EFTER DOMEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Villkorlig dom & skyddstillsyn Fakta/ Skyddstillsyn Många av dem som döms till skyddstillsyn har en svår personlig och social situation; 75 procent har missbruks problem, 50 procent bedöms lida av psykisk ohälsa. Bara 25 procent försörjer sig på lönearbete. Vilken vård som är lämplig bedöms vanligtvis av frivården i samråd med exempelvis läkare, socialtjänst eller beroendevård. Även när det finns grund för fängelse kan skyddstillsyn utdömas förutsatt att det finns särskilda skäl för det. 10 Påföljder & Program / Kriminalvården Kriminalvård i frihet När det saknas skäl för fängelse ska villkorlig dom eller skyddstillsyn väljas. Villkorlig dom kan ses som en straffvarning, som främst används när en person begår brott av engångskaraktär. Skyddstillsyn kan väljas om domstolen tror att det kan vara återfallsförebyggande. Text: Elisabet Jönsson Foto: Fredrik Schlyter Vid villkorlig dom står den dömde inte under övervakning eller annan kontroll. Det enda som gäller är att under en prövotid på två år vara skötsam och inte begå nya brott. Kriminalvården är inte inblandad i villkorlig dom om den inte kombineras med samhällstjänst. I så fall kontrollerar frivården att den dömde sköter sitt anvisade arbete. Skyddstillsyn har domstolen möjlighet att döma till om det finns skäl att anta att det kan bidra till att avhålla personen från fortsatt brottslighet. Skyddstillsyn är inte frihetsberövande. Den dömde får en prövotid på tre år och står som regel under övervakning från frivården det första året. Det är inte ovanligt att den som tidigare dömts till villkorlig dom och därefter begår ett nytt brott döms till skyddstillsyn. Övervakning innebär både stöd och kontroll. Under övervakningen genomgår många klienter något av Kriminalvårdens behandlingsprogram. Syftet är att frivården genom praktiska råd samt motivations- och påverkansarbete ska bidra till att minska risken för återfall i brott. Klienten bor vanligtvis hemma, men har krav på sig att ha regelbunden kontakt med den handläggande tjänstemannen på frivården och med lekmannaövervakaren, om en sådan finns. Skyddstillsyn kan kombineras med dagsböter eller fängelse i högst tre månader om domstolen vill ge ett strängare straff. Skyddstillsyn kan också kombineras med föreskrift om samhällstjänst eller om vård eller behandling, vilket innebär att klienten ska genomgå vård för problem som hänger ihop med brottsligheten. Det vanligaste är behandling mot alkohol- eller narkotikamissbruk i öppen- och/eller slutenvård, men det kan också innebära psykiatrisk behandling eller behandling av annan proble- matik som bidragit till brottet. Till exempel kan män som dömts för hot eller våld mot en kvinna i nära relation gå i specialiserad behandling, eller en person vars spelmissbruk bidragit till kriminaliteten kan behöva hjälp med sitt beroende. Lämplig vård föreslås vanligtvis av frivården efter samråd med exempelvis läkare, socialtjänst eller beroendevård. Även när det finns grund för fängelse kan skyddstillsyn utdömas förutsatt att det finns särskilda skäl för det. Skälen kan vara att den tilltalade samtycker till en föreskrift om samhällstjänst eller en föreskrift om särskild behandlingsplan. När det sistnämnda är ett alternativ till fängelse kallas det kontraktsvård, och kan bli aktuellt om missbruk eller något annat som kräver behandling väsentligt bidragit till brottsligheten. Istället för fängelse kan den dömde då få behandling för sina problem. Kontraktsvård kan i regel motsvara max två års fängelse. Om frivården bedömer att det är lämpligt med kontraktsvård presenteras en behandlingsplan för domstolen. Klienten ska ha skrivit på behandlingsplanen innan rättegången. I planen ska tydligt framgå behandlingens innehåll och längd, hur drogfriheten ska kontrolleras och möjligheten till permission om man vistas på behandlingshem. Allt utformas individuellt utifrån klientens behov och brottets straffvärde. Klienter kan dömas till att genomgå Kri minalvårdens behandlingsprogram inom ramen för kontraktsvården, men det är vanligare med behandling på institution eller i öppenvård. I så fall planerar frivården, socialtjänsten och klienten tillsammans behandlingen. Det är en förutsättning att socialtjänsten tillstyrker behandling, eftersom de betalar vårdkostnaderna från den dag klienten skulle ha blivit villkorligt frigiven om fängelsestraffet utdömts.
Frivård – samhällsnytta eller räkmacka? – I Sverige har vi en tradition av att värna frivården. Vi vill gärna hålla människor ifrån fängelse, eftersom frihetsberövande ofta är nedbrytande. För rätt klient håller jag med om att kriminalvård i frihet är bäst, men det finns också många människor som hävdar att tiden i fängelse räddat livet på dem. Rätt påföljd till rätt person, säger jag. Martin Grann är chef på Kriminalvårdens utvecklingsenhet. Enheten analyserar och följer såväl Kriminalvårdens egen verksamhet som förändringar i omvärlden för att få underlag för en evidensbaserad kriminalvård. Enligt enhetens beräkningar är behandlingsprogram genomförda inom frivården 54 procent mer effektivt som återfallspreventiv insats, jämfört med behandling på anstalt. – På anstalt är det lätt att känna sig säker på hur man ska hantera drogsug och kompistryck, men fängelset är en artificiell miljö. Kan man genomgå behandlingsprogram i frivården behandlas man i sin naturliga miljö och möter alla svårigheter direkt. – Kriminalvård i frihet innebär också att den dömde kan fortsätta med en utbildning eller ett jobb och ha ett vederkvickan de socialt liv. Eller kanske skaffa ett jobb och nya kontakter, vil ket kan Martin Grann vara återfallsförebyggande.Dessutom är frivård mycket billigare för samhället, säger Martin Grann och resonerar vidare: – Är man omotiverad till ett liv utan kriminalitet eller har ett aktivt missbruk är det svårare med kriminalvård i frihet. Då kan ett fängelsestraff vara bra. Enligt en teori är fängelsestraff alltid av ondo, men det stämmer inte. Med ett väl planerat och strukturerat innehåll kan en anstaltsvistelse definitivt vara återfallsförebyggande. Martin Grann poängterar vikten av bra personutredningar. Utredningarna begärs Vid all kriminalvård i frihet måste klienten ha kontakt med frivårdskontoret. Det är fri vårds - inspek tören som samordnar planeringen av klientens hela verkställighetstid. av domstolen och det är Kriminalvården som genomför dem. Då utreds personens sociala situation och behov av övervakning kopplat till risken för återfall i brott. Kriminalvården bedömer också om en frivårdspåföljd vore lämplig vid en fällande dom. – Min mening är att kriminalvård i frihet fungerar bäst under ansvar. Alltså att den dömde har ett tydligt åtagande kopplat till domen. Det kan vara en föreskrift om att följa ett drogavvänjningsprogram eller samhällstjänst. Om man inte dyker upp på sin behandling eller på sitt jobb blir det väldigt tydligt att påföljden inte fungerar och då ska sanktioner kopplas på. Det är betydligt enklare om man har föreskriften redan från domstolen, säger Martin Grann och avslutar: – Det är inte meningen att tiden i frivården ska vara som att glida fram på en räkmacka. Det är en rättslig påföljd precis som fängelse, och man måste kunna passa tider och sköta sina åtaganden. Påföljder & Program / Kriminalvården 11
Page 1 and 2: EFTER DOMEN Om påföljder och prog
Page 3 and 4: Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvård
Page 5 and 6: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 7 and 8: 14.15 Hämtning På eftermiddagen t
Page 9: den dömde kan förstå och följa
Page 13 and 14: » Det brukar alltid fungera bra. U
Page 15 and 16: Jan Hägglund, Jan Östlund och Gun
Page 17 and 18: Idag bestod nämnden av ordförande
Page 19 and 20: - Jag har telefon- eller mejlkontak
Page 21 and 22: fängelsestraffet ska också fören
Page 23 and 24: Kriminalvården arbetar systematisk
Page 25 and 26: Det är viktigt att byta perspektiv
Page 27 and 28: Drogterapeuten Maria Brimalm leder
Page 29 and 30: - Det här är det roligaste vi vet
Page 31 and 32: Ulrika Palm-Jaconelli är programle
Page 33 and 34: på programledarna. Förutom att b
Page 35 and 36: Berggren, tre av totalt fem program
Page 37 and 38: Ombedd att beskriva nyckeln till fr
Page 39 and 40: Torunn Höjdahl presenterar Vinn ut
Page 41 and 42: Balansen Balansen ska hjälpa delta
Page 43 and 44: driver egen utbildning för kliente

EFTER DOMEN - Kriminalvården

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?