VÄRDIG DÖD Lars Sandman - Vårdalinstitutet

More documents

Recommendations

Info

En värdig död? 1 Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum. 2011-05-16 1 Inom den palliativa vården eller vård i livets slutskede talas det ofta om att patienten bör få en värdig död. Detta är något som sällan ifrågasätts utan de flesta är eniga om. Samtidigt är det inte självklart vad vi menar med en värdig död. Vi verkar alltså vara eniga om att en värdig död är något bra och eftersträvansvärt, men vid en närmare granskning visar det sig att begreppet värdig död kan betyda många olika saker. Om vi nu vill använda begreppet värdig död på ett sätt som kan förmedla vad vi vill uppnå för den döende patienten, är det väsentligt att vi försöker klargöra hur vi använder detta begrepp. Saunders & Baines (1983) har hävdat att bristen på klarhet kring begreppet värdig död gör att vi bör undvika att använda det inom den palliativa vården. Nu är det naturligtvis svårt att göra sig av med ett så djupt rotat begrepp och i den mån vi kan klargöra vad vi menar när vi använder begreppet värdig död kan det lösa vissa av de problem som uppstår med ett så mångtydigt begrepp. Inledningsvis kan värdig död kopplas till det vi kallar för människovärde, att alla människor har ett lika högt och absolut värde som är oberoende av vilka egenskaper vi har. Om den värdiga döden kopplas till människovärdet betonar vi vikten av att alla människor har samma rättighet till att få en god död och eftersom människovärdet inte kan förloras eller förminskas, kan vi inte heller förlora en sådan rättighet. Däremot kan ju andra människor strunta i att respektera den. Värdig död kan också kopplas till det vi kan kalla betingad värdighet (som kommer att behandlas i den följande texten), som istället beror på vilka egenskaper vi har och som därmed kan vara olika från person till person. Den betingade värdigheten kan därmed, till skillnad från människovärdet, berövas människor. Skillnaden mellan dessa synsätt kan illustreras med följande exempel. Stina, som lider av demens och befinner sig i ett palliativt skede får hjälp med sin nedre toalett. När man gör i ordning henne tar man av henne underkläderna och låter henne sedan ligga till allmän beskådan utan att skyla henne. Om nu människovärdet är absolut, oföränderligt och oberoende av personliga egenskaper så har Stina kvar sitt människovärde även i denna situation, även om det inte respekteras. Däremot kan man ha tagit ifrån henne den betingade värdigheten, i någon av de nedanstående bemärkelserna, exempelvis genom 1 Denna text är till viss del ett utdrag ur en text om Vårdens tjocka språk, publicerat i antologin Vårdens språk. Dessa texter bygger på diskussionen i <strong>Sandman</strong> (2001, 2002a och b).
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum. 2011-05-16 2 att inte ta hänsyn till hennes fysiska och personliga integritet eller självidentitet. Här inser vi också att den betingade värdigheten kan förstås på olika sätt vilket ytterligare komplicerar bilden. Låt oss i detta sammanhang lyfta fram fyra olika betydelser av begreppet värdighet som vi hittar i olika sammanhang: värdighet i en aristokratisk bemärkelse, värdighet kopplat till medvetande och rationalitet, värdighet kopplat till autonomi och integritet samt värdighet kopplat till självidentitet och självuppskattning. Värdighet i aristokratisk bemärkelse I sin ursprungliga betydelse var värdigheten förknippad med aristokratin i samhället, de som var upphöjda och avskilda och innehade makten (Momeyer 1988). Detta märks i det motsvarande latinska begreppet dignitas som ligger till grund för vårt begrepp dignitärer. I samband med den moderna tidens jämlikhetssträvanden tog man idén om ett högt värde som tillhörde aristokratin och menade att detta höga värde skulle utsträckas till att gälla alla människor (därifrån tanken på ett högt och allmänt människovärde). Samtidigt har begreppet fortfarande behållit kopplingen till de egenskaper som var förknippade med aristokratin och vi kan fortfarande använda begreppet värdighet för att beteckna ett sådant sätt att vara. Filosofen Kolnai (1995, förf övers) säger att värdigheten med en sådan användning betecknar: ‘…egenskaper som kontroll, lugn, återhållsamhet, reservation och emotioner och passioner undertryckta och kontrollerade…tydlighet, avskildhet och distans; av något som ger intryck av att vara onåbart, osårbart, otillgänglig för förgörande eller korrumperande eller undergrävande inflytande…’ Här möter vi en människa med ett stoiskt och avskilt förhållningssätt, en människa som behärskar sitt inre även om det är i uppror. Som tar ett steg tillbaka och betraktar, istället för att engagera sig, blir berörd eller besmittad. I relation till diskussionen om en värdig död hittar vi just ett sådant förhållningssätt. Daniel Callahan (1993), som diskuterat den goda döden, hävdar att vår värdighet i döendet beror på hur vi förstår och behärskar våra förluster och att värdigheten kräver att vi behåller kontrollen över vårt inre jag även om vi förlorar kontrollen över vår kropp. Ett annat exempel på detta förhållningssätt hittar vi hos Sherwin B Nuland (1993, förf övers) som säger, angående hur att vi bör förhålla oss värdigt inför döende personer att: ´När en person är döende, utgör hans rum ett kapell i vilket vi endast ska träda in med tyst vördnad.’
Page 1: VÄRDIG DÖD Lars Sandman Professor
Page 5 and 6: Allt material är skyddat genom upp
Page 7 and 8: Allt material är skyddat genom upp
Page 9: Allt material är skyddat genom upp

VÄRDIG DÖD Lars Sandman - Vårdalinstitutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?