk i Rio Grande do Sul på 1 

miljon ton massa om året, plus en andra linje på bruket i Tres Lagos. 

➤ Canibra planerar att bygga ut massabruket i Belo Oriente med 

0,8 miljoner ton om året. Källa: Price Waterhouse, rapporten Forest, 

paper & packaging in South America 

ofta med långtidskontrakt med 

ett lokalt massabruk. Även institutioner 

och pensionsstiftelser 

börjar se skogsbruk i Brasilien 

som en intressant placering. 

Med tillväxter på över 40–60 

kubikmeter per hektar (även för 

tall!) en säker avsättning och 

garanterade virkespriser är kalkylen 

lätt att räkna hem. 

En lite förenklad kalkyl för 

en privat skogsägare ser ut så 

här: 

Markpris, kr/hektar 10 000–20 000 

Föryngringskostnad 9 000 kronor 

Volym efter 7 år 350 kubikmeter 

Avkastning 10–15 procent 

I avkastningen har kostnaden 

för marken räknats med. 

BRASILIEN ÄR ÄVEN stor 

producent av fiberskivor, plywood 

och andra trävaror. Tallen 

har man tidigt lärt sig såga 

trots dess frodighet. Eukalyptus 

har länge fått kämpa med 

sitt dåliga rykte som sågvirke 

men i dag har man lärt sig att 

tillverka högklassiga produkter 

av eukalyptus. 

Det är ett starkt, stabilt och, 

inte minst, vackert trädslag 

med samma egenskaper som 

många av de naturliga tropiska 

trädslagen. 

Brasiliens första exportprodukt 

från skogen var Pau Brasil, 

ett träd från vilket man utvann 

ett ”kungligt rött 

färgämne”. Trädslaget blev näst 

intill utrotat, men det hann ge 

Brasilien dess namn. 

Det tillhör historien. I dag är 

det inte regnskogen utan plantageskogarna 

som spelar huvudrollen. 

De är uppdelade på produktionsskogar 

och skyddsskogar. 

Produktionsskogarna består 

av plantager med monokulturer, 

extremt inriktade på att 

producera det virke som industrin 

vill ha. 

Skogsägaren måste sedan 

avsätta 20 procent till ur- 

sprungsbiotop plus mark kring 

våtmarker och vattendrag. 

När StoraEnso köper mark 

avsätts hälften av arealen till 

plantager, resten restaureras till 

vad det en gång var, tropisk 

regnskog. 

LIKVÄL BLIR det konflikter. 

Ofta ses plantagerna som en 

konkurrent till matproduktionen. 

Dessutom har brasilianaren 

svårt för de odlade trädslagen, 

hus ska byggas av betong 

och i den mån trä används ska 

det vara tropikträ. 

Men sakta är en vändning på 

gång. Skandinavisk ljus design 

börjar synas i möbelaffärerna 

och furumöblerna som dominerar 

möbelexporten hittar numera 

även en inhemsk marknad. 

Ikea skulle göra succé ifall 

de öppnade varuhus i Brasilien. 

MED DE GYNSAMMA förutsättningarna 

och med tillströmmande 

kapital kommer 

Brasilien att fortsätta att utvecklas 

som skogsnation. 

Skandinavien har bidragit med 

teknologi och kunskap men 

det har varit anmärkningsvärt 

svagt intresse i att investera i 

skogsbruk. 

Med Stora Enso som ett undantag 

lyser den svenska skogsindustrin 

med sin frånvaro. 

Helt klart är att kombinationen 

riskvilligt kapital, modern 

teknologi och kontroll av råvaran 

är ett vinnande koncept i 

framtidens skogsland – och 

kommer så att förbli. 

Artikeln är 

skriven av Björn 

Rasmusson är 

jägmästare och 

bosatt i Curitiba, 

Brasilien. 

bjorn@asora.se 


Minska värmekostnaden 

Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW, 

flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och 

större hydrauldrivna flisfickor. 

Skruvarna klarar grovflis. 

Vi säljer kompletta system. 

Även spannmålsbrännare 

Se www.stensbroflis.com 

Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47 

Mikael Ingemarsson 

Falköping 

Tel 0515-77 78 00 

0703-21 34 95 

Micke Bohm 

Heby 

Tel 0224-344 54 

0705-70 56 95 

Gallring, vindfällen, 

älgtransport, plantutkörning 

Myreback MASKIN 

Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller 

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

✁ 

www.Lerviken.se 

Lerviken Hästkraft 

erbjuder 

skogstjänster med 

hästdragna redskap 

som t ex 8-hjuling, 

lunningsbåge och sax. 

Även gallring, inkörningar, 

bröllopskörning m m 

Tel 0141-22 06 30 

BESTÅNDSGÅENDE SKÖRDAREN SR 1046X 

Hans Hedlund 

Hedenäset 

Tel 0927-303 35 

070-379 47 04 

Jonny Karlsson 

Fröseke 

Tel 0481-643 70 

0709-61 64 00 

Mobil Mek i Bengtsfors 

Martin Wilhelmsson 

076-854 27 26 

www.gjmaskin.se 

Info och video på 

www.lotico.se 

OXEN 

MINILUNNARE 

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 

Proffsverktyg 

Undvik förslitningsskador! 

Avgasfri, vibrationsfri, 

bullerfri, robust, stark, 

kraftfullt litiumbatteri 

med extra lång driftstid, 

miljövänlig. Effektivisera 

din arbetsmiljö! 

Tel. +46 (0)414-242 60 

ETT ERBJUDANDE FRÅN JINMA SVERIGE AB 

Sekatör 

(elsaks) 

Stångsåg, 

3 meters 

teleskop 

Jinma Traktor JM204, 

20hk, 4WD 

Skogspaket 

2 tons skogsvagn boggie 

Vajerkran 

Radiostyrd hydraulvinsch 

Stödben 

= Proffsigt skogsekipage 

endast 

99 000:- + moms 

® 

JINMA 

Jordbrov. 23, 668 32 ED 

Tel: 0534-127 00 info@jinma.se 

www.jinma.se 

Älgtrac och 

Combitrac 

Reservdelar och 

service till din maskin 

hittar du hos oss. 

Komplett reservdelslager. 

Snabba leveranser. 

Bo Arnesson AB 

680 60 SYSSLEBÄCK 

070-399 17 00 

Tel. 0528–700 00, 

kvällar 0528–700 11 

www.bjmmaskin.se 


Huvudkontor: 

Företagsvägen 9 

911 35 Vännäsby 

Tfn: 0935-399 00 

Fax: 0935-399 19 

E-post: 

info@trejon.se 

Sveriges 

mest köpta 

vedmaskiner 

Utmärkt prestanda 

1X-42 GreenSpeed klarar ved upp till Ø42 cm. Hydrauliskt 

manövrerat kapsvärd med 18” kedja, hydrauliskt 

vridbar transportör. Standard med ”Easy-funktion” som 

ger hydraulisk styrning av kap- och klyvfunktion. 

Bäst i test! 

1X-37 testad i tidningen 

SKOGEN 5/07 

Effektiv vedproduktion 1X/2X 

Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig växellåda 

och remskivor i stål. Klarar ved upp till Ø37 / Ø32 cm. 

NYHETER 

Renstrumma - avlägsna 

restprodukter som sågspån, 

klyvrester m.m effektivt. 

Lågt energipris med Hawk 

Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” 

kedja samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m. 

Klarar ved upp till Ø30 cm. Den eldrivna modellen kan 

transporteras kortare sträckor efter bil. 

woodMAX snabbklyv 

Uppläggningsbord - Teleskopiskt 

ställbart – variera 

bredden mellan 96-150 cm. 

El- eller traktordriven snabbklyv i robust konstruktion. 

Bekväm arbetsställning och lätt att manövrera. Steglös 

klyvlängd upp till 60 alt. 105 cm. Enkel och produktiv 

vedframställning! 

TREJON Ved-809 

STOCKMATARE FÖR PROFFS 

Även lämplig 

för sågytor 

Även för automatisk drift 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 Lars 

1 m 3 /min 

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV 

För broschyr 

Speciell utformning 

ger en stock i taget 

(patent) 

Plåt i stegen 

www.logcon.se info@logcon.se 

Mekanism för 

absolut parallell 

matning 

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING 

Raka sågstockar som krokiga vedstockar. 

Vi matar dem en och en ur en bunt 

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED 

Ny bred och effektiv 

utmatningstransportör 


Nyhet 

Helautomatisk Vedhantering ! 

Vedprocessor 

Ny knivdesign och nytt 

längdregleringssystem 

Klarar grövre ved, 

rakt kapsnitt, jämn 

vedlängd 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter resten. 

Matar in, kapar, klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på 

ny långved... 

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 

KÖP & SÄLJ 

ATL Radisar gör det möjligt att annonsera på nätet från 20 kronor 

inklusive moms. Tjänsten hittar du på ATL.nu/radisar När du lägger 

in en annons kan du även få med den i papperstidningen ATL. 

För att få annonsera så måste du acceptera våra regler och villkor. 

Läs mer på www.radisar.se 

➛ 

www.radisar.se 

II

Band- och slirskydd som tar dig dit du vill! 

För omgående leverans! 

SKOGS AB 070 39 73 654 

Snickerimaskiner till specialpris 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med 

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning 

för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Direkt från 

importören 

Pris 8 796:exkl 

moms 

Plan- och rikthyvel 

PT310 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5 000 rpm 

Matningshastighet 7 m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 310 mm 

Bordsstorlek 1 040x312 mm 

Planhyvlingsbredd 305 mm 

Planhyvlingshöjd 200 mm 

Vikt 175 kg 

Artikelnummer 104030 

Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås 

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 

Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se 

Beställ gratis 

informationspaket 

med DVD, faktablad, 

priser mm 

Bas 470 är en proffssåg med välbalanserade gummibelagda bandsågshjul 

i aluminium som är försedda med dammtäta kullager. 

Levereras komplett med stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad. 

Geringsbart gjutjärnsbord med microjustering. Utsugningstos 

för spånsug samt bladsträckningsindikering. 

Bandsåg BAS 470 

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk 

Max såghöjd 285 mm 

Max sågdjup 400 mm 

Sågblad längd 3454 mm 

Bladhastighet 2 st 460/980 m/min 

Hjuldiameter 465 mm 

Spånstos 2x100 mm 

Bordsstorlek 535x485 mm 

Sågbord geringsbart 45° 

Totalhöjd 1880 mm 

Vikt 146 kg 

Artikelnummer 100674 

Mängder av modeller 

se vår hemsida eller 

beställ vår nya 

produktkatalog 2008 

Fraktfritt 

Pris 6 796:exkl 

moms 

Direkt från 

importören 

Specialerbjudande på 

plan- & rikthyvlar, spånsugar, 

kombimaskiner, 

div storlekar! 

JÄRNHÄSTEN MED KRAN 

- PROFFSENS VAL! 

NYHET! 

www.lennartsfors.com 

VISSTE DU ATT 

värma upp en normalvilla 

på 150 m 2 kostar/år 

El 

Olja 

Fjärrvärme 

31 800:- 37 200:- 20 100:- 15 000:- 6 600:- 

FLISOMAT med en 

påbyggnad 2 700 liter 

Stokerbrännare i storlekar 40–120 kW 

som klarar även industrifl is upp till 

75 mm. Brännhuvud med rörligt 

roster fi nns som tillval för dig som vill 

elda spannmål. I en normalvilla 

räcker en påfyllning ca 1 ggr/månad 

under vintern med pellets. 

Pellets 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av 

bioenergi. Det självklara valet för dig 

som vill ha frihet att välja bränsle. 

VETOMAT 500 liter 

Villabrännare för max 

40 kW som lämpar sig för alla 

biobränslen såsom fl is, spån, 

briketter, pellets och torv. 

I en normalvilla räcker en 

påfyllning/5 dygn under 

vintern med pellets. 

VÄRMEPANNOR 30–750 kW 

BRÄNNARE 20–640 kW 

VÄRMECENTRALER 30–640 kW 

ÅTERFÖRSÄLJARE: 

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

KALMAR FS Effekt värme 0480-47 33 86 

KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64 

KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96 

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41 

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60 

MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31 

RONNEBY Stjärnprodukter AB 0457-100 00 

SKELLEFTEÅ Rili 070-333 06 19 

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 

56 VI SKOGSÄGARE 4/08 

Flis

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

Ljunglöfs 2:an 

Enmanssågverk 

Walthers Plåt AB 

Tel:0653-205 35 

Walthers.plat@peltec.pp.se 

NYHET! 

Hummern är mönsterskyddad 

inom hela EU! 

Nu även med 

fällgrepp 

NR 5 2008 

TEMA 

BEGAGNADE FYRHJULINGAR 

RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE 

Timmervagn 7 600:- + moms 

Även service, delar och tillbehör 

Sundsvall: Tel 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76 

WWW.FRITIDSDEPAN.SE 

JAKTKNIVAR 

Helle Harding nr 99. 

Bra jaktkniv, rf, blad 10 cm. 

Läderslida, skaft i palisander/ 

masurbjörk/läder.Pris: Pris: 685:- 799:- 

Namngravyr på knivbladet 

ingår, värde ca 60:- 

Mycket bra present med mottagarens namn ingraverat på knivbladet. 

Andra Helle-, Brusletto-, Eka-, Gerber-, m.fl. knivar. 

Begär broschyr och priser. Bilder kan vi skicka per e-mail. 

a.k.s.jakt & fritid ab 

Revsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖ 

Tel. 0693-66 20 50, Fax 0693-66 20 51 

e-mail: aksjakt.fritid@telia.com 

www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt 

Ett hydrauldrivet klippaggr som 

passar samtliga typer av hydraulkranar 

inom skogsbruket. 

Den klipper o griper horisontellt 

o vertikalt. Hummern 

fungerar utan extra hydrauluttag. 

Bilar, ATV & Förädling 


Tel 040-601 64 55 

Fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Utgivning 

9/10 

Sista bokningsdag 4/9 

Sista materialdag 11/9 

Kontakta 


Tel 08-588 367 97 

Fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING 

TRÄSPIK 

Till vandringsleder, motionsspår, 

älgpassnr, fågelholkar, träpaneler, 

snickerier m m 

www.traspik.se 

Eldträ tel/fax 0624-106 33 

Återförsäljare Sökes! 

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? 

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i 

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 

INTERNOVA SVENSKA AB 

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50 

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se 

SÖKES STORA LANT- OCH SKOGS- 

EGENDOMAR I GÖTALAND 

Skånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer 

och lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst med 

uppdragsgivarens bästa som främsta målsättning. 

Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland. 

Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer 

förvärvas av danska familjer. 

BOLAGSSKOGAR SÖKES 

Efterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor. 

Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer. 

Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang. 

Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten. 

Vedmaskiner från Mora 

Rättvikskapen Mora-klyven PW Vedmaskin 

Gå gärna Se mer på: www.perwikstrand.se 

in på hemsidan och se 

månadens vara: 

www.perwikstrand.se 

Nu i alla Lantmännen/Granngården-butiker 

Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80 

Skånegårdar AB, Bredg 25, Lund 

Kontorstid tel: 046-19 04 40, 

fax: 046-12 32 50 

www.skanegardar.se 


Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

För öppna landskap 

nu även för uthyrning! 

A 

N 

D 

E 

R 

S 

S 

K 

Ö 

R 

D 

A 

R 

E 

Plan- och släntklippare 

- en av marknadens kraftigaste! 

Testa 

oss! 

Tel 0372-710 03, 

070-215 50 96 

Nisula 150 E 

Lätt energiklipp 

Passar även till 

huggarvagnskranen 

Fälldiameter 15 cm 

låga driftskostnader 

hög kapacitet (slagor 1,9 kg) 

även släntklippare med 

4-14 m räckvidd 

klipphuvud för 

entreprenadmaskiner 

se demofi lm på 

vår hemsida 

maskiner för jord och 

skog köpes och säljes 

Nisula 280 E 

Energiklipp 

Ackumulerande 

fällhuvud 


Arbro 350 E 

Engreppsskördare 

3 olika datorval 


Anders Skogsskördare AB 

0123-290 60, 070-341 10 13 

anders.skordare@telia.com www.andersskordare.se 

Robusta kvalitetssikten för all jakt. 

Belyst rödpunkt i 11 steg. 

Rekylsäkert, vattentätt, gasfyllt. 

JUBILEUMSPRIS 

En ägare av Edsbyhuggen 

värnar om miljön 

Traktordrift Eldrift 

Inlopp 250 x 250 mm 

Hydrauldrift 

Varvtalsvakt 

Fjärrstyrning 

999:- 

Ord. pris 2 495:- 

OXO O BISON 

4-12x50 x50 vidvinkel, vidvinkel 30 mm 

Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04 

E-mail: info@woxnadalensenergi.se 

OXO 

FIRAR 10 ÅR 

Succén 

fortsätter! 

Antirefl exbehandlade glaslinser av hög kvalité. 

30 mm tub för bästa ljus och stabilitet. 

Batteri och linsskydd ingår. 

10 dagars öppet köp! Är du inte nöjd returnerar 

du siktet och får pengarna tillbaka. 

www.oxo-optik.se 

5 års 

Telefon 070-674 47 20 

MINISÅGVERK 

Levererad till nöjda kunder sedan 1990 

TIMMERSÅGEN 

– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning 

– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm 

– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning 

– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur 

– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid 

Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM 

Tel 0502-12325 Fax 0502-14521 

www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se 

garanti 

MILITÄR 

UTRUSTNING 

MIKE AND NIKE´ 

internetbutik 

www.bbfab.se 

Postorder eller produktblad 

Ring 0589-178 50 

Bevaka dina gränser 

med 

KEBAstolpen 

Det är du som sätter gränserna. 

När du markerar upp rågångar 

eller sätter elstängsel med 

Keba-stolpen. 

Den tillverkas 

i rullformad 

galvaniserad 

plåt, överdragen 

med 

stryktålig 

plast. 

Diameter: 24 mm 

Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm 

Färger: Blå, gul eller röd 

Packas: 20 st/förpackning 

Ring oss för uppgift om återförsäljare 

Box 122, 333 22 Smålandsstenar 

Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 

www.keba.se 

Två tidningar 

samma sida 

www.atl.nu/skog 


Proffs på ATV tillbehör!! 

www.kranman.com 

Tel 0525-430 19 

Honda TRX 

Plog på köpet 

Mellan 15/10 och 31/12 -07 får 

alla, som köper en fabriksny Honda 

TRX420, 500 eller 680 med 

WH1-kit, ett monterat Honda 

Vinterpaket utan extra 

kostnad. 

Läs mer på: 

www.hondamc.com 

Tel 042-20 49 00 

FLENINGE 260 35 ÖDÅKRA 

www.wbm-fleninge.com 

Tel 042-20 49 00, 0709-98 77 00 

www.wbm-fleninge.com 

Bosjökloster 1, 243 95 Höör 

Tel 0413-263 95, 0706-63 77 00 

www.atvcenter.nu 

Trico ® 

Trico är en produkt mot 

viltbetning, utvecklad ur 

traditionella metoder. Trico 

används för behandling mot 

vilt på de fl esta trädslag, 

såsom tall, gran, lärk och löv. 

Trico är en naturlig produkt 

där det aktiva ämnet är 

fårtalg. 

I övrigt innehåller den 

vatten, emuleringsmedel och 

vitt färgpigment. Trico är 

vattenfast och bruksfärdig. 

Omfattande försök och tester 

har visat att effekten är 

mycket god och långvarig. 

För mer information, 

kontakta: 

www.organox.se 

Organox AB, 070-581 82 30 

Trico är registrerad i behörighetsklass 

3. Regnr: 4568 

Trico® registrerat varumärke för 

Kwizda Agro GmbH 

ORGANOX 

Ta vara på din skog 

Förädla skogen Öka värdet 

Med Bamsesågen och Bamsefräsen 

kan du förverkliga dina drömmar 

JM:s Plåt & Mek/Conpro 

www.conproab.se 0910-880 19 

Vedsäckar för 

vedhantering 

1 m 3 vedsäck för EURpall 

(SJ) fr 10:65/st 

1,5 m 3 storsäck med lyftoch 

tömningsöglor 

fr 98:-/st 

Säckstativ 

Kombistativ för EUR- och 

Hydropall fr 1.490:-/st 

Lågpris 

på hela sortimentet med 

säckar - 40, 60, 80 l, 

1,5 m 3 i olika utf samt 

våra olika typer av stativ 

och presenningar. 

Neoprenstövlar 

Bästa tänkbara resultat i Jaktmarker 

& Fiskevattens test!! 

(995:-)...... 

Avståndsmätare 

bockhuvud av 5 möjliga i JJ 

Vid köp av Max-On avståndsmätare medföljer 

just nu utan kostnad en Kikare Max-On 10x30 

värde 795:- 

(3995:-).... 

Nu795:- 

Fr1195:- 

Skjortor Genzo 

nätfodrade 

1 st (595:-)... 

2 st............... 

Bara en kan vara bäst! 

Kängor Genzo 

bockhuvud av 

5möjligaiJJ 

Vattentäta 

(1995:-) 

395:- 

595:- 

Fr1895:- 

Jaktradio 

Genzo 

Icom m fl. 

Fr1395:- 

Vapenskåp 

Fr2995:- 

Skinnryggsäck 

Getskinn, trämes 

(1995:-)......... 

Kikare 8x42 el. 10x42 

Magellan GPS 

Jaktradiospecialisten 

Erbjudande: 

40 st 1 m 3 EUR 

vedsäck, 1 st 

säckstativ: 1 795:- 

Kontakta oss - det lönar sig! 

Tel 0506-202 46, 070-525 31 52 

Gällande mervärdesskatt tillkommer 

En bra affär! 

HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00 

www.hylte-lantman.com 

995:- 

Fr995:- 

Fr995:- 

HYLTE LANTMÄN 


storsäljare 

bockhuvud av 5 

möjliga i JJ Vattentät 

(1995:-)..... 

Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll. 

Clivus Lunningsvagn 

Den hjälpsamma vagnen 

www.clivus-lunning.se / 070 389 37 10 

livus 

Lunning 

Grävaggregat 13 modeller 

Från 34 900:- 

Vedprocessor för 

grävmaskin / lastare 

- Förvaringstält - lagerhallar 

- fordonstält - båtförvaring 

KANON- 

PRIS! 

CG NORD AB www.cgnord.se 

Tel: 0321-500 53 

Vill du annonsera? 

Kontakta 


Tel 08-588 367 97 

Fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 


Tel 040-601 64 55 

Fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se

RH-Pusher 

Trädfällriktare 

6 st olika modeller 

lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton 

utväxling från 20 ggr till 50 ggr 

marknadsledande 

robust konstruktion 

minimalt underhåll 

För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller 

Reipal AB 

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 

Naturbruksgymnasiet 

Östergötland erbjuder: 

Kvalifi cerad Yrkesutbildning - KY 

Skogsbruk 40 veckor 

Utbildningen ger skogliga kunskaper för yrkesverksamhet, 

självverksamhet eller för vidare studier, t ex till 

Skogsmästare, Skogstekniker eller Skogsbrukstekniker. 

Kursstart 2009-01-12. Ansökan senast 2008-10-15. 

Ansökningshandlingar kan beställas från skolan eller 

laddas ned från vår hemsida: www.nbg.nu 

För ytterligare information: 

Vretagymnasiet, 

Stjärnorpsvägen 2, 590 77 VRETA KLOSTER 

Telefon: 013-22 79 10 

SYV: 011-28 33 36, 013-22 79 12 

Hemsida: www.nbg.nu 

E-post: vretagymnasiet@lio.se 

Är du allergisk 

mot pälsdjur? 

Bli medlem 

du också 

astmaoallergiforbundet.se 

Terracut, röjsågsfräs 

i skog och trädgård 

Markbered och ogräsrensa 

Snabb - 150 fläckar i timmen 

Minskar uppslaget av löv 

För demofilm 

& återförsäljare 

www.terracut.com 

Ca pris 276:- inkl. 

Distributör Minimaskin AB, Bergsjö Tel: 0652-104 47 

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

MÄKLARSAMFUNDET 

www.egendomsmaklarna.se 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Örjan Hansson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Arne Bengtsson 

Varberg 

0340-371 00 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

Anders Nyhlén 

Borås/Göteborg 

0320-395 20 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

- Professionella Egendomsmäklare för Din gård - 

50-100 gårdar under försäljning 

Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!! 

VEDPANNA 

Molle 

45 kW 

Miljögodkänd 

50 cm. 

vedlängd 

26.000:inkl 

moms 

Mollepannan AB 

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

Multistoker 

TÜV 

Certifi cerad 

Med keramisk förugn. 

För eldning av spannmål, 

havre, vete, korn, pellets, 

sågspån och flis. 

Pris från 28.500:- 

Moms och frakt tillk. 

på samtliga priser. 

Tel 0514-105 05 

Fax 0514-518 78 

Internet: www.sonnys.se 

E-mail: jorgen@sonnys.se 

Den skonsamma 

markberedaren 

För självföryngring, 

sådd och plantering 

Monteras på jordbrukstraktor, 

Hypro Bärare eller skotare 

OBS! Nu även en 

skördarmonterad modell 

för tillpackning av tiltan. 

Gärdstafräsen HB 

Olle Hemmingson 

Gärdsta 154, 830 01 Hallen 

Tel 0643-200 07, 070-589 84 34 

epost olle.hemmingson@telia.com 

www.hemmingson.nu 

Ett Sverige 

vart tredje år! 

Tropikskogarna 

försvinner 

Visa ditt stöd. 

Pg 90 1974-6 

Världsnaturfonden WWF 

www.wwf.se, 08-624 74 00 


■ Husqvarnas nye vd heter 

Magnus Yngen. Han kommer 

från Electrolux och efterträder 

Bengt Andersson som går i 

pension. 

■ Urban 

Eriksson är ny 

chef för Södra 

skog efter 

Mats Sandgren 

som gått till 

SCA. 

Han har en 

lång gedigen 

meritlista. 

Urban kommer 

närmast från 

en befattning 

som vice vd och ställföreträdande 

koncernchef på 

Sveaskog. 

Han är jägmästare, skoglig 

doktor och har därutöver en 

MBA. Tidigare har han varit 

forskningschef på Skogforsk 

och vd för Svenska skogsplantor. 

■ Efter 15 år 

i styrelsen för 

Södra har 

Roland Johansson 

dragit sig 

tillbaka. Vid 

årets stämma 

efterträddes 

han av Carl- 

Olov Holmström, 

den 

sjunde gene- 

Urban Eriksson, 

49 år, är 

gift och har 

tre barn. 

Carl-Olov 

Holmström, 

34 år. 

rationen på gården hemma i 

Östergötland. Han arbetar en 

hel del själv i skogen, vilket han 

räknar det blir tid med även 

med det nya tunga förtroendeuppdraget. 

■ LRF:s vice ordförande 

Elisabeth Gauffin är numera 

också vice ordförande för 

världens bondeorganisation 

IFAP med 600 miljoner 

bönder i 80 länder. 

Organisationen har säte i 

Paris. 

■ Maria Ludvigsson efterträder 

P O Nenzelius som 

ekonomichef i Norrskog, som 

går i pension nästa år. Maria 

kommer närmast från SCA 

Timber. 

■ Jimmy Pettersson har tagit 

steget från tillförordnad till 

ordinarie vd för Sveaskog 

Naturupplevelser, 

– Jag vill utöka samarbetet 

med lokala företagare inom 

naturturism samtidigt som 

vi måste utveckla vår viltförvaltning, 

säger han. 

Många längtar till skogen 

Varje år pejlar Skogsindustrierna 

inställningen till skogen i 

en stor enkätundersökning. I 

år lyfts rekreationen fram. 

Nästan alla svenskar (94 procent) 

känner sig avslappnade 

när de promenerar i skogen – 

lika avslappnande som när de 

läser en bok (91 procent) eller 

Fältet färdigt 

Den nya fältorganisationen i 

Norrskog har formerat sig. 

Fältchef är Aleksandra Holmlund 

som tillträdde i våras. Därefter 

har hon lagt mycket energi 

på att rekrytera de sex distriktscheferna: 

Alpha Wikner (Sollefteå, 

Ragunda), Ann Forsén (Kramfors, 

Härnösand, Timrå Sundsvall) 

David Israelsson (Strömsund), 

Ulf Moe (Krokom, Åre, 

Östersund), Sven Olof Jansson 

(Berg, Bräcke, Ånge) och 

Gunnar Sjölund (Södra Lappland). 

Många ägnade en del av 

sommaren åt korsord. Från 

en jättehög av lösningar har 

vi dragit följande vinnare. 

Vuxenkrysset: Gunvor 

Sahlén, Långviksmon, Eivor 

Wahlström, Björna och Alfons 

Sundström, Byske. 

Juniorkrysset: Adam och 

An ton Johannisson, Oskarsström, 

Fanny Edberg, Klinte- 

π 

APRIL 

STYRA 

BILEN 

KAN 

INTE MAN 

VÅTA 

KALLA 

GRÄL 

E T T 

HAR 

ELEV 

OM SOM- 

MAREN L O V 

D R I 

M A R 

© FÖRE 

R A 

S 

T 

BYGGMATERIAL 

INSTÄNGDA OCH 

KVALMIGA 

] 

N 

KALLAS 

LOTT 

UTAN 

VINST 

T 

© 

HETER FINLANDS 

ÄLDSTA STAD. 

LIGGER VID 

KUSTEN 

FÅR 

BABY 

ÅKA I 

IFALL 

HÖRS NÄR MAN 

ROPAR I SKOGEN 

STÖRSTA 

VÄRLDSDELEN 

KALLAS 

URSINNIG 

ETT KRONOR 

BETYD- 

ER ÅR 

BADAR MAN I 

FOLK I KORT 

ETT MYCKET 

NORR 

VARMT R UM 

Å 

B 

O 

H A 

© LIKNAR 

KAN IN 

T HÄNGS S 

PÅ LINA 

U R T I 

N Ä V E 

K Ä N 

N I 

ÄR 

2008 T 

A T Å 

S 

A 

M 

E 

R 

HAR 

NAMNS- 

DAG 

22/2 

D 

VAN D- 

RAR 

G 

Å 

R 

I 

I 

FÖR- 

A MODADE 

K 

UT- A MÄRKT B R A 

R N V A G N 

K 

BETYG 

MAN 

N S INTE T 

VILL HA AV 

SÅDAN 

O GÖRS 

FLINGOR T I O 

▼ 

E M 

FAVOR IT U G G 

P 

S 

I 

D 

HÅLLER 

RANG- 

SPEJ- 

ORDNA RAKA A ARE 

TAL- OCH 

SPRÅK INTE 

ALLS 

KROK- 

IGA J U R 

DITT O O 

DITT S T A R 

E L K N Ä 

KOLLAS 

PÅ VÅG R V I K T 

T 

HETER 

ORM 

DJUGEL- A BOKEN K A© 

A 

AB RIGNELL-ZANDER 

Ett tecken på att bioenergin 

rycker fram i alla länder är att 

det bildats en ny världsorganisation: 

World Bioenergy Association. 

En viktig del i arbetet 

är att se till så bioenergin framställs 

på ett bra sätt genom certifi 

ering och standardisering 

för att gynna handeln. 

Organisationen uppmuntrar 

© 

tittar på tv på kvällen (92 procent). 

Det som lockar med skogen 

är tystnaden och den friska 

luften, menar 71 procent. 

Favoritaktiviteten är att 

vandra eller promenera (84 

procent). 

Tre av fyra (74 procent) önskar 

komma ut i skog och mark 

Grattis alla korsordsvinnare! 

hamn och Max Larsson, 

Arboga. 

Vi gratulerar och skickar 

glaspriser från Målerås till 

vinnarna av vuxenkrysset 

och cd-skivor till vinnarna av 

juniorkrysset. 

• • 

Å C 

S O P T U N N O R N A 

VAR 

SITTING 

K L O R BULL I N D I A N 

TYGLA 

FÖR 

TAN KAR- 

R Å R A K A NA TILL J A V A 

KAFFE 

DET SOM 

ERBJUDS 

FÖR 

RESERV- 

U T Ö KATT- U T B U D BENSIN D 

TYP 

GER LIV 

EFTER 

NÄSTE 

ÅT BOK 

ÄR VISS 

FLOD 

MARK UTAN 

DEN GÅR 

DRÖJS- 

ÖVER ÅN 

MÅL 

B S A V R E D E 

BOR 

NÄR VI 

OLA I 

I STIA 

BLIR 

THE 

E B B N A S S E OBJEKT U ARK 

SVARAR 

VILL 

VILLIG 

LOCKA R G KUNDER A N N O N S 

KORT 

SKALL 

FÖTTER- D O J O R N A GÖR EJ S K A FOTO: HANNA ZANDER 

NA 

LAT 

SVÅRT 

GÖR 

LÄGE 

KAN 

SKILJS 

ETT 

EN 

SKREV 

MYGG 

GÖRA 

FRÅN 

MÅSTE KAVAJ LITEN 

SENT 

I N A R SES MED K R I S DIG YR L VETET 

FÖR 

AFFÄR 

PÅ 

PLEXUS 

] A BAGARE 

JORDEN 

PLATS 

HÖLL 

FÖR 

GÅ I ANTIK 

LÅDA 

KVAST 

SJÖN KRIGS- 

S V A S 

GUD D SÄGS K O R V G U B B E 

LÖGN 

SJÖN 

BÖR EJ 

EGGAR 

LÅNG- DROG 

VARA 

BENT TÅGET 

T V I O V A S S A FÅGEL FÖRR Å N G L O K 

SPAD 

HÄR 

GLODDE 

HÖLL 

HAN 

R A S S L A R TELL U R I HAR G A N A D E 

TILL 

BEFÄLET 

TILL EN 

ÄR 

LÄGRE 

HUND- 

Ä L S K A D E G U B B A R NIVÅ Z LIK L 

SYSTER- 

VILL EJ 

ÄR 

SON 

SJÄLV- 

KINES 

STÄNDIG S T Y R A S A S I A T GJORDE N E V Ö 

PUBLIK 

Ä 

FYRA 

N 

I 

GEL 

LEKEN E S S ] S E R A F 

BAK- 

VATTEN 

HAR 

GÖR 

KÄPPAR ,, ,, 

SITT 

SKRIK- 

FYLLE- 

EGET 

HALS 

FÅGEL L E D O R R 

HAR 

GULA 

S L A N O R OCH VITA Ä G G 

ÄR 

GÖR 

SES VISS 

FÅROR 

ÄR EJ 

FÅNGEN 

BLOMMA RÅTTA L HON P L O G A 

I 

OCH HAN 

BACKEN 

OM 

FRANSK 

VÅREN 

NYHETS- 

S I P P A BYRÅ A F P 

HÖRS 

SES 

SKOGS- 

ASPLÖV 

ROP E K A D A R R A 

VAKT- 

NORDISK 

TRUPP 

LÄKE- 

G A R D E GUDINNA E © I R 

FOTO: BIRGER LALLO 

AB RIGNELL-ZANDER 

HÄR 

DE HAMNAR SKÄR I 

FYLLS MÅNGA 

ÖRONEN 

MED SAKER 

DET 

INGEN 

VILL HA 

SVAMP- 

TV- 

ÅNGRA TILL- 

KANAL TORK- SES I GJORDE 

AKTIG 

FÖRR TALAT 

ADE HJUL NOG 

FLERA 

VID- SÄD 

INTUITIV 

UNDREN 

också forskning och utveckling. 

Den bildades på svenskt initiativ 

under den internationella 

bioenergimässan på Elmia. 

oftare än vad de gör i dag. Var 

femte (18 procent) upplever att 

de lever för långt från en riktig 

skog. 

För att underlätta skogsbesöket 

vill drygt varannan (52 procent) 

ha en nationell dag, kallad 

”Skogens dag” som syftar till 

att vistas i skogen. 

Röjer segerväg 

”Håll ögonen på träden som 

ska vara kvar, inte alla som 

ska bort”. Det tipset i röjskogen 

ger Stig Hellstrand, självverksam 

skogsägare i Hälla. 

Varje år röjer han 15–20 hektar, 

Mycket sitter därmed i 

ryggmärgen då han hänger på 

sig sågen. Det bidrog till att 

Stig lyckades vinna den röjsågstävling 

som Champs of 

Logging arrangerade under 

årets Skogsnolia. Den var indelad 

i fl era moment med allt från 

naturhänsyn till precision. 




GER 

LUKT I 

SIMHALL 

PLÄTT 

AV 

POTATIS 

KÄNT 

SKÄR 

FRÅNVARANDE 

MEN 

INTE BORTA 

DE 

SÄTTS PÅ 

SÄGER 

KANSKE 

DEN 

SOM 

SER 

NÅGOT 

ÄCKLIGT 

GÖR 

KEDJOR 

˙ 

Bioenergi för hela världen 

] 

Ω 

Alpha 

Wikner ny 

distriktschef. 

En intervju 

med henne 

finns i nr 

4-03, den och 

andra tidigare 

tidningar kan 

läsas på: 

atl.nu/skog/ 

viskogsagare. 

jsp 

Stig Hellstrand med förstapriset 

på axeln. 

NAMN & NYTT

Äntligen faller det några regndroppar 

som binder dammet 

på vår grusväg, när jag kör 

bort slaktavfallet efter nattens grisjakt. 

Vid inägan lyfter två havsörnar 

som spisat på resterna av en tidigare 

skjuten gris. 

Och i ärlighetens namn måste jag 

erkänna att det är mina söner som är 

skyttarna... 

KRÖNIKAN Nyckelroll för kraftsamling 

❑ ❑ ❑ 

På hemväg genom det vackra skogs- 

och ängslandskapet kan jag inte 

låta bli att filosofera över de arter, 

runt 1800 lär det vara, som enligt 

Artdatabanken hotas av mitt och 

andra skogsägares skogsbruk. 

Kvällen innan läste jag nämligen 

ett brev från svenska Greenpeace 

till den estniska regeringen, där det 

varnades för att ta efter den svenska 

skogsbruksmodellen eftersom den hotar 

att minska den biologiska mångfalden 

i Sverige. 

För mig som skogsägare känns den 

här sifferexercisen varken trovärdig 

eller fruktbar. Jag delar naturligtvis 

uppfattningen med flera av sommarens 

debattörer att det måste till en 

ordentlig analys av de rödlistade 

arterna. Med mitt – förhoppningsvis 

sunda – bondförnuft och praktiska 

erfarenheter från skogsbruk, är 

jag övertygad om att listan kan 

(ned)justeras och framför allt att 

insatserna ska sättas in där de gör 

störst nytta (som när havsörnarna 

räddades från utrotning). 

❑ ❑ ❑ 

Den av riksdagen nyligen tagna 

skogspolitiken tycker jag ligger helt 

rätt. Den ger frihet under ansvar i bra 

samverkan med samhället. 

Det är inte vi svenska skogsägare 

som är problemet. 

Det är vi som är möjligheten! 

Vi kan, vi vill och vi ska tillsammans 

med berörda myndigheter ta vårt 

ansvar för ett uthålligt skogsbruk. 

Och här kan Greenpeace och andra 

miljövänner göra en värdefull insats 

– just att se till möjligheter och 

lösningar i stället för att hissa 

pestflagg. 

Kring kärntruppen i kraftsamlingen engagerar sig allt fler i projektet för lönsam tillväxt. På bilden 

projektledare Marianne Eriksson och projektrådgivarna Martina Garpenkrans, Mellanskog, Kristin 

Gustafsson, Södra, Helena Gålander, Norra, Maria Boström, Norrskog. 

I ljust minne av sommaren står 

Almedalsveckan på Gotland, där i 

år energi- och klimatfrågorna var på 

allas läppar. Fin- eller fuletanol, mat 

eller energi på åkermark samt hur 

framtida drivmedel ska se ut. Det var 

några viktiga frågor som dryftades. 

Alla insiktsfulla vet nu att vi måste 

minska utsläppen av koldioxid och 

öka andelen förnyelsebar energi. 

Vi skogsägare har tillsammans 

med skogsindustrin en nyckelroll i 

denna viktiga omställning. Vår andel 

av den totala energitillförseln är 

närmare 25 procent. Ska Sverige 

klara sin del av EU:s energimål 

kommer skogsbruket att spela en 

nyckelroll – om vi återigen ser till 

möjligheterna och inte till problemen. 

❑ ❑ ❑ 

Skogsägarrörelsens och LRF:s 

projekt Kraftsamling Skog för ökad 

tillväxt och lönsamhet i skogsbruket 

spelar i detta sammanhang en 

nyckelroll. 

Vi har kommit igång bra och 

jag vill verkligen tacka för alla de 

fantastiska insatser som gjorts så här 

långt. Våra demonstrationsgårdar 

är i fokus som intresseväckande 

startpunkter för ökad kunskap och 

ökat engagemang. 

Vid årets skogsägarting i Sundsvall 

diskuterades hur vi ska hålla ångan 

uppe. Ett viktigt anslag är att satsa 

lite extra på kvinnor, utbor och 

ungdomar. 

I mitt avslutningstal på tinget 

uppmanade jag samtliga 

förtroendevalda styrelseledamöter 

att personligen ta ansvar för en 

Kraftsamling Skogsaktivitet i sin 

förening. Själv kommer jag att leda 

en studiecirkel med unga skogsägare. 

Det gäller att tro på framtiden och 

se till möjligheterna. 

Christer Segerstéen 

Ordförande LRF Skogsägarna 


FARMA 

– det gröna valet! 

Marknadens funktionellaste design, modernt tänkande 

och en unik driftssäkerhet har fört fram FARMA till 

positionen som marknadsledare i Norra Europa och 

Sveriges mest sålda skogsvagn. 

Vädrets makter kan vara kännbara för verksamma 

inom skogsbruk men med vårt bredda sortiment 

fi nner du vagnar som kan hjälpa dig att ta väl hand 

om skogen vid allt från gallring till slutavverkning. 

Genom att använda dig av en skogsvagn i ditt arbete 

värnar du miljön och kan därtill välja dina egna 

skotningstillfällen även vid de mest dystra markförhållanden. 

FARMA sortiment består av 8 modeller från den 

minsta vedvagnen på 6 ton till den professionella 

drivna vagnen på 12 ton med 6,5 m kran. Vi levererar 

alla typer av kranstyrning och reglage till ett oslagbart 

pris. Hos oss fi nner du alltid något som passar dig. 

Kontakta din FARMA-handlare så berättar dom mer! 

Öppenhet är ledordet! 

Hos oss på Fors MW/Farma Norden arbetar vi för att erbjuda dig den bästa 

av service. Ett led i detta arbete är att kommunicera regelbundet med 

marknaden. Genom vår hemsida kan du fi nna allt från modell och tillbehörspresentation, 

instruktionsböcker till närmaste handlare. 

Genom vår nya satsning på blogg ges du som läsare en unik inblick i ett 

företags resa. Läs om med och motgångar där och då de händer! Vår 

personal runt om i världen kommer att gästblogga och ge en direkt inblick i 

ett expansivt företags bolagsutveckling. 

Fabrik: 

E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

NIAB 

– en komplett partner! 

NIAB 5-15 är en lättskött, driftsäker och servicevänlig 

maskin. Den tål rejäla tag och klarar allt från första 

gallringen till slutavverkningen. NIAB 5-15 har hög 

kapacitet och en rad tekniska fi nesser som gör arbetet 

rationellt. NIAB kan enkelt kopplas till i princip 

vilken jordbrukstraktor som helst. 

Genom att tillföra NIAB i ditt skogsarbete höjer 

du kapaciteten och ökar din skogsproduktion 

genom minskade stickvägsförluster. Träden fälls 

manuellt för att sedan vinschas in till traktorn. De 

hanteras, kvistas och kapas upp i längder för att 

slutligen sorteras i lämpliga högar med hjälp av 

processorn. NIAB tar bort de farligaste och tyngsta 

arbetsmomenten till en mycket rimlig investeringskostnad. 

NIAB fi nns även som automat, då med beteckningen 

5–15 C. Automaten är utrustad med längd- och diametermätning 

samt styrsystem. 

Teknisk support och 

reservdelar: 011-165 770. 

www.forsmw.blogspot.com 


Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare 

för närmare information se hemsida 


Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer 

samt pris utan föregående information.

Posttidning B 

LRF Media AB 

Box 6132, 200 11 Malmö 

Gunnebo 

Grepp och bärighet från världens ledande 

tillverkare av slirskydd. 

Kedjor för: 

Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV 

MEGASTUD 

160TS 

Terralite 

PIGGELIN-FLEX SR-A8 

Grouzerlite 

Rockylite 

ATV-PIGG 

ReklamBolaget, Vetlanda 0708 

Gunnebo Industrier AB 

590 93 Gunnebo 

Tel 0490-890 00 

www.gunneboindustries.com 

slirskydd@gunneboindustries.com

4 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?