EFTER DOMEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Fotboja Fakta/Fotboja Intensivövervakning har funnits i svensk kriminalvård sedan 1994, först på försök, och sedan permanent från 1999. Först gällde det fängelsestraff upp till tre månader, men från 2005 är det upp till sex månader som gäller. År 2009 påbörjade 2 896 klienter intensivövervakning. Av dessa avbröt 220 intensivövervakningen och avtjänade istället tiden i fängelse. Ungefär 600 personer har i genomsnitt fotboja varje dag. De flesta som avtjänar sina straff med fotboja, ungefär hälften, har dömts för rattfylleri. Därefter kommer dömda för våldsbrott, 17 procent. Intensivövervakning kan även användas vid utslussning från vistelse i anstalt (i halvvägshus och vid utökad frigång) och vid övervakning på öppen anstalt. » Någon form av sysselsättning är en förutsättning för att få fotboja. « 8 Påföljder & Program / Kriminalvården En chans att slippa fängelse? ”10.37. Avvikit under utegångsförbud” står skrivet med rött på datorskärmen. Via datorn kan Kriminalvården följa att varje klient med fotboja rättar sig efter det schema som satts upp. – Grundregeln är att man ska stanna inom hemmets fyra väggar, utom när man går till sitt jobb eller sina studier. Man får inte ens gå ut och påta i sitt trädgårdsland om det inte finns med i schemat, förklarar Jan Bungerfeldt, ansvarig för Kriminalvårdens elektroniska övervakning. Text : Elisabet Jönsson Foto: Fredrik Schlyter Intensivövervakning är ett alternativt sätt att avtjäna ett fängelsestraff, som innebär att straffet avtjänas i hemmet och att den dömde övervakas med hjälp av en elektronisk sändare. Sändaren sätts runt fotleden, och kallas för det mesta för fotboja. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att istället få avtjäna straffet med fotboja. Kriminalvården skickar ut information till alla som kan beröras. Om klienten ansöker om fotboja utreder frivården om den sökande och dennes personliga förhållanden är lämpliga. Har klienten bostad, sysselsättning, inte är inne i ett avancerat missbruk eller att det på annat vis bedöms som uppenbart orimligt att den dömde ska klara av verkställighetsformen, ska fotboja beviljas. – Någon form av sysselsättning är en förutsättning för att få fotboja. Den kan bestå av arbete, utbildning eller föräldraledighet. Fotbojan kan också kombineras med föreskrift om att delta i lämplig vård eller ett av Kriminalvårdens behandlingsprogram. Om man inte har något jobb men allt annat stämmer, kan Kriminalvården hjälpa till att ordna sysselsättning. Då kan vi använda samma arbetsplatser som vid samhällstjänst, ofta ideella föreningar, säger Jan Bungerfeldt som är verksamhetsutvecklare på Kriminalvårdens huvudkontor med ansvar för elektronisk övervakning. Han fortsätter: – Bostad kan vi däremot inte hjälpa till att ordna. Bostaden måste ha godtagbar standard, vilket innebär el, vatten, toalett och möjlighet att tvätta sig samt laga mat. Är man dömd för brottslighet i hemmet är det också orimligt att få fotboja. Är man till exempel dömd för våld i nära relation och fortfarande bor tillsammans med brottsoffret, ska man inte avtjäna straffet i den gemensamma bostaden. Andra skäl att neka kan vara om den dömde har stora psykiska besvär vilket gör det orimligt att tro att
den dömde kan förstå och följa gällande föreskrifter. Förutom själva fotbojan får klienten också oanmälda besök från frivården, främst under kvällar och helger, men ibland på dagen eller mitt i natten. Minst två besök i veckan ska det vara. Då får den dömde göra utandningsprov för att kontrollera att den inte är påverkad av alkohol. – Om intensivövervakningen missköts får den dömde avtjäna tiden i fängelse istället. Drogförbudet är absolut, där finns inget förhandlingsutrymme, och brott mot det leder till att verkställigheten med fotboja avbryts. – Annan misskötsamhet är att inte passa tider på jobbet, eller komma hem för sent eller gå hemifrån för tidigt på morgonen. Där får man göra en bedömning från fall till fall. Om personen som vi läste om på datorskärmen egentligen borde ha gått hemifrån 10.40 men råkade gå 10.37 vidtar vi för det mesta ingen åtgärd, men skulle klienten varit i hemmet till tjugo i tolv måste vi ta reda på vad som har hänt. Vid en sådan misskötsamhet ringer frivården först upp klienten för att ta reda på omständigheterna. Utan godtagbar förklaring får klienten för det mesta en varning. Vid grov misskötsamhet kan frivården provisoriskt upphäva intensivövervakningen för att därefter omedelbart anmäla ärendet till övervakningsnämnden som alltid fattar det slutliga beslutet om att avbryta verkställigheten med fotboja. – Ofta fungerar det bra för dem som får fotboja. De flesta är motiverade och ser fotbojan som en chans att slippa fängelse. De vet att om de missköter sig tas de in på anstalt istället. Återfallsstatistiken är också positiv för personer som avtjänat sina straff med fotboja, jämfört med dem som suttit i fängelse. Inom tre år återfaller över 40 procent av personer med kortare fängelsestraff, jämfört med 17 procent för personer som haft fotboja. – Det beror naturligtvis främst på att de som inte kvalificerar sig för fotboja har större problem, till exempel är inne i ett tungt missbruk, säger Jan Bungerfeldt. – Ungefär 25 procent av alla som får frågan om de vill ansöka om fotboja gör det inte. Det kan vara för att de vet att de inte uppfyller kraven, men det finns vissa som är väldigt omotiverade, de saknar familj och sysselsättning och tycker att de lika gärna kan ta en vända på anstalt. Under senare delen av 2010 ska Kriminalvården göra pilottest av fotboja kombinerat med gps-sändare. Då kommer man inte bara kunna se när klienten går till och från bostaden, utan även var hon/han är under tiden. – Det kan till exempel vara bra om det gäller en person som är dömd för våldsbrott och har besöksförbud. Om vi ser att klienten närmar sig kan vi ringa klienten och även förvarna brottsoffret. När bojan ska sättas på kommer frivårdspersonal till bostaden och mäter in den så att utrustningen fungerar i alla godkända utrymmen. Klienten har på sig bojan dygnet runt och skulle man försöka manipulera den går genast ett larm. » Ungefär 25 procent av alla som får frågan om de vill ansöka om fotboja gör det inte.« Påföljder & Program / Kriminalvården 9
Page 1 and 2: EFTER DOMEN Om påföljder och prog
Page 3 and 4: Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvård
Page 5 and 6: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 7: 14.15 Hämtning På eftermiddagen t
Page 11 and 12: Frivård - samhällsnytta eller rä
Page 13 and 14: » Det brukar alltid fungera bra. U
Page 15 and 16: Jan Hägglund, Jan Östlund och Gun
Page 17 and 18: Idag bestod nämnden av ordförande
Page 19 and 20: - Jag har telefon- eller mejlkontak
Page 21 and 22: fängelsestraffet ska också fören
Page 23 and 24: Kriminalvården arbetar systematisk
Page 25 and 26: Det är viktigt att byta perspektiv
Page 27 and 28: Drogterapeuten Maria Brimalm leder
Page 29 and 30: - Det här är det roligaste vi vet
Page 31 and 32: Ulrika Palm-Jaconelli är programle
Page 33 and 34: på programledarna. Förutom att b
Page 35 and 36: Berggren, tre av totalt fem program
Page 37 and 38: Ombedd att beskriva nyckeln till fr
Page 39 and 40: Torunn Höjdahl presenterar Vinn ut
Page 41 and 42: Balansen Balansen ska hjälpa delta
Page 43 and 44: driver egen utbildning för kliente

EFTER DOMEN - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?