Artilleri-Tidskrift

Markstrid
Bengt Fransson
Inledning
Syftet med denna artikel är att presentera
artilleriets främsta medel för markstrid –
Närskyddskompaniet.
Inledningsvis ges en bakgrund till hur skyddet
mot marktrupp hanterats inom artilleriet
från andra världskriget och framåt. Därefter
berörs dagens Närskyddskompani avseende
uppgifter, uppträdande och stridsteknik.
Avslutningsvis ges några personliga
kommentarer kring markstridsfunktionen i
”Artilleribataljon/Ny”.
Bakgrund
Ursprunget till begreppet närskydd kan
härledas till grunden för val av grupperingsområde.
Genom att nyttja ”… terräng som
är tagen och skyddad av egna förband” 1
skapades en skärm kring artilleriförbanden
– ett fjärrskydd. Kvar återstod stabens,
20
Major Bengt Fransson, Artilleriregementet,
är chef för Bro kompani
som utbildar närskyddskompaniet
Markstrid inom artilleribataljonen
1 Brigadreglemente Armén Indirekt eld Förhandsutgåva (BrigR
A IE Fu), 2003 års utgåva, s. 51, mom. 21.
pjäsernas och trossens omedelbara skydd –
närskyddet.
I en artikel 2 ur denna tidskrift från 1942
redogörs för hur närskydd mot marktrupp
organiseras vid en grupperingsplats. Främst
användes två tillvägagångssätt. Endera sattes
skyddsavdelningar upp ur batteri- och
divisionstrossar, vilka tillsammans med
divisionens pansarförstöringspatrull skötte
närskyddet, eller avdelades ur infanteriet
särskild skyddstrupp – artilleriskyddstrupp.
Det kan i sammanhanget noteras att den
brittiske militärteoretikern Generalmajor J.
F. C. Fuller redan 1932, i en serie föreläsningar
om framtida utvecklingsmöjligheter
för det brittiska försvaret, nämner just
artilleriskyddstrupper samt redogör för behovet
av desamma.
2 C.G Dahlberg, ”Applikatoriskt exempel på skyddstjänsten
inom division vid gruppering”, Artilleri-Tidskrift, 1942.