EFTER DOMEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Påföljdsutredningen Elisabeth Lager Fakta/ Påföljdsutredningen Utredaren ska göra en översyn av påföljdssystemet för vuxna och unga lagöverträdare. Utredaren ska analysera hur betydelsen av brottslighetens art kan begränsas och dess innebörd klart avgränsas. Vidare ska utredas vilken betydelse tidigare brottslighet ska tillmätas. Utredaren ska också undersöka behovet av förslag som ger flerfaldig brottslighet större genomslag vid påföljdsbestämningen eller som motverkar sådan brottslighet mer effektivt. Utredaren ska analysera hur användningen av fängelse, i första hand de korta straffen, kan minska samtidigt som trovärdigheten i systemet kan upprätthållas. Det ska utredas hur valet av ingripanden som inte utgör fängelse i anstalt ska ske, vilket innehåll ingripandena ska ha samt hur reaktionerna vid återfall i brott och annan misskötsamhet ska utformas. Utredaren ska även ta ställning till om intensivövervakning med elektronisk kontroll kan användas i ökad utsträckning eller på annat sätt förändras. Dessutom ska det utredas hur användningen av dagsböter kan öka och hur verkställigheten av böter kan effektiviseras. 20 Påföljder & Program / Kriminalvården Mer lika inför lagen? En bred utredning om framtidens påföljder har tillsatts av regeringen. Just nu diskuterar Påföljdsutredningen att det endast ska finnas två påföljder för vuxna lagöverträdare; böter och fängelse, där det under vissa förutsättningar kan beslutas att fängelsestraffet ska vara villkorligt. Text: Elisabet Jönsson Foto: Elisabet Jönsson / Arkiv Som expert i Påföljdsutredningen sitter Elisabeth Lager, Kriminalvårdens chefsjurist. – Jag tycker att det är jättebra att utredningen har tillsatts. Nuvarande påföljdssystem kritiseras för att det är för komplext och uppdelat, med så många alternativ och så snåriga beslutsvägar att det är svårbegripligt för den enskilde och besvärligt att tillämpa på ett enhetligt sätt av domstolarna. Och det är dags att tankarna om proportionalitet och likabehandling får genomslag även när det gäller frivårdspåföljderna. Tankarna Elisabeth Lager syftar på är de om att brottets straffvärde ska styra vilket straff som ska utmätas. När brottsbalken infördes i början av 1960-talet pratades mest om preventivt och behandlande arbete. Detta har sedan kritiserats för att det leder till stora olikheter inför lagen. Genom 1989 års påföljdsreform sattes istället straffvärdet i centrum. Varken allmänprevention – att avskräcka andra – eller vård- eller behandlingsskäl skulle användas som grund för påföljdsbestämningen. Straffvärdet fick dock inte genomslag fullt ut. Fortfarande sker valet mellan skyddstillsyn och villkorlig dom framför allt efter prognostiska kriterier; som skäl för villkorlig dom ska beaktas om det saknas anledning att anta att den tilltalade kommer att begå nya brott och som skäl för skyddstillsyn ska beaktas om det finns anledning att anta att det kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från brott. – Idag kan den dömde – eller andra – inte alltid heller se hur allvarligt rätten ser på brottet han eller hon begått. Döms man till skyddstillsyn kan innehållet se likadant ut oavsett om straffvärdet är tre eller elva månaders fängelse. – Hur ingripande straffet ska vara måste bero på brottet man begått och hur allvarligt samhället bedömer det. Ingen döms till fängelse en viss tid för att någon tycker att det är ”bra för den”. På samma sätt bör även ingripandenivån för andra påföljder kopplas till brottets svårighetsgrad. Sedan ska man självklart fylla påföljden – i fängelse eller i frivård – med den behandling eller det andra innehåll som just den individen har förutsättningar för och behov av, tycker Elisabeth Lager. Genomgripande reform Påföljdsutredningen tillsattes 2009 och har fått ganska lång tid på sig att komma fram till sina slutsatser. Inte förrän sista maj 2012 ska slutrapporten redovisas. Men sen är det också den mest genomgripande utredningen sedan brottsbalkens tillkomst. Elisabeth Lager tror att ny lagstiftning tidigast kan träda i kraft någon gång 2014-2015. En genomgripande reform kräver en bred remiss och stort politiskt arbete. Utredningen har flera olika uppdrag. Det gäller hela påföljdssystemet – vilka påföljder ska domstolarna välja och vilket innehåll ska påföljderna ha. Utredningen ska särskilt titta på om samhällstjänst och intensivövervakning med elektronisk kontroll (i dagligt tal kallat IÖV eller fotboja) kan användas mer, och hur man kan minska de korta fängelsestraffen. – Utredningen är långt ifrån klar, men utredaren är ändå väldigt öppen med hur vi resonerar och var vi ligger just nu. En sak som utredningen hunnit diskutera är möjligheten att införa ett system med villkorligt fängelse. – Vi diskuterar nu att föra in alla ingripanden, utom fängelse i anstalt och böter, under en och samma hatt, nämligen villkorligt fängelse. Villkorligt fängelse skulle innebära att domstolen i domen anger fängelsestraffets längd men om den dömde uppfyller vissa villkor behöver straffet inte verkställas i anstalt. Grundvillkoret är att den dömde ska avhålla sig från nya brott under en prövotid. Det villkorliga
fängelsestraffet ska också förenas med olika tillläggssanktioner, som böter, samhällstjänst, programverksamhet eller vård- och behandlingsföreskrifter. Ju längre fängelsestraff, desto mer innehåll i tilläggssanktionerna. Skulle den dömde inte sköta sina åtaganden kan straffet verkställas i fängelse. Tanken är dock att misskötsamhet och återfall i första hand ska hanteras genom strängare tilläggssanktioner. Brottets art ges mindre vikt Nu gäller att om ett brotts straffvärde motsvarar över ett års fängelse, är förstahandsvalet fängelse. Vid lägre straffvärde ska man i första hand välja frivård. Vissa brott anses dock vara ”av sådan art” att de ska leda till fängelse även om straffvärdet är lägre och den tilltalade tidigare är ostraffad. Men här anser många jurister att det har blivit rörigt. Särbehandlingen på grund av brottslighetens art var från början tänkt som en undantagsregel för t.ex. rattfylleri och bokföringsbrott. Men brottets art har utvidgats och domstolarna hänvisar till det i allt större utsträck ning. Betydelsen av art är ett avsteg från huvudprincipen att det är brottets straffvärde som utvisar hur allvarligt domstolen ser på brottet. Dessutom leder särbehandlingen till att det döms ut ett stort antal korta fängelsestraff – och även i övrigt mer kostnadskrävande påföljder, som samhällstjänst – för förstagångsförbrytare. Därför vill regeringen ha förslag på hur man kan komma till rätta med det. Dömas till fotboja Elisabeth Lager ser också potentialen i att kunna använda intensivövervakningen med fotboja på ett nytt sätt. – Intensivövervakningen har fungerat väldigt väl, men många domare tycker att det är konstigt att det är en verkställighetsform och inte en påföljd som de direkt kan döma till. Jag tror att det skulle kunna vara en tilläggssanktion vid villkorligt fängelse, istället för en verkställighetsform av fängelse, säger Elisabeth Lager och fortsätter att fundera: – Man skulle också kunna använda elektronisk övervakning på nya sätt, t.ex. förbud att vistas på vissa platser. Är du dömd för krogslagsmål kanske du inte ska få gå till Stureplan, men kanske på en promenad i skogen. Stort jobb för personutredare Om innehållet i frivårdspåföljden i högre grad skulle bestämmas av domstolen skulle det innebära ett stort förarbete för frivården. Det är frivården som idag genomför den personutredning som vägleder domstolen i dess beslut. – Det skulle bli stor skillnad i vårt arbetssätt om man redan vid personutredningen måste beskriva vad frivården kan erbjuda vid en eventuell påföljd, så att domstolen kan ta ställning om det är ”lämpligt ingripande”. Dessutom kan processen ta lång tid och förutsättningarna ändras, t.ex. för intensivövervakning. Till tingsrättsförhandlingen kanske personen bor med sin make och har en bostad, när överklagandet kommer till hovrätten kanske hon har skiljt sig och är bostadslös. En del blir också frikända, och utredningsarbetet kan då sägas ha gjorts i onödan. – För att detta ska fungera måste frivården redan i detta tidiga läge ha ett hum om hur långt straffet kan tänkas bli, vilket inte är det lättaste. En tanke som tidigare väckts är att åklagarna redan i stämningsansökan skulle ange ett förslag till påföljd, vilket kunde hjälpa handläggarna hos oss, säger Elisabeth Lager och avslutar: – Det är frågor som utredningen måste fortsätta att diskutera. forts Fakta/ Påföljdsutredningen Utredaren ska ta ställning till om den som har fyllt 18 år ska behandlas som en vuxen lagöverträdare. De särskilda påföljderna för unga lag överträdare ska ses över. Användningen av böter för brott före 18 års ålder ska slopas eller begränsas. Slutligen ska utredaren ta ställning till om ett system med villkorligt fängelse ska införas. Särskild utredare är hovrättspresident Fredrik Wersäll, som till sin hjälp har ett sekretariat och en expertgrupp från framför allt rättsväsendet. Det finns också en parlamentarisk referensgrupp knuten till utredningen. www.sou.gov.se/pafoljd Fakta/ Personutredning I de flesta brottmål där fängelse kan bli påföljden begär domstolen in en personutredning från Kriminalvården. Personutredningen genomförs av frivården. I utredningen beskrivs den åtalades sociala situation och behov av övervakning kopplat till risken för återfall i brott. Frivården bedömer sedan om en frivårdspåföljd vore l ämplig vid en fällande dom och om personen skulle klara av att utföra samhällstjänst. Påföljder & Program / Kriminalvården 21
Page 1 and 2: EFTER DOMEN Om påföljder och prog
Page 3 and 4: Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvård
Page 5 and 6: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 7 and 8: 14.15 Hämtning På eftermiddagen t
Page 9 and 10: den dömde kan förstå och följa
Page 11 and 12: Frivård - samhällsnytta eller rä
Page 13 and 14: » Det brukar alltid fungera bra. U
Page 15 and 16: Jan Hägglund, Jan Östlund och Gun
Page 17 and 18: Idag bestod nämnden av ordförande
Page 19: - Jag har telefon- eller mejlkontak
Page 23 and 24: Kriminalvården arbetar systematisk
Page 25 and 26: Det är viktigt att byta perspektiv
Page 27 and 28: Drogterapeuten Maria Brimalm leder
Page 29 and 30: - Det här är det roligaste vi vet
Page 31 and 32: Ulrika Palm-Jaconelli är programle
Page 33 and 34: på programledarna. Förutom att b
Page 35 and 36: Berggren, tre av totalt fem program
Page 37 and 38: Ombedd att beskriva nyckeln till fr
Page 39 and 40: Torunn Höjdahl presenterar Vinn ut
Page 41 and 42: Balansen Balansen ska hjälpa delta
Page 43 and 44: driver egen utbildning för kliente

EFTER DOMEN - Kriminalvården

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?