EFTER DOMEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

ETS Emma Sjöström Fakta/Om ETS Enhanced Thinking Skills är ett allmänt kriminalitetsprogram för män och kvinnor. Programmet är från början utvecklat i England och används inom Kriminalvården sedan 2003. Det är ett kognitivt beteende- orienterat program och omfattar totalt 20 sessioner, två till tre gånger i veckan. Fler allmänna kriminalitetsprogram: ONE-TO-ONE Ett strukturerat kognitivt beteendebaserat program med målsättning att minska återfall i brott. Programmet är skapat av en av Englands mest välkända kriminologer, Philip Priestley. Det bedrivs inom ramen för relationen mellan handläggare och klient under 20 träffar. Kärnområden är: • Problemlösning • Attityder och värderingar • Sociala färdigheter • Självkontroll Individuella program som One-to-One fyller ett stort behov. Alla klienter passar inte för grupprogram och många klienter uppför sig helt olika i grupp och enskilt. Metodiken kan också an passas efter klientens inlärningsstil. 24 Påföljder & Program / Kriminalvården Att tänka på ett nytt sätt – Det borde nästan vara lag på att alla människor skulle gå det här behandlingsprogrammet. – Men andra kanske har det här i ryggmärgen? – Jag är inte så säker på det alla gånger. Text: Elisabet Jönsson Foto: Anna Rut Höglund Det är ingen tvekan om att kvinnorna i ETS-gruppen på frivården Fridhems plan känner att programmet utvecklar dem. – Det handlar om att tänka annorlunda. Hade man gjort det tidigare kanske livet hade sett annorlunda ut, säger Birgitta eftertänksamt. Det är fyra kvinnor som träffas tre gånger i veckan för att med hjälp av två programledare från Kriminalvården gå igenom programmet ETS. ETS står för Enhanced Thinking Skills, vilket betyder utvecklad tankeförmåga. Från början var de sex personer i gruppen, vilket är den planerade gruppstorleken, men två försvann i ett tidigt skede. Gruppen har utvecklat sig bra, stämningen är öppen och varm. Tre av deltagarna har föreskrift i sina domar att delta i programverksamhet, en av dem fick rådet att vara med av sin handläggare på frivårdskontoret. – Frivården föreslår för domstolen vilka program som kan vara lämpliga. Och frivården gör inte det utan att först tala med klienten. Det går inte att delta i ett intensivt behandlingsprogram om man inte själv är med på det, förklarar Emma Sjöström, en av de två programledarna som leder den här gruppen. – Frivården har blivit bra på att välja ut vilka personer som kan passa i programmen. Oftast fungerar deltagarna bra hos oss, fortsätter hon. Programmet på sammanlagt 50 timmar är uppbyggt i olika block; problemlösning, sociala färdigheter, kreativt tänkande, effektivt tänkande, självkontroll och perspektivtagande. Svag problemlösningsförmåga är just en av de påverkbara faktorer som forskningen upptäckt ökar risken för återfall i brott och missbruk. Insatser som hjälper klienten att lära sig nya sätt att lösa problem utan att begå brott och att känna igen och hantera högrisksituationer på ett socialt accepterat sätt, har visat sig fungera bra. Tills idag har deltagarna haft en hemuppgift kring egna misslyckanden och negativa tankar. Ingången är att man kommer att misslyckas med något, frågan är hur man då kan tänka för att handskas med misslyckandet på ett sätt som inte är destruktivt. Gunnel berättar om att hon har haft en insektsfylld tur i skogen, och haft negativa tankar om hur hon alltid drabbas av problem. Birgitta har oroat sig för att hon aldrig mer kommer att få ett jobb, Pirkko har ofta destruktiva tankar om att hon måste vara bäst på allt och omtyckt av alla för att inte känna sig totalt misslyckad. Alla redovisar utan omsvep sina tankar och hur de tänkt att man ska kunna utmana de negativa tankarna. Ett par av de frågor de ställer sig till hjälp är: Finns det något bevis för den här tanken? Hur skulle jag reagera om det var någon annan som var i min situation? – Det som är bra med det här programmet är att det inte bara är någon som står och säger ”sluta tänka på brott”, utan att vi får hjälp med hur man kan tänka. Vi får en slags verktygslåda mot återfall, tycker Pirkko. – Jag tycker att det är positivt att vi inte bara fokuserar på missbruket och brottet. Det är ju andra tankar och vardagssituationer som gör att man hamnar i situationen igen, resonerar Gunnel. Dagens övning är ett nytt redskap när det gäller kreativt tänkande. Det nya verktyget heter APS – Andra Personers Synsätt. Men först vill programledaren ha en repetition om varför de egentligen håller på med kreativt tänkande. – För att vi har kört fast i samma tankebanor.
Det är viktigt att byta perspektiv och inte gå i samma hjulspår, svarar Pirkko. Emma Sjöström är nöjd med svaret och säger att det de ska göra nu enligt den engelska programutvecklaren är ett ”motgift mot självupptagenhet”. Alla går fram till tavlan för att göra en övning om olika perspektiv. Först handlar det om en 13-årig flicka och hennes pappa som inte vill att hon ska börja röka, sedan om en tågstrejk. Här gäller det att se de olika aktörernas pespektiv och önskemål. Deltagarna förstår direkt vad som förväntas av dem och går in för uppgiften. – Jag tycker att tjejerna är väldigt modiga. De delar med sig av sina egna erfarenheter och när vi gör övningar känns det som om de är väldigt genuina, att det är väldigt mycket på riktigt, säger Emma Sjöström. – Det är klart att man har garden uppe när man kommer till en ny grupp. Men om man släpper på den får man själv mer ut av det. Det är ju det som är ett av syftena med att delta i ett grupprogram – att lära av varandra och få nya infallsvinklar från människor i liknande sits, avslutar Pirkko. forts Fler allmänna kriminalitetsprogram: Brottsbrytet Brottsbrytet innehåller 25 gruppsessioner och minst tre enskilda träffar per klient. Även detta program är kognitivt beteendeterapeutiskt. I metoden ingår kunskapsförmedling, övningar, modellering och rollspel. Teman som man arbetar med är • Självkontroll • Problemlösning • Kriminogena tanke- och beteende mönster • Konfliktlösning Programmet är utvecklat i den svenska Kriminalvården. BSF BSF står för Beteende – Samtal – Förändring. Det korta programmets främsta syfte är att öka motivationen till förändring, antingen som enskild insats, eller som förberedelse för fortsatt programverksamhet eller andra återfallsföre byggande åtgärder. BSF bygger på kommunikationsmodellenMotiveran de samtal – MI – och är utvecklat i den svenska kriminalvården. Klienten möter programledaren under fem semistrukturerade träffar och arbetar kring klientens egen motivation till förändring mot ett överenskommet specifikt mål. Påföljder & Program / Kriminalvården 25
Page 1 and 2: EFTER DOMEN Om påföljder och prog
Page 3 and 4: Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvård
Page 5 and 6: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 7 and 8: 14.15 Hämtning På eftermiddagen t
Page 9 and 10: den dömde kan förstå och följa
Page 11 and 12: Frivård - samhällsnytta eller rä
Page 13 and 14: » Det brukar alltid fungera bra. U
Page 15 and 16: Jan Hägglund, Jan Östlund och Gun
Page 17 and 18: Idag bestod nämnden av ordförande
Page 19 and 20: - Jag har telefon- eller mejlkontak
Page 21 and 22: fängelsestraffet ska också fören
Page 23: Kriminalvården arbetar systematisk
Page 27 and 28: Drogterapeuten Maria Brimalm leder
Page 29 and 30: - Det här är det roligaste vi vet
Page 31 and 32: Ulrika Palm-Jaconelli är programle
Page 33 and 34: på programledarna. Förutom att b
Page 35 and 36: Berggren, tre av totalt fem program
Page 37 and 38: Ombedd att beskriva nyckeln till fr
Page 39 and 40: Torunn Höjdahl presenterar Vinn ut
Page 41 and 42: Balansen Balansen ska hjälpa delta
Page 43 and 44: driver egen utbildning för kliente

EFTER DOMEN - Kriminalvården

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?