Verksamhetsberättelse 2011 - Karlskoga kommun
Verksamhetsberättelse 2011 - Karlskoga kommun
Verksamhetsberättelse 2011 - Karlskoga kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Gymnasieskolan 60 481 60 817 -336<br />
Gymnasiesärskolan 9 117 9 967 -850<br />
Vuxnas lärande 16 260 18 049 -1 789<br />
SUMMA 95 578 98 717 -3 139<br />
Förvaltningsgemensam verksamhet<br />
Den förvaltningsgemensamma verksamheten visar på ett underskott med –164 tkr.<br />
Sammantaget redovisas ett plus på staben, +508 tkr, till följd av att man haft vakanta tjänster<br />
del av året för informatör samt kvalitetsutvecklare. De större negativa avvikelserna som gör<br />
att verksamheten landar på ett underskott avser bl.a. att man har haft ökade kostnader för<br />
rektorernas semesterersättning, dels sparade dagar över 40 st, som har betalats ut i februari ca<br />
–50 tkr, dels att de har tagit ut mer semester på sommaren (sparade semesterdagar) ca –80 tkr.<br />
Dessutom har man en obudgeterad semesterlöneskuld för hela förvaltningen på –180 tkr.<br />
Gymnasieskolan<br />
Gymnasieverksamheten visar på ett underskott för personalkostnaderna på –336 tkr.<br />
Det avser framförallt avser SYO-verksamheten som Letälvsskolan har varit ansvarig för men<br />
som man inte har fått full kompensation för i budget <strong>2011</strong>. Det totala underskottet för denna<br />
verksamhet är –906 tkr (av detta underskott täcks en viss del, 228 tkr, av intäkter då del av<br />
tjänst säljs från Letälvsskolan till Degerfors <strong>kommun</strong>). Från 2012 tillhör syo istället den<br />
förvaltningsgemensamma verksamheten, eftersom den, precis som med vaktmästeri och<br />
skolhälsovård avser hela gymnasieskolan. Bortsett från personalkostnaderna på syo visar<br />
verksamheterna sammantaget på ett plus på +570 tkr, vilket ska täcka de kostnader för<br />
undervisningstjänster som köps av externa företag eller Degerfors <strong>kommun</strong> och som bokförs<br />
som övriga driftskostnader.<br />
Gymnasiesärskolan<br />
Gymnasiesärskolan visar på ett underskott med –850 tkr till följd av att den budget som<br />
fördes över till gymnasiesärskolan, särvux och ungdomsfritids, i samband med<br />
sammanslagningen, var för liten för att kunna bedriva en fungerande verksamhet på.<br />
Verksamheten förklarade tidigt under <strong>2011</strong> hur läget såg ut och eftersom man erhöll ökade<br />
intäkter i form av inter<strong>kommun</strong>ala intäkter så har det totala underskottet kunnat minskas. Det<br />
ska också tilläggas att gymnasiesärskolan, precis som gymnasieskolan, också köper<br />
undervisningstjänster från externa företag vilket bokförs som övriga driftskostnader.<br />
Vuxnas lärande<br />
Vuxnas lärande redovisar ett underskott på –1 789 tkr vilket främst beror på att tjänsten som<br />
utbildningsledare vid yrkeshögskolan har varit obudgeterad, -807 tkr. Detta finansieras dock<br />
med motsvarande intäkter av statliga bidrag för utbildningen. För lärcentrum, vars underskott<br />
för personalkostnaderna är –912 tkr, täcks dessa också med motsvarande intäkter av bidrag<br />
från ESF-rådet.<br />
Övriga driftskostnader<br />
De övriga driftskostnaderna visar på ett underskott med –21 361 tkr.<br />
De större orsakerna till detta kan sammanfattas med, ökade kostnader för inter<strong>kommun</strong>ala<br />
kostnader, -8 316 tkr, obudgeterade kostnader för utbildningar inom vuxnas lärande – 8 693<br />
9
Change language