EFTER DOMEN - Kriminalvården

Behandlingsprogram
Fakta/
Behandlingsprogram
Just nu bedrivs program som
riktar sig mot följande risk-
och brottsbeteenden: alkohol-
och droganvändning,
våld, våld i nära relation,
sexualbrott och kriminellt
beteende. De flesta program
som genomförs i grupp har
även några individuella
träffar mellan program-
ledare och klient.
ETS
Enhanced Thinking Skills.
Allmänt kriminalitetsprogram
med 20 gruppsessioner.
One-to-One
Allmänt kriminalitetsprogram
med 21 individuella
träffar.
Brottsbrytet
Allmänt kriminalitetsprogram
med 25 gruppsessioner.
BSF
Beteende Samtal
Förändring. Allmänt kriminalitetsprogram
med fem
individuella sessioner.
12-steg
Alkohol- och narkotikaprogram,
upp till tio
månader långt. Grupp.
Våga Välja
Missbruksprogram. 25
gruppträffar.
Prism
Programme for Reducing
Individual Substance Misuse.
Missbruksprogram med
21 individuella träffar.
22 Påföljder & Program / Kriminalvården
Att utveckla behandling
Kriminalvården har bedrivit behandlingsprogram under en
lång följd av år med förhoppningen att dessa ska bidra till
minskade återfall i brott. Programmen var till en början ofta
lokalt utvecklade, bedrevs i liten skala och hade ett mycket
skiftande innehåll.
Text: Stig-Åke Johansson/ Elisabet Jönsson Foto: Anna Rut Höglund / Elisabet Jönsson
Vid en inventering i mitten av 1990-talet
fanns nära 270 programvarianter.
Det var en tid när ”tusen blommor
blom made” men där innehållet generellt sett
inte var byggt på vetenskaplig grund, sånär
som på ett par undantag.
Forskningsstudier från framförallt Ka na da
och USA visade med tiden att det hade stor
betydelse för antalet återfall om programmen
uppfyllde vissa grundläggande krav. Kriminalvården
beslöt därför att inleda ett arbete med
mål att endast bedriva program som bedöms
klara en vetenskaplig prövning, så kallad ackreditering.
En ackrediteringspanel inrättades
2002 bestående av åtta externa ledamöter från
i huvudsak universiteten och med särskild
kunskap inom området.
I panelen ingår även representanter från
Krimi nal vården som svarar för den kriminalvårdsspecifika
kunskapen. Från och med 2007
rekryteras de externa ledamöterna ur Kriminalvårdens
vetenskapliga råd, som består av ett
20-tal disputerade forskare från olika områden,
vars kunskaper bedömts viktiga för Kriminalvården.
Sammansättningen av panelen
skiftar därmed, beroende på vilket program
som ska bedömas.
Kriminalvården bedriver numera endast program
som antingen är ackrediterade eller är
under utveckling mot ackreditering, vilket innebär
att det gjorts en bedömning att det finns
förutsättningar att utveckla programmet mot
ackreditering. Målet som sattes inledningsvis är
därmed uppnått.
Programuppdragen beslutas av generaldirektören
och är resurssatta för att säkerställa
att det finns tillräckliga medel för att bedriva
programmen enligt uppställda krav.
På följande sidor beskrivs vilka ackrediterade
program som bedrivs inom Kriminalvården
under 2010. Som framgår är programmen i
stor utsträckning importerade från andra länder
och har anpassats för svenska förhållanden.
Detta sammanhänger med att Sverige är ett
litet land och att programutveckling är mycket
resurskrävande. Programmanualer och övriga
dokument upptar vanligen flera hundra
sidor för varje program. Det tar också tid att få
ihop tillräckligt stora populationer för att bedöma
om programmet har effekter.