Nr 4 2007 TEMA: Skurkstater - Svensk Linje

More documents

Recommendations

Info

Recension En berättelse om ett underligt land Den kapitalistiska välfärdsstaten Andreas Bergh Ratio, 2007 Det är lätt att slentrianmässigt avfärda Sverige som ett socialistiskt land. Ett av världens högsta skattetryck, en närmast unikt omfattande offentlig sektor och långvarig politisk dominans av socialdemokraterna leder också lätt till den slutsatsen. Samtidigt har Sverige så sent som för bara trettio år sedan varit ett av världens rikaste länder, och medborgarna åtnjuter även idag en av världens högsta levnadsstandarder. Det verkar finnas en balans i det svenska systemet mellan å ena sidan omfördelning och kollektivism, och tillväxt och konkurrenskraft å andra sidan. Många studier har gjorts av delar av det som kallas ”den svenska modellen”, till exempel det kollektivavtals- och förhandlingsbaserade arbetsmarknadssystemet, den öppna ekonomin och den höga nivån vad gäller läskunnighet, livslängd och andra mer icke-ekonomiska mått på välstånd. Mindre uppmärksammat är kanske sambandet mellan tillväxten och jämlikheten i Sverige. Andreas Bergh, fil dr i nationalekonomi från Lund och forskare vid Ratio, går i sin nyligen utkomna bok Den kapitalistiska välfärdsstaten in under ytan på de politiska motsättningarna och reformerna i Sverige under 1900-talet, för att utröna hur detta samband ser ut. Inledningsvis tittar Bergh på de komponenter som kan sägas vara huvudsakliga i den svenska modellen: blandekonomin, korporatismen, den generella välfärden och den så kallade Rehn-Meidner- modellen. Från det går han vidare till att fråga vad det var som gjorde Sverige rikt. Mellan 1870 och 1970, den period som kallas ”de gyllene åren”, skedde en enorm välståndsökning, och Sverige var efter denna period ett av världens fem rikaste länder. Några standardförklaringar till denna rikedomsökning är att Sverige stod utanför världskrigen, och att svensk export av trä och malm ökade massivt. Dessa må vara delförklaringar, menar Bergh, men är inte hela bilden; de förklarar i sig inte varför det gick bra för Sverige. Ett antal institutionella faktorer måste också tas i beaktande. Med grund i de reformer som skedde under 1800talets mitt går Bergh vidare till det andra området – den svenska jämlikheten. För att vara ett rikt land har Sverige historiskt sett haft lägre grad av lönespridning och mer omfattande ekonomisk omfördelning än många andra länder. Det är dock inte de viktigaste faktorerna till den svenska jämlikheten, skriver Bergh, och pekar på de tidiga fackföreningarna, socialförsäkringarna och den väl utbyggda grundskolan som jämlikhetsskapande institutioner. Samtidigt som detta har funnits har andra för tillväxt viktiga institutioner som tydligt definierade äganderätter, låg korruption, effektivitet i den statliga förvaltningen, näringsfrihet och ett långtgående konsensus i politiken varit betydande. Just denna sista punkt är viktig, eftersom enigheten över blocken om den ”kapitalistiska välfärdsstaten” har underlättat utvecklingen av den. Det är när ideologiskt motiverade avsteg (åt vänster) från de välfungerande delarna av den svenska blandekonomin har gjorts – Bergh tar devalveringspolitiken, arbetsmarknadsregleringarna, de höga marginalskatterna och de treåriga mandatperioderna, alla beslutade under 1970-talet, som exempel på sådana – som ekonomin och tillväxten stagnerat; och, kanske viktigast i detta sammanhang – ojämlikheten har ökat. 50 Svensk Linje 4 • 007
Kärnan i det svenska systemet, och varför det har fungerat väl, är enligt Bergh att det välstånd som en öppen och konkurrenskraftig ekonomi i samverkan med goda institutioner har skapat har omfördelats på ett sätt som i allt väsentligt inte dragit undan incitamenten för arbete och välståndsskapande. Det är detta ”jämlikhetsskapande” element som många beundrar Sverige för. Som P.J. O’Rourke skriver om Sverige i sin bok Eat the rich, om de svenska sjukersättningarna, den lagstadgade semesterrätten, läskunnigheten med mera: Sverige har lyckats åstadkomma alla dessa fina saker utan de vanliga dåliga bieffekterna av kollektivism; landet har inte försökt invadera Polen eller skickat några av sina medborgare till Sibirien. Boken avslutas med en överblick av några områden där reformer kan vara behövliga: hyresregleringarna, arbetsmarknaden, företagsklimatet och incitamenten för låginkomsttagare att gå från bidragssystem till arbete. I detta har författaren naturligtvis rätt: en del regleringar av bostads- och arbetsmarknaden är rent ba- Svensk Linje 4 • 007 rocka, och hade kunnat avskaffas igår. Frågan om företagsklimatet hänger tätt ihop med den om arbetsmarknaden generellt och skattesystemet, där Sverige brottas med insider-/outsider-problem, skattekilar på arbete och svårigheter för mindre företag att växa. Det är en fin insats Andreas Bergh har gjort i att beskriva denna unika och underliga modell, dess bakgrund och dess brister och förtjänster. Det som kan lyftas fram som kritik är en avsaknad av ett aktörsperspektiv i delar av analysen, särskilt där avsaknaden av nyttiga reformer ska förklaras. Man kan utan att bli onödigt politisk konstatera att den fackligpolitiska samverkan mellan främst LO och socialdemokraterna har gjort att LO som intressegrupp varit särskilt framgångsrik i att genomdriva reformer (som de utökade lagregleringarna av arbetsmarknaden i mitten av 70-talet) respektive förhindra reformer (uppluckring av anställnings- skyddslagstiftningen, öppnande för arbetskraftsinvandring, sänkta arbetsgivaravgifter och av ersättningsnivåerna i a-kassan). På samma sätt kunde Hyresgästföreningens roll som intressegrupp kopplad till socialdemokraterna framhållas som skäl, i alla fall delskäl, till de kvarvarande hyresregleringarna. Ytterligare en punkt som kanske inte skulle göra sig bäst som en del av boken, men som ändock vore intressant att gräva djupare i, är hur mycket av debatter mellan blocken och faktiska ställnings- taganden framstår som symbolpolitik, i ljuset av det breda konsensus som förelegat om grunddragen i den ”kapitalistiska välfärdsstaten”. Förvisso kan den borgerliga regeringen 1991-94 (och, som det sett ut hittills, den sittande regeringen) sägas ha genomfört en del drastiska reformer, men socialdemokraterna lämnade dem till stor del oförändrade efter att de återkom i regeringsposition, och reformerna var inte heller av den naturen att de skulle ändra grundvalarna för det svenska systemet. Inkomstskatterna sänktes något, vissa förenklingar skedde för företag, Sverige blev medlem i EU, valfrihet genom pengsystem och liknande infördes i välfärdssektorn – men i stort kvarlåg grunderna i systemet: generell välfärd, stor offentlig sektor, öppenhet mot omvärlden i ekonomin och höga ersättningsnivåer i socialförsäkringarna. Man kan vagt ana Göran Perssons ord om hur politisk stabilitet ger grund för ekonomisk tillväxt i bakgrunden… Det kan dock inte hållas mot författaren att han undviker att skriva läsaren på näsan och göra enkla politiska poänger – tvärtom. Den kapitalistiska välfärdsstaten är en utmärkt standardbok, som kan läsas av ekonomer, hobbyekonomer och icke-ekonomer för att få en bakgrundsbild till Sveriges utveckling under 1900-talet. Patrick Krassén Ordförande för Högerjuristerna 51
Page 1 and 2: Nr 4 2007 TEMA: Skurkstater S V E N
Page 3 and 4: Innehåll Ledare Även framtiden m
Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
Page 7 and 8: också en andra funktion. Genom kla
Page 9 and 10: Bomber H u r m å n g a nya moderat
Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
Page 13 and 14: Tema Norra Korea - Asiens enfant te
Page 15 and 16: visning till framtida smugglare, s
Page 17 and 18: Bond-filmer. Faktum är att franska
Page 19 and 20: hindret för oppositionella är nat
Page 21 and 22: som också saknar såväl utbildnin
Page 23 and 24: Folkmordet inleds Men det räckte i
Page 25 and 26: hade blivit 50 000. Men de var en v
Page 27 and 28: detta att vara hans politiska arv.
Page 29 and 30: sovande folket’ och drömmer om a
Page 31 and 32: terrorgrupper som Hizbollah, Hamas,
Page 33 and 34: Mahdi-armén, Hizbollah och Hamas k
Page 35 and 36: hänsyn till våra vapen och vår h
Page 37 and 38: esulterat i att Vitryssland återig
Page 39 and 40: Debatt Hur mumbo-jumbo tar över v
Page 41 and 42: för fyra ursprungsfolk (ett från
Page 43 and 44: markera att en del former av anti-k
Page 45 and 46: Homeland Security-avdelningen, samt
Page 47 and 48: Debatt Mellan demoner och pudlar Av
Page 49: av skilsmässobarn, särskilt boend
Page 53 and 54: spännande och spänstig tid. Väns
Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks

Nr 4 2007 TEMA: Skurkstater - Svensk Linje

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?